2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för Uppjobb Åke Carlson, kommunalråd Projektet har på grund av tidigare projektledares sjukskrivning varit lite vilande under våren och för att komma på banan igen gås bakgrund, syfte och mål med projektet igenom. Bakrgunden till projektet är en ansökan som kommunen skickade in till Tillväxtverket om att få bli pilotkommun för serviceutveckling vilken beviljades och projektet kunde starta. Syftet med projektet är att finna nya lösningar för att både behålla och öka den lokala servicen. Detta är viktigt för att få stolta medborgare i en attraktiv kommun som kan och vill bo kvar i sin bygd. Syftet är att se vilka möjligheter vi som offentlig aktör har att samverka med komersiell service för att utvecklas. Vi vill också förstå de samhällsstrukturer som påverkar serviceutbudet samt vilka möjligheter vi har att påverka det. Det övergripande målet med projektet är att sätta Uppvidinge kommun på kartan som en kommun som jobbar aktivt med attraktiviteten och därmed serviceutbudet. Invånarna skall känna att kommunen är innovativ och försöker hitta egna vägar på ett mångsidigt problem. Specifika mål: Undersöka vilka servicefunktioner som är viktiga på respektive ort, befintliga samt önskade. I detta ingår även att utreda vad som är grundläggande service för företag respektive invånare. (enkäten bland annat) Utveckla och testa nya samarbeten med kringkommuner, dvs service utan administrativa gränser. Det gäller även att testa samarbeten med den komersiella servicen och det privata näringslivet.
Hitta samt marknadsföra de goda exemplen på människor som flyttat in till Uppvidinge. Utöka varje orts service med minst två nya funktioner eller två nya samarbeten. Utvärdera andra kollektiva färdmöjligheter än de som tillhandahålls inom dagens länstrafik. (pågår i hela Kronobergs län) Projektet finansieras med 60 % av Tillväxtverket och 40 % av kommunen. Arbetet leds av en styrgrupp och en arbetsgrupp. 2. Enkäten våren 2013 I början av projektet genomfördes en omfattande insamlingsfas med vandringar, dialoger och en enkät. Delar av resultatet i enkäten presenteras för att se så att det fortfarande är detta som är mest aktuellt. 3. Uppjobb Lars Gunnar Serell presenterar Uppjobb och deras arbete. Uppjobb är ett arbetsmarknadsprojekt för de som varit långtidsarbetslösa eller av annan anledning har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Idag är det ca 25 personer som arbetar i Uppjobb. De gör arbeten åt kommunen och föreningar, föreningen står för materialet och Uppjobb genomför arbetet. Noggranna med att inte konkurrera med annan verksamhet. De arbetar med att snygga upp samhällena i kommunen och hjälper även till att städa vid de hus som migrationsverket hyr.
Exempel på vad som gjorts i Åseda: Uppjobb är ett projekt som var tänkt att avslutas 2014 men som kommer att få en fortsättning även framöver. Hur fungerar Uppjobb när man vill ha hjälp Det är bara föreningar, inte privatpersoner, som kan få hjälp av Uppjobb och enklast är att direkt kontakta Lars Gunnar för att få hjälp. Föreningen står för material och Uppjobb för arbetet. Hur många är sysselsatta inom Uppjobb? Mellan 20 25 personer. Samarbetar Uppjobb med kommunens verksamhet? Ja både med tekniska avdelningen och med Uppvidingehus Vad händer med multiarenan? Den skulle byggas i samarbete med kommunen och Korpen vid minigolfbanan. Diskussionen fortsätter. Det har blivit väldigt fint uppröjt vid badplatsen men kommer Uppjobb att fortsätta sköta det under sommaren? Kan inte lova att det blir med där, det finns så många platser runt om i kommunen som inte gåtts igenom alls än Badplatsen i Åseda behöver ses över med sand och lekutrustning
Uppjobb har målat och gjort iordning en del, tar med sig frågan till Kultur och föreningsutskottet. Vem avlönar personerna i Uppjobb? Det är en del statliga och en del kommunala pengar 4. Mobiltäckning Brister i mobiltäckningen var en synpunkt som kom upp på flera håll i kommunen. Blev även aktuellt i samband med att Swedbank slutade med kontanthanteringen och Telia börjar lägga ner koppartråden. En kartläggning har gjorts av 4 olika operatörers täckning med hjälp av låsta mobiltelefoner som legat i sopbilar och i hemtjänstbilar för kompletterande mätningar. Telefonerna har mätt 2G och 3G täckning. 4G har inte varit möjligt att mäta tidigare men kommer att göras under hösten. Resultatet av mätningen finns på kommunens hemsida. Observera att täckningen kan skilja sig åt olika dagar beroende på väder och att det är utomhustäckningen som mätts. Telia har lovat att bygga ut 4G i kommunens alla tätorter över 200 invånare och i Fröseke. Det kommer dock alltid att finnas vita fläckar i kommunen när det gäller mobiltäckningen, här kommer det att krävas andra lösningar. Kommunen har ett ansvar för trygghetslarm i hemtjänsten. Idag är larmen analoga, dvs de är kopplade via fast telefon. Telia håller aktivt på att fasa ut användningen av koppratråd som är grunden för den analoga, vanliga, fasta telefonin. Det innebär att de analoga trygghetslarmen också kommer att fasas ut och kommunen måste gå över till digitala larm Detta är inlett i några fall men den stora förändringen kommer att ske under hösten 2014 då alla analoga trygghetslarm planeras att ersättas med digitala larm. Socialförvaltningen har avtal med 2 olika företag om leverans av trygghetslarm resp. larmmottagning. Anslutning av digitala larm kan ske antingen via ADSL, fiber eller mobila nätet. Vid varje installation av ett digitalt trygghetslarm via mobilt nät testas signalstyrkan för mottagning. Vid behov förstärks signalen via installation av intern alternativt yttre antenn. 5. Kontanthanteringen Allan Karlsson och Karin Wernersson arbetade med frågan under hösten och har träffat alla handlare för att försöka hitta en lösning och presentera olika system. Alstermo, Älghult och Norrhult är igång och
väntar på besked om bidrag från länsstyrelsen. I Lenhovda har ingen av handlarna varit jätteintresserad av att gå vidare med frågan. 6. Fiber En viktig fråga i enkäten var att skapa mötesplatser i orterna. Ett del i detta är fiberanslutning till Folkets Hus runt om i kommunerna, de lokaler där fullmäktige har sammanträde är prioriterade. Föreningarna har skickat in en aktivitetsplan till kommunen för hur föreningen kan utvecklas och vilka aktiviteter man planerar för målgruppen ungdomar. Frågan kommer att tas upp på KSAU 28/5 och KS 10/6. Fiber i övrigt till privata fastigheter på orterna finns det information om på Uppcoms hemsida. Här har intresset inte varit lika stort som på landsbygden. 7. Diskussion
8. Så kan du påverka
9. Framtidsplan Projektet kommer troligen att förlängas en bit in i 2015 eftersom att det är många kommuner som fortfarande har pengar kvar eller inte har kommit så långt i sin plan som var tänkt. Kommunen måste först göra en ny budget och en ny aktivitetsplan. Uppjobb var från början ett projekt som skulle avslutas efter en viss tid men på grund av den positiva effekt projektet har haft kommer det att finnas kvar på samma sätt som idag. Dialogmöten och kommungemensamma träffar kommer att fortsätta hållas även efter projektet. På vilket sätt och hur många gånger per år är inte helt bestämt ännu. Intervjuer med inflyttade kommer att göras under hösten. Dessa ska sedan finnas på kommunens hemsida och som en serie i Uppvidinge tidning.