1 MO KYRKA Borttagande av heltäckningsmatta i kor, ytbehandling av korgolv Mo församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:6 Bodil Mascher
2
3 Innehåll: Sid. Inledning 5 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 6 Beskrivning och historik 6 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 8 Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder 8 Genomförda åtgärder 10 Källor 17
4
5 Inledning Objekt / dnr. Mo kyrka, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets dnr. 2012 / 342. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut 2012-11-12 dnr. 433-7090-12. Beställare Själevad-Mo-Björna kyrkliga samfällighet, Hörnäsvägen 113, 894 40 Överhörnäs. Beställarens ombud Johan Nyberg, Själevad-Mo-Björna kyrkliga samfällighet. Entreprenör Hans Vikström, Hägglunds Golvfirma Eftr, Örnsköldsvik. Arbetsbeskrivning Johan Nyberg, Själevad-Mo-Björna kyrkliga samfällighet. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.
6 Objektbeskrivning Beskrivning och historik Mo kyrka är en rektangulär långhuskyrka i klassicistisk stil med västtorn och fyrsidig lanternin, kor och smalare sakristia i öster. Stommen är timrad, långhuset i liggtimmer och tornet är byggt av timmer i liggande och stående riktning. Kyrkan uppfördes efter en ritning godkänd av Öiä 1925, troligen ritad av Simon Geting, känd för att ha infört nyklassicismen i ångermanländska kyrkor. Kyrkan fullföljdes 1824-25 av sonen, Lars David Geting. Tornet byggdes och kyrkan panelkläddes först 1830, sadeltaket kläddes med kopparplåt 1965-69. Taket var ursprungligen täckt av kilformiga 1 aln (60 cm) långa och 1 cm tjocka spån. Invändigt har kyrkan tunnvälvt tak och en enhetlig och välbevarad interiör från 1880- talet ritad av Fredrik Wilhelm Scholander. Arkitekten har ritat altaruppsats, nummertavla och altarring och predikstol, liksom bänkar och läktare. Altarväggen utgörs av en rundbågad nisch med ett kors och svepeduk, rundbågen kröns av lammet med segerfanan. Till en början användes en predikstol köpt från Nätra gamla kyrka och som snidats av Måns Gran i Härnösand omkring 1728. 1910 ommålades kyrkan utvändigt. 1930 skedde nästa restaurering ledd av ark. Otar Hökerberg, Exteriören målades med vit oljefärg och väggarna vitlimmades invändigt. Altare, predikstol och bänkar målades med pärlgrå oljefärg. En draperimålning och en målning föreställande Jerusalems stad tillkom. Nya innerdörrar och nya kopplade fönster sattes in. Det mittersta av de fem fönstren på varje långfasad byggdes om till entréer med nya trappor. Vid den senaste restaureringen 1965-69 under ark. Bengt Romare övermålades draperimålningen i koret, som syns på fotot nedan. De främre och bakre bänkraderna togs bort och bänkarna kortades av vid ytterväggarna och dörrarna på korväggen flyttades ett stycke. Heltäckande matta lades i koret. Läktarunderbyggnaden tillkom med brudkammare, kapprum och wc. Separat ingång till sakristian byggdes. Tornur tillkom i alla väderstreck. En dopfunt i vitmålat trä ritad av Bengt Romare utfördes av bröderna Sjöström i Flärke. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.
7 Foto innan 1965-69, då draperimålningen målades över och bänkraderna nådde fram till främsta pilastrarna. Länsmuseets fotosamling, Fo-B765 Mapp: 406.
8 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Koret är täckt av en heltäckande grå nålfiltsmatta, en gångmatta i samma grå kulör ligger i mittgången samt längst bak i kyrkorummet. Den heltäckande mattan tillkom under restaureringen 1965-69 ledd av ark. Bengt Romare. Församlingen har fått länsstyrelsens tillstånd att ta bort mattan. Val av ev. ytbehandling av korgolvet kräver länsstyrelsens tillstånd. Kyrkorummet i övrigt, vapenhus och vindfång har ett äldre kraftigt trägolv som är slitet och har torksprickor och har en äldre ytbehandling som har mörknat. Korgolvet är, liksom befintligt golv i långhuset, ganska sprickigt med äldre lagningar på flera ställen men bedömdes ändå kunna ytbehandlas med godtagbart resultat. Skulle korgolvet bytas ut i sin helhet skulle skillnaden bli stor i jämförelse med golvytor i kyrkorummet. Fotografier före golvbehandling 2012-12-20. Golvet i mittgången är uppbyggd mot det förhöjda koret.
9 2013-02-05. Golvet i södra sidogången och det förhöjda korgolvet med borttagen matta. 2013-02-05. Befintligt golv långhus med torksprickor. Vid främsta bänk södra sidan.
10 2013-02-05. Korgolv med torksprickor södra sidan (borttagen matta). Gamla lagningar. Genomförda åtgärder Cirka 3 kvm av den heltäckande mattan var borttagen på södra sidan koret när den första besiktningen på plats gjordes 2013-02-05. Under den grå heltäckande mattan låg samma typ av trägolv som i det övriga kyrkorummet med bräder i liknande dimensioner men obehandlat och skarvat. Troligen planerade man lägga in en matta redan vid förra golvbehandlingen, eftersom man inte brytt sig om att ytbehandla korgolvet. Mitt för främsta pilastrarna är bräderna lagda i motsatt riktning, sannolikt för att markera ombyggnaden som gjordes på 1960-talet, då främsta bänkkvarteren enligt ett odaterat fotografi gick fram jämsides dessa pilastrar. Trägolvet är centralt närmast altarringen av gran med bräder av fura på norra och södra sidorna. Enstaka djupare sprickor skulle lagas genom en infälld formanpassad trälist på trasiga ställen. Församlingen ville hellst lacka det obehandlade korgolvet. Inga uppgifter om vilken typ av ytbehandling som tidigare hade använts fanns i bygghandlingar. Antikvarien föreslog linoljefernissa, eftersom övriga golvytor i kyrkorummet hade sådan karaktär. Enligt kyrkans underhållsplan, upprättad för några år sedan, hittade vi dock uppgiften att befintliga golvytor i långhuset är lackat. För att bättre stämma överens med golvet i övriga kyrkorummet accepterades därför samma behandling. Länsstyrelsen, som enligt beslutet skulle godkänna typ av ytbehandling, gav tillstånd till åtgärden med mail och telefon.
11 2013-02-18. Den borttagna mattan med underlag. 2013-02-05. Underlag under den borttagna heltäckande mattan i koret, södra sidan.
12 2013-02-25. Golvyta med större hål som ska ilagas. 2013-02-18. Korgolvet mot söder med bräder, som markerar bänkkvarterens tidigare gräns mot koret. Enligt ett äldre fotografi nådde bänkraderna fram till främsta pilastrarna.
13 2013-02-18. 2013-02-18. Korgolvet före åtgärder. Den blå kormattan döljer skarvarna. Vid antikvarisk kontroll 2013-02-18 var hela mattan borttagen och golvet ytligt finslipat. Underliggande brädgolv i koret hade en del torksprickor men visade sig vara av samma äldre typ av golv som finns övriga kyrkorummet, som också har ett flertal torksprickor. Alternativet hade varit att byta hela korgolvet, vilket klart skulle avvika från övriga golvytor. Ilagningar av golvbräder hade utförts i koret på södra och norra sidan av kyrkans egen personal. Lagningarna har sulats in med ca 14 mm fura på ovansidor av de 2 tum tjocka golvbräderna. Djupare skador gick snett in i bräderna med avbrutna träfibrer. Därför räckte det inte med att endast fälla in en smalare list som planerat. Rekommendationen hade också varit att använda lagningsträ nära kulören på befintlig golv. Lagningarna blev dock alltför ljusa och gjordes om med infälld rödfura lika omgivande bräder. De nya lagningarna är fortfarande ljusare men kommer så småningom att mörkna under inverkan av ljus. Beslutet var att avvakta och se tiden an. Alternativet hade varit infärgning av lagningarna. Nackdelen är att färgen försvinner vid en framtida slipning och man vet inte hur mycket lagningsbitarna kommer att mörkna. 2013-02-25 besiktades provytor på ilagning av grova hål och kraftiga revor med Casco Plastiskt Trä, som är en akryldispersion med filler och pigment, eftersom denna typ av träkitt samarbetar med den moderna golvlack som skulle användas, vilket ej trälim/sågspånskitt gör, som är vattenlösligt. Kittet tonades till rätt kulör med alternativt rött pigment, grön umbra eller ockra.
14 De gamla, lösningsmedelsbaserade lackerna som fanns på 1960-talet tillverkas ej längre. Korgolvet lackades därför med Duri Poly Tech matt 4 ggr som är en polyuretanbaserad, vattenburen golvlack med glansvärde 25, som var närmast överensstämmande med övriga golvytor i kyrkorummet. Längst in i ett hörn under predikstolen kvarstår en mindre missfärgning, där en större fläck med ytröta har slipats bort och golvlacket har dragit in ojämnt. Ytan lämnades Att ersätta detta med en lagningsbit på ca 2 dm kommer att märkas än mera. Man har så mycket som möjligt försökt minimera antalet iskarvade bitar eller att byta hela bräder. Eftersom det även fanns tidigare lappningar kunde intrycket lätt bli rörigt. Lagningar koncentrerade sig främst på utsatta golvytor, där man ofta uppehåller sig och ställen där träet var instabilt av sprickor. Slutresultatet är ändå fördelaktigt eftersom den heltäckande mattan har kunnat tas bort och man har kunnat behålla det äldre golvet i sin helhet. Den blå kormattan döljer skarvarna centralt framför altarringen. 2013-02-25. Provyta med infärgat kitt (kulören justerades efteråt).
15 2013-03-15. Lagat hål med infärgat kitt. Efter slipning och golvlackning. 2013-02-25. Golvet mot norr efter omgjorda lagningar med rödfura, som kommer att mörkna av ljuset.
16 2013-03-15. Korgolvet mot NV efter slipning och lackning. 2013-03-15. Korgolvet mot SO efter slipning och lackning.
17 Källor Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985. Kyrka bygd och folk, red. Carl-Ivar Melin/ Charlie Wedin, Bjästa 1980. Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet.