ERFARENHETER FRÅN TILLVERKNINGSKONTROLL OCH PROVNING Matilda Liinanki och Richard Dawson Oktober 2017 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK Introduktion Tillverkningskontroll omfattar Produktionsrevision Montagekontroll Provning Provningen är i de flesta fall ett sätt för tillverkaren att genomföra den egenkontroll som föreskrivs i produktstandarden RISE Byggnadsfysik och innemiljö har mångårig erfarenhet av alla dessa delar. Denna presentation belyser några exempel 1
Journaler och loggböcker vem är de till för? En journal/loggbok är ett kvalitetsdokument rätt utförd är den en värdefull mätare av den egna verksamheten En journal kräver förståelse och engagemang, både av den som fyller i och den som utvärderar den Journaler är inte till för revisorn, utan för företagsledningen Stora företag utnyttjar informationen i sina journaler mer än små Montage Montagefel är betydligt vanligare än produktfel Vid montage förekommer två typer av fel: Projekteringsfel Hantverkarfel Projekteringsfel beror ofta på att man kommer in sent i processen, då många parametrar redan är satta Hantverkarfel kan bli funktionskritiska, då montaget inte blir tätt (regn, luft) eller speciella funktioner som brandmotstånd påverkas 2
Provning enligt EN1026/1027/12211 med lufttätning på utsidan Samma provningsmetoder som EN 1026, EN 1027 och EN 12211 och montage enligt anvisningar förutom att NDVK kräver att all tätning sker utvändigt på provföremålet (betydligt tuffare provning, inte minst regntäthet). Varför blev det så? Olika europeiska provningskulturer med provföremålet pressat direkt mot testriggen I Sverige tejpar vi regntätt på utsidan och lufttätning på insidan av provföremålet. Vad händer om provföremålet är aluminiumbeklätt? ALU-beklätt provföremål - förberedelse för utvändig tätning 3
ALU-beklätt provföremål - förberedelse för utvändig tätning CE-märkning : Kontroll av säkerhetsbeslag (load bearing capacity of safety devices) 350 Newton, 60 sekunder enligt SS-EN 14351:1:2006:+A2:2016 CE-märkning: Ingen bestämd provningsordning Man ska ange minst en egenskap som provföremålet uppfylla på CE-märkning Belastning i the most unfavourable way, som är vad då om man har t. ex. ett vridfönster med säkerhetspärr på ena sidan Enligt svar från GNB-CPD SG06, Belastning ska ske på båda sidor av provförmålet 4
Erfarenheter/observationer från provningen Regntäthet: Före 2008 såg vi läckage genom karmfog hos 15-20 % av träfönstren Under de senaste 10 åren har dessa läckage minskat till cirka 5 % MEN Vi har märkt en ökning av detta problem igen, varför? Tidspress på produktionslinjer. Felaktig mängd fogmassa förhindrar bra kontakt mellan listen och karmen och då uppstår läckage mellan karm och båge Läckage förbi mittätningen, (glas/metall fönster eller dyl.) uppstår relativt ofta, samt läckage genom ytterbågen hos 2 + 1 fönster. Kontinuerlig eller upprepad vätning av den inre ytan av provstycket eller delar som inte är avsedda för att vara våt när vatten rinner tillbaka till yttre ytan Lufttäthet: Vid höga undertryck på fönstrets utsida ser vi stora läckage mellan bågöverstycke och karmöverstycke Vindlast: Höga provföremål får problem med glasningen vid stora undertryck Svensk Standard utgåva 2 Utgåva 1 1999-2000 Utgåva 2 2016-2017 Provningsstandarder SS-EN 1026:2016 - Fönster och dörrar Lufttäthet - Provningsmetod SS-EN 1027:2016 Fönster och dörrar Regntäthet Provningsmetod SS-EN 12211:2016 Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast - Provningsmetod 5
Svensk Standard utgåva 2 Utgåva 1 1999-2000 Utgåva 2 2016-2017 Klassificeringsstandarder SS-EN 12207:2017 - Fönster och dörrar Lufttäthet - Klassificering SS-EN 12208:2000 Fönster och dörrar Regntäthet Provningsmetod SS-EN 12210:2016 Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast - Klassificering Lufttäthet - klassificering The overall classification is the numerical average of the two air permeability values (m 3 /h) at each pressure step tested according to EN 1026 m³/m²,h 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Läckage undertryck (m3/m2,h) Läckage övertryck (m3/m2,h) Läckage medelvärde (m3/m2,h) Tillåtet läckage klass 4 (m3/m2,h) Resultat angående area (m 2 ) och öppningsbar foglängd (m) skall då sammanfattas som medelvärden mellan: Övertryck/undertryck baserad på area Övertryck/undertryck baserad på öppningsbar foglängd Klassificering area Klassificering foglängd Klassificering totalt Klass 4 Klass 4 Klass 4 Klass 4 Klass 3 Klass 4 Klass 4 Klass 2 Klass 3 m³/m²,h 2,00 0,00 0 100 200 300 400 500 600 Pa 4,00 Läckage undertryck (m3/m,h) Läckage övertryck (m3/m,h) 3,50 Läckage medelvärde (m3/m,h) Tillåtet läckage klass 4 (m3/m,h) 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0 100 200 300 400 500 600 Pa 6
SS-EN 12211:2016 Motstånd mot vindlast - Provmetod Provningsordning baserad på denna standard : Lufttäthet Deformation, test P1 Upprepade tryckförändring (Pulsering), test P2 Lufttäthet Stormsäkerhet, test P3 Provföremålet ska förbli funktionellt och lufttätheten efter prov P1 och P2 får inte överstiga de övre gränserna för den angivna luftpermeabilitetsklassen enligt EN 12207 med mer än 20% Lufttäthet Klass 4, tillåtet läckage vid 600 Pa, cirka 10 m 3 /m 2,h, så +20% = 12 m 3 /m 2,h. Om läckaget är mer än 20 % efter vindlast då kan tillverkaren hävda en lägre klass. Detta har tidigare tolkats att fönstret har inte uppnått kravet för klassificering om det låg utanför detta 20% efter vindlast. TACK! Matilda Liinanki och Richard Dawson matilda.liinanki@ri.se, richard.dawson@ri.se 010-516 63 52, 010-516 57 11 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK 7