Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) 2 2 Statsbidrag 3 3 Arbetsformer 4 3.1 Samråd 4 3.2 Nätverk 4 3.3 Kommunens hemsida 4 3.4 Sociala medier 4 4 Övergripande mål och åtgärder 5 4.1 Information och myndighetskontakter 5 5 Förvaltningsspecifika mål och åtgärder 6 5.1 Skolförvaltning 6 5.2 Socialförvaltning 7 5.3 Kultur- och förening 8 5.4 Folkhälsa 8 5.5 Samhällsbyggnadsförvaltning 9 5.6 Kommunstyrelsens ledningskontor 10 6 Uppföljning och utvärdering 11

1 Inledning Karlskoga kommun ingår i det finska förvaltningsområdet sedan januari 2012. Detta innebär att finskspråkiga har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Kommunens åtaganden enligt denna lag godtogs i samband med beslutet om att ansöka om att bli finskt förvaltningsområde. Implementeringen av lagen är ett långsiktigt arbete och Karlskoga kommun har tagit fram denna verksamhetsplan för att tydliggöra vad som konkret behöver göras framöver. 1.1 Bakgrund År 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Syftet med ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter är att skydda nationella minoriteters fortlevnad och minoritetsspråkskonventionens syfte är att skydda Europas kulturella mångfald genom att värna om landsdels- och minoritetsspråken. Enligt minoritetsspråkskonventionen måste ett landsdels- eller minoritetsspråk ha en historisk geografisk anknytning, skilja från landets majoritetsspråk och talas av tillräckligt många. Om kravet på historisk geografisk anknytning inte uppfylls betraktas språket som ett territoriellt obundet språk. Språk med historisk geografisk anknytning har starkare skydd än territoriellt obundna språk. År 2000 erkände Sverige även samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter samt de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Gemensamt för de nationella minoritetsgrupperna är att de har en uttalad samhörighet samt historiska och långvariga band till Sverige. De har även en tillhörighet som är religiös, språklig eller kulturell samt en vilja att behålla sin identitet. Varje individ avgör själv om hon eller han tillhör någon av de nationella minoriteterna (den s.k. självidentifikationsprincipen). År 2009 presenterade Sveriges regering en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) för att ytterligare stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringens minoritetspolitiska strategi innehåller åtgärder för att: säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner bättre följa upp genomförandet av minoritetspolitiken motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken En ny utredning om förslag för en stärkt minoritetspolitik har gjorts på uppdrag av regeringen Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (KU 2016:02). Minoritetslagen kan därmed komma att ändras från och med 1 januari 2019. 1

1.2 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en del av Sveriges minoritetspolitiska strategi och trädde i kraft 1 januari 2010. Grundskyddet gäller samtliga nationella minoriteter i alla landets kommuner och innebär att: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor För de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdet för finska, samiska och/eller meänkieli gäller även särskilda rättigheter: enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta Eftersom Karlskoga blev en finsk förvaltningskommun 2012, gäller de särskilda rättigheterna i kommunen. Även språklagen (2009:600) lyfter de nationella minoritetsspråken. 7 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 8 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 2

2 Statsbidrag Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 8 Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. 12 En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska också redovisa hur kartläggningen enligt 8 andra stycket har genomförts. Redovisningen ska lämnas till den myndighet som har betalat ut bidraget. Kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för finska, samiska och/eller meänkieli får statsbidrag för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter enskilda har enligt lagen (2009:724). Statsbidraget får inte användas till kommunens ordinarie verksamhet. Karlskoga kommun får ett grundbelopp årligen för arbetet med finskt förvaltningsområde. År 2017 motsvarar ett grundbelopp 660 000 kr. Kommunen rapporterar årligen till Länsstyrelsen i Stockholms län över hur statsbidraget har förbrukats. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget uppdraget att följa upp tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). För kommuner som ingår i ett förvaltningsområde och mottar statsbidrag är kartläggning ett krav. Kommunen ska tillsammans med den nationella minoriteten i fråga kartlägga de behov som finns av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli eller samiska. I Karlskoga kommun gjordes under hösten 2012 en övergripande kartläggning av den sverigefinska minoriteten i kommunen samt en kartläggning av språkkunskaper inom kommunens olika personalgrupper. En ny, mer detaljinriktad enkät genomfördes under våren 2014. Förutom dessa har enkäter genomförts inom kommunens förskoleverksamhet samt bland brukare inom äldreomsorg. 3

3 Arbetsformer 3.1 Samråd 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. I Karlskoga kommun sker samråd i form av sverigefinska rådet som består av representanter från den sverigefinska minoriteten som valdes genom demokratiskt val. Dessutom utsåg kommunstyrelsen två representanter; kommunstyrelsens 1:e vice ordförande samt socialnämndens ordförande. Även verksamhetsutvecklaren för finskt förvaltningsområde ingår. Rådet har minst två möten/år. Dessutom har man allmänna möten med olika teman två gånger/år. I Karlskoga kommun finns en tvåspråkig (svenska/finska) verksamhetsutvecklare som arbetar med koordineringen och integrering av arbetet. 3.2 Nätverk Karlskoga kommun ingår i en nätverksgrupp med förvaltningskommunerna i Örebro län (Hällefors, Degerfors, Karlskoga, Lindesberg, Örebro) samt Region Örebo län och Lansstyrelsen i Örebro län. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera och samarbeta kring olika insatser. Nätverksgruppen har en viktig funktion för utvecklingen, implementeringen och det långsiktiga arbetet med finskt förvaltningsområde. Det nationella nätverket för finska samordnare har konferenser två gånger om året. 3.3 Kommunens finska hemsida Kommunens hemsida www.karlskoga.se/finska uppdateras kontinuerligt om fortskridning med förvaltningsarbetet samt kommunala nyheter. Även de finskspråkiga föreningarna kan informera om sina aktiviteter på hemsidan. 3.4 Sociala medier Karlskoga kommun har en tvåspråkig facebook-sida Finskt förvaltningsområde i Karlskoga Verksamhetsutvecklaren är administratör. 4

4 Övergripande mål och åtgärder 4.1 Information och myndighetskontakter 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Mål Kommunen ska sträva efter att sverigefinska kommuninvånare alltid kan använda finska i sina kontakter med kommunen. Kommunen ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. De olika förvaltningarna har kännedom om rutiner/tillvägagångssättet om de kontaktas av en finskspråkig kommuninvånare För att tillgodose åtagandet om att enskilda har rätt att använda finska vid sina kontakter med kommunen bör det vid rekrytering av personal (framför allt till receptionen/växeln samt äldreomsorgen) framhållas att kunskap i finska är meriterande Det är viktigt att receptionen/växeln har kunskap om vilka anställda i kommunen som kan prata finska för att kunna hänvisa personer rätt kontaktpersoner i de olika förvaltningarna Anställda i verksamheterna informeras om vad det innebär att vara förvaltningsområde för finska och vilka eventuella resurser som finns att tillgå Verksamhetsutvecklaren har möten med kontaktpersonerna i de olika förvaltningar 2ggr/år Lathund på kommunens intranät Finsktalande besök lathund för förvaltningar 5

5 Förvaltningsspecifika mål och åtgärder 5.1 Skolförvaltningen 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865). 10 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare. Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. (Skolförordningen (2011:185)) Mål Arbeta för att elever som tillhör en nationell minoritet har möjlighet att utveckla sin tvåspråkighet Öka kunskapen om de nationella minoriteterna bland elever och lärare Öka kunskapen bland föräldrar om nationella minoriteters rättigheter Sträva efter en tvåspråkig förskoleavdelning (om behovet finns) Varje år informera alla föräldrar om rättigheterna i lagen om nationella minoriteter gällande förskola och skollagen/förordningen gällande modersmålsundervisning Kontinuerlig information till personal på arbetsplatsträffar Kontinuerligt kartlägga behovet av en finskspråkig förskoleavdelning I takt med att revidering av ansökningsformulär genomförs arbeta in tvåspråkig förskola som alternativ på ansökningsblanketten Kartlägga efterfrågan av en finskspråkig förskoleavdelning via webb enkät Länka till kommunens finskspråkiga sida om skola/utbildning Broschyren Ditt barn har rätt till finska läggs på den svenskspråkiga förskolesida Gymnasieskolans hemsida bör kompletteras med information om att finsk språkkompetens finns Modersmålsundervisning och finskkurser hanteras efter elevernas behov Vid gymnasiets externa evenemang finns informationsmaterial/inbjudningar mm. att tillgå på finska 6

5.2 Socialförvaltningen 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Socialförvaltningens handlingsplan har godkänts av socialnämnden. Varje enhet gör även sina egna handlingsplaner för mer konkreta åtgärder. Mål Att möta behovet av finsk äldreomsorg Att information finns tillgänglig på finska Att kunna bemöta på finska i myndighetskontakter Sträva efter att bemöta enskilda på finska samt verka för tillgång till personer med kunskaper i finska Stärka personalens kunskaper i finska inom vård och omsorg Sträva efter att samverka med frivilligorganisationer, församlingens finska verksamhet samt olika studieförbund Sträva efter fler finskspråkiga kontaktpersoner till brukare inom socialförvaltningen För att underlätta för enskilda att framföra sitt ärende på finska ansvarar samtliga chefer för att information om var finsktalande personal finns att tillgå, lämnas till servicecentret och verksamhetsutvecklaren På begäran erbjuda enskilda översättningar av beslut och beslutsmeddelande samt hur man överklagar beslut Enskilda, som är part i ärende eller ställföreträdande för part, erbjuds att använda finska i muntliga och skriftliga kontakter. Om den enskilde använder finska i sådant ärende har denne rätt att erhålla muntligt svar på finska Enskilda ska erbjudas möjlighet till att få hela eller delar av service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska Tjänstemannen för finskt förvaltningsområde bjuds in till samtliga ledningsgrupper för information och frågor 7

5.3 Kultur- och föreningsförvaltningen 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Mål Att arbeta för ett varierat och kvalitativt kulturutbud för den sverigefinska minoriteten Att synliggöra det finska språket och kulturen Att få en kontaktperson inom kultur och fritid Uppmuntra föreningslivet att arrangera tvåspråkiga kulturaktiviteter Väsentlig information översätts till finska Minst två tvåspråkiga evenemang arrangeras gemensamt av biblioteket och verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Ny finsk litteratur köps till biblioteket Medverka i högtidlighållandet av Finlands självständighet 5.4 Folkhälsa 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. 8

Mål Information från folkhälsoförvaltningen finns vid behov tillgänglig på finska. Folkhälsoförvaltningen ska kunna bemöta på finska i myndighetskontakter. Minoriteter ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom att förvaltningen kallar till möten för att samråda med representanter för minoriteterna. När någon har önskemål om översatt information översätts informationsmaterial från förvaltningen till finska Folkhälsoförvaltningen har två finsktalande kontaktpersoner, en inom vardera enheten städ och kost Förvaltningen erbjuder finsk julmat på Nickkällan i samband med Finlands självständighetsdag den 6 december till de som så önskar När behov och önskemål finns kallar folkhälsoförvaltningen till möte för att samråda med representanter från minoriteter i frågor som berör dem 5.5 Samhällsbyggnad 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Mål Att information finns tillgänglig på finska Att kunna bemöta på finska i myndighetskontakter Att ha en kontaktperson inom förvaltningen Information till anställda om vad finskt förvaltningsområde innebär, samt som en del i introduktionsprogrammet för nyanställda 9

Enskilda erbjuds att använda finska i muntliga och skriftliga kontakter För att underlätta för enskilda att framföra ärende på finska, ska en sammanställning på finsktalande personal lämnas till förvaltningens två receptioner Se över hemsidan och broschyrer, vilken information som behöver utarbetas på finska 5.6 Kommunstyrelsens ledningskontor 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Mål Att information finns tillgänglig på finska Att kunna bemöta på finska i myndighetskontakter Ge stöd till förvaltningarna i implementeringen av finskt förvaltningsområde Verka för att få trådlöst nätverk i kommunernas äldreboenden för att höja boendenas livskvalité Kommunstyrelsen ansvarar för att politiker och förvaltningsledningen har kunskap om finskt förvaltningsområde Översätta väsentlig information till finska - förvaltningsövergripande Uppdatering av den finska hemsidan kontinuerligt Information om nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde på kommunens hemsida Fortsätta att ha en koordinator/samordnare/utvecklare som har det övergripande ansvaret i kommunen Vara behjälplig vid finsktalande kontakter Ansvara för utvärdering och revidering av verksamhetsplanen Verka för att få trådlöst nätverk på kommunens vårdboenden Redovisa årligen för kommunstyrelsen, alla nämnder och kommunfullmäktige om arbetet med finskt förvaltningsområde Information om nationella minoriteter skall ingå i nya politikernas introduktion 10

6 Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen följs upp, utvärderas och revideras av sverigefinska rådet och den förvaltningsövergripande gruppen. Den sistnämnda gruppen träffas två gånger årligen för att byta erfarenheter och få information hur långt man har kommit med implementeringen av finskt förvaltningsområde. Årligen skall uppföljning och redovisning lämnas även till Länsstyrelsen i Stockholm som sammanställer och lämnar redovisning till regeringen. Dessutom redogörs utvecklingen av finskt förvaltningsområde både för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid varje årsslut. 11