Sid 1 av 24 Mätningar enligt AkuLite Mätmall BoKlok, Skogskullegatan Alingsås Pontus Thorsson 2012-11-16
Sid 2 av 24 1. OBJEKTSBESKRIVNING Mätningar enligt AkuLites mätmall daterad 2010-05-26 har utförts mellan två lägenheter i BoKlokområdet i Stadsskogen, Alingsås. Det aktuella BoKlok-området var beläget längs Skogskullegatan (gatnummer var ej känt vid rapportskrivning) och består av flertalet mindre flerbostadshus; varje hus innehöll två våningsplan om två bostäder vardera. Sammanlagt fanns alltså fyra bostäder i varje hus. Planlösningen för övervåningen visas schematiskt i den övre skissen i Figur 1. Den undre skissen är bygglovsritningen för övervåningen det aktuella huset, men det faktiska huset blev spegelvänt relativt ritningen (finns också angivet på ritningsmaterialet). Det rum som användes som mätrum i båda planen var ett sovrum, och det är blåmarkerat i figuren. Planlösningen i de två planen var nästan identisk; den enda skillnaden var att det rum som är angivet som Sov 3 på bygglovsritningen fanns inte i bottenvåningen. Det aktuella området fanns vid rapportskrivning ej med på någon karta som undertecknad hade tillgänglighet till. Det enda som kunde hittas var ett flygfoto där delar av området fanns med, se Figur 2. Huset där mätningarna genomfördes var det tredje huset från norr på västra sidan om Skogskullegatan, och detta hus finns ej med på flygbilden. Figur 1: Planskisser för båda våningsplanen i huset där mätningarna genomfördes.
Sid 3 av 24 Figur 2: Flygfoto över området. Skogskullegatan är gatan mitt i bilden som går i nord-sydlig riktning. 2. BYGGNADSKONSTRUKTION Byggnaderna är utförda med prefabricerade volymelement. Den uppmätta lägenheten består av två moduler, se figur 3. Figur 3: Moduluppställning för den aktuella lägenheten.
Sid 4 av 24 Modulskiljande väggar är bärande och utförda av fullisolerad (mineralull) 45 x 95 mm dubbel träregelstomme (en halva i varje modul) med 13 mm GN (inre lager) och 15 mm GF (synligt lager). Lägenhetsskiljande väggar är identiskt uppbyggda, men med 2 lager 13 mm GN som ytskikt, d v s den synliga 15 mm GF som finns i en bärande innervägg är utbytt mot en 13 mm GN. Ytterväggar är utförda med följande lager (utifrån och in): 22 x 45 Lockläkt 22 x 145 Panelbräda 28 x Liggande spikläkt 13 Glasroc GHU 220 stenull mellan lättreglar c600 0,2 plastfolie 15 GF (bottenvåning) alternativt 13 GN (övervåning) Övriga innerväggar är uppförda med 13 mm GN på båda sidor om 45 x träregelstomme, ingen mineralull i väggen. Bjälklagskonstruktionen och sammanfogningsmetoden av modulerna finns redovisad genom ritningar i Bilaga 1: Ritningar, och principen redovisas här (se ritningar i bilagan för detaljer). Lagerföljden i bjälklagen är i princip som följer (uppifrån och ner): Golvbeläggning (14 mm parkett) Parkettunderlag (typ ej känd) 22 spontad spånskiva 45 x 220 golvreglar c600 med 220 mineralull mellan reglarna 100 mm luftspalt (Sylomerupplag vid ytterväggar och bärande innervägar) 45 x 145 reglar c1200 med 95 mineralull mellan reglarna 28 x glespanel c300 15 GF 12 Takskiva Tak-ess Förändringar i denna princip finns lokalt vid ytterväggar, bärande innerväggar samt vid upplag. Figur 4 visar upplagsdetaljer där Sylomerupplagen tydligt kan ses. Det är inte känt om Sylomeren är applicerad i klossar eller remsor, men då ingen uppgift om delningsmått finns är det troligt att det rör sig om remsor. Typ av Sylomer är dock ej känt.
Sid 5 av 24 Figur 4: Upplagsdetaljer vid ytterväggar (vänster) och bärande innerväggar (höger). Bärriktningen för golvreglar är tvärs modulerna, vilket innebär att golvreglarna ligger längs mätrummets korta riktning. Mätrummen på övre och undre våning var identiskt utformade och inredda och hade golvytan 4,19 x 3,60 m och takhöjden 2,40 m. Rummen var ej möblerade vid mätning. 3. MÄTRESULTAT MASSMÄTNING 3.1 Stegljudsnivå (A) Mätning utfördes helt enligt mätmall, resultat enligt figur 5 och tabell 1. De sammanfattande nivåerna var L' n,w = 56 db, L' n,w + C I,50-2500 = 57 db, vilket ligger precis på gränsen till Ljudklass C. A: Utvärderad stegljudsnivå 60 Stegljudsnivå (db) 50 40 30 Mätning Referens 20 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 5: Normailserad stegljudsnivå mellan mätrummen.
Sid 6 av 24 f (Hz) L'n (db) 20 75,1 25 69,8 31,5 64,6 40 62,6 50 56,8 63 55,6 59,2 100 59,3 125 61,3 160 61,7 200 65,1 250 65,2 315 64,0 400 53,6 500 42,2 630 37,9 0 31,5 1000 29,8 1250 24,4 1600 21,7 2000 21,7 2500 20,6 3150 20,3 4000 20,5 5000 21,6 Tabell 1: Normaliserade stegljudsnivåer i tersband. 3.2 Luftljudsisolering (B) Mätning utfördes helt enligt mätmall, resultat enligt figur 6 och tabell 2. De sammanfattande nivåerna var R' w = 65 db och R' w + C 50-3150 = 63 db, vilket uppfyller Ljudklass A. 90 Mätning Referens B: Utvärderad luftljudsisolering Reduktionstal (db) 60 50 40 30 20 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 6: Uppmätt luftljudsisolering mellan rummen.
Sid 7 av 24 f (Hz) R' (db) 20 20,6 25 23,1 31,5 28,1 40 33,1 50 37,2 63 38,8 42,1 100 48,7 125 51,4 160 52,2 200 50,4 250 50,2 315 53,3 400 59,1 500 61,7 630 63,9 0 68,8 1000 72,8 1250 77,8 1600,1 2000 78,0 2500 77,7 3150 74,2 4000 69,4 5000 74,2 Tabell 2: Uppmätt luftljudsisolering i tersband. 3.3 Ljud från impulsboll (C) Mätningarna har gjorts helt enligt mätmallen. Tre släpp av bollen har gjorts och de rapporterade mätvärdena är ekvivalentvärden för de tre exciteringarna. De sammanfattande maximala nivåerna presenteras i tabell 3 och 4 samt i figur 7. Mätning Centrum, linjärt Centrum, A-vägt Hörn, linjärt Hörn, A-vägt LFmax (db) 100,5 65,1 101,6 68,9 Tabell 3: Sammanfattande maximalnivåer för impulsbollen f (Hz) 20 25 31,5 40 50 63 100 125 160 200 250 315 400 500 LFmaxC 91,9 98,0 92,1 85,4 81,6 76,2 74,5 74,1 67,5 63,0 65,1 66,9 62,6 59,1 55,4 LFmaxH 93,2 97,8 93,2 88,4 87,9 81,2 83,1 81,6 72,3 67,1 66,5 69,8 64,3 55,9 53,2 Tabell 4: Maximala tersbandsnivåer (db) för impulsbollen
Sid 8 av 24 100 95 C: L AFmax för impulsboll Centrum Hörn 90 85 Ljudnivå (db) 75 65 60 55 50 16 31,5 63 125 250 500 Figur 7: Tersbandsnivåerna från tabell 4 visade grafiskt. 3.4 Ytvibrationer (D) Då endast en skiljande konstruktion uppmättes gjordes även precisionsmätningen för samma rum. Denna del redovisas således i avsnitt 4.2. 3.5 Efterklangstid Den uppmätta efterklangstiden visas i Figur 8, både för högfrekvenskällan, för lågfrekvenskällan och den som använts vid utvärderingarna. I figuren är det tydligt att hög- och lågfrekvenskällan ger inte exakt samma efterklangstid i de tersband som överlappar. Utvärderingen av de båda har gjorts på exakt samma sätt i Matlab med full kontroll över signalerna, och orsaken är inte helt känd. Efterklangstiderna har mätts med två källpositioner och två mikrofonpositioner (som var olika för varje källposition) samt 5 brusexciteringar i varje kombination. Lågfrekvenskällan stod på golvet precis nedanför högfrekvenskällan.
Sid 9 av 24 2 Högfrekvensmätning Lågfrekvensmätning Använd vid utvärdering Efterklangstider i mätrummet 1.5 Efterklangstid (s) 1 0.5 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 8: Uppmätta efterklangstider i det nedre mätrummet. 4. MÄTRESULTAT PRECISIONSMÄTNING 4.1 Flankvibrationer (E) Mätningarna utfördes helt enligt mätmallen. Resultaten redovisas i tabell 5 och figur 9 (tersband) och figur 10 (smalband) för hammarapparaten vid flankerande vägg som står tvärs golvreglarnas bärriktning samt i tabell 6, figur 11 och figur 12 på samma sätt för flankerande vägg som står längs golvreglarnas bärriktning. Väggen tvärs bärriktningen är en bärande innervägg och väggen längs bärriktningen är en icke bärande innervägg. Den totala accelerationen för impulsbollen visas i tabell 7. Tersbandsnivåer visas i tabell 8 och figur 13 för flankerande vägg tvärs bärriktning och tabell 9 och figur 14 för flankerande vägg längs bärriktning.
Sid 10 av 24 f (Hz) Golv Tak Vägg 10 75,1 75,4 56,2 12,5 66,7 83,6 52,7 16 76,4 77,3 56,4 20 95,0 89,9 74,9 25 89,6 86,3 69,8 31,5 87,0 81,5,8 40 90,2 83,8 68,9 50 96,2 83,9 67,9 63 100,3 86,7 74,9 107,4 89,0 78,1 100 112,5 92,2 82,0 125 119,1 90,0 86,2 160 124,5 91,4 92,7 200 127,0 94,7 97,2 250 124,0 97,6 100,9 315 126,4 95,1 100,5 400 124,1 88,3 93,6 500 111,3 79,0 83,9 630 113,2 77,6 78,0 0 108,3 75,7 75,2 1000 107,4 72,9 73,3 1250 116,0 69,3 65,6 1600 124,7 64,4 63,3 2000 124,5 63,3 61,8 2500 129,7 66,5 59,9 3150 128,8 65,4 59,9 Tabell 5: Accelerationsnivåer i tersband, db re 10-6 m/s2, för hammarapparaten. Flankerande vägg står tvärs bärriktning. 130 E: Flank 1, hammarapparat, medelaccelerationer 120 Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 110 100 90 60 50 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 9: Accelerationsnivåer enligt tabell 5 redovisade grafiskt.
Sid 11 av 24 120 110 100 E: Flank 1, hammarapparat, medelaccelerationer Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 90 60 50 40 30 20 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 10: Accelerationsnivåer i smalband för hammarapparaten. Flankerande vägg står tvärs bärriktning. f (Hz) Golv Tak Vägg 10 63,6 64,9 61,3 12,5 58,0 63,9 52,7 16 65,6 71,0 65,6 20 88,8 96,7 83,5 25 90,6 94,9 73,3 31,5 92,1 89,3 71,5 40 97,0 86,5 77,9 50 100,6 83,4,8 63 103,5 81,4 78,7 105,8 83,0 77,3 100 105,7 88,3 81,4 125 106,1 88,5 82,5 160 110,0 91,3 87,4 200 107,8 95,2 91,2 250 109,3 96,1 93,3 315 108,9 92,3 93,7 400 107,7 86,7 90,6 500 96,1 78,4 76,8 630 104,4 74,5 69,9 0 105,3 67,4,1 1000 102,4 65,6 69,1 1250 102,8 61,3 61,9 1600 106,1 58,7 59,7 2000 116,5 59,0 60,0 2500 118,3 59,6 60,2 3150 121,6 60,1 60,7 Tabell 6: Accelerationsnivåer i tersband, db re 10-6 m/s2, för hammarapparaten. Flankerande vägg står längs bärriktning.
Sid 12 av 24 130 E: Flank 2, hammarapparat, medelaccelerationer 120 Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 110 100 90 60 50 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 11: Accelerationsnivåer enligt tabell 6 redovisade grafiskt. 110 100 E: Flank 2, hammarapparat, medelaccelerationer Tak Vägg Golv 90 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 60 50 40 30 20 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 12: Accelerationsnivåer i smalband för hammarapparaten. Flankerande vägg står längs bärriktning.
Sid 13 av 24 Vägg/bärriktning Golv Tak Vägg Tvärs 9,7 0,82 0,25 Längs 5,0 1,22 0,27 Tabell 7: Total maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen i de olika flankerna. f (Hz) Golv Tak Vägg 10 0,035 0,020 0,004 12,5 0,0 0,045 0,007 16 0,151 0,118 0,012 20 0,288 0,125 0,027 25 0,520 0,184 0,043 31,5 0,713 0,194 0,023 40 1,097 0,485 0,032 50 1,386 0,337 0,045 63 2,007 0,271 0,073 3,383 0,273 0,086 100 3,518 0,257 0,071 125 3,150 0,113 0,069 160 2,685 0,062 0,053 200 2,381 0,050 0,066 250 1,777 0,074 0,127 315 3,345 0,073 0,122 400 2,767 0,055 0,049 500 1,163 0,068 0,032 Tabell 8: Maximala accelerationer (m/s 2 ) i tersband för impulsboll, vägg står tvärs bärriktning. 4 E: Flank 1, impulsboll, medelaccelerationer 3.5 Tak Vägg Golv 3 Acceleration (m/s 2 ) 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1 2 4 8 16 31,5 63 125 250 500 Figur 13: Accelerationsnivåer enligt tabell 8 redovisade grafiskt.
Sid 14 av 24 f (Hz) Golv Tak Vägg 10 0,018 0,015 0,006 12,5 0,035 0,036 0,013 16 0,079 0,116 0,043 20 0,213 0,387 0,051 25 0,3 0,784 0,054 31,5 1,407 0,598 0,078 40 2,018 0,350 0,135 50 2,196 0,230 0,058 63 1,884 0,1 0,117 2,106 0,182 0,078 100 1,421 0,146 0,076 125 0,593 0,102 0,067 160 0,425 0,082 0,068 200 0,342 0,072 0,062 250 0,455 0,076 0,050 315 0,335 0,062 0,054 400 0,312 0,040 0,045 500 0,179 0,033 0,041 Tabell 9: Maximala accelerationer (m/s 2 ) i tersband för impulsboll, vägg står längs bärriktning. 2.5 2 E: Flank 2, impulsboll, medelaccelerationer Tak Vägg Golv Acceleration (m/s 2 ) 1.5 1 0.5 0 1 2 4 8 16 31,5 63 125 250 500 Figur 14: Accelerationsnivåer enligt tabell 9 redovisade grafiskt. 4.2 Ytvibrationer (F) Mätningar utfördes helt enligt mätmallen. Mätresultaten redovisas i figur 15 till 17 samt tabell 10 till 12 för ytvibrationer parallellt golvbjälkarna och i figur 18 till 20 samt tabell 13 till 15 för ytvibrationer tvärs golvbjälkarna.
Sid 15 av 24 140 F: Parallellt bärning, hammarapparat 130 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 120 110 100 90 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 15: Accelerationsnivåer i tersband på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna. f (Hz) 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m 10 92,2 90,1 87,9 85,2 81,1 12,5 86,7 83,8 81,6 78,6 72,7 16 95,1 93,4 91,5 88,5 82,5 20 112,4 110,7 108,6 105,7 101,3 25 103,7 102,3 100,3 97,3 95,0 31,5 105,2 104,0 102,2 99,4 91,1 40 109,5 108,3 106,5 103,5 94,2 50 111,1 110,9 109,5 106,9 100,4 63 113,2 113,1 112,4 110,2 105,9 118,3 118,9 120,3 119,4 113,8 100 124,7 120,7 121,2 123,3 119,0 125 128,3 128,4 122,8 126,5 125,8 160 131,4 127,6 130,7 125,9 131,3 200 129,8 132,1 132,0 130,9 133,6 250 134,1 131,3 130,3 135,1 130,2 315 136,2 135,0 136,9 134,0 132,5 400 133,8 132,4 131,1 129,4 130,5 500 129,8 126,7 125,4 122,8 116,4 630 132,7 127,3 122,4 118,7 119,0 0 131,3 121,2 117,5 113,5 112,3 1000 134,3 126,7 122,2 119,7 112,1 1250 135,8 131,2 127,4 124,1 122,3 1600 137,6 134,1 131,2 128,0 130,6 2000 137,5 135,6 132,2 131,7 128,5 2500 139,2 137,8 134,7 130,2 135,4 3150 137,9 135,7 134,1 130,9 132,9 Tabell 10: Accelerationsnivåer, db re 10-6 m/s2, på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna (figur 15).
Sid 16 av 24 130 F: Parallellt bärning, hammarapparat 120 110 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 100 90 60 0,5 m 0,8 m 50 1,1 m 1,4 m 1,6 m 40 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 16: Accelerationsnivåer i smalband på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna. 14 12 10 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m F: Parallellt bärning, impulsboll Acceleration (m/s 2 ) 8 6 4 2 0 1 2 4 8 16 31,5 63 125 250 500 Figur 17: Maximal acceleration i tersband på golvytan för impulsbollen, parallellt med golvbjälkarna.
Sid 17 av 24 f (Hz) 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m 10 0,26 0,21 0,16 0,12 0,07 12,5 0,55 0,45 0,35 0,25 0,15 16 1,14 0,93 0,73 0,53 0,31 20 2,00 1,64 1,30 0,94 0,57 25 3,58 2,97 2,38 1,72 1,03 31,5 4,51 3,82 3,09 2,24 1,32 40 6,51 5,69 4,63 3,36 1,84 50 6,97 6,63 5,66 4,25 2,35 63 8,86 9,28 8,66 6,92 4,08 12,06 11,58 12,77 11,64 7,21 100 13,53 8,91 7,45 9,36 7,57 125 8,89 7,15 3,06 6,41 6,90 160 4,48 2,14 3,48 3,90 5,82 200 2,28 2,49 3,74 5,14 4,94 250 4,23 5,86 4,86 8,58 3,11 315 8,22 7,37 9,64 7,74 6,92 400 9,52 6,62 6,12 5,85 6,05 500 12,19 4,20 4,30 3,07 2,33 Tabell 11: Maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen parallellt golvbjälkarna (figur 17). Position 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m Amax 41,7 30,7 26,9 24,8 19,9 Tabell 12: Maximal sammanlagd acceleration (m/s 2 ) på golvytan för impulsbollen, parallellt med golvbjälkarna. 140 F: Tvärs bärning, hammarapparat 130 120 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 110 100 90 0,5 m 0,85 m 60 1,2 m 1,55 m 1,9 m 50 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 18: Accelerationsnivåer i tersband på golvytan för hammarapparaten, tvärs mot golvbjälkarna.
Sid 18 av 24 f (Hz) 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m 10 87,9,9 72,8 68,7 63,2 12,5 83,0 75,2 62,7 60,3 57,4 16 86,6,6 74,7 73,2 67,9 20 111,3 105,0 98,1 97,8 91,2 25 103,4 98,5 99,6 100,5 93,0 31,5 107,6 102,3 97,0 101,6 94,7 40 104,6 104,5 94,8 103,1 99,8 50 108,2 107,7 103,7 102,6 103,6 63 112,0 106,0 110,1 100,3 106,5 109,9 109,6 111,7 103,3 109,0 100 111,8 108,7 110,1 110,5 108,3 125 112,1 113,7 106,3 109,5 107,9 160 117,9 118,7 110,8 112,0 111,6 200 125,4 124,3 112,8 111,5 107,2 250 123,8 125,4 122,1 120,9 108,3 315 122,5 125,6 122,8 124,8 106,3 400 119,5 122,4 114,6 120,6 104,9 500 116,8 113,3 103,4 108,3 95,3 630 123,1 114,9 107,3 108,1 104,2 0 122,0 113,4 105,2 107,4 104,2 1000 130,3 118,1 109,0 105,1 102,6 1250 132,2 124,4 117,9 112,2 105,6 1600 133,6 122,8 117,7 113,1 105,0 2000 137,4 130,2 121,7 122,8 118,3 2500 137,0 130,5 124,6 120,6 116,6 3150 137,2 134,3 129,1 126,2 124,2 Tabell 13: Accelerationsnivåer, db re 10-6 m/s2, på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna (figur 18). 120 F: Tvärs bärning, hammarapparat 110 100 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 90 60 50 0,5 m 0,85 m 40 1,2 m 1,55 m 1,9 m 30 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 19: Accelerationsnivåer i smalband på golvytan för hammarapparaten, tvärs mot golvbjälkarna.
Sid 19 av 24 6 5 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m F: Tvärs bärning, impulsboll 4 Acceleration (m/s 2 ) 3 2 1 0 1 2 4 8 16 31,5 63 125 250 500 Figur 20: Maximal acceleration i tersband på golvytan för impulsbollen, tvärs mot golvbjälkarna. f (Hz) 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m 10 0,14 0,06 0,03 0,04 0,02 12,5 0,32 0,15 0,07 0,08 0,05 16 0,77 0,39 0,19 0,20 0,11 20 1,67 0,94 0,57 0,58 0,28 25 3,55 1,88 1,45 1,88 0,94 31,5 5,29 3,47 1,59 3,28 1,92 40 5,23 5,47 1,90 3,88 2, 50 5,01 4, 3,30 3,11 3,07 63 4,76 2,38 3,83 1,33 2,64 4,14 2,58 4,04 2,11 3,05 100 3,47 1,22 2,33 2,46 2,06 125 1,57 1,42 0,87 0,93 0,73 160 1,26 1,42 0,51 0,48 0,54 200 2,51 2,51 0,69 0,57 0,33 250 2,14 2,83 2,27 2,01 0,40 315 1,48 2,37 1,87 2,23 0,25 400 1,75 2,04 0,97 1,75 0,18 500 2,26 1,68 0,51 0,88 0,15 Tabell 14: Maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen tvärs mot golvbjälkarna (figur 20). Position 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m Amax 19,8 12,3 8,9 8,4 6,8 Tabell 15: Maximal sammanlagd acceleration (m/s 2 ) på golvytan för impulsbollen, tvärs mot golvbjälkarna.
Sid 20 av 24 4.3 Responsmätning i vägg (G) Mätningen utfördes enligt mätmallen. Slagresponsen som frekvensspektrum kan ses för vägg tvärs bjälkarnas bärriktning i figur 21, och för vägg längs bjälkarnas bärriktning i figur 22. Ur figurerna kan de lägsta egenfrekvenserna läsas till 24 Hz (bärande innervägg) respektive 19 Hz (ej bärande innervägg). 110 100 90 G: Vägg 1 Slag 1 Slag 2 Slag 3 Slag 4 Slag 5 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 60 50 40 30 20 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 21: Väggrespons för vägg stående tvärs golvreglarnas bärriktning (bärande innervägg). 120 110 100 G: Vägg 2 Slag 1 Slag 2 Slag 3 Slag 4 Slag 5 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) 90 60 50 40 30 20 8 16 31,5 63 125 250 500 1k 2k 4k Figur 22: Väggrespons för vägg stående längs golvreglarnas bärriktning (ej bärande innervägg).
Sid 21 av 24 4.4 Svikt (H) Nedböjningen för 1,0 kn statisk last mättes till 0,7 ± 0,05 mm.
Sid 22 av 24 BILAGA 1: RITNINGAR
Sid 23 av 24
Sid 24 av 24