Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg

Relevanta dokument
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

Arkitekturprogram för Hallands inland

Arkitekturprogram ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN I VARBERGS KOMMUN. Riktlinjer för byggnation i inlandet...

Arkitekturprogram ATT BYGGA PÅ LANDSBYGDEN I VARBERGS KOMMUN. Riktlinjer för byggnation i inlandet...

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: BN 9 F H M J C E

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

POLICY FÖR BALKONGER. i Avesta, Fagersta och Norberg

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret

:1000 Mätningsavdelningen

Att bygga i landsbygd. Allmänna råd

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4: BN av 7

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.

SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN


Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr (6)

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

GESTALTNINGSPROGRAM, KOMPLETTERING

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

GRÖNSAKEN. En broschyr om Slottsskogskolonien

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

UTSTÄLLNINGSHANDLING upprättad i oktober 2010 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Södra Tällberg, kusbacken Leksands kommun, Dalarnas län

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet)

Antagen av KF Laga kraft Ändring av detaljplan för Härmanö 2:15, 2:139 m fl Tillägg till planbeskrivning

c/o 25 Klassisk & hög

Tillbyggnad av enbostadshus

Tillbyggnad av enbostadshus

GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Tillbyggnad av enbostadshus

Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader

Miljö- och byggförvaltningen 2010

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

Miljö- och byggförvaltningen 2011

ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,

STRÄCKÅS. Miljö och samhällsbyggnad. Områdesbestämmelser för del av. Marbäcks och Ulricehamns församling Ulricehamns kommun,västra Götalands län

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

BYGGREGLER DJURKOLONIER Ett dokument för rivning, till-, om-, nybyggnad inom koloniområdena

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Astern och Blåklinten Lidköping

Gestaltningsprogram för Solliden, plan nr 80-60

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

Markheden 4:61 mfl, Furugården

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad.

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön.

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl

Sida Byggnadsnämnden Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt

Nybyggnation av särskilt boende. Noret Norra, del av Noret 1:27, Mora kommun.

Bygglovshandling

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

TILLBYGGNAD EXEMPELRITNINGAR MED FÖRKLARINGAR

Byggregler

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Fo c us Inland By g ga ny tt på la n d et. arkitekturprogram med råd och rekommendationer

B Y G G A P Å L A N D E T

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening

Författningssamling. Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger. Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden , SBN0074/13

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

Transkript:

Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg

Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som kan vara till nytta i planeringen av ditt nya hus. Nya byggnader på landsbygden ska placeras och utformas med varsamhet så att de passar in i landskapet och blir ett naturligt komplement och en del av den befintliga landskapsbilden och bebyggelsen. Ett hus med bra utformning på en väl vald plats kan vara ett positivt tillskott till den befintliga bebyggelsen och landskapet. Text: Aino Leijon och Pål Anders Stensson Foton: Aino Leijon Illustrationer: Aino Leijon Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2017

Husets placering i landskapet Byggnader uppfördes förr på mark som inte lämpade sig för uppodling och där förutsättningarna för en torr, stabil och enkel grundläggning fanns. Den naturliga terrängen togs till vara så mycket som möjligt och låglänta och fuktiga platser undveks. Förutsättningarna och de praktiska kraven har gjort att bebyggelsens placering underordnat sig den omgivande miljön på ett naturligt sätt vilket vi lärt oss att uppfatta som tilltalande. Husen bör underordna sig landskapet. Undvik därför byggnader i det öppna landskapet och placera istället huset så att det blir ett komplement till befintlig bebyggelse, i ett skogsbryn eller vid en bergknalle där huset får stöd i landskapet. Områden med varierad bebyggelse tål nytillskott bättre än en enhetlig och särskilt värdefull bebyggelse. En väl vald placering med husen i anslutning till skogsbrynet och befintlig väg. Rekommendationer Placera huset som ett komplement till befintlig bebyggelse, i ett skogsbryn eller vid en bergknalle. Placera inte byggnader i det öppna landskapet. Placera gärna huset i anslutning till befintliga vägar för att undvika nya tillfartsvägar.

Blått (1) visar exempel på förtätning inne i byn. Grönt (2) visar en ny tomt i utkanten av byn. 2 1 Husets placering på tomten När du väljer hus, utgå då från hur tomten ser ut och välj ett hus som är anpassat till den för att undvika onödiga markarbeten och för att få en så naturlig inpassning som möjligt i terrängen. Schaktning och utfyllning av mark ger lätt ett konstlat intryck. Ett smalt hus eller ett hus uppdelat i flera volymer gör det lättare att anpassa till en kuperad tomt. Fristående garage och uthus gör det lättare att anpassa sig till tomten och skapar även skyddade uteplatser. I äldre bymiljöer bör garage och förråd byggas fristående från bostadshuset för att behålla områdets karaktär. Rekommendationer Anpassa huset till tomten och inte tomten efter huset. Placera huset där minst ingrepp behöver göras i marken för att undvika sprängning, schaktning och utfyllnad. Ett smalt hus eller ett hus uppdelat i flera volymer gör det lättare att anpassa till en kuperad tomt. Placera garaget som en fristående byggnad. Det ger friytor runt byggnaderna och underlättar vid eventuell framtida utbyggnad av både bostadshus och garage. Hela tomten behöver inte vara gräsmatta. Någon del kan gärna vara naturtomt. Låt inte hårdgjorda ytor på tomten bli för stora och dominerande. Undvik dem om möjligt. Låt buskar och träd fungera som naturliga tomtavskiljare. Om tomten ändå behöver hägnas in, är häckar, enkelt utformade staket eller gärdesgårdar att föredra. I lantbruksmiljöer bör uthusfunktionerna läggas samman i en eller flera större byggnader.

Flera mindre huskroppar skapar skyddade lägen och underlättar även vid eventuell framtida utbyggnad. Husets utformning Ett nyuppfört hus på landsbygden är ofta mycket framträdande. Det skiljer ut sig både på långt håll och i närmiljön mer än ett hus i staden. Det är därför viktigt att utforma huset så det samverkar både med omgivande landskap och med närliggande bebyggelse. När man bestämmer utformning av ett hus är det bra att titta på traktens bebyggelse för att få ett hus som passar in. Ett traditionellt utformat hus är oftast att föredra men även ett hus med modernare formspråk kan passas in i landskapet och bebyggelsen på ett naturligt sätt. Om du bygger i ett område med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse så ska huset anpassas till omgivande byggnaders form och färg. Byggnadens proportioner, material och färg är viktiga karaktärsdrag att tänka på vid utformningen av huset. Proportioner Moderna typhus har ofta helt andra proportioner än de äldre husen. De är ofta breda och utformade för att verka så låga som möjligt. Det traditionella mellan- och nordsvenska huset är avlångt, smalt och högt. Genom att t.ex. göra mindre takfot, ge fönstren större höjd än bredd och låta det finnas en bit vägg ovanför dem får man ett större intryck av höjd. 1 2 3 Moderna typhus är ofta tre gånger så breda som höga (bild 1) medan äldre envåningshus vanligen är dubbelt så breda som höga (bild 2). Äldre tvåvåningshus är ofta lika breda som höga (bild 3). Material Materialvalen spelar en stor roll för upplevelsen av huset. Grundregeln är att använda det material som är traditionellt på platsen. Man bör även begränsa antal material och undvika material som efterliknar ett annat. Stående träpanel är ett tradionellt fasadmaterial som passar in i de flesta miljöer. Det tradionella takmaterialet är lertegel men tegelröda betongpannor och falsat plåttak kan i många fall accepteras.

Färg Den vanligaste och traditionella fasadfärgen på trähus på landsbygden är Falu rödfärg som passar i de flesta miljöer. Om du inte vill rödfärga huset kan du i många fall använda en annan dov färg som brunt, grått eller grönt men undvik klara och kraftigt lysande färger. På större mangårdsbyggnader liksom viktiga byggnader har ljusare färger traditionellt använts. Uthus är oftast röda eller mörka. För att det nya huset ska passa in är det viktigt att titta på omgivningen och välja färg efter detta. Detaljer Falu rödfärg passar i de flesta miljöer på landsbygden. Utformningen av detaljerna har stor betydelse för hur en byggnad uppfattas. Ett i övrigt stilrent hus kan lätt förstöras av olämpligt utformade eller onödiga detaljer. Var sparsam med detaljer eftersom för mycket utsmyckningar lätt ger ett oroligt intryck. Äldre hus har fönster med stående eller kvadratisk form som är indelade i rutor med liknande proportioner och en kraftig mittpost. De äldre husen har även ett begränsat antal fönsterstorlekar och fönstren är placerade symmetriskt eller i en lugn rytm. Dörrar var i allmänhet målade trädörrar av spegeltyp eller paneltyp. Dörrar är oftast målade i en avvikande färg t.ex. vitt, gult, blått, grönt eller brunt. En veranda eller en farstukvist vid entrén har gammal tradition. Den både skyddar entrén och förhöjer husets utseende. Utformningen av farstukvistar bör vara enkel och taket helst utföras som sadeltak. Tre typer av traditionella fönster med mittpost.

Gult är en detaljfärg som passar till röda, bruna, gråa och gröna hus. Rekommendationer Utgå från platsens förutsättningar och lokala byggnadstraditioner. Undvik att bygga breda hus. Gör inte husen onödigt låga. Välj enkla rätvinkliga husvolymer. Låt inte takets volym dominera över fasadens. Använd naturliga material och undvik material som försöker efterlikna ett annat. Använd begränsat antal material. Dela inte upp fasaden i en överdel och underdel med olika färg och/ eller material. Undvik avskiljande midjeband. Välj hellre stående panel än liggande panel. Låt inte inglasade uterum dominera över bostadshuset. På landet passar oftast ett symmetriskt sadeltak i lutningen 22-34 bäst. Taklutningen 38 kan vara acceptabel i mindre känsliga miljöer. Branta tak bör undvikas eftersom de ger en oproportionellt stor takyta i förhållande till väggarna. Uthus kan förses med pulpettak. Låt huset ha mer väggyta än fönster. Undvik stora glasade partier. Sträva efter att fönstren i så stor utsträckning som möjligt blir lika stora på hela huset. Fönstren bör ha mittpost. Var sparsam med detaljer. Allt för mycket utsmyckningar ger ett oroligt intryck. Låt inte garage och andra uthus dominera över bostadshuset. Var sparsam med att markera detaljer på garage och uthus. Enligt tradition är bostadshuset alltid finast. Använd inte klara och kraftigt lysande färger. Använd istället dova färger som harmoniserar med naturens färger t.ex. falurött, brunt, grönt och grått. Använd starkare kulörer endast till detaljer. Garage och andra uthus kan målas med Falu rödfärg även om bostadshuset har en annan färg. Farstukvistar bör utformas enkelt och förses med sadeltak.

Om- och tillbyggnad Vid om- och tillbyggnader är det viktigt att vara varsam så att husets ursprungliga form kan avläsas även efter ändringen. Tillbyggnaden ska underordna sig den ursprungliga byggnaden både vad gäller form, färg och proportioner. Får jag bygga? Om du vill bygga nytt på en tomt som inte är avstyckad är det lämpligt att söka ett förhandsbesked hos kommunen. I ett förhandsbesked prövas om en plats är lämplig för tänkt ändamål utan att du behöver ta fram ritningar på huset. Vanligtvis krävs endast en karta som visar önskad tomtplats, placering av hus samt eventuella nya tillfartsvägar. Ett positivt förhandsbesked ger dig rätten att vidta en viss åtgärd på en viss plats. Innan du får börja bygga måste du dock ansöka om och invänta beslut om bygglov och startbesked. Kontaktuppgifter Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Plan- och byggenheten 774 81 Avesta Besöksadress: Strandbacksvägen 7, Avesta Telefon: 0226-64 54 54 E-post: miljo-bygg@avesta.se