KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER REDOVISNING AV KULTURRÅDETS ARBETE 2011 MED DELMÅLEN I FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER REDOVISNING AV KULTURRÅDETS ARBETE 2011 MED DELMÅLEN I FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN

INNEHÅLL INLEDNING... 4 Bakgrund... 4 Regeringens inriktningsmål m.m. för kulturen inom Kulturrådets ansvars-område... 5 Inriktningsmål för kulturområdet... 5 Insatserna inriktas på följande områden... 5 Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet... 5 Regeringens uppdrag till Kulturrådet... 6 KULTURRÅDETS ARBETE UNDER 2011 FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN... 7 Tillgänglighet till kulturens innehåll och till kulturens lokaler... 7 Kulturrådets genomförda insatser 2011... 7 Resultat och effekter av Kulturrådets insatser 2011... 9 Kulturrådets handlingsplan 2011 2016 för ökad tillgänglighet i kulturlivet... 9 Bidragsgivning m.m. ur ett tillgänglighetsperspektiv... 9 Scenkonstområdet... 9 Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter... 10 Bild och form, museer och utställningar... 11 Skapande skola... 11 Kultur för äldre... 12 Samråd med funktionshindersorganisationerna... 12 NULÄGESBESKRIVNING... 13 Kulturrådets delmål... 13 Enkätundersökning... 13 Metod... 13 Hur måluppfyllelsen ska mätas 2012 2016... 14 Delmål 1. Handlingsplaner... 15 Delmål 2. Enkelt avhjälpta hinder... 19 Delmål 3. Tillgänglighetsanpassade webbplatser och e-tjänster... 22 Övriga frågor om tillgänglighet... 24 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 27

INLEDNING Bakgrund Ny strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011 2016 1. Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Målen för funktionshinderspolitiken och inriktningen ligger fast: en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktiosnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlika levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. En viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet är de mänskliga rättigheter som slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Uppföljning och utvärdering En central del av strategin är att målen ska följas upp och att effekten av insatserna ska kunna mätas på ett bättre sätt än tidigare. Inom ramen för den verksamhet som Myndigheten för kulturanalys bedriver ligger ett ansvar för att bedöma utvecklingen gällande tillgängligheten inom kulturområdet 2. Genomförandet av funktionshinderspolitiken är en uppgift för alla samhällsområden, vilket gör funktionshinderspolitiken tvärsektoriell. För att nå framgång krävs att många aktörer på olika nivåer medverkar och samverkar i arbetet. Funktionshindersperspektivet måste vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, har i uppdrag att ansvara för uppföljning av strategins mål och insatser samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. 1 Protokoll vid regeringssammanträde 2011-06-16 (Socialdepartementet) 2 D:o 4(27)

Inriktningsmål för prioriterade områden Som ett led i att förtydliga de övergripande funktionshinderspolitiska målen har regeringen fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden, där kulturområdet är ett av dem. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringens inriktningsmål m.m. för kulturen inom Kulturrådets ansvarsområde Inriktningsmål för kulturområdet För kulturområdet har regeringen fastställt tre inriktningsmål, varav två berör Kulturrådets ansvarsområde: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet. Insatserna inriktas på följande områden Regeringen inriktar insatserna på följande områden inom Kulturrådets ansvarsområde: Tillgänglighetsperspektivet bör finnas med från början när verksamhet, information och lokaler planeras. De tekniska framstegen har fört med sig helt nya möjligheter när det gäller att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturlivets aktörer bör i samverkan använda sig av och vidareutveckla dessa möjligheter. Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet Regeringen har beslutat om tre (del)mål för Kulturrådet som ska uppnås under perioden 2011 2016: Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (bör inte verka i lokaler där enkelt avhjälpta hinder inte åtgärdats) senast 2016 3. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e- tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast 2016. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. 3 Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas snarast. 5(27)

Regeringens uppdrag till Kulturrådet 4 Kulturrådet ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013,2014 och 2015. Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter samt en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. I den första rapporten (2012) ska Kulturrådet redovisa nollvärden, det vill säga en beskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. Kulturrådet ska även redovisa hur måluppfyllelsen ska mätas. 4 Regeringsbeslut 2011-10-06 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016. 6(27)

KULTURRÅDETS ARBETE UNDER 2011 FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN Kulturrådet har som sektorsansvarig myndighet inom kulturområdet i uppdrag att stödja, samordna och driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i kulturlivet. Inom ramen för sektorsansvaret samverkar Kulturrådet med Riksantikvarieämbetet som är sektorsansvarig myndighet inom kulturmiljöområdet och med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) vars uppgift bland annat är att vara ett resursstöd till de sektorsansvariga myndigheterna. Tillgänglighet till kulturens innehåll och till kulturens lokaler För personer med funktionsnedsättning påverkas tillgången till kultursektorns utbud främst av två faktorer. Den ena är att tillgodogöra sig innehållet i det som erbjuds. Möjligheterna för till exempel personer med nedsatt syn eller hörsel att få ett utbyte av en föreställning eller utställning på ett museum, beror på vilka medel som används för att presentera föreställningen eller utställningen. Det kan handla om syntolkning, textning eller andra hjälpmedel. Detsamma kan gälla för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Tillgänglighet kräver således att teknik och i vissa fall pedagogik fungerar med det aktuella konstnärliga uttryckssättet. Bra utformade webbplatser och e-tjänster underlättar för fler att ta del av kulturlivet. Den andra faktorn handlar om den fysiska miljön möjligheten att ta sig till, in i och inom den aktuella lokalen där kulturevenemanget äger rum. Kulturrådets genomförda insatser 2011 Förankringsarbete och samverkan Under hösten 2011 implementerades den nya strategin och de av regeringen givna delmålen i Kulturrådets arbetesprocesser genom ett antal möten med Kulturrådets personal och chefer. I oktober bjöds Handisams generaldirektör in till Kulturrådets styrelse för att informera om regeringens strategi och Handisams roll som stöd till sektorsmyndigheterna. Under året har samarbetet mellan Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet i frågor som hör samman med sektorsansvaret fördjupats. Informationsinsatser Kulturrådets särskilda webbsida om tillgänglighetsfrågor har uppdaterats och uppdateras löpande för att bättre kunna svara mot de behov som finns när det gäller information om hur tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning kan förbättras. 7(27)

En informationsbroschyr 5 om Kulturrådets delmål har tagits fram som riktar sig till kulturlivets olika aktörer. Samtliga landsting/regioner har i ett brev informerats om regeringens strategi och Kulturrådets uppdrag inom funktionshinderspolitiken. Därutöver har Kulturrådets personal medverkat vid olika möten och konferenser för att informera om den nya strategin och Kulturrådets roll och ansvar när det gäller tillgänglighet till kulturlivet för personer med funktionsnedsättning. De funktionshinderspolitiska målen i Kultursamverkansmodellen 2011 infördes en ny modell för fördelning av statliga kulturbidrag till regionerna. Som underlag för beslut om bidrag ligger en kulturplan som regionerna tar fram i samråd med kommunerna. Ett av de områden där Kulturrådet vill veta hur regionerna arbetar är tillgänglighet. I januari 2012 togs beslut om statsbidrag till de 16 regioner som nu ingår i Kultursamverkansmodellen. I beslutet anges att regionens arbete med att förverkliga funktionshinderspolitiken fortsättningsvis bör finnas beskrivna i kulturplanerna. Förberedelse av enkät till kulturlivets aktörer Under hösten 2011 upphandlades ett nytt enkätverktyg och den webbaserade enkät som utgör grunden till beskrivningen av hur nuläget är, i förhållande till de uppsatta målen för kulturområdet, utarbetades. Enkäten sändes till kulturinstitutioner, fria grupper och arrangörer m.fl. i februari 2012. Resultatet av enkäten redovisas i avsnittet Nulägesbeskrivning (s.13). Bidragsgivning I enlighet med regeringens beslut om inriktningsmål för kulturområdet är funktionshindersperspektivet integrerat i den ordinarie bidragsgivningen. I följande avsnitt ges en kort beskrivning av bidragsgivningen inom olika konstområden. Medverkan i PTS referensgrupp för bedömning av tävlingsbidrag Det finns idag teknik och utrustning som ger möjligheter att ta del av kultur och litteratur och utvecklingen går snabbt framåt. Exempel på detta var den av Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling om hur telefonapplikationer skulle kunna användas inom kultur- och fritidsområdet. Kulturrådet deltog i en expertgrupp för bedömning av inkomna bidrag. Ett av de vinnande bidragen handlade om att teaterpublik ska kunna få textning och syntolkning via sin egen smartphone (motsv.). Medverkan i Nordiska Handikappolitikska Rådets kulturnätverk Kulturrådet ingår i det Nordiska Handikappolitiska Rådets sektornätverk för kulturfrågor. Under 2011 har Kulturrådet medverkat i ett par möten, där temat under året varit Kultur, media och synlighet. 5 Kultur för alla inget hinder 8(27)

Resultat och effekter av Kulturrådets insatser 2011 Resultatet av Kulturrådets insatser 2011 är att kunskapen om regeringens strategi för funktionshinderspolitiken torde ha ökat inom kulturområdet. En av effekterna av den enkät Kulturrådet genomförde i februari 2012 är att beredskapen för insatser som kan göra kulturlivet mer tillgängligt för alla har ökat. Om det vittnar bland annat kommentarer till enkäten från respondenterna. Kulturrådets handlingsplan 2011 2016 för ökad tillgänglighet i kulturlivet Under hösten 2011 utarbetade Kulturrådet en handlingsplan för arbetet med att nå de av regeringen uppsatta målen som beslutades av Kulturrådets ledning i januari 2012. Handlingsplanens insatser bygger på dialog och samverkan, informationsverksamhet samt strategiska satsningar. Målet är att tillgänglighetsperspektivet ska vara integrerat i hela Kulturrådets verksamhet och insatser och åtgärder ska vara en del av den ordinarie verksamhetsplaneringen och uppföljningen inom Kulturrådets olika avdelningar. Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa på Kulturrådets webbplats 6. Bidragsgivning m.m. ur ett tillgänglighetsperspektiv Scenkonstområdet Scenkonstområdet kom relativt sent in i det systematiska arbetet för att främja ökad tillgänglighet till kulturlivet för personer med funktionsnedsättning, men är nu på stark frammarsch. Hallundadeklarationen från 2008 som initierades av bland andra Kulturrådet, kan ses som en startpunkt i det arbetet. En efterföljare är Norrlandsdeklarationen 2010 7. Bidragsmedel Kulturrådet förfogar över anslagsmedel till fria teater-, dans- och musikgrupper, scenkonst- och musikarrangörer samt till regionala scenkonstinstitutioner och regional musikverksamhet som inte ingår i Kultursamverkansmodellen. Verksamhetsbidragen till de regionala scenkonstinstitutionerna kommer successivt att ingå i Kultursamverkansmodellen och därmed fördelas av regioner/landsting. Uppgifter om tillgänglighet i ansöknings- och uppföljningsblanketter I ansöknings- och uppföljningsblanketter ställs frågor om institutionernas tillgänglighet. 8 Dessa frågor ställs även i ansöknings- och uppföljningsblanketterna till det fria kulturlivet inom scenkonstområdet. 6 www.kulturradet.se/sv/verksamhet/tillganglighet/. 7 Läs mer om deklarationerna på www.kulturradet.se/sv/verksamhet/tillganglighet/. 8 Frågorna som ställs är: Sker kontinuerlig dialog med företrädare för funktionshindersorganisationer (ja/nej)? Sex kryssfrågor: De publika delarna är fysiskt anpassade till personer med olika funktionsnedsättningar.teleslingor finns. Textning, syn- och teckentolkning finns. Hemsidorna har anpassats för användare med olika funktionsnedsättningar. Utbildning om tillgänglighet eller bemötande har genomförts innevarande år. Tillgänglighet prioriteras i ledning/organisation. Därutöver ombeds den sökande beskriva sina insatser för tillgänglighet med avseende på lokaler, repertoar/verksamhet, organisation och publik för nästkommande år. 9(27)

En genomgång av ansökningarna avseende scenkonstinstitutionernas verksamhetsbidrag avseende 2011 visar att så gott som alla teaterinstitutioner arbetar för att öka tillgängligheten på olika sätt. Flertalet institutioner erbjuder syn- och teckentolkning. Under 2011 beviljades bland annat utvecklingsbidrag till Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) för arbete med att öka tillgängligheten till scenkonst för personer med funktionsnedsättning och till Göteborgs stadsteater för Lätt text på scen. Moomsteatern beviljades ett årligt verksamhetsbidrag. Den genomgång som gjordes under 2011 av de redovisningar som inkommit från fria teatergrupper som fått bidrag föregående år, visar att cirka 65 procent av grupperna har ett tillgänglighetsperspektiv i sitt arbete, även om de inte alltid har resurser att driva det så långt som flera av dem önskar. Många fria grupper kan inte redovisa några insatser för att öka tillgängligheten, eftersom de inte har en egen scen. Inom dansområdet finns koreografer och ensembler som arbetar med integrerad ensemble. En av dessa fick bidrag för sin verksamhet 2011. Lathund för tillgänglighet Med stöd från bland andra från Kulturrådet publicerade Scenkonstbolaget en Lathund för tillgänglighet En enkel och personlig handledning om bemötande och mötet mellan offentliga arrangemang och personer med funktionsnedsättning. Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter När Kulturrådet påbörjade sitt systematiska arbete för att främja utvecklingen mot ett mer tillgängligt kulturliv, fokuserades först på biblioteksområdet. Arbetet har bedrivits främst via länsbiblioteken och genom satsningar med stöd ur utvecklingsmedlen till biblioteksområdet. Läns/regionbibliotekens roll i arbetet mot ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör enligt regeringen vara att utveckla kompetens, samordna aktiviteter för att utjämna skillnader mellan kommunerna och att följa upp bibliotekslagen. I bibliotekslagen finns bestämmelser om tillgängligheten, dels angående anpassningen generellt, dels om teknik (t.ex. talsyntes och Daisy) och anpassade medier. Bidragsmedel Kulturrådet förfogar inom biblioteksområdet över anslagsmedel till verksamhetsbidrag till läns/regionbibliotek via Kultursamverkansmodellen, inköpsstöd till folk- och skolbibliotek samt läsfrämjande. Kulturrådet fördelar dessutom bidrag till litteratur och kulturtidskrifter. 10(27)

Läsfrämjande Under 2011 har Kulturrådet beviljat bidrag till fem läsfrämjande projekt med inriktning mot ökad tillgänglighet, bland annat talböcker på värmländska bokbussar och ett projekt för att hjälpa barn med dyslexi och andra diagnoser och deras föräldrar. Kulturtidskrifter Stöd till inlästa versioner av kulturtidskrifter fördelades tidigare av Kulturrådet men från och med 2011 fördelas det stödet av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Andelen stöd till digitala tidskrifter inom produktionsstödet har ökat de senaste åren (från 865 tkr 2010 till 1 120 tkr 2011). Digitaliseringen medför att personer med funktionsnedsättning lättare kan ta del av kulturtidskrifterna. Utredning om litteraturens ställning Den kommitté som regeringen tillsatte 2011 om litteraturens ställning ska bland annat analysera läsfrämjande insatser och beakta de förändringar som teknikutvecklingen för med sig på litteraturområdet och som även kommer personer med funktionsnedsättning till del. E-böcker och läsplattor Med teknikens utveckling har nya, flexibla sätt att tillgodogöra sig litteratur uppstått. Ett exempel på detta är e-böcker som kan läsas på läsplattor. Centrum för lättläst har rapporterat om möjligheter inom ny teknik och samverkan med andra aktörer på området. Bild och form, museer och utställningar Museerna har generellt sett kommit långt i sitt tillgänglighetsarbete. Museiområdet var det andra området som Kulturrådet fokuserade på, efter biblioteksområdet, i det strategiska utvecklingsarbetet för ökad tillgänglighet inom ramen för sektorsansvaret. Bidragsmedel Kulturrådet fördelar bidrag till ett flertal aktörer inom bild- och formområdet (främjandeorganisationer, utställningsarrangörer och konsthantverkskooperativ). Inom museiområdet fördelar Kulturrådet verksamhets- och utvecklingsbidrag till länsmuseer. Verksamhetsbidragen kommer successivt att ingå i Kultursamverkansmodellen och därmed fördelas av regioner/landsting. Under 2011 har inga ansökningar om särskilt bidrag för att öka tillgängligheten till området inkommit till Kulturrådet. Skapande skola Regeringens satsning Skapande skola riktar sig från 2011 till hela grundskolan. Satsningen har bland annat möjliggjort en ökad delaktighet i kulturlivet även för elever med funktionsnedsättning. 56 procent av skolhuvudmännen sökte Skapande skolabidrag för insatser riktade mot särskoleklasser. Specialpedagogiska skolmyndigheten 11(27)

sökte bidrag till verksamheter som riktade sig till 100 av totalt 500 elever. Elever från hela landet träffades på Nyköpingshus för att arbeta med Tema medeltiden tillsammans med Sörmlands museum. Mikaelgårdens pedagogiska institut, en grund- och grundsärskola med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fick bidrag för konstnärligt skapande som till exempel dramaövningar och ensemblespel i musik. Kultur för äldre Kulturrådet fick under 2011 i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till kultur för äldre inom vård och omsorg för att främja äldres delaktighet i kulturlivet. Bidrag fördelades till 24 verksamheter. Samråd med funktionshindersorganisationerna Allmänt om samråd med funktionshindersorganisationerna inom kulturområdet Samråd med funktionshindersorganisationerna sker inom kulturområdet på olika sätt. Många kulturinstitutioner har involverat funktionshindersorganisationer i arbetet med att förbättra tillgängligheten till lokaler och verksamhet. Av svaren i den enkätundersökning Kulturrådet genomfört, framgår att kulturinstitutioner och även i viss utsträckning fria grupper och arrangörer har kontakter med kommunens eller landstingens tillgänglighetskonsult/handikappkonsulent/handikappsamordnare. Hallunda- och Norrlandsdeklarationerna är framtagna i samverkan med funktionshindersorganisationerna. Forum för samråd med funktionshindersorganisationerna Kulturrådet har inte haft något formaliserat samråd med funktionshindersorganisationerna i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom kulturområdet. Kulturrådet kommer tillsammans med Riksantikvarieämbetet under 2012 att i dialog med funktionshindersorganisationerna diskutera hur formerna för ett strukturerat samråd kan se ut. En modell för samråd utvecklas och genomförs. Erfarenheterna av samrådet utvärderas och rapporteras till den 15 mars 2013. 12(27)

NULÄGESBESKRIVNING Kulturrådets delmål Kulturrådet har tre delmål som ska uppnås inom ramen för funktionshinderspolitiken på kulturområdet. Målen är: Handlingsplaner ska finnas Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (alternativt bör inte verka i lokaler där enkelt avhjälpta hinder inte åtgärdats) senast 2016 9. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Webbplatser och e-tjänster ska vara tillgänglighetsanpassade Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e- tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast 2016. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Inget delmål finns för tillgängligheten till innehållet i verksamheten, det vill säga möjligheterna att tillgodogöra sig innehållet i det som erbjuds eller vilka medel som används för att presentera föreställningen eller utställningen. Det kan handla om syntolkning, textning eller andra hjälpmedel. Enkätundersökning I syfte att undersöka hur väl de tre delmålen är uppfyllda i dagsläget, har Kulturrådet genomfört en enkätundersökning som riktade sig till kulturområdet. Metod Kulturrådet har valt att göra en webbaserad enkätundersökning som utarbetats i samråd med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Enkäten riktades till kulturaktörer som får bidrag direkt från Kulturrådet eller i vissa fall via Kultursamverkansmodellen. Ett informationsbrev sändes till Kulturrådets kontaktpersoner i länen/regionerna om regeringens strategi och Kulturrådets uppdrag inom funktionshinderspolitiken. I brevet ombads länen/regionerna lämna adresser till dem som de bedömde skulle vara enkätens mottagare. Kulturrådet har efter det kompletterat listan med mottagare av enkäten. De statliga kulturinstitutionerna har inte ingått i undersökningen eftersom dessa styrs, följs upp och finansieras direkt av regeringen. 9 Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas snarast. 13(27)

Totalt har 430 webbenkäter sänts ut till regionala kulturinstitutioner, fria grupper och andra aktörer inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag. 301 respondenter har besvarat enkäten (73 procent). Hur måluppfyllelsen ska mätas 2012 2016 Måluppfyllelsen kommer att mätas genom årliga webbaserade enkäter. Antalet enkäter och urvalet av enkätmottagare kommer inte att vara de samma vid varje mättillfälle. Det förändras beroende på vilka kulturutövare som får statliga bidrag och hur omfattande Kulturrådets sektorsansvar kan anses vara, bland annat med tanke på Kultursamverkansmodellen. Enkäten kan komma att tillföras frågor om hur kulturverksamhetens innehåll görs tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. 14(27)

Delmål 1. Handlingsplaner Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013. En handlingsplan är ett verktyg för att planera arbetet. Målet med planen är att den leder till förbättrad tillgänglighet. Handlingsplanen kan beskriva tillgänglighetsarbetet specifikt eller ingå i verksamhetens övriga handlingsplaner. Tidigare undersökningar visar att institutioner som inte har någon handlingsplan för ökad tillgänglighet inte heller har genomfört fysiska anpassningar i lokalerna. Således finns en tendens att just inrättandet av en handlingsplan gör att arbetet med ökad tillgänglighet påbörjas och genomförs. En positiv effekt av regleringar och måldokument, förutom att förbättringar kommer till stånd, är att tillgänglighetsarbetet blir mer konkret och ofta leder till värderingsförändringar för personal i alla befattningar. Frågorna om handlingsplan för ökad tillgänglighet har bara ställts till regionala och lokala kulturinstitutioner. Fråga 1 ställdes till samtliga kulturinstitutioner, men följdfrågorna (2 8) ställdes bara till dem som svarat att de har en handlingsplan. Enkätens frågor Finns en handlingsplan för arbetet med att öka tillgängligheten? När togs handlingsplanen fram? Har handlingsplanen uppdaterats eller reviderats? När uppdaterades handlingsplanen senast? Har följande inventerats i samband med upprättande av handlingsplan: Informations/kommunikationsverksamheten De publika delarna Övriga delar av lokalerna Tog ni hjälp av tillgänglighetskonsult eller motsvarande i samband med att ni upprättade/reviderade handlingsplanen? Finns i handlingsplanen uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer? Är handlingsplanen kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Bedömning av måluppfyllelse 15(27)

Fråga 1. Finns en handlingsplan för arbetet med att öka tillgängligheten? Diagram 1. Finns en handlingsplan för att öka tillgängligheten Nej, handlingsplan saknas 25% Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjad 33% Ja, handlingsplan finns 42% Knappt 25 procent av respondenterna uppger att de saknar handlingsplan för ökad att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 42 procent har en handlingsplan och 33 procent uppger att de har påbörjat arbetet med en handlingsplan. Några av respondenterna uppger att deras arbete för ökad tillgänglighet ingår i en handlingsplan som gäller för hela regionen eller i respektive huvudmans handlingsplaner. Fråga 2. När togs handlingsplanen fram? 0% 10% 20% 30% 40% 50% Diagram 2. Vilket år handlingsplanen togs fram 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Före 2007 2,6% 5,3% 5,3% 10,5% 18,4% 18,4% 39,5% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% Nära 40 procent av respondenterna uppger att kulturinstitutionen har tagit fram sin handlingsplan före 2007. En förklaring till detta kan vara den informationsverksamhet som bedrevs i anslutning till regeringens handlingsplan för ökad tillgänglighet som antogs 2000 och sträckte sig till 2010. I rapporten Funktionshindrades tillgång till kultur 10 lämnade Kulturrådet en rad olika förslag till åtgärder för att göra kulturinstitutionernas verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Där var ett av de viktigaste förslagen till åtgärder att kulturinstitutionerna skulle ta fram handlingsprogram för ökad tillgänglighet till verksamheten. 10 Funktionshindrades tillgång till kultur. Kartläggning och handlingsprogram. Rapport från Statens kulturråd 1998:3. 16(27)

Fråga 3. Har handlingsplanen uppdaterats eller reviderats? Nära 80 procent av respondenterna uppger att de har uppdaterat eller reviderat handlingsplanen. Handlingsplaner blir alltför ofta hyllvärmare. Det är viktigt att handlingsplaner ses över och uppdateras för att arbetet med att öka tillgängligheten till lokaler och verksamhet inte avstannar. Fråga 4. När uppdaterades eller reviderades handlingsplanen senast? Diagram 3. Vilket år uppdaterades eller reviderades handlingsplanen senast 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 40,0% 26,7% 23,3% 3,3% 6,7% Före 2007 2007 2010 2011 2012 2011 beslutade regeringen om en ny strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Den höga siffran (40 procent) för 2011 kan vara ett uttryck för att kulturinstitutionerna såg över sina planer, när regeringens strategi för funktionshinderpolitiken lanserades. Fråga 5. Vad har inventerats i samband med upprättandet av er handlingsplan? Diagram 4. Områden som inventerats i samband med upprättandet av handlingsplan 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 64,9% 29,7% Information/kommunika tionsverksamheten har inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv 97,4% 5,4% 2,6% 0,0% De publika delarna av lokalerna har inventerats 65,8% Övriga delar av lokalerna har inventerats Ja 64,9% 97,4% 65,8% Till viss del 29,7% 2,6% 26,3% Nej 5,4% 0,0% 7,9% 26,3% 7,9% Vanligast är att de publika delarna av lokalerna har inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv. Information/kommunikationsverksamheten och övriga delar av lokalerna har inte inventerats i samma omfattning i samband med att handlingsplanen upprättades. 17(27)

Fråga 6. Tog ni hjälp av en tillgänglighetskonsult eller motsvarande i samband med att ni upprättade/reviderade handlingsplanen? 69 procent av respondenterna har tagit hjälp av en tillgänglighetskonsult eller motsvarande när handlingsplanen upprättades eller reviderades. Det finns olika typer av tillgänglighetskonsulter; de kan vara anställda av kommuner eller landsting, ideella eller affärsmässigt drivna organisationer. Fråga 7. Finns i handlingsplanen uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer? Nära 57 procent av respondenterna uppger att det i handlingsplanen finns uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer. 43 procent uppger att det inte finns sådana uppgifter i handlingsplanen. Västarvet uppger att de använder regionens enhet för rättighetsfrågor som har ett nära samarbete med organisationerna. I några fall har referenspersoner med olika funktionshinder direkt involverats i utvecklingsarbete, till exempel ombyggnad av utställningar. Tillgänglighetsplanen ställer inga krav på sådan samverkan, men Västarvet ser det som en möjlighet när det är relevant. Fråga 8. Är handlingsplanen kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? På frågan om handlingsplanen är kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning svarade 33 procent av respondenterna att den är det, 20 procent uppger att handlingsplanen delvis är kopplad till konventionen och 20 procent av respondenterna har svarat att handlingsplanen inte är kopplad till konventionen. 25 procent av respondenterna svarade att de inte vet om handlingsplanen är kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bedömning av fortsatta behov och insatser 42 procent av respondenterna uppger att de har en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Jämfört med Kulturrådets tidigare undersökning (2009) är det en ökning med 10 12 procentenheter. Det tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Kulturrådet bör på sin webbsida ge exempel på handlingsplaner. Lokalerna är bra, verksamheten har tagit in offert på ökad tillgänglighet vad gäller hörbarhet och vi kommer att syntolka flera föreställningar under 2012 samt se över webbplatsen men vi vill göra en ny översyn av tillgängligheten. Mål från jan 2012 finns för arbetet med ansvarig person och datum för färdig plan och genomförande fastställt i verksamhetsmålen som upprättats för verksamheten 2012 2014. (Teater Halland) 18(27)

Delmål 2. Enkelt avhjälpta hinder Den som äger en lokal dit allmänheten har tillträde ansvarar för att åtgärda hinder som är enkelt avhjälpta, så att personer med funktionsnedsättning kan få tillträde till och använda lokalerna. Kraven ställs i plan- och bygglagen och har funnits sedan 2001. Hinder som är enkelt avhjälpta ska åtgärdas skyndsamt. När man ska bedöma om ett hinder är enkelt avhjälpt kan man utifrån den aktuella situationen göra en bedömning om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är rimligt att åtgärda hindren. De ekonomiska konsekvenserna får heller inte bli betungande. Exempel på hinder som är enkelt att åtgärda är höga trösklar, tunga dörrar, dålig belysning, bristfällig skyltning, bullrig ljudmiljö och avsaknad av ledstänger. Samtliga kultur-institutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder senast 2016. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Merparten av de fria grupperna och andra fria kulturaktörer har inte egna scener eller lokaler. De har sin verksamhet i lokaler som de inte kan ta ansvar för, därför att de ägs av andra. Men man kan ändå försöka påverka dessa lokalhållare så att de åtgärdar hinder som är enkelt avhjälpta. Det årtal som i delmålet angetts för när de enkelt avhjälpta hindren ska vara åtgärdade (2016) kan därför också tolkas så att inga kulturaktiviteter från och med 2016 bör äga rum i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns kvar och inte har åtgärdats. Enkätens frågor Har ni inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika lokaler ni verkar i? Tog ni hjälp av en extern tillgänglighetskonsult eller motsvarande vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder? I vilken utsträckning är enkelt avhjälpta hinder åtgärdade i de publika lokaler som ni verkar i? Bedömning av måluppfyllelse Fråga 9. Har ni inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika lokaler ni verkar i? Diagram 5. Andel kulturinstitutioner, fria grupper, arrangörer m.fl. som inventerat enkelt avhjälpta hinder i sina publika lokaler. Ja, fullt ut Ja, delvis 44,0% 43,2% Nej 8,5% Vet ej 4,3% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 19(27)

Drygt 40 procent av respodenterna har inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika delarna av lokalerna. Av dem som inte har gjort en inventering av enkelt avhjälpta hinder uppger flera att de inte har egna lokaler eller enbart är arrangörer utan egna lokaler. För grupper som turnerar eller inte har tillgång till en egen fast scen finns små möjligheter att påverka utformningen av de publika lokalerna. Fråga 10. Tog ni hjälp av en extern tillgänglighetskonsult eller motsvarande vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder? Diagram 6. Andel som tagit hjälp av extern tillgänglighetskonsult (motsv.) vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. Ja 32,7% Nej 32,7% Nej, vi har tillgång till kompetensen själva 25,6% Vet ej 9,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% Drygt 30 procent av respondenterna har tagit hjälp av en extern tillgänglighetskonsult vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. 25 procent har tillgång till egen kompetens och har därför inte anlitat någon extern konsult. Flera av respondeterna uppger att kommunen eller fastighetsägaren svarat för inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. Fråga 11. I vilken utsträckning är enkelt avhjälpta hinder åtgärdade i de publika lokaler ni verkar i? Diagram 7. Andel enkelt avhjälpta hinder som åtgärdats. Fullständigt 15,8% Till stor del 50,0% Till hälften 3,5% Delvis 19,7% Inte alls Vet ej 4,4% 6,6% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Endast 15 procent av respondenterna har fullständigt åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. 50 procent uppger att enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade till stor del och knappt 20 procent att enkelt avhjälpta hinder delvis är åtgärdade. 20(27)

Det kan även noteras att cirka hälften av de institutioner som saknade handlingsplan ändå bedömde att enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade. Bedömning av fortsatta behov och insatser Flera av respondenternas kommentarer tyder på att det finns en osäkerhet om vad som kan bedömas vara enkelt avhjälpta hinder. Flera tar upp att de saknar hörslingor, inte får åtgärda trappor och annat på grund av att verksamheten bedrivs i kulturminnesmärkta lokaler. Detta tyder på att det behövs mer information om vad som avses med enkelt avhjälpta hinder, gärna kompletterad med illustrativa exempel. I vår grupp TETRA finns mycket kunskap om funktionshindrade och deras behov. Eftersom vi bara spelar på andras scener så är det inte upp till oss. Vi säger till arrangörer som inte har tillgängliga lokaler att det är ett problem som de bör åtgärda. 21(27)

Delmål 3. Tillgänglighetsanpassade webbplatser och e-tjänster Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast 2016. Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Webbplatser och e-tjänster ska kunna användas av alla. Därför är det viktigt att följa internationell standard vad gäller struktur, kodning, formgivning och innehåll. Då kan varje användare anpassa webbplatsen efter sina behov. På webbplasen är det viktigt att informera om lokalerna är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Om de inte är det, bör den informationen lämnas på webbplatsen. Biljettbokningar sker i allt högre grad via internet. Det är därför viktigt att e-tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I en tidigare enkätundersökning som Kulturrådet gjorde 2009 uppgav de som på något sätt anpassat sin webbsida för att bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning att anpassningarna inte var gjorda utifrån en strategisk helhetssyn utan snarare var att betraktas som särlösningar på kort sikt. Enkätens frågor (februari 2012) Följer den externa webbplatsen internationell standard för tillgänglighet på webben? Finns på webbplatsen information om tillgängligheten i era publika lokaler för personer med funktionsnedsättning? Finns på webbplatsen information om BRISTER i tillgängligheten i era lokaler för personer med funktionsnedsättning? Bedömning av måluppfyllelse Fråga 12. Följer den externa webbplatsen internationell standard för tillgänglighet på webben? Diagram 8. Andel externa webbplatsen som följer internationell standard Ja 11,4% Ja, till viss del 20,7% Nej 17,2% Vet ej 50,7% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Hälften av respondenterna vet inte om den externa webbplatsen följer den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG2.0 nivå AA. Av 22(27)

kommentarerna framgår att många inte känner till att det finns en sådan standard. På Handisams webbplats finns information om standarden, men informationen bör finnas tillgänglig också via andra kanaler som når kulturlivet. Även på Kulturrådets webbplats bör denna information kunna hittas. Fråga 13. Finns på webbplatsen information om tillgängligheten i era publika lokaler för personer med funktionsnedsättning? 46 procent av respondenterna uppger att det på webbplatsen finns information om tillgängligheten i de publika delarna av lokalerna. 54 procent har ingen sådan information. Av kommentarerna framgår dock att flera av respondenterna blivit uppmärksammade på detta genom enkätens fråga och kommer att se till att information om tillgängligheten läggs in på webbsidan. Några av respondenterna uppger att de informerar om tillgängligheten i samband med biljettbeställning. Fråga 14. Finns på webbplatsen information om BRISTER i tillgängligheten i era lokaler för personer med funktionsnedsättning? Diagram 9. Information på webbplatsen om brister i tillgängligheten Ja 21,1% Nej 52,0% Våra lokaler är fullt tillgängliga 26,9% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 21 procent av respondenterna uppger att de informerar på webbsidan om brister i tillgängligheten i lokalerna för personer med funktionsnedsättning. 52 procent har ingen sådan information på webben. 27 procent uppger att lokalerna är fullt tillgängliga. En förklaring till att över hälften av respondenterna inte har någon information om tillgängligheten är att många av dem inte har verksamhet i egna lokaler. Det blir då en uppgift för lokalhållaren att informera om det. Bedömning av fortsatta behov och insatser Av respondenternas svar och kommentarer framgår att det finns behov av information och illustrativa exempel på hur webbplatser och e-tjänster kan göras mer tillgängliga och vilken information om tillgängligheten som kan ges på webbsidorna. En nulägesanalys av webben har genomförts av Funka Nu, de brister som finns blir åtgärder i handlingsplanen. (Scenkonstbolaget) 23(27)

Övriga frågor om tillgänglighet Tillgängligheten till kulturlivet har förbättrats under den senaste tioårsperioden, men ännu återstår en hel del att göra för att kulturpolitiken och funktionshinderspoltiken ska kunna nå sina mål om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, på lika villkor och på grundval av egna önskemål och intressen. Kunskap om hur tillgängligheten till kulturlivet kan förbättras efterfrågas av många. I enkätens avslutande frågor ville Kulturrådet få en bild av hur vanligt det är med utbildning i frågor om tillgänglighet och om det finns någon samordnande funktion för frågor som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Fråga 15. Har utbildning om tillgänglighet anordnats? 29 procent svarade ja på denna fråga. 71 procent svarade att de inte hade anordnat utbildning om tillgänglighet. Det visade sig också i enkätens sista fråga, om vad som skulle behövas för att uppnå en bättre tillgänglighet, att utbildning var det behov som var störst. Fråga 16. Finns det en utsedd samordnare för frågor som rör tillgänglighet? På denna fråga svarade knappt 36 procent att en utsedd samordnare finns för frågor som rör tillgänglighet. 64 procent har inte utsett någon samordnare. Många av de som svarat att de inte har utsett någon samordnare är fria grupper (motsvarande) eller arrangörer. Det är i första hand mindre organisationer där en samordnarfunktion inte behövs. Fråga 17. Vad skulle ni behöva för information, utbildning eller annan hjälp för att uppnå en bättre tillgänglighet? Tabell 1. Antal som uppgivit något av angivna alternativ i samband med frågan: Vad skulle ni behöva för information, utbildning eller annan hjälp för att uppnå en bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inom er organisation/institution? Verksamhetstyp Ekonomiskt stöd Utbildning inom området Kontakt med funktionhindersorganisation Webbsida, hjälp med utformning m.m. Checklistor av olika slag Mer information Övrigt Kulturinstitution 4 23 5 8 2 14 11 Fri grupp 20 18 3 8 8 13 10 Arrangör 4 2 0 2 0 0 1 Övrigt 10 11 4 10 1 5 16 Summa 38 54 12 28 11 32 38 Anmärkning: Fler än ett alternativ kan ha angetts Allra sist i enkäten fick samtliga respondenter möjlighet att besvara den öppet hållna frågan: Vad skulle ni behöva för information, utbildning eller annan hjälp för att uppå en bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inom er organisation/institution? Av de 301 respondenter som besvarat enkäten valde 201 att 24(27)

besvara frågan (75 fria grupper, 52 regionala kulturinstitutioner, 8 kommunala kulturinstitutioner, 13 arrangörer och 53 övriga). Många av svaren hade återkommande ämnen och det gick sålunda att klassificera svaren utifrån ett antal rubriker (se tabell 1). En majoritet av svaren handlade om att respondenterna önskade utbildning inom området. Några av svaren löd: Utbud av olika utbildningar för personalens kompetensutveckling, särskilt verksamhetsbundna och inte bara kring tillgängligheten till lokaler. Seminarium med information om området, samt information om hur andra har löst frågan. Vår organisation har ingen verksamhet i egna lokaler, utan samarbetar med museer, bibliotek och kulturhus då publika aktiviteter ordnas. Samlad kurs för mindre fria grupper om vad som kan göras inom mindre ekonomiska ramar. En rejäl grundkurs och genomgång av vad vi kan göra samt hjälp med att förbättra tillgängligheten. Kanske något föredrag, som hjälper oss att hålla fokus på t ex skyltning, kontraster i färgsättning, ljud- och ljussignaler när vi bygger nya utställningar eller ser över lokaler. Bredare utbildning i lättläst kunde också vara bra. Kurser seminarier skulle vara bra. Exempel på handlingsplaner och hur man jobbar/har jobbat på andra ställen. Ekonomiskt stöd och mer information samt hjälp med hemsidan var också ämnen som flera av respondenterna tog upp för att uppnå en bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Några av svaren löd: Möjligheter att söka bidrag för att avhjälpa de största hindren; ramper, toaletter, tillgängliga skyltar etc. Hjälp och råd med att utforma hemsidan. En enkel broschyr med enkla tips om nytänkande och nya "uppfinningar" - en praktisk handledning exempelvis: "vi har gjort såhär" - vore bra. Som utgår från publikens möjlighet till upplevelse! Information om hur man når ut till grupper med funktionsnedsättning och information om utvecklingsprojekt för tillgänglighet kopplat till dans. Tolv av de inkomna svaren handlade om att respondenterna önskade att få besök av personer med funktionsnedsättning alternativt funktionshindersorganisationer för att få råd kring tillgängligheten. Ett par exempel från svaren: 25(27)

Det skulle vara bra att få hit en person/personer som testar tillgängligheten och ger tips och råd om vad man kan tänka på i vår dagliga verksamhet. Vi skulle gärna ta hjälp av någon som själv har en funktionsnedsättning som komplicerar teaterbesök, som kunde vägleda oss när det gäller vad vi behöver åtgärda. 26(27)

SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Var femte svensk har en permanent funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla personer som har allergi, utvecklingsstörning, nedsatt syn-, hörsel- eller rörelseförmåga. Med en åldrande befolkning förmodas andelen öka ytterligare. Tillgängligheten till kulturlivet har förbättrats under den senaste tioårsperioden, men ännu återstår en hel del att göra för att kulturpolitiken och funktionshinderspolitiken ska kunna nå sina mål om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, på lika villkor och på grundval av egna önskemål och intressen. Förslag till fortsatta åtgärder från Kulturrådets sida Främja tillgängligheten till kulturlivet för personer med funktionsnedsättning genom de regionala dialoger som förs inom ramen för Kultursamverkansmodellen. Samla och sprida information på Kulturrådets webbsida, bland annat om metoder och goda exempel som bidrar till att göra kulturlivet mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Initiera egna och/eller delta i av andra anordnade seminarier och konferenser. En modell för samråd med funktionshindersorganisationerna utvecklas under 2012 och genomförs med Riksantikvarieämbetet. 27(27)