Naturlig och konstgjord fotosyntes

Relevanta dokument
Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Förnybara energikällor:

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Energimyndigheten.

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Grundläggande energibegrepp

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

SOL TILL ELEKTRICITET

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Artificiell fotosyntes. Energi från sol och vatten

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Litteraturlista Termin 1 Tema LERN

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Min bok om hållbar utveckling

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Fysik: Energikällor och kraftverk

** Bil med bränslecell

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Energisituation idag. Produktion och användning

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén


INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Spelinstruktioner och material

Lagring av överskottsel

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Fotosyntes i ljus och mörker

* Vad händer i lådan

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Användning av kol och energikällor

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Förklara de egenskaper hos cellens "byggstenar" som utnyttjas för att upprätthålla cellens integritet och understödja livsfunktionerna.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Artificiell fotosyntes

Ämnen runt omkring oss åk 6

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Morgondagens elgenererande villapanna

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

Kapitel 6. Termokemi

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

fossilbränslefri kommun

Resilienta mikroregioner

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Svar: Extra många frågor Energi

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Näringsämnena och matspjälkning

Presentation av Förbränningsfysik

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Biobränslen. s

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Oktahamn Vårat koncept Energi

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Transkript:

Lager (miljarder ton) och flöden (miljarder ton/år) av kol Förbränningsreaktioner Naturlig och konstgjord fotosyntes Örjan Hansson NO biennalen, Göteborg, 2017 10 10 bränslemolekyler + syrgas koldioxid + va en + energi bränslemolekyler + O 2 CO 2 + H 2 O + energi exergona reaktioner = avger energi i motsats till: endergona reaktioner = kräver energi Areskoug (2006, fig 4.15) Biologisk förbränning (cellrespiration) Teknisk förbränning Energiflöden på jorden CO 2 + H 2 O Värme (2/3) CO 2 + H 2 O Värme (2/3) 120 000 TW bränslemolekyler + O 2 kolhydrater fetter proteiner Dagligt energibehov: 10 MJ/dag person (medelvärde för människa) Biologiskt arbete(1/3) transport syntes signalering bränslemolekyler + O 2 kolväten kol kolhydrater Mekaniskt arbete (1/3) Samhällets totala dagliga energibehov (inklusive andra energikällor): 200 MJ/dag person (medelvärde för global medborgare) 600 MJ/dag person (medelvärde för svensk medborgare) 1 TW = 10 12 Joule/s 17,4 TW (2014) Energi till samhället för: värme bränsle elektricitet Areskoug (2006, fig 1.2) 1

CO 2 ÖH: Naturlig och konstgjord fotosyntes 2017 10 10 Global energikonsumtion, 2015 Energi för hållbar utveckling Värme från solljus Vår användning av energi (värme, bränslen, el) bör undvika fossila bränslen och kärnenergi och i stället utnyttja naturliga energiflöden, drivna av solljuset. Förbränning av biobränslen (ursprungligen från fotosyntesen) Skogsprodukter Jordbruksprodukter Avfall Gödsel torv Passiv solvärme (utformning av byggnader så att de utnyttjar solinstrålningen) Aktiv solvärme (solfångare som värmer upp vatten eller luft) Armaroli & Balzani (2016, fig 1) Aktiv solvärme (solfångare) Solljuset driver fotosyntesen Sun Air O Inflow 2 Loss of of light heat energy O 2 CO energy 2 Syrerevolutionen Chemical energy Övre och undre gräns för uppskattningar Producers Cycling Of Chemical nutrients Consumers H 2O Decomposers Ecosystem Soil Miljarder år före nutid Areskoug (2006, fig 8.2) Campbell mfl (2005) Holland (2011) 2

Technical combustion Biological combustion Biologisk förbränning med syre Energy fuel molecules + O 2 Heat CO 2 + H 2 O Energy food molecules + O 2 Glycolysis Fatty-acid oxidation Citric-acid cycle Oxidative phosphorylation ATP ADP + P i CO 2 + H 2 O Heat Biological work Rohde (2007) 3

Temperaturstrålning Ljusabsorberande pigment i fotosyntesen Areskoug (2006, fig 18.5) Mathews & van Holde (1996, fig 17.8) Mathews & van Holde (1996, fig 17.7) Fotosyntesmaskineriet 14_30_01_3rd_compartmnt.jpg Proteiner inbäddade i tylakoidmembranet Fotosystem 1 (Pc) (Photosystem 1, PS1) Ljusinducerad transport av elektroner och protoner i fotosyntesen En strukturmodell för fotosystem 1 i växter vid 3.4 Å upplösning Andréasson (2005) Nelson (2011) 4

Klorofyll a Aasa mfl (1995) Aasa mfl (1995) Separation av laddningar i fotosyntesen Aasa mfl (1995) 5

Fotosyntesens elektrontransportkedja Elektricitet från solljus Solceller (photovoltaic PV cells) Kraftvärmeverk (drivna med biobränslen) Vattenkraftverk Vindkraftverk Vågkraftverk Solceller (likheter med laddningsseparation i fotosyntesen) International Space Station (Wikipedia) Solar cell (Wikipedia) IKEA Älmhult (Areskoug, 2006, fig 9.1) Solcell av kisel Kristallint kisel med p och n dopade skikt Separation av laddningar i en solcell Areskoug (2006, fig 9.9) Areskoug (2006, fig 9.11) Areskoug (2006, fig 9.16) 6

Verkningsgrad (nyttig energi/tillförd energi) Solceller Teoretisk gräns för enkel (en skikts) solcell : 32 % Enkla solceller i kommersiella system: 18 % Solceller med flera skikt i laboratorier: 46 % Enkla solceller kopplade med elektrolys av vatten: 10 % Fotosyntes Teoretisk gräns: 12 % Under odlingssäsong: 4 % Årsmedelvärde: 1 % Fotosyntesen använder mindre andel av solljuset jämfört med solceller Solljus vid jordytan cyanobakterie solcell av kisel Priset på solceller Blankenship et al. (2011, fig 1) Rfassbind (2015) Produktion av solceller Bränsle från solljus Biobränslen 1 GW = 10 9 J/s 60 % av globala produktionen sker i Kina Biobränslen (skogsprodukter, jordbruksprodukter, mm) Konstgjord fotosyntes med katalysatorer i lösning Elektrolys av vatten driven av solceller Fotoelektrokemiska celler (solceller med katalytiska egenskaper) Rfassbind (2017) Figure 14-28 Essential Cell Biology ( Garland Science 2010) 7

Konstgjord fotosyntes med katalysatorer i lösning Bioinspirerade katalysatorer Reduktion av vatten till vätgas i vissa kvävefixerande bakterier 2 H 2 O + 2 e H 2 + 2 OH (enzymet hydrogenas) Oxidation av vatten till syrgas i fotosyntesen 2 H 2 O O 2 + 4 e + 4 H+ (Mn innehållande centrum i fotosystem 2) Ljusinducerad transport av elektroner och protoner i fotosyntesen Armaroli & Balzani (2016, fig 9) Andréasson (2005) Fotosystem 2 Fotosystem 2 Mn innehållande centrum i fotosystem 2 Structure of the WOC from T. vulcanos at 1.9 Å resolution Kawakami et al. (2011) 8

Konstgjord Mn katalysator Karlsson et al. (2011) Karlsson et al. (2011) Elektrolys av vatten driven av solceller Bränsleceller el (och värme) från H 2 och O 2 Karlsson et al. (2011) Armaroli & Balzani (2016, fig 11e) Armaroli & Balzani (2016, fig 13) 9

Fotoelektrokemiska (PEC) celler (solceller med katalytiska egenskaper) Fotoelektrokemiska (PEC) celler Sammanfattning Solljus kan användas för att tillhandahålla: värme förbränning av biobränslen passiv solvärme aktiv solvärme elektricitet kraftvärmeverk (med biobränslen) vattenkraftverk vindkraftverk vågkraftverk solceller bränslen biobränslen konstgjord fotosyntes med katalysatorer i lösning elektrolys av vatten driven av solceller fotoelektrokemiska celler Armaroli & Balzani (2016, fig 10) Armaroli & Balzani (2016, fig 11) Sammanfattning Solljus kan användas för att tillhandahålla: värme förbränning av biobränslen passiv solvärme aktiv solvärme elektricitet kraftvärmeverk (med biobränslen) vattenkraftverk vindkraftverk vågkraftverk solceller bränslen biobränslen konstgjord fotosyntes med katalysatorer i lösning elektrolys av vatten driven av solceller fotoelektrokemiska celler På god väg mot en hållbar energianvändning! Armaroli & Balzani (2016) Referenser Aasa, R., Brzezinski, P., Hansson, Ö. och Vänngård, T. (1995) Kompendium i biofysik Alberts, B. mfl (2009) Essential Cell Biology, 3rd ed, Garland Science Andréasson, Lars Erik (2005) Labhandledning Biokemi 1 Areskoug, Mats (2006) Miljöfysik, 2a uppl, Studentlitteratur Armaroli, N. & Balzani, V. (2016) Chem. Eur. J., 22, 32 Berg, Tymoczko, Gatto & Stryer (2015) Biochemistry, 8th ed, Freeman & Co Blankenship, R.E et al. (2011) Science, 332, 905 Campbell N.A. mfl (2005) Biology, concepts & connections, 5th ed, Pearson Holland, Heinrich D. (2011) https://en.wikipedia.org/wiki/great_oxygenation_event (2017 10 09) Karlsson, E.A. et al. (2011) Angew. Chem. 50, 11715 Kawakami et al. (2011) J. Photochem. Photobiol. B, 104, 9 Mathews, C.K. & van Holde, K.E. (1996) Biochemistry, 2nd ed, Benjamin/Cummings Nelson, Nathan (2011) Biochim Biophys Acta, 1807, 856 Rfassbind (2015, 2017) https://en.wikipedia.org/wiki/solar_cell (2017 10 09) 10