Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Relevanta dokument
Underlag inför hearing den 4 april om åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Synpunkter på Ei: s förslag till åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Ei R2016:15. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Förutsättningar för efterfrägeflexibilitet

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Vattenfalls Remissvar Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Agendan för hearingen den 4 april

Urval av åtgärder inom Kund

Reglering av ett framtida kraftsystem

Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/ för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Med sikte på nästa 25 år

Tjänster för efterfrågeflexibilitet 2018

Rekommendationer för en strategi för en ökad flexibilitet i elsystemet

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Det här är elcertifikatsystemet

Energiföretagen Sveriges synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport om förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Ei R2016:15

Remissyttrande från SKGS om Energimarknadsinspektionens rapport om förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER 2016:16) Affärsverket svenska kraftnät avger följande remissvar.

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Vilka restriktioner finns för energilager i elnäten utgångspunkter och möjligheter

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?

En kontakt och en faktura

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Hearing Rekommendationer för ökad flexibilitet i elsystemet

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Strategi för en ökad flexibilitet i elsystemet genom smarta elnät. Rekommendationer

Beordrad nedreglering av Ringhals säkrade driftsäkerheten

Vi övervakar energimarknaden

Seminarium om elsystemet

Den svenska värmemarknaden

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad

2016- Konsekvensanalys till förordning om effektreserv

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Uppföljning av timmätningsreformen

Hur kan energilager bidra till omställningen av energisystemet?

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Regeringens proposition 2009/10:113

Dags för en ny elmarknadsreform?

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:08, Funktionskrav på elmätare

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Har meddelandeflagga. Hej!

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

18 juni

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

Systemansvar, driftsäkerhet och flexibilitet

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Sveriges nationella handlingsplan för smarta elnät

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Vindenheten, Lars Andersson

Aktiviteter Claes deltog i ett möte med SvK:s och Ei:s referensgrupp till uppdraget med hubben den 10 januari.

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Detta kan marknaden klara!

Elhandlarcentrisk modell

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Promemorians huvudsakliga innehåll

Så gör vi Sverige 100% förnybart

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

VÄGLEDNING FÖR ATT LEVERERA RESERVER. Vägledning och svar på eventuella frågor

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Svenska kraftnät reserverar sig dock emot ett antal av Energikommissionens förslag och anser att dessa bör ses över.

Förändrade roller på elmarknaden

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Problemställning matchning användning-produktion

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI Dala Energi Tel

Transkript:

Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Energimarknadsinspektionen, Ei, har på uppdrag av regeringen tagit fram åtgärder som ska möjliggöra efterfrågeflexibilitet i Sverige. Vi har tagit sikte på de hinder som finns på elmarknaden idag för att kunderna ska kunna vara flexibla på morgondagens marknad. Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet Just nu pågår en förändring av vårt kraftsystem. På en framtida elmarknad med en högre andel variabel elproduktion i form av vind- och solkraft ökar utmaningarna för kraftsystemet. Tillsammans med en flexibel elproduktion och möjlighet till lagring av el kommer efterfrågeflexibilitet skapa möjligheter till ett effektivt elsystem. Det kommer i sin tur att leda till samhällsekonomiska vinster. Efterfrågeflexibilitet handlar om att elkunderna förändrar sin elanvändning utifrån olika signaler. Det kan till exempel handla om att kunderna minskar sin förbrukning när elnätet är hårt belastat, eller att kunderna ökar sin förbrukning när elpriset är lågt till följd av god tillgång till förnybar elproduktion. Kunden spelar en nyckelroll i ett framtida elsystem med en ökad mängd förnybar elproduktion. Det är en stor skillnad från dagens marknad där kunden i många avseenden inte behöver engagera sig i sin elanvändning. Men kundernas kännedom om och intresse för hur de kan styra och anpassa sin användning av el är idag lågt. Ett viktigt steg för att möjliggöra efterfrågeflexibilitet är den utveckling av informationsteknologier som pågår. När kunderna börjar använda smarta tjänster kommer vi se att efterfrågeflexibilitet får genomslag vilket leder till en väl fungerande elmarknad. Karin Alvehag.» Mycket av den teknik som behövs för en flexibel elanvändning finns redan idag. I takt med att kunderna börjar använda smarta tjänster kommer vi se att efterfrågeflexibilitet får genomslag vilket leder till en väl fungerande elmarknad.«2

»Efterfrågeflexibilitet är när kunden frivilligt ändrar sin elförbrukning.«kunden den viktigaste pusselbiten för efterfrågeflexibilitet Om kunderna kan vara flexibla i sin elanvändning stärks deras ställning på marknaden. Den stärks genom att de kan göra aktiva val och i högre utsträckning än idag påverka sin elkostnad. Men för att möjliggöra efterfrågeflexibilitet kommer det att krävas insatser från flera aktörer på elmarknaden. Om elnätsföretag och andra marknadsaktörer ska kunna erbjuda tjänster och avtal som gör det enkelt för kunden att vara flexibel i sin elanvändning behöver de också stimuleras till att ta initiativ till detta. 3

Efterfrågeflexibilitet På väg mot en flexibel elmarknad B land hushållskunder är det framförallt de som bor i småhus med eluppvärmning som kan bidra med en flexibel elanvändning. Att kundernas uppvärmning styrs upp eller ned under ett fåtal timmar kommer inte att minska komforten i ett hus. Potentialen för efterfrågeflexibilitet hos industriföretag är också stor. När elpriset orsakar för höga kostnader i produktionen drar priskänsliga industriföretag ner på sin elanvändning. Det gör de genom att stänga av elkrävande produktionsprocesser under en viss tid. De kan också ha egen elproduktion som de kan starta vid behov. Flera aktörer inom den elintensiva industrin är idag aktiva och budar in sin flexibilitet på elmarknaden. Däremot är hushållskundernas flexibilitet en nästintill helt outnyttjad resurs. 4

FYRA HINDER för efterfrågeflexibilitet För att efterfrågeflexibilitet ska kunna vara en del av lösningen på kraftsystemets utmaningar behöver vi riva ner hindren: 1 Kundernas kännedom och intresse för efterfrågeflexibilitet är lågt. 2 Kunderna känner inte till sin egen potential för efterfrågeflexibilitet och det finns heller ingen teknik installerad hos hushållen som gör det 3 enkelt för dem att erbjuda sin flexibilitet. Idag finns ett begränsat utbud av smarta tjänster och avtal för kunder som vill vara flexibla. Det finns heller inget verktyg för att jämföra och utvärdera eventuella avtal och tjänster. 4 Slutligen finns det marknadsbarriärer och andra hinder för kunderna att sälja sin flexibilitet till marknaden eller till elnätsföretag. 5

Efterfrågeflexibilitet Så river vi hindren ett kraftfullt åtgärdspaket Ei har tagit fram en handlingsplan med åtgärder som ska riva ner de hinder för efterfrågeflexibilitet som finns på marknaden. Åtgärderna består av förslag till nya eller ändrade regelverk, kunskapshöjande insatser, uppdrag och samarbeten för att skapa långsiktiga förutsättningar och spelregler för efterfrågeflexibilitet på elmarknaden i Sverige. HANDLINGSPLAN ÅTGÄRDER TIDPLAN Öka kundernas medvetenhet om efterfrågeflexibilitet Kartlägg potentialen för efterfrågeflexibilitet och identifiera hjälpmedel för att praktiskt kunna förverkliga potentialen Främja efterfrågeflexibilitet genom att kunderna ges information om valmöjligheter Främja efterfrågeflexibilitet genom att skapa incitament för kunden att erbjuda sin flexibilitet till aktörer Kundanpassad information om efterfrågeflexibilitet (informationskampanj och webbportal) Timmätning och tillgång till timvärden för samtliga kunder Skapa förutsättningar i tjänstehubben för frivillig inrapportering av flexibilitetspotential Regeringen bör ge Boverket i uppdrag att inkludera efterfrågeflexibilitetspotential i energideklarationen Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att: informera om efterfrågeflexibilitet inför energikartläggningen i stora företag informera om efterfrågeflexibilitet vid stöd till energikartläggning i små och medelstora företag Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett investeringsstöd för styrutrustning av värmelaster Krav på elnätsföretag att informera sina kunder om tariffer och andra möjligheter till kostnadsbesparingar Krav på löpande information från elhandlare till kund angående efterfrågeflexibilitet Ei utvecklar Elpriskollen i syfte att främja efterfrågeflexibilitet genom att: redovisa timprisavtal på Elpriskollen inkludera även nättariffer på Elpriskollen skapa ett simuleringsverktyg på Elpriskollen för att uppskatta kundens besparingspotential av att välja olika erbjudanden vidta åtgärder för att enklare kunna dela data från Elpriskollen med andra aktörer som vill utveckla smarta tjänster till kund Ei utvärderar incitamenten i elnätsregleringen som syftar till effektivt utnyttjande av elnätet Krav på dygnsvis timavräkning för samtliga kunder Ei utreder om ersättning för nätnytta även kan ges till andra aktörer än producenter såsom förbrukningsanläggningar Bemyndigande till Ei att utforma föreskrifter om nättariffernas utformning Tillåta stegvis införande av nya tariffer och tillåta pilotprojekt avseende tariffer Regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att: utreda hur förbrukningsbud kan främjas på reglerkraftmarknaden utreda hur förutsättningar för automatiska reserver från förbrukningssidan kan främjas Ei verkar för att produkter som främjar efterfrågeflexibilitet (möjliggör flytt av last) kan erbjudas av elbörserna Ei analyserar och utvecklar aggregatorrollen i linje med kommande europeisk lagstiftning och anpassad till den nordiska elmarknaden Översyn av energiskatten för att möta framtidens energiutmaningar Informationskampanj 2020 2022 när subventionen för styrutrustning startar samt 2025 när den sista åtgärden är på plats Webbportal på plats senast 2025 När funktionskraven finns på plats (senast 2025) När tjänstehubben finns på plats (senast 2020) Träder i kraft 2017 2018 När Ei får föreskriftsrätt enligt föreslagen ändring i 8 kap. 17 ellagen 2017 2018 2019 2020 (efter föreskrifter för tariffutformning) 2021 2022 (efter att tjänstehubben är på plats) 2021 2022 (efter att utvecklingen av Elpriskollen har genomförts) När funktionskraven finns på plats (senast 2025) 2017 2018 2017 2017 2017 2018 2017 De åtgärder som är fetmarkerade i tabellen är de åtgärder som vi prioriterar som särskilt viktiga samt de åtgärder som innebär lagändring. 6

FAKTA TJÄNSTEHUBBEN En tjänstehubb är en plattform för central hantering av elnätsföretagens och elhandelsföretagens processer till exempel in- och utflyttning av kund, byte av elhandlare och hantering av mätvärden. Hubben ska göra det lättare för nya aktörer att komma in på elmarknaden och se till att alla har tillgång till samma information. Ei och Svenska kraftnät arbetar med ett uppdrag om tjänstehubb under 2016 och 2017. 7

Efterfrågeflexibilitet 4 UTMANINGAR I ELSYSTEMET FREKVENSHÅLLNING Med efterfrågeflexibilitet kan man styra kunder att minska eller öka elanvändningen och därmed bidra till att hålla frekvensen i elnätet. Elsystemet kräver konstant balans mellan hur mycket el som matas in från producenter och hur mycket el som tas ut av förbrukare. Balansen behövs för att hålla rätt frekvens i elnäten. Om balansen blir störd så uppstår störningar i spänningskvalitet vilket kan leda till elavbrott eller till att elektrisk utrustning blir skadad med kostnader som följd. Behovet av frekvenshållning kommer att öka i framtiden med en högre andel förnybar produktion i elsystemet. 50 50 9 49..1.2 49.8 50 50.06 Hz RÄTT FREKVENS Frekvensen är ett mått på hur väl produktion och användning av el är i balans och ska vara runt 50 Hertz (Hz). 8

EFFEKTBRIST Även om effektbrist är ovanligt kan efterfrågeflexibilitet bidra till att minska risken för att det inträffar. År 2001 när elsystemet var ansträngt vädjade Svenska kraftnät till kunderna att vara återhållsamma med sin elanvändning. Uppmaningen räckte för att sänka efterfrågan på el med 2 000 MW under de kritiska timmarna. Under 2015 hade Svenska kraftnät en upphandlad effektreserv på 1 000 MW för att undvika en eventuell effektbrist. Det är en kostnad för samhället som kan undvikas genom efterfrågeflexibilitet. INEFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Efterfrågeflexibilitet bidrar till att resurserna i elsystemet används effektivt. Om kunderna är flexibla med sin elanvändning så kan vi minska kostnaderna för att bygga ut elproduktionen. Samtidigt kan vi utnyttja vind- och solkraft bättre om vi kan styra elanvändningen. För att uppnå detta så behöver kunden få rätt prissignal från sin elhandlare som speglar priset på el timme för timme. Då kommer efterfrågan på el bli lägre när vi har ett högt pris och högre när vi har ett lågt pris. LOKALA NÄTPROBLEM Med efterfrågeflexibilitet kan vi jämna ut belastningen på elnätet. I takt med utvecklingen på elmarknaden kommer elnätet på lokal nivå att belastas på ett sätt som det idag inte är byggt för. Exempel som vi kan se som utmaningar är en ökad mängd elbilar och små hushåll som producerar el som levereras till elnätet, så kallad mikroproduktion. Efterfrågeflexibilitet kan bidra till en effektivare användning av elnäten och minska behovet att investera. 9

Efterfrågeflexibilitet Nytta och kostnader med efterfrågeflexibilitet Ei:s åtgärdspaket är omfattande. Vissa åtgärder är helt avgörande för att vi ska få igång efterfrågeflexibilitet på den svenska elmarknaden medan andra åtgärder kommer att behöva utredas ytterligare. Ei har tagit fram kostnader för de prioriterade åtgärderna som är särskilt viktiga, samt kostnader för de åtgärder som innebär en lagändring. För att genomföra åtgärderna uppskattar vi en kostnad på cirka 769 miljoner kronor per år. Dessutom tillkommer en engångskostnad som uppgår till 21,5 miljoner kronor. De årliga nyttorna av efterfrågeflexibilitet är större än de årliga kostnaderna. Det gäller även om andelen flexibla småhusägare med eluppvärmning bara skulle uppgå till 50 procent. 10

KOSTNAD NYTTA» De årliga nyttorna av efterfrågeflexibilitet är större än de årliga kostnaderna. Det gäller även om andelen flexibla småhusägare med eluppvärmning bara skulle uppgå till 50 procent.«nyttor FÖR EFTERFRÅGEFLEXIBILITET FRAMTIDA UTMANINGAR Cirka 100 procent av efterfrågeflexibiliteten utnyttjas ÅRLIG BESPARING Cirka 50 procent av efterfrågeflexibiliteten utnyttjas ÅRLIG BESPARING Frekvenshållning 370 miljoner kr 370 miljoner kr Effektbristsituation 128 miljoner kr 128 miljoner kr Ineffektiv resursanvändning 675 miljoner kr 381 miljoner kr Lokala nätproblem 587 miljoner kr 294 miljoner kr KOSTNADER FÖR EFTERFRÅGEFLEXIBILITET ÅTGÄRD ENGÅNGSKOSTNADER ÅRLIG KOSTNAD Investeringsstöd för styrutrustning av värmelaster Kundanpassad information om efterfrågeflexibilitet Information om tariffer till kund Timmätning och dygnsvis timavräkning för samtliga kunder 20 miljoner kr 200,5 miljoner kr 1 miljon kr 567 miljoner kr Nättariffer på Elpriskollen 1,5 miljoner kr 0,5 miljoner kr Total kostnad 21,5 miljoner kr 769 miljoner kr 11

Produktion Happify SÅ GÖR VI DET ENKELT för kunder att vara flexibla i sin elanvändning 1 2 3 Det ska vara enkelt att hitta och ta till sig information om energianvändning och efterfrågeflexibilitet. Det behövs ett stöd till kunder som uppmuntrar dem att investera i styrutrustning. Det behövs ett fortsatt och ett utökat samarbete mellan elmarknadens aktörer och myndigheter i Sverige. Kungsgatan 43, Box 155, 631 03 Eskilstuna, tel 016-16 27 00, www.ei.se