Fartygsdriften gav vinst före skatt om MSEK 156,3. God fraktmarknad. Avkastning på eget kapital 32%

Å R S R E D O V I S N I N G 1 9 9 7

Å R E T S O M G Å T T Fartygsdriften gav vinst före skatt om MSEK 156,3 God fraktmarknad Avkastning på eget kapital 32% Styrelsen föreslår utdelning med en krona per aktie Concordias Fartygsflotta Ägda fartyg År DWT ULCC STENA KING 1978 457.927 STENA QUEEN 1977 457.841 VLCC STENA CONSTELLATION 1975 273.408 STENA CONCEPT 1975 273.209 STENA CONTINENT 1975 273.186 STENA CONGRESS 1974 273.204 STENA CONVOY 1972 262.630 Produkttanker STENA BARBADOS 1991 6.331 Bulkfartyg (självlossande) KURE 1971 159.468 CONVEYOR 1968 75.608 Inchartrade fartyg, 50% STENA COMFORT 1992 269.101 STENA COMPASS 1992 97.078 STENA CONCERTINA 1992 96.687 Totalt 2.975.678

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G VD-KOMMENTAR Concordia Maritime Ett lönsamt rederi........ sid 2 Lönsamheten ett resultat av många positiva faktorer Concordias stora slevar Framtiden är vår MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Fraktmarknaden Fortsatt positiv.......... sid 6 Intjäning och marknadsutveckling Stortankflottan och våra kunder Konkurrenter och strategi Stortankers 30 års utveckling....... sid 10 Historik Concordia Class STENA KING och STENA QUEEN Concordias par i Ess...... sid 12 Minskar våra kunders transportkostnad KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ Olja skall alltid resa i första Klass........................ sid 14 Kvalitet, säkerhet & miljöansvar Idag och imorgon........ sid 16 Viktiga grundstenar i vår konkurrensförmåga Vårt framtidsperspektiv CAP och MRS Mätetal för kvalitet och säkerhet................ sid 18 CAP: Ett kvalitetsmått på fartygen våra viktigaste verktyg MRS: Hur väl tar vi tillvara människorna vår viktigaste resurs KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ STENA CONVOY Säkrare transport med HBL. sid 20 Principen för HBL ett Safe Loading System Beräknat oljeutflöde jämförelse mellan STENA CONVOY och nyare fartyg HBL i framtiden stort antal fartyg berörs ORGANISATION Concordias organsiation Småskalig internationell mångfald............... sid 22 Concordias samarbete med Stena Bulk Concordias egen organisation i Göteborg och Schweiz Universe Tankships Concordia i New York.... sid 26 Köpet av Universe ett logiskt steg för Concordia Universe personal nyckeln till framgång Concordias partners Samarbete lönar sig...... sid 28 Stenasfärens bolag inom oljesektorn Sfärens långsiktiga kundfokus FRAMTIDENS REDERI Concordias möjligheter Nästa generations fartyg.. sid 30 Lägre varvspriser 1998 Concordias nästa generation fartyg Concordia Maritime Tradition och förnyelse... sid 32 Concordias kvalitetsfilosofi ger 50% lägre driftskostnader jämfört med våra konkurrenter CONCORDIA MARITIME AKTIEN........................ sid 36 Hygglig kursutveckling för Concordiaaktien under 1997. Uppgång med 32% för B-aktien. Direktavkastning för Concordias aktie med 4,3% EKONOMISK ÖVERSIKT....................... sid 39 FEM ÅR I SAMMANDRAG....................... sid 41 STYRELSE OCH REVISORER....................... sid 42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE....................... sid 45 RESULTATRÄKNINGAR....................... sid 48 FINANSIERINGSANALYSER....................... sid 49 BALANSRÄKNINGAR....................... sid 50 BOKSLUTSKOMMENTARER....................... sid 52 REVISIONSBERÄTTELSE....................... sid 59 ORDLISTA....................... sid 60

VD-KOMMENTAR I år är det lätt att vara VD i Concordia och att skriva en kommentar till våra aktieägare, kunder och anställda. Det är härligt att kommentera vårt resultat. Concordia har just presterat sitt bästa år någonsin. En god fraktmarknad kombinerad med rimliga kostnader har givit Lönsamheten ett resultat av många positiva faktorer Vår kvalitet och säkerhet är utomordentligt hög och inget fartyg har haft något oplanerat driftstopp under året. Detta är ovanligt inom vår bransch. Concordia Maritime Ett lönsamt rederi oss en god avkastning på vårt kapital, vilket gör det möjligt för oss att planera för framtiden med större tillförsikt. Årsresultatet är mycket tillfredsställande. En vinst på MSEK 156. Det betyder 32% avkastning på eget kapital. Concordia har presterat ett bättre ekonomiskt resultat 1997 i förhållande till kapital än branschen i stort. Vi ger bättre avkastning på aktieägarnas investering än de flesta andra jämförbara rederier. Svenska tankrederier MSEK Resultat*1997 Börsvärde P/E Concordia 156 995 6 Branschens genomsnitt 112 1833 16 *Från operation Om fartygsflottan sålts till sina marknadsvärden sista kvartalet 1997 skulle Concordia Maritime förvaltat aktieägarnas kapital med 12% efter skatt per år sedan starten 1984. Aktieägarnas kapital inkluderar nuvarande konvertibellån som löper med 7% ränta. Räntan från förra och nuvarande konvertibellån är inkluderad i avkastningen. Nu har vi medvetet valt att inte sälja våra fartyg eftersom dessa trots relativt höga marknadsvärderingar är mer konkurrenskraftiga än några andra tankfartyg. Kvalitativt har våra fartyg, besättningarna och vår organisation fortsatt att fungera utomordentligt väl med branschens lägsta kostnadsstruktur. Genom goda kundrelationer, strategiska allianser och marknadsföring har Concordia högre utnyttjandegrad på fartygen än många konkurrenter, vilket ökar intjäningen. Under 1997 har Concordia både av Aktiespararna och Dagens Industri rankats som det bästa eller ett av de allra bästa svenska börsnoterade bolagen när det gäller information till marknaden. Concordias styrelse och jag som VD är mycket nöjda med utfallet av 1997 då vi nu uppnått många av de mål vi satt upp. Långsiktigt underhållna fartyg fungerar väl i många år Vårt viktigaste mål är fokus på långsiktig lönsamhet. Vi nekar att fångas av tillbedjan till det heliga kvartalsresultatet som gör att bolag vidtar åtgärder som är långsiktigt dåliga för att höja resultatet på kort sikt. I vår bransch betyder det att man inte underhåller fartyg. Kontinuerligt underhåll av fartygen är det viktigaste för bolagets lönsamhet. Lars Carlsson, VD Alla tycks vara överens om relevansen i underhållets nyckeltal: Kostnad i USD per m 2 Extra preparering och coating...... 5 eller Omcoatning av stål.............. 50 eller Byte av korroderat stål........... 500 Man kan tycka att varje vettigt bolag föredrar att investera 5 dollar för att slippa betala 50 eller 500, men så är tyvärr inte alltid fallet. Bilden av längdhopparna illustrerar Concordias underhållsprincip: Vi har välbyggda fartyg som underhålls varje dag av välutbildade besättningar. Det ger fartygen en livslängd på minst 30 år. Merparten av våra konkurrenter får svåra underhållsproblem redan efter 2 CONCORDIA MARITIME

VD-KOMMENTAR Längdhopparna illustrerar Concordias underhållsprincip: Vi har välbyggda fartyg som underhålls varje dag av välutbildade besättningar. Det ger fartygen en livslängd på minst 30 år. 10, 15 eller 20 år. Det kostar pengar. Och det dödar både kvartals- och årsresultat. Utbyte av rostigt stål brukar kallas för investering och skrivs av över 5 eller 10 år. Verkligheten är att sådant stålbyte skulle kallas för reparation av mångåriga misstag. Avsättningar skulle göras i bokföringen för kommande stålbyten redan från första året. Men vi i Concordia bryr oss inte så mycket om hur konkurrenterna sköter sina fartyg. Vi sköter oss själva och våra fartyg. Men aktieägarna måste veta att vår balansräkning inte i all tysthet eroderas genom korrosion i tankarna. Det har vi högsta CAP-certifikat på från American Bureau of Shipping och Det Norske Veritas. Concordias stora slevar Det brukar heta att när det regnar manna har den fattige ingen sked. Det har vi. Stora slevar i form av stora fartyg till en rimlig kostnad. Vi har använt våra aktieägares pengar till att anskaffa maximalt stora slevar med full respekt för våra kunders behov av kvalitetstonnage. Våra två största fartyg STENA KING och STENA QUEEN är bokförda till MUSD 23 per fartyg. Marknadsvärde under 1997 är omkring MUSD 50 per fartyg. Många nybyggda VLCC har ett bokvärde omkring MUSD 100. Under ett gott år som 1997 hade utfallet av fartygsdrift kunnat bli så här: MSEK VLCC byggd 1996............... 5 STENA KING.................. 20 40 STENA QUEEN................. 20 Under ett dåligt år som 1996, hade utfallet blivit så här: MSEK VLCC byggd 1996............... 19 STENA KING.................. 0 0 STENA QUEEN................. 0 *) Strategier för fartygsunderhåll Ludwigs strategi kontinuerligt underhåll ICM fartyg normalt underhåll Standardfartyg gott underhåll Standardfartyg begränsat underhåll Concordia Class VLCC Mycket höga konstruktionsmarginaler och förstklassig rostskyddsmålning ICM*- klassat fartyg Höga konstruktionsmarginaler *ICM = Increased Corrosion Margins Standardfartyg Lägsta tillåtna konstruktionsmarginaler Fartygets ålder: Nybygge 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år Utbyte av stål Lägsta nybyggnadskrav Lägsta acceptabla standard vid klassning Lägsta tillåtna standard mellan klassningarna *se ordlista CONCORDIA MARITIME 3

VD-KOMMENTAR Vårt goda utgångsläge för de närmaste åren, är en direkt konsekvens av Concordias strategi som Du finner på nästa sida. Enkelt uttryckt skall vi vara bäst på att transportera olja åt våra kunder. Framtiden är vår Ett berömt elitförband i USA lär ha som motto: Natten är vår därför att de anser sig bättre lämpade än andra förband för strid i mörker. Inom Concordia har vi en stark tro på att Framtiden är vår därför att vi har bra tonnage till rimliga kostnader för många år framöver. Det gör oss väl lämpade för högkvalitativa transporter i olika marknadssituationer. Och lämpade att tjäna pengar genom att vi har låga kostnader. Framtiden är också vår därför att vi har investerat i kvalitetstonnage vid rätt tidpunkt: Vi beställde inte enkelskrovade fartyg till högt pris under slutet av 80-talet. Vi har inte köpt den första generationen dubbelskrovade experimentfartyg till höga priser. Fartyg som nu drabbats av svåra och kostsamma problem med rostskyddssystemet. Riktigheten i att vänta med nytt tonnage bekräftas av att nya fartyg blivit både billigare och bättre under 90-talet. Vi har full valfrihet att nu och under de närmaste åren investera i det tonnage vi väljer för framtiden. Just nu utvärderar vi att låta bygga den fartygstyp vi kallar Stena 2000. Ett fartyg med mycket goda prestanda och dubbla säkerhetssystem, vilket gör fartyget mycket säkert och miljövänligt. Vi studerar också marknaden för standardtonnage. Den typ av VLCC som merparten av oljebolagen och rederierna beställer. Är dessa fartyg bra nog? Det är en prisfråga och en fråga om underhåll. Fartygen är billigt byggda med minsta möjliga marginaler, men har godkänts av klassbolagen vilket betyder att de är säkra. Det säger ingenting om hur länge de lever. Men underhåll för längsta livslängd är vår specialitet och vi är övertygade om att om vi får rätt pris för en standard VLCC, kan vi lägga till ett antal miljoner dollar på blästring och målning i tankarna och andra utsatta detaljer i fartygen. Då får vi goda fartyg som kan konkurrera på världsmarknaden med lägre fraktkostnader. Helst vill vi naturligtvis investera i fartyg som redan från början ritats och byggts för att ge optimal säkerhet och operationsförmåga i många årtionden framåt. Avgörande för vilken framtidsinvestering Concordia gör i nytt tonnage, är vad våra kunder efterfrågar och beräknad avkastning för våra aktieägare. Det är vår högsta prioritet. 1997 är slut. 1998 har just börjat. Vi har åtnjutit ett gott år och vi ser rimliga möjligheter att 1998 kommer att ge oss en ekonomisk och teknisk språngbräda in i 2000-talet. Men rederiet är inte bara fartyg, stål, ventiler, nyckeltal och balansräkning. Människorna som arbetar för Concordia och med Concordia ombord, iland, hos våra kunder, mäklare och inom Stena är vad som gör den stora skillnaden. Concordia drivs av våra visioner om att vara det bästa stortankrederiet. Långsiktigt bäst på säkra, trygga och punktliga transporter för våra krävande kunder. Det är det vi alla arbetar för. Göteborg i mars 1998 Lars Carlsson 4 CONCORDIA MARITIME

1990 hade Concordia en vision att inom fem år utvecklas till ett av världens ledande kvalitetsrederier. Det har vi lyckats med. Men vi måste alltid sträva efter nya mål och visioner inför framtiden. Vision Affärsidé VISION Att av våra kunder bli betraktad som den mest eftertraktade partnern för att lösa deras transportbehov. Tillsammans med våra kunder skall vi sträva efter transportlösningar som bidrar till säkrare och mer ekonomisk transport till gagn för både miljö och konsumenter. AFFÄRSIDÉ Att vara en eftertraktad partner avseende tillförlitliga och effektiva oljetransporter. Att skapa vinst och substanstillväxt genom att vid rätt tidpunkt anskaffa, befrakta och sälja kvalitetstonnage som väl uppfyller våra kunders behov. Concordias mål är att innan år 2000 bli ett självklart val som oljetransportör för våra viktiga kunder, och ett intressant alternativ för investerare. Nedan redovisar vi de mål och strategier som leder oss fram till denna position. MÅL Vi skall: Mål Strategi Uppnå att vårt kvalitetstonnage utgör en integrerad del i våra kunders transportkedja. Sträva efter att kontinuerligt vara det ledande rederiet avseende kvalitet, kundservice och innovativa transportlösningar. Vara det mest kostnadseffektiva rederiet inom tanksjöfart. Eftersträva stark finansiell ställning och en god likviditet. Uppnå en position som den mest attraktiva tankrederiinvesteringen för aktieägare och investerare. STRATEGI Concordias mål skall förverkligas genom: Att vara en säker kvalitetstransportör av olja med branschledande kunder. Att vidareutveckla kunskap och slagkraft i nätverk med klassningssällskap, myndigheter, operatörer, konstruktörer och kunder. Att investera i nytt tonnage när det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. Att balansera exponeringen i spotmarknaden med lönsamma charterkontrakt och försäljningar. CONCORDIA MARITIME 5

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Fraktmarknaden Fortsatt positiv Intjäning Fraktmarknaden för våra stora tankfartyg har under 1997 utvecklats fortsatt positivt. Genomsnittlig intjäning under 1997 för VLCC byggda på 70- talet var USD 23.400 (15.900) per dag enligt Platou. Concordias VLCC tjänade under samma period USD 26.300 (19.600). För våra ULCC var intjäningen USD 32.900 per dag, vilket var en förbättring med USD 7.600 jämfört med genomsnittet för 1996 på USD 25.300 per dag. Marknadsutveckling Perioden inleddes förhållandevis svagt med relativt låga fraktrater under januari till mars, som sedan följdes av succesivt stigande rater till allt högre nivåer. Fraktraterna för VLCC översteg worldscale 100 under oktober, vilket motsvarade cirka USD 45.000 per dag för Concordias VLCC. Under den sista delen av 1997 försämrades de ekonomiska förhållandena i Asien, och flera av länderna fick begära hjälp av internationella valutafonden för att klara av sin finansiering av bland annat oljeinköp. Samtidigt pågick FN-embargot mot Irak som inte tillät någon ytterligare oljeexport. Dessa faktorer medförde att fraktmarknaden för VLCC vände nedåt från en intjäningsnivå på USD 30.000/dag till USD 14.000/dag. Förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan Ett flertal faktorer har bidragit positivt till marknadens goda utveckling under 1997. En av de främsta är oförändrad storlek på VLCC flottan. Detta i kombination med den internationella industrikonjunkturens fortsatt positiva utveckling har inneburit ökad efterfrågan på råolja under året. Likaså har den allmänna levnadsstandarden förbättrats i Asien och allt fler personer har fått tillgång till bil eller motorcykel. Den globala efterfrågan på olja ökade under 1997 med 2,5%. En annan faktor har varit Iraks export av olja som ägde rum i två perioder under övervakning av FN, en från december 1996 till maj 1997, och en från mitten augusti till början december 1997. Under perioderna då Irak exporterade olja, förbättrades balansen mellan tillgång och efterfrågan ytterligare någon procent till nära jämvikt. Den bakomliggande orsaken var att en stor del av oljan transporterades den långa sträckan runt Godahoppsudden till USA. STENA CONSTELLATION på väg till Mexikanska Golfen med 263.000 ton olja i 15 knops fart.

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Västafrika en krävande marknad Skillnaden mellan Atlantmarknaden och Mellanöstern har under året ökat, och de två marknaderna har blivit allt mer oberoende av varandra med fraktrater som allt mindre har följt varandras utveckling. Under 1997 pendlade fraktraterna i Västafrika för VLCC byggda på 70- talet mellan USD 23-36.000 per dag, att jämföras med marknaden i Mellanöstern där fraktraterna pendlade mellan USD 13-36.000 per dag. Orsaken till skillnaden är flera. Den främsta är att kunderna i Atlantmarknaden ställer högre kvalitetskrav på operationen av fartyget samt dess tekniska kvalitet. Det medför att endast ett mindre antal rederier klarar av kundernas krav. Konkurrens från undermåligt tonnage som rabatterar fraktraterna är minimal i Västafrika till skillnad från Mellanöstern, där undermåligt tonnage fortfarande kan finna laster till mindre nogräknade kunder. Med Concordias höga kvalitet och säkerhet har fokuseringen av våra VLCC på Västafrika ökat under 1997 till 55% för Atlanten och 45% för Mellanöstern. Concordia och Stena Bulk har därför fortsatt att vara marknadsledande under 1997 med drygt 21% av marknaden mellan Västafrika till USA eller Europa. Närmaste konkurrent är Bergesen med 10% följt av Goulandris med 7%. Stortankflottan U/VLCC flottan bestod vid årsskiftet av 435 fartyg. 9 VLCC levererades från nybyggnadsvarven och 8 fartyg skrotades. I tillägg såldes 6 U/VLCC till offshore-industrin för konvertering. Antalet leveranser från nybyggnadsvarven under 1998 förväntas bli 14 fartyg. Den totala orderboken för VLCC stod vid årets utgång på 71 stycken VLCC, vilket motsvarar cirka 16% av den existerande VLCC-flottan. Vid årsskiftet var 184 fartyg eller 45% av flottan över 20 år. Den genomsnittliga åldern för U/VLCC-flottan är 13,5 år, vilket avspeglar en mycket ojämn åldersfördelning med en grupp fartyg byggda under 70-talet och en grupp byggda under 90-talet. Med tanke på att hela 111 U/VLCC har skrotats under de senaste 5 åren samt att kraven på kvalitet och säkerhet har ökat från kunder och myndigheter, finns det fortsatt goda förutsättningar för en oförändrad storlek på stortankflottan. Våra kunder Under 1997 genomförde Concordias och Stenas stora tankfartyg 85 resor varvid 25,8 miljoner ton olja transporterades. All olja kom fram på ett säkert och ekonomiskt sätt, varför Concordia ännu ett år levde upp till sitt motto: Olja skall alltid transporteras förstklassigt. Resorna gjordes för stora oljebolag och traders som Texaco, Saudi Aramcos rederi Vela, Sun Company, BP, Shell, Engen, Petrofina, Agip, Coastal och Glencore. Många större oljebolag täcker sitt transportbehov med eget tonnage. Det finns en klar trend bland oljebolagen att söka samarbete med större rederier för transport av oljebolagens laster. Mobil och Chevron fortsätter att till stor del operera egna eller långtidsinhyrda fartyg för egna laster men trenden är ändå klar. Timecharter net TT VLCC 1.000 USD/dag 40 35 30 25 20 15 10 5 0 94 95 96 97 98 Concordia break even Platou TT VLCC index Trendlinje VLCC Orderbok och existerande flotta Miljoner DWT 128 123 118 113 108 dec okt aug jun apr feb 91 92 93 94 95 96 Orderbok i procent av flottan Existerande flotta i miljoner DWT dec 96 VLCC flottans åldersstruktur och orderbok Miljoner DWT 20 15 10 5 Källa: Platou okt 97 % 18 14 10 0 72 76 80 84 88 92 96 00 6 2 Källa: Clarkson 200-299 300 - Källa: Clarkson CONCORDIA MARITIME 7

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Sysselsättning för VLCC 1995-1997 Mellanöstern - Röda Havet Mellanöstern - USA/Europa Mellanöstern - Asien Nordsjön - USA/Europa Västafrika - Asien/USA/ Europa Övriga 1995 Källa: Clarkson 0 10 20 30 40 50 % av totala VLCC sysselsättningen 1996 1997 Världens 10 största stortankrederier i milj. DWT Vela 6.2 Mitsui OSK 4.2 Bergesen D.Y. 7.0 World-Wide Ltd. 3.6 Shell Group 2.8 Ceres Hellenic 2.8 Overseas Shipholding 2.8 Källa: Fairplay NYK Line 3.5 Concordia/ Stena Bulk 3.2 Nat.Iranian Tanker 3.0 Oljeproduktion i Mellanöstern och fraktrater för TT VLCC Milj. fat/dag 21 20 19 1,000 USD/dag 50 40 30 20 10 Texacoalliansen Texacos strategiska allians med Stena Bulk är ett utmärkt exempel på ett samarbete där marin kompetens från Stena ställs till Texacos förfogande mot att Stena får rätt till first refusal på alla deras laster. Det som är litet speciellt med alliansen mellan Texaco och Stena är, att ett gemensamägt bolag bildats StenTex som svarar för inbefraktning av allt tonnage för Texacos laster. VD för Sten- Tex är Concordia Maritimes tidigare ekonomichef Mats Berglund. Concordia har specialiserat sig på ett nära samarbete med ett begränsat antal intressanta kunder. Vi har därför ett försteg framför många av våra konkurrenter genom denna vana vid samarbete. Konkurrenter Concordias konkurrenter består av cirka 150 redare som tillsammans äger en ULCC och VLCC flotta bestående av 435 fartyg. Cirka 25% av den totala flottan ägs av statliga rederier eller oljebolag som oftast är våra kunder. Ibland har de ingen last för sina fartyg och då konkurrerar de med våra fartyg om marknadslaster. Återstående 75% består av rederier som ofta har sitt ursprung i de traditionella sjöfartsländerna Grekland, Norge, USA, Japan, Sverige och Hong Kong. Fartygen ägs ofta genom dotterbolag utomlands. Om trenden bland oljebolagen är att söka samarbete med utvalda rederier, är trenden bland rederierna speciellt de som inte utvalts av oljebolagen att söka samarbete med varandra för att bilda storrederier med de kostnadsfördelar stordrift kan medföra. Mats Berglund, VD StenTex Det finns en omtyckt teori bland dessa fusionsrederier att de också skall kunna framtvinga högre frakter genom att ett färre antal större rederier med marknadsdominans skall kunna tvinga oljebolagen till att betala högre frakter. Inom Concordia och Stena Bulk är vi dock inte övertygade om att konfrontation med kunderna är en lämplig handlingsstrategi. Vårt koncept om ökat samarbete för att kunna erbjuda mer kostnadseffektiva transporter baserade på effektivitet och service, tror vi mer på. Stordriftsfördelar uppnår Concordia genom samarbete med Stena-sfären som opererar drygt 100 fartyg. Vi kan inte förneka att förekomsten av mycket små och dåligt informerade rederier med kanske bara en eller få VLCCs är ett problem i branschen. Om man är liten får man inte bästa information. Oljebolagen utnyttjar skickligt de små rederierna genom att tillförskansa sig rabatter på laster. 18 94 95 96 97 98 Källa: Platou Produktion i Mellanöstern TT VLCC TC-net/dag 8 CONCORDIA MARITIME

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Concordias och Stena Bulks strategi flexibilitet och kundfokus Sedan starten 1984 har Concordias U/VLCC opererats på marknaden som en del av Stena Bulks stora flotta. Idag består vår stortankflotta av 12 U/VLCC. Genom den stora gemensamma flottan har Concordia och Stena Bulk kunnat erbjuda kunderna flexibilitet i form av sju systerfartyg, flexibla lastningsdatum och hög kvalitet och säkerhet. Vi har tillsammans med kunderna arbetat fram transportlösningar i form av kontrakt eller flexibla avtal anpassade för deras speciella behov. Våra kunder har genom detta samarbete uppnått lägre transportkostnader än sina konkurrenter, och Concordia förbättrad genomsnittlig intjäning genom högre nyttjandegrad av tonnaget och ibland högre frakter för bättre service. Ett bra exempel på vår förmåga att erbjuda kunderna innovativa transportlösningar är Västafrikamarknaden som var nästan obefintlig för VLCC före 1993. Genom samarbete med våra kunder, som transporterade olja med mindre tonnage från Västafrika till USA, undersökte vi möjligheterna att ersätta mindre tonnage med VLCC. Efter ingående analys fick vi klartecken att börja lasta VLCC i hamnar som tidigare endast tillåtit Suezmax-fartyg. Därmed kunde våra kunder spara cirka 20% i transportkostnad genom att använda våra stora tankfartyg. En effekt av vårt engagemang i Västafrikamarknaden, är att våra kunder ser oss som en strategiskt viktig partner för att lösa sina transportproblem och minska transportkostnaderna, oavsett tanksegment och geografiskt område. Ett bra exempel på detta är våra transportkontrakt med olika oljebolag samt Texacoalliansen som vi tror är början på en mängd olika samarbeten mellan redare och oljebolag. Givetvis passar inte exakt vår allians alla oljebolag men vi tror att flera av de största kommer att använda StenTex som råkopia. STENA CONSTELLATION i Delawarefloden, USA

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Stortankers 30 års utveckling För att förstå bakgrunden till Concordiafartygens kvalitetsstämpel och situationen inom stortankflottan i stort, kan det vara nödvändigt att göra en historisk tillbakablick. Stortank skeppsbyggnadshistorik Under 60-talet eskalerade utvecklingen mot allt större tankfartyg och begreppet supertanker skapades. Då erfarenheten av stora fartyg var relativt begränsad, var klassningssällskapen och varven inledningsvis försiktiga och konservativa vid valet av ståldimensioner i sina fartygskonstruktioner. Samtidigt förfinades teknologin för stora stålkonstruktioner för att på olika sätt spara vikt och kostnader: Höghållfast s k HT-stål infördes i olika delar av fartyget för att kunna minska materialdimensionerna med oförändrad styrka. Först i långskeppsmaterial, sedan även i tvärskeppsmaterial, i takt med sjunkande priser på HT-stål. Med ökad användning av datorberäkningar kunde fartygskonstruktionerna på olika sätt optimeras för att minska materialbehovet. Även regelverken för tankfartyg undergick förändringar: Klassningssällskapen sänkte i mitten av 70-talet kraven på långskeppsstyrka till följd av bättre beräkningsmetoder. IMOs regler MARPOL 78 föreskrev segregerade ballasttankar och nybyggda tankfartyg fick högre skrov för att kunna rymma ballast separat från lasten. Därigenom kunde plåttjockleken minskas i däck och botten utan att förändra skrovets styrka. Slutligen skedde under 70-talet strukturella förändringar i tankermarknaden: Tanksjöfarten expanderade inledningsvis kraftigt och en ny generation redare anskaffade nytt tonnage lockade av de stora vinstmöjligheter branschen uppvisat. Likaledes växte varvsindustrin; kostnadsnivån i de traditionella varvsnationerna i kombination med efterfrågan på fartyg ledde till omfattande nyetablering av varv främst i Asien. VLCC Historisk Bakgrund 1970 Plåttjocklek i däck (mm) 35 31 Klassningssällskapen ändrar kraven på långskepps styrka 25 20 MARPOL-78 segregerade ballasttankar Varv i Asien använder HT-stål i botten och däck Dessa nya aktörer medförde en hårdnande konkurrens och kostnadsjakt inom branschen, samtidigt som de hade begränsade kunskaper och erfarenheter kring sjöfart. Detta påverkade i sin tur varvsspecifikationerna i riktning mot minimal fartygsvikt/stålåtgång och billig rostskyddsbehandling. Utvecklingen kan i princip illustreras med förändringen av plåttjocklek i botten och däck hos nybyggda VLCC under perioden 1970-1980 enligt nedanstående diagram. I efterhand kan vi inom branschen konstatera att denna utveckling varit behäftad med svagheter. Det fanns vid denna tid otillräckliga kunskaper om sambanden kring utmattning och korrosion, deras förlopp och samverkan och om behovet att förebygga båda. Användning av HTstål, speciellt i tvärskepps styrkeförband, ställer större krav på detaljutformning, något som vid HT-stålsintroduktionen ofta förbisågs. Mindre marginaler ger ökade spänningar och därmed större korrosionshastighet. 1980 1990 2000 Dubbel skrovkonstruktion Från omkring 1980: Ökad varvskonkurrens Avancerade datorberäkningar optimerad konstruktion Dålig standard varvsspecifikation Lägre pris på HT-stål utvidgat användningsområde 10 CONCORDIA MARITIME

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Ett utslag av besparingsivern var att skrovstyrkan hos många nya fartyg gavs otillräckliga marginaler för att klara mer än ett fåtal lastkonditioner. Detta medförde minskad flexibilitet vid lastning/lossning, såväl som ökad risk för strukturella skador speciellt efter några års korrosion. Till detta kan läggas att kostnadsjakten i många fall lett till färre antal och mindre kvalificerade sjömän ombord, och därmed ofta bristfälligt underhållsarbete ombord. Den som idag är satt att bedöma kvaliteten hos ett tankfartyg, t ex för inbefraktning till ett oljebolag, har därför en grannlaga uppgift. Att enbart gå efter ålder kan vara grovt missvisande då även ett 5-10 år nytt fartyg kan visa sig ha allvarliga sprickbildningar och korrosionsproblem till följd av dålig detaljkonstruktion, felaktig dimensionering och undermåligt rostskydd. av lärdomarna gällde således korrosion och vikten av förebyggande underhåll på konstruktionsstadiet såväl som under drift. Genom sin långa erfarenhet av oljetransporter och goda kontakter med oljebolagen kunde Ludwig sedan säkra ett kontrakt som innefattade nybyggnad av åtta st VLCC för 20 års charter till Texaco. De lärdomar man fått av tidigare erfarenheter omsattes i den nya serien VLCC som skulle bli Ludwigs förmodligen bästa fartyg. Trots HT-stålets frammarsch valde man att huvudsakligen bygga i vanligt stål med grövre dimensioner och ett påkostat rostskyddsprogram. Operationella prestanda som fart, manövreringsförmåga, pumpkapacitet mm, låg över det normala för samtida och framtida fartyg. Sedan leveransen från varv har underhållsarbetet ombord hållits på en nivå som hindrat rosten att få fotfäste och utrustningen från att haverera. Och det fortsätter vi med. Concordias tonnagestrategi När vi blickar framåt och projekterar framtidens fartyg är historien en viktig källa till kunskap där vi kan lära av andras och egna misstag och våra samlade erfarenheter av långsiktig fartygsdrift. Samtidigt måste vi vara öppna och arbeta på att hitta nya, effektivare transportlösningar genom god kännedom om kundernas krav, goda skeppsbyggnadskunskaper och innovativt tänkande. För att kommande generationers fartyg skall bli lika framgångsrika som Concordia-klassen söker vi samarbete med kundorienterade, flexibla och kostnadseffektiva varv som delar vår grundläggande inställning: kvalitet och långsiktighet lönar sig. Då tror vi att det finns möjlighet att bygga en förtroendefull relation mellan redare och varv som leder till kundanpassade och kostnadseffektiva dvs konkurrenskraftiga fartyg, till långvarig gagn för båda parter. Concordia Class Concordias Fartygsflotta Concordias serie VLCC-fartyg, den s k Concordia klassen projekterades och byggdes under första hälften av 70-talet på IHI Kure skeppsvarv i Japan. Redaren, Daniel K Ludwig, hade samarbetat med och i stort sett disponerat varvet sedan 1950. Han var föregångare inom supertankers och hade redan under 60- talet byggt en serie 330.000 tonnare för charter till Gulf Oil. Fartygen var bortsett från storleken ingen större framgång, delvis p g a att oljebolaget underlät att bekosta rostskyddsmålning. En Ägda fartyg År DWT CAP ULCC STENA KING 1978 457.927 DNV 1 First Class STENA QUEEN 1977 457.841 DNV 1 First Class VLCC STENA CONSTELLATION 1975 273.408 ABS 1 First Class STENA CONCEPT 1975 273.209 ABS 1 First Class STENA CONTINENT 1975 273.186 ABS 1 First Class STENA CONGRESS 1974 273.204 ABS 1 First Class STENA CONVOY 1972 262.630 ABS 1 First Class Produkttanker STENA BARBADOS 1991 6.331 Bulkfartyg (självlossande) KURE 1971 159.468 CONVEYOR 1968 75.608 Inchartrade fartyg, 50% STENA COMFORT 1992 269.101 STENA COMPASS 1992 97.078 STENA CONCERTINA 1992 96.687 Totalt 2.975.678 *se ordlista CONCORDIA MARITIME 11

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG När man tänker på Concordias två ULCC, Ultra Large Crudeoil Carriers, är det just storleken som man tänker på först. Ställda på högkant är de högre än Eiffeltornet. De har lika stor volym som 40 katedraler. Men det är egentligen ointressant i en årsredovisning. Vad som är intressant är att de har en mycket stor ekonomisk potential. De kan vara Ultra även på att generera pengar. Våra två största fartyg beställdes på varv i Taiwan under sjuttiotalets goda dagar då tillväxten i efterfrågan på olja var 7% per år. Varje år. Och skulle fortsätta att vara det. I evighet. De byggdes för en marknad med stark efterfrågan än att köra stora fartyg. Lika stor besättning och i övrigt ungefär samma kostnader. Men lastvolymen är 50% större än för mer normala VLCC. De största fartygen är skalekonomins vinnare STENA KING OCH STENA QUEEN Concordias par i Ess på stortanktonnage. I en sådan marknad stiger frakterna kraftigt. Ett bra sätt för oljebolagen att minska fraktkostnaden per ton är att använda större fartyg. Mer last på varje resa betyder mindre kostnad för varje ton. Att köra ultrastora fartyg kostar inte så mycket mer Värdering av STENA KING Genomsnittlig T/C hyra för återstående delen av STENA KINGs ekonomiska livstid och dess effekt på värdering Fartygsvärde i MUSD 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 25000 35000 45000 55000 65000 Vissa av våra befraktare räknar med att de kan spara mer än en miljon dollar per år på att använda ULCC istället för VLCC. Det är bra. Samtidigt ger detta oss bra betalt och hyggliga överskott i en god marknad. Ultra Large blir också fartygsvärdet om det visar sig att man kan sysselsätta fartygen till goda frakter över en längre period. Goda frakter i det här fallet kan mycket väl vara 10% lägre än för en VLCC och ändå vara lysande för våra ULCC. Fartygsvärde är antingen vad en köpare kan tänka sig att betala för ett fartyg eller nuvärdet av en beräknad serie resor fram till skrotningsdagen eller försäljningsdagen. Räknat fram till fartygens 30-årsdag och med ett beräknat skrotvärde på MUSD 12, får vi vidstående diagram över fartygens nuvärde vid olika långsiktiga fraktnivåer. När man tänker på att ett nytt VLCC fartyg behöver USD 40.000 per dag i 20 år för att gå ihop, inser man hur konkurrenskraftiga Concordias stora flaggfartyg är. STENA KING och STENA QUEEN är Concordias bästa verktyg och har störst vinstpotential i varje normal marknad. Genomsnittlig intjäning i USD/Dag 12 CONCORDIA MARITIME

MARKNAD, KUNDER OCH FARTYG Två av världens största och mest välbehållna stålkonstruktioner. Eiffeltornet har blästrats och målats vart sjunde år de senaste 109 åren. STENA KING är 20 år och underhålls årligen för att också kunna bli mycket gammal. CONCORDIA MARITIME 13

President Stena Bulk AB President Concordia Maritime AB President Stena Bulk AB President Concordia Maritime AB President Stena Bulk AB President Concordia Maritime AB KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ PARAMOUNT INSTRUCTIONS to the Master, officers and crew of MT STENA BARBADOS 1. In case of an emergency, your priority is to save life, protect the environment and prevent damage to property in this order. 2. You are firmly instructed to avoid any situation that may result in a grounding or collision, except to save life or to protect the environment. 3. Any discharge of oil overboard, in excess of applicable laws and regula tions, is forbidden except to save life or to protect the environment. The purpose of these instructions is to support you in your decisions. No commercial advantage is worth the risk of lost lives or oil pollution. It will not be held against you if costs are incurred or delays take place in a situation where you try to reduce the risk of an accident, grounding, collision, pollution or any other incident that may cause loss of life or damage to the environment. We want these paramount instructions to be your guideline. It is fully understood that humans are human and may make a mistake in the course of action. We will support you morally and legally in case of an accident. Nothing in the above instructions removes from the Master his authority to take any steps and issue any orders, which he considers are necessary for the preservation of life and the environment or for the safety of the ship. for CM BARBADOS SHIPPING LTD. January 1, 1995 QUALITY, SAFETY & ENVIRONMENTAL PROTECTION (Q,S&EP) Policy statement Concordia Maritime shall be a leading tanker owner and operator with regard to safety, quality and environmental protection. This means that we, throughout the organization and in all activities, must systematically and continuously. 1. act to gain increasing control over hazards which could result in losses such as: loss of life, injuries to personell, damage to the environment, material damage and loss of productivity. 2. strive to improve through innovation our product quality and process efficiency in order to increase customer satisfaction and reduce cost. 3. control and seek to reduce the negative impact of our operations upon the environment. It is our belief that through preventive measures we can reduce the total cost of our operations and thereby achieve better long term results. Gothenburg, 1997 ENVIRONMENTAL POLICY For Concordia Maritime and Stena Bulk, safety of humans and protection of the marine environment have priority both as operating principles and as policy objectives. Our guiding principles shall be: Oil Should Always Travel First Class Safety and protection of the marine environment shall be an integrated part of our daily activities. Only by commitment from all employees, both onboard and ashore, will it be possible to maintain a high safety standard and good protection of the marine environment. The marine environment has a special significance. It is our sole operating platform. Without it we could not function or survive. Our environmental principles are: Protection of the marine environment is of the utmost importance, second only to considerations affecting the safety of humans. We shall throughout the organization and in all activities systematically and continuously act to gain increasing control over hazards which could result in damage to the environment. We shall throughout the organization and in all activities systematically and continuously strive to: control and reduce the negative impact of our operations on the environment and innovatively increase efficiency of existing vessels and prospective newbuildings with regard to consumption and emissions. We shall throughout the organization systematically and continuously improve our response preparedness in the event of an oilspill accident. In the event of an oilspill or the threat of a spill, all employees both ashore and onboard will fully cooperate with all appropriate authorities and do their utmost to minimize any damage to the environment that may occur. All personnel shall be given adequate training and information and shall be encouraged to take an active part in environmental matters. Gothenburg, 1997 Ulf Ryder?O2@6?2@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?he?I40M?heI4@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@6K O2@@@@@@@0M??I4@@@@@6K O2@@@@@@0M I4@@@@@6K? O2@@@@@(M? I4@@@@@6K? O2@@@@@@(Y I4@@@@@@6K W2@@@@@@@0Y? I4@@@@@@6K?O&@@@@@0M?I4@@@@@6K O2@@@@@(M??I4@@@6X O2@@@@@@0Y?I4@@)K? W2@@@@(M I4@6K??O&@@@@(Y? I'@6K??O2@@@@@(Y?V4@@6K??W2@@@@@@0Y??I'@@6X? W&@@@@@0M? V4@@)X?O&@@@@0M? I4@)X??O2@@@@0M? I')X?W2@@@@@?V')X? W&@@@@@5 V')K?O&@@@@@0Y?V'@6X?O2@@@@@0M V'@)X? @@@6K??W2@@@@0M??V'@)X @@@@@6X? W&@@@@ V'@1 @@@@@@1??W&@@@@5?N@@L? 3@@@@@@L O&@@@@0Y 3@)X N@@@@@@)X? W2@@@(M? V'@)X??@@@@@@@1??W&@@@(Y?N@@1??@@@@@@@@L W&@@@(Y? 3@@L?3@@@@@@@1?O&@@@0Y V'@1?N@@@@@@@@L??W2@@@(M?N@@L? @@@V'@@@)X W&@@@(Y? 3@)X N@@@@1?O&@@@(Y V'@1?3@@@@L??W2@@@@(Y??N@@L??V'@@@1? W&@@@@(Y 3@1? ev'@@@l?w&@@@@0y? N@@L e?n@@@1 W&@@@(M??3@1 f3@@@l??w&@@@(y?n@@l? fn@@@1? W&@@@(Y? @@1? f?3?w&@@@0y 3@@L f?v'@@l W& N@@1 gn@@)x??w&@?@@@l? 3@@?g?3@@1? W&@@@@5??3@@1? N@@?g?V'@@??W&@@@@(Y??N?@@?hV'@L W&@@@@0Y 3@@L?@@?h?N@)X?hf?W&@@@(M N@@1?@@?h?J@@1?hfW&@@@(Y??3@@?3@?h?7@@@Lhe?W&@@@@H?N@@?N@?h?@@@@1heW&@@@@5? @@ 3Lh?3@@@@L?h7@@@@(Y? @@L? S1h?N@@@@1?g?J@@@@(Y @@1? 7@he3@@@@Lg?7@@@(Y? 3@@? @@hen@@@@1gj@@@(y N@@? @@he?@@@@@l?e?w&@@@h??@@? 3@he?3@@@@1?eW&@@@5?@@? V'he?V'@@@@L?W&@@@@H?3@L N@@@@)?&@@@@5??N@1?@@@@@@@@@@(Y? @@?3@@@@@@@@(Y?J@@?N@@@@@@@(Y??@@@ @@@@@@@H?N@@ 3@@@@@5? @@ N@@@@@ @@ J@@@@@1? @@ 7@@@ @@?J@@@@ @@L??7@@@@@@@L @@1? J@@@@@@@@1 7@@@@@@@@@?J@@@@@@@@@@?7@@@@@@@@@@L? J@@@(MI'@@@@1? 7@@@H??N@@?J@@@5f@@@@@L W&@@@Hf3@@@@1 7@fN@@@@@ @@@@5?f?@@@@@?J@@@@H?f?3@@@@?7@@@5g?N@@@@?@@@@Hh@@@@L? J@@@5?h@@@@1??W&@@@H?h@@?7@@@5he3@@@@L J@@@@HheN@@@@1 7@@@5?he?@@@@@?J@@@@H?he?@@@@@?7@@@5hf?3@@@@ J@@@@Hhf?N@@@@L? 7@@@5? @@@@1??J@@@@H? 3@?7@@@5 N@?@@@@H?@@@@L J@@@5??@@@@1 7@@@H??@@@@@?J@@5??J@@@@?3@@@@?@@@H??7@@@@?N@@@@?N@@L??@@@@5 @@@@?J?@@@(Y @@@@L??7@@H? J@@@H? @@@@1??@@@ 7@@5 @@?@@@ @@@H 3@@@@L?@@@?J N@@@@1?@@@?7?@@@@@?@@@?@?3@@@@ J@@5 J@?N@@@@ 7@@H 7@@@5? @@@@ @@@@H? @@@@L? @@@@ @@@@1? @@@5 @@?J@@@H @@ @@5??7 @@?J@@H? J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@@ @@@@?@@@@1?@@@ @@@@?3@@@@?@@5?J@@@5?N@@@@?@(Y?7@@@H @@@@ J@H??@ @@@@L? 7@?@ @@@@1? @@?@ @@ @@?@ @@?J@@ J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@5 @@@@?@@@@1 J@@H @@@@?@@@@@ 7@@? @@@@?@@@@@ @@@@?3@@@@ @@@@?N@@@@L??J@@@5 @@@@1??J@@5??7@@@H @@?7@@H??@@@@L @@ J@@@?@@@@1 @@ 7@@@?@@@@@ 3@@@@L 3@@@?3@@@@ N@@@@1?@@5 @@@@?@@@@@ 7@@H?7@@@@?@@@@@?J@@5??@@@@@?@@@@@?@@0Y??@@@@@?@@@@@?@@@?3@@@@?3@@@@?@@@?N@@@@?N@@@@ J@@@?J@@@@ @@@@ 7@@5?7@@@@ @@@@?J@@@H?@@@@@ @@@@?7@@5??@@@@5 @@@@L??@@@H??@ @@@@1??@@@?3@@@1 @@?@@@?N@@@@ 3@ J@@@ @@@@?@ 7@@5 @@@@ 7@ @@@H @@@@ 3@@@@L @@@@ N@@@@1?J@@5? @@@@L??@@@@@?7@@H? @@@@1??@@@@@?@@@ @@?@@@@@ J@@@ @@?@@@@@ 7@@5 3@?3@@@@L? @@@H N@?N@@@@1??J?@@@@L @@?7@@5??@@@@1 @@ J@@@H??3@@@@ @@ 7@@@?N@@@@ @@ @@@5 @@@@L? @@?J@@@H @@@@1? 3@?7 3@ N@?@ N@@@@L?@?@@@5??@@@@1?@@@@L J@@(Y??@@@@@?@@@@1 7@@H?3@@@@?3@@@@?J?N@@@@L??N@@@@?7 3@@@1? @@@@ J@ N@ @@@@ 7@@@5??@@@@L @@@@ @@@@H??3@@@1 @@@@?J@@@5?N@@@@ @@@@?7@@@H @@@@L? @@@@?@ 3@@@1? @@@@L? J@ N@@@@L @@@@1? 7@@@5??@@@@1 3@ @@@(Y??3@@@@L? N@?J@@@H?N@@@@1??@?7 3@?@?@@@5? N@@@@L?@ J@@@H??3@@@)X??@ 7@@5?V'@@@1??@@@@L @@@H N@@@@L?@@@@1?J@@5??3@@@)X??@@@@5 W&@@H??N@@@@1??@@@@H 7@@5 3@@@@L?@ @@@H V'@@@)X??@@@@L?V'@@@)X?3@@@1?J@@5? N@@@@)X??N@@@@?7@@H??3@@@@1? @@@@ J@@@?N@@@@@L @@@@ 7@@5 3@@@@1 @@@@?J@@@H V'@@@@L? @@@@ W&?V'@@@)X @@@@ 7@@@5? N@@@@)X? @@@@ @@@(Y??3@@@@1? @@@@?J@@@H?V'@@@@L @@@@ W&@@5? V'@@@1 @@@@ 7@@@H??N@@@@L? @@@@?J@@@5 3@@@)X 3@@@L??7@@@H V'@@@)X??@@@1? J@@@5??V'@@@)X 7@?W&@@@H? V'@@@)X? @@ W&@@@5?N@@@@)X @@ 7@@@(Y 3@@@@)X?hf@@?J@@@@H? V'@@@@)Xhf3@?7@@@5?V'@@@@)X?heN@ J@@@@H V'@@@@)Xhe?@?W&@@@5??V'@@@@)X?h?@?7@@@(Y? V'@@@@)Xh?@ J@@@@H?V4@@@@)X?g?@?W&@@@5??I'@@@)Xg?@?7@@@@H? N@@@@)X?f?@?@@@@5?3@@@@)Kf?@ J@@@(Y @@@@@@6Xe?@?W&@@@H? W&@@@@@@@)K??@ W&@@@5 7@@@@@@@@@@@@@?W&@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@L W&@@@@H? 3@@@@@@@@@@@@@@@@1?W&@@@@5 N@@@@@@@@@@@@@@@@@ W&@@@@(Y?@@@@@@@@@@@@@@@@@L? 7@@@@@H??3@@@@@@@@@@@@@@@@)X?J@@@@@5?N@@@@@@@@@@@@@@@@@)K? W&@@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??W&@@@@(Y? @@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@6K? W&@@@@(Y @@?I4@@@@@@@@@@@@@@6X??O&@@@@(Y? @@e?i'@@@@@@@@@@@@@)x?w2@@@@@(y @@fn@@@@@@@@@@@@@@)k? O&@@@@@0Y? @@f?@@@@@@@@@@@@@@@@6k? W2@@@@@(M? @@f?3@@@@@@@@@@@@@@@@@6x??w&@@@@@(y 3@f?N@@@@@@@@@@@@@@@@@@)K O&@@@@@(Y? N@g@@@@eI'@@@@@@@@@@@@6X W2@@@@@@(Y?@g@@@@e?V4@@@@@@@@@@@@)K??O&@@@@@@(Y??@g@@@@gI4@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@(Y?@g@@@@hI4@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0Y??@@@@Lg@@@@he?I4@@@@@@@@@@@6X?O2@@@@@@@@0M??@@@@1g@@@@ I'@@@@@@@@@)K??O2@@@@@@@@0M??O26K??@@@@@g@@@@?V4@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O26K?O2@@@@@@@@@@@@6X??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@1??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@0Y??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MeI4@@@@@@@1?O@?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@@@@0M??O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??I'@@@L? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I'@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@0M? W2@@6X?O2@@@@@@@@@@0M? N@@@1? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??V@@@@?@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M?W&@@@@)X? O2@@@@@@@@@@@0M? J@@@5??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@?@@@@@g@@@@?i4@@@@@@@@@@@@@@@@6k??o2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0m? O&@@@@@@1??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@0M?W&@@(Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M @@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@L?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@0M O&@@(Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?O2@@@@@@@@@@@@1 O2@@@6?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? O2@@@@H? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? I4@0?4@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? W2@@@@@5?O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@6X? O2@@@@@@@0M??W&@@@@@0Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KgO@KO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@)X O2@@@@@@@@0M W&@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?3@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MI40M??I'@@1 O2@@@@@@@@@0M??W&@@@@0Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0MfI'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? N@@@hfO2@@@@@@@@@@@0M? W&@@@(M?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?J@@@@L?f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KhfO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Mh?V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@L?gO2@@@@@@@@@@@0M??O&@@@@HheO2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??7@@@@1?f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@@@@@@@@0M?@@@)Ke?O2@@@@@@@@@@0M? @@@@fo2@@@@@@@@@@@@@@@@@0m??@@@f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??3@@@@6?2@@@@@@@@@0M @@@@@@@W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@L??I4@@@@0?4@@@0MI@M @@@@@@@@@@0M @@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@f@@?I4@@@@@@@0M?@@@@@5?f@@@@H??@@@@@g@@@@?@@@@@1?f@@@@?@@@f@@@@?3@@f@@@@ @@f@@@@?@@@e?j@@@5?n@@e?7@@@h @@e?@ @@@@@Le?@ @@@@@1e?@ @@@@@@e?@ @@@@@@L??@ @@@@@@1??@ @@@@?@?J@@@@@@@@@@?@@@@@@@@@@@?N@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@@@5? @@@@@@@@@@@@H? @@@@@@@@@@@@ 3@@@@@@@@@@@ N@@@@@@@@@@5?@@@@@@@@@@H?@@@@@@@?3@@@@@@?N@@@@@@ @@@@@@ 3@@@@@@@5? V'@@@@@@H??V'@@@@@ V'@@@5?V4@0Y Lars Carlsson Ulf Ryder?O2@6?2@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?he?I40M?heI4@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@6K O2@@@@@@@0M??I4@@@@@6K O2@@@@@@0M I4@@@@@6K? O2@@@@@(M? I4@@@@@6K? O2@@@@@@(Y I4@@@@@@6K W2@@@@@@@0Y? I4@@@@@@6K?O&@@@@@0M?I4@@@@@6K O2@@@@@(M??I4@@@6X O2@@@@@@0Y?I4@@)K? W2@@@@(M I4@6K??O&@@@@(Y? I'@6K??O2@@@@@(Y?V4@@6K??W2@@@@@@0Y??I'@@6X? W&@@@@@0M? V4@@)X?O&@@@@0M? I4@)X??O2@@@@0M? I')X?W2@@@@@?V')X? W&@@@@@5 V')K?O&@@@@@0Y?V'@6X?O2@@@@@0M V'@)X? @@@6K??W2@@@@0M??V'@)X @@@@@6X? W&@@@@ V'@1 @@@@@@1??W&@@@@5?N@@L? 3@@@@@@L O&@@@@0Y 3@)X N@@@@@@)X? W2@@@(M? V'@)X??@@@@@@@1??W&@@@(Y?N@@1??@@@@@@@@L W&@@@(Y? 3@@L?3@@@@@@@1?O&@@@0Y V'@1?N@@@@@@@@L??W2@@@(M?N@@L? @@@V'@@@)X W&@@@(Y? 3@)X N@@@@1?O&@@@(Y V'@1?3@@@@L??W2@@@@(Y??N@@L??V'@@@1? W&@@@@(Y 3@1? ev'@@@l?w&@@@@0y? N@@L e?n@@@1 W&@@@(M??3@1 f3@@@l??w&@@@(y?n@@l? fn@@@1? W&@@@(Y? @@1? f?3?w&@@@0y 3@@L f?v'@@l W& N@@1 gn@@)x??w&@?@@@l? 3@@?g?3@@1? W&@@@@5??3@@1? N@@?g?V'@@??W&@@@@(Y??N?@@?hV'@L W&@@@@0Y 3@@L?@@?h?N@)X?hf?W&@@@(M N@@1?@@?h?J@@1?hfW&@@@(Y??3@@?3@?h?7@@@Lhe?W&@@@@H?N@@?N@?h?@@@@1heW&@@@@5? @@ 3Lh?3@@@@L?h7@@@@(Y? @@L? S1h?N@@@@1?g?J@@@@(Y @@1? 7@he3@@@@Lg?7@@@(Y? 3@@? @@hen@@@@1gj@@@(y N@@? @@he?@@@@@l?e?w&@@@h??@@? 3@he?3@@@@1?eW&@@@5?@@? V'he?V'@@@@L?W&@@@@H?3@L N@@@@)?&@@@@5??N@1?@@@@@@@@@@(Y? @@?3@@@@@@@@(Y?J@@?N@@@@@@@(Y??@@@ @@@@@@@H?N@@ 3@@@@@5? @@ N@@@@@ @@ J@@@@@1? @@ 7@@@ @@?J@@@@ @@L??7@@@@@@@L @@1? J@@@@@@@@1 7@@@@@@@@@?J@@@@@@@@@@?7@@@@@@@@@@L? J@@@(MI'@@@@1? 7@@@H??N@@?J@@@5f@@@@@L W&@@@Hf3@@@@1 7@fN@@@@@ @@@@5?f?@@@@@?J@@@@H?f?3@@@@?7@@@5g?N@@@@?@@@@Hh@@@@L? J@@@5?h@@@@1??W&@@@H?h@@?7@@@5he3@@@@L J@@@@HheN@@@@1 7@@@5?he?@@@@@?J@@@@H?he?@@@@@?7@@@5hf?3@@@@ J@@@@Hhf?N@@@@L? 7@@@5? @@@@1??J@@@@H? 3@?7@@@5 N@?@@@@H?@@@@L J@@@5??@@@@1 7@@@H??@@@@@?J@@5??J@@@@?3@@@@?@@@H??7@@@@?N@@@@?N@@L??@@@@5 @@@@?J?@@@(Y @@@@L??7@@H? J@@@H? @@@@1??@@@ 7@@5 @@?@@@ @@@H 3@@@@L?@@@?J N@@@@1?@@@?7?@@@@@?@@@?@?3@@@@ J@@5 J@?N@@@@ 7@@H 7@@@5? @@@@ @@@@H? @@@@L? @@@@ @@@@1? @@@5 @@?J@@@H @@ @@5??7 @@?J@@H? J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@@ @@@@?@@@@1?@@@ @@@@?3@@@@?@@5?J@@@5?N@@@@?@(Y?7@@@H @@@@ J@H??@ @@@@L? 7@?@ @@@@1? @@?@ @@ @@?@ @@?J@@ J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@5 @@@@?@@@@1 J@@H @@@@?@@@@@ 7@@? @@@@?@@@@@ @@@@?3@@@@ @@@@?N@@@@L??J@@@5 @@@@1??J@@5??7@@@H @@?7@@H??@@@@L @@ J@@@?@@@@1 @@ 7@@@?@@@@@ 3@@@@L 3@@@?3@@@@ N@@@@1?@@5 @@@@?@@@@@ 7@@H?7@@@@?@@@@@?J@@5??@@@@@?@@@@@?@@0Y??@@@@@?@@@@@?@@@?3@@@@?3@@@@?@@@?N@@@@?N@@@@ J@@@?J@@@@ @@@@ 7@@5?7@@@@ @@@@?J@@@H?@@@@@ @@@@?7@@5??@@@@5 @@@@L??@@@H??@ @@@@1??@@@?3@@@1 @@?@@@?N@@@@ 3@ J@@@ @@@@?@ 7@@5 @@@@ 7@ @@@H @@@@ 3@@@@L @@@@ N@@@@1?J@@5? @@@@L??@@@@@?7@@H? @@@@1??@@@@@?@@@ @@?@@@@@ J@@@ @@?@@@@@ 7@@5 3@?3@@@@L? @@@H N@?N@@@@1??J?@@@@L @@?7@@5??@@@@1 @@ J@@@H??3@@@@ @@ 7@@@?N@@@@ @@ @@@5 @@@@L? @@?J@@@H @@@@1? 3@?7 3@ N@?@ N@@@@L?@?@@@5??@@@@1?@@@@L J@@(Y??@@@@@?@@@@1 7@@H?3@@@@?3@@@@?J?N@@@@L??N@@@@?7 3@@@1? @@@@ J@ N@ @@@@ 7@@@5??@@@@L @@@@ @@@@H??3@@@1 @@@@?J@@@5?N@@@@ @@@@?7@@@H @@@@L? @@@@?@ 3@@@1? @@@@L? J@ N@@@@L @@@@1? 7@@@5??@@@@1 3@ @@@(Y??3@@@@L? N@?J@@@H?N@@@@1??@?7 3@?@?@@@5? N@@@@L?@ J@@@H??3@@@)X??@ 7@@5?V'@@@1??@@@@L @@@H N@@@@L?@@@@1?J@@5??3@@@)X??@@@@5 W&@@H??N@@@@1??@@@@H 7@@5 3@@@@L?@ @@@H V'@@@)X??@@@@L?V'@@@)X?3@@@1?J@@5? N@@@@)X??N@@@@?7@@H??3@@@@1? @@@@ J@@@?N@@@@@L @@@@ 7@@5 3@@@@1 @@@@?J@@@H V'@@@@L? @@@@ W&?V'@@@)X @@@@ 7@@@5? N@@@@)X? @@@@ @@@(Y??3@@@@1? @@@@?J@@@H?V'@@@@L @@@@ W&@@5? V'@@@1 @@@@ 7@@@H??N@@@@L? @@@@?J@@@5 3@@@)X 3@@@L??7@@@H V'@@@)X??@@@1? J@@@5??V'@@@)X 7@?W&@@@H? V'@@@)X? @@ W&@@@5?N@@@@)X @@ 7@@@(Y 3@@@@)X?hf@@?J@@@@H? V'@@@@)Xhf3@?7@@@5?V'@@@@)X?heN@ J@@@@H V'@@@@)Xhe?@?W&@@@5??V'@@@@)X?h?@?7@@@(Y? V'@@@@)Xh?@ J@@@@H?V4@@@@)X?g?@?W&@@@5??I'@@@)Xg?@?7@@@@H? N@@@@)X?f?@?@@@@5?3@@@@)Kf?@ J@@@(Y @@@@@@6Xe?@?W&@@@H? W&@@@@@@@)K??@ W&@@@5 7@@@@@@@@@@@@@?W&@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@L W&@@@@H? 3@@@@@@@@@@@@@@@@1?W&@@@@5 N@@@@@@@@@@@@@@@@@ W&@@@@(Y?@@@@@@@@@@@@@@@@@L? 7@@@@@H??3@@@@@@@@@@@@@@@@)X?J@@@@@5?N@@@@@@@@@@@@@@@@@)K? W&@@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??W&@@@@(Y? @@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@6K? W&@@@@(Y @@?I4@@@@@@@@@@@@@@6X??O&@@@@(Y? @@e?i'@@@@@@@@@@@@@)x?w2@@@@@(y @@fn@@@@@@@@@@@@@@)k? O&@@@@@0Y? @@f?@@@@@@@@@@@@@@@@6k? W2@@@@@(M? @@f?3@@@@@@@@@@@@@@@@@6x??w&@@@@@(y 3@f?N@@@@@@@@@@@@@@@@@@)K O&@@@@@(Y? N@g@@@@eI'@@@@@@@@@@@@6X W2@@@@@@(Y?@g@@@@e?V4@@@@@@@@@@@@)K??O&@@@@@@(Y??@g@@@@gI4@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@(Y?@g@@@@hI4@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0Y??@@@@Lg@@@@he?I4@@@@@@@@@@@6X?O2@@@@@@@@0M??@@@@1g@@@@ I'@@@@@@@@@)K??O2@@@@@@@@0M??O26K??@@@@@g@@@@?V4@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O26K?O2@@@@@@@@@@@@6X??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@1??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@0Y??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MeI4@@@@@@@1?O@?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@@@@0M??O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??I'@@@L? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I'@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@0M? W2@@6X?O2@@@@@@@@@@0M? N@@@1? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??V@@@@?@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M?W&@@@@)X? O2@@@@@@@@@@@0M? J@@@5??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@?@@@@@g@@@@?i4@@@@@@@@@@@@@@@@6k??o2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0m? O&@@@@@@1??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@0M?W&@@(Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M @@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@L?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@0M O&@@(Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?O2@@@@@@@@@@@@1 O2@@@6?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? O2@@@@H? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? I4@0?4@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? W2@@@@@5?O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@6X? O2@@@@@@@0M??W&@@@@@0Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KgO@KO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@)X O2@@@@@@@@0M W&@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?3@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MI40M??I'@@1 O2@@@@@@@@@0M??W&@@@@0Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0MfI'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? N@@@hfO2@@@@@@@@@@@0M? W&@@@(M?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?J@@@@L?f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KhfO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Mh?V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@L?gO2@@@@@@@@@@@0M??O&@@@@HheO2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??7@@@@1?f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@@@@@@@@0M?@@@)Ke?O2@@@@@@@@@@0M? @@@@fo2@@@@@@@@@@@@@@@@@0m??@@@f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??3@@@@6?2@@@@@@@@@0M @@@@@@@W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@L??I4@@@@0?4@@@0MI@M @@@@@@@@@@0M @@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@f@@?I4@@@@@@@0M?@@@@@5?f@@@@H??@@@@@g@@@@?@@@@@1?f@@@@?@@@f@@@@?3@@f@@@@ @@f@@@@?@@@e?j@@@5?n@@e?7@@@h @@e?@ @@@@@Le?@ @@@@@1e?@ @@@@@@e?@ @@@@@@L??@ @@@@@@1??@ @@@@?@?J@@@@@@@@@@?@@@@@@@@@@@?N@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@@@5? @@@@@@@@@@@@H? @@@@@@@@@@@@ 3@@@@@@@@@@@ N@@@@@@@@@@5?@@@@@@@@@@H?@@@@@@@?3@@@@@@?N@@@@@@ @@@@@@ 3@@@@@@@5? V'@@@@@@H??V'@@@@@ V'@@@5?V4@0Y Lars Carlsson Ulf Ryder?O2@6?2@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?he?I40M?heI4@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? I4@@@@@@6K O2@@@@@@@0M??I4@@@@@6K O2@@@@@@0M I4@@@@@6K? O2@@@@@(M? I4@@@@@6K? O2@@@@@@(Y I4@@@@@@6K W2@@@@@@@0Y? I4@@@@@@6K?O&@@@@@0M?I4@@@@@6K O2@@@@@(M??I4@@@6X O2@@@@@@0Y?I4@@)K? W2@@@@(M I4@6K??O&@@@@(Y? I'@6K??O2@@@@@(Y?V4@@6K??W2@@@@@@0Y??I'@@6X? W&@@@@@0M? V4@@)X?O&@@@@0M? I4@)X??O2@@@@0M? I')X?W2@@@@@?V')X? W&@@@@@5 V')K?O&@@@@@0Y?V'@6X?O2@@@@@0M V'@)X? @@@6K??W2@@@@0M??V'@)X @@@@@6X? W&@@@@ V'@1 @@@@@@1??W&@@@@5?N@@L? 3@@@@@@L O&@@@@0Y 3@)X N@@@@@@)X? W2@@@(M? V'@)X??@@@@@@@1??W&@@@(Y?N@@1??@@@@@@@@L W&@@@(Y? 3@@L?3@@@@@@@1?O&@@@0Y V'@1?N@@@@@@@@L??W2@@@(M?N@@L? @@@V'@@@)X W&@@@(Y? 3@)X N@@@@1?O&@@@(Y V'@1?3@@@@L??W2@@@@(Y??N@@L??V'@@@1? W&@@@@(Y 3@1? ev'@@@l?w&@@@@0y? N@@L e?n@@@1 W&@@@(M??3@1 f3@@@l??w&@@@(y?n@@l? fn@@@1? W&@@@(Y? @@1? f?3?w&@@@0y 3@@L f?v'@@l W& N@@1 gn@@)x??w&@?@@@l? 3@@?g?3@@1? W&@@@@5??3@@1? N@@?g?V'@@??W&@@@@(Y??N?@@?hV'@L W&@@@@0Y 3@@L?@@?h?N@)X?hf?W&@@@(M N@@1?@@?h?J@@1?hfW&@@@(Y??3@@?3@?h?7@@@Lhe?W&@@@@H?N@@?N@?h?@@@@1heW&@@@@5? @@ 3Lh?3@@@@L?h7@@@@(Y? @@L? S1h?N@@@@1?g?J@@@@(Y @@1? 7@he3@@@@Lg?7@@@(Y? 3@@? @@hen@@@@1gj@@@(y N@@? @@he?@@@@@l?e?w&@@@h??@@? 3@he?3@@@@1?eW&@@@5?@@? V'he?V'@@@@L?W&@@@@H?3@L N@@@@)?&@@@@5??N@1?@@@@@@@@@@(Y? @@?3@@@@@@@@(Y?J@@?N@@@@@@@(Y??@@@ @@@@@@@H?N@@ 3@@@@@5? @@ N@@@@@ @@ J@@@@@1? @@ 7@@@ @@?J@@@@ @@L??7@@@@@@@L @@1? J@@@@@@@@1 7@@@@@@@@@?J@@@@@@@@@@?7@@@@@@@@@@L? J@@@(MI'@@@@1? 7@@@H??N@@?J@@@5f@@@@@L W&@@@Hf3@@@@1 7@fN@@@@@ @@@@5?f?@@@@@?J@@@@H?f?3@@@@?7@@@5g?N@@@@?@@@@Hh@@@@L? J@@@5?h@@@@1??W&@@@H?h@@?7@@@5he3@@@@L J@@@@HheN@@@@1 7@@@5?he?@@@@@?J@@@@H?he?@@@@@?7@@@5hf?3@@@@ J@@@@Hhf?N@@@@L? 7@@@5? @@@@1??J@@@@H? 3@?7@@@5 N@?@@@@H?@@@@L J@@@5??@@@@1 7@@@H??@@@@@?J@@5??J@@@@?3@@@@?@@@H??7@@@@?N@@@@?N@@L??@@@@5 @@@@?J?@@@(Y @@@@L??7@@H? J@@@H? @@@@1??@@@ 7@@5 @@?@@@ @@@H 3@@@@L?@@@?J N@@@@1?@@@?7?@@@@@?@@@?@?3@@@@ J@@5 J@?N@@@@ 7@@H 7@@@5? @@@@ @@@@H? @@@@L? @@@@ @@@@1? @@@5 @@?J@@@H @@ @@5??7 @@?J@@H? J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@@ @@@@?@@@@1?@@@ @@@@?3@@@@?@@5?J@@@5?N@@@@?@(Y?7@@@H @@@@ J@H??@ @@@@L? 7@?@ @@@@1? @@?@ @@ @@?@ @@?J@@ J@@@5? 3@?7@@ 7@@@H? N@@@@L?@@5 @@@@?@@@@1 J@@H @@@@?@@@@@ 7@@? @@@@?@@@@@ @@@@?3@@@@ @@@@?N@@@@L??J@@@5 @@@@1??J@@5??7@@@H @@?7@@H??@@@@L @@ J@@@?@@@@1 @@ 7@@@?@@@@@ 3@@@@L 3@@@?3@@@@ N@@@@1?@@5 @@@@?@@@@@ 7@@H?7@@@@?@@@@@?J@@5??@@@@@?@@@@@?@@0Y??@@@@@?@@@@@?@@@?3@@@@?3@@@@?@@@?N@@@@?N@@@@ J@@@?J@@@@ @@@@ 7@@5?7@@@@ @@@@?J@@@H?@@@@@ @@@@?7@@5??@@@@5 @@@@L??@@@H??@ @@@@1??@@@?3@@@1 @@?@@@?N@@@@ 3@ J@@@ @@@@?@ 7@@5 @@@@ 7@ @@@H @@@@ 3@@@@L @@@@ N@@@@1?J@@5? @@@@L??@@@@@?7@@H? @@@@1??@@@@@?@@@ @@?@@@@@ J@@@ @@?@@@@@ 7@@5 3@?3@@@@L? @@@H N@?N@@@@1??J?@@@@L @@?7@@5??@@@@1 @@ J@@@H??3@@@@ @@ 7@@@?N@@@@ @@ @@@5 @@@@L? @@?J@@@H @@@@1? 3@?7 3@ N@?@ N@@@@L?@?@@@5??@@@@1?@@@@L J@@(Y??@@@@@?@@@@1 7@@H?3@@@@?3@@@@?J?N@@@@L??N@@@@?7 3@@@1? @@@@ J@ N@ @@@@ 7@@@5??@@@@L @@@@ @@@@H??3@@@1 @@@@?J@@@5?N@@@@ @@@@?7@@@H @@@@L? @@@@?@ 3@@@1? @@@@L? J@ N@@@@L @@@@1? 7@@@5??@@@@1 3@ @@@(Y??3@@@@L? N@?J@@@H?N@@@@1??@?7 3@?@?@@@5? N@@@@L?@ J@@@H??3@@@)X??@ 7@@5?V'@@@1??@@@@L @@@H N@@@@L?@@@@1?J@@5??3@@@)X??@@@@5 W&@@H??N@@@@1??@@@@H 7@@5 3@@@@L?@ @@@H V'@@@)X??@@@@L?V'@@@)X?3@@@1?J@@5? N@@@@)X??N@@@@?7@@H??3@@@@1? @@@@ J@@@?N@@@@@L @@@@ 7@@5 3@@@@1 @@@@?J@@@H V'@@@@L? @@@@ W&?V'@@@)X @@@@ 7@@@5? N@@@@)X? @@@@ @@@(Y??3@@@@1? @@@@?J@@@H?V'@@@@L @@@@ W&@@5? V'@@@1 @@@@ 7@@@H??N@@@@L? @@@@?J@@@5 3@@@)X 3@@@L??7@@@H V'@@@)X??@@@1? J@@@5??V'@@@)X 7@?W&@@@H? V'@@@)X? @@ W&@@@5?N@@@@)X @@ 7@@@(Y 3@@@@)X?hf@@?J@@@@H? V'@@@@)Xhf3@?7@@@5?V'@@@@)X?heN@ J@@@@H V'@@@@)Xhe?@?W&@@@5??V'@@@@)X?h?@?7@@@(Y? V'@@@@)Xh?@ J@@@@H?V4@@@@)X?g?@?W&@@@5??I'@@@)Xg?@?7@@@@H? N@@@@)X?f?@?@@@@5?3@@@@)Kf?@ J@@@(Y @@@@@@6Xe?@?W&@@@H? W&@@@@@@@)K??@ W&@@@5 7@@@@@@@@@@@@@?W&@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@L W&@@@@H? 3@@@@@@@@@@@@@@@@1?W&@@@@5 N@@@@@@@@@@@@@@@@@ W&@@@@(Y?@@@@@@@@@@@@@@@@@L? 7@@@@@H??3@@@@@@@@@@@@@@@@)X?J@@@@@5?N@@@@@@@@@@@@@@@@@)K? W&@@@@(Y @@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??W&@@@@(Y? @@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@6K? W&@@@@(Y @@?I4@@@@@@@@@@@@@@6X??O&@@@@(Y? @@e?i'@@@@@@@@@@@@@)x?w2@@@@@(y @@fn@@@@@@@@@@@@@@)k? O&@@@@@0Y? @@f?@@@@@@@@@@@@@@@@6k? W2@@@@@(M? @@f?3@@@@@@@@@@@@@@@@@6x??w&@@@@@(y 3@f?N@@@@@@@@@@@@@@@@@@)K O&@@@@@(Y? N@g@@@@eI'@@@@@@@@@@@@6X W2@@@@@@(Y?@g@@@@e?V4@@@@@@@@@@@@)K??O&@@@@@@(Y??@g@@@@gI4@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@(Y?@g@@@@hI4@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0Y??@@@@Lg@@@@he?I4@@@@@@@@@@@6X?O2@@@@@@@@0M??@@@@1g@@@@ I'@@@@@@@@@)K??O2@@@@@@@@0M??O26K??@@@@@g@@@@?V4@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K O26K?O2@@@@@@@@@@@@6X??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@1??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@0Y??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MeI4@@@@@@@1?O@?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@@@@0M??O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??I'@@@L? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I'@@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@0M? W2@@6X?O2@@@@@@@@@@0M? N@@@1? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??V@@@@?@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@6K O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M?W&@@@@)X? O2@@@@@@@@@@@0M? J@@@5??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@?@@@@@g@@@@?i4@@@@@@@@@@@@@@@@6k??o2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0m? O&@@@@@@1??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K? O2@@@@@@@@0M?W&@@(Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M @@@@?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@L?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@0M O&@@(Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?O2@@@@@@@@@@@@1 O2@@@6?2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? O2@@@@H? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? O2@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? I4@0?4@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@0M? W2@@@@@5?O2@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K??O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@6X? O2@@@@@@@0M??W&@@@@@0Y O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KgO@KO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@)X O2@@@@@@@@0M W&@@@@(M O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?3@@@@g@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0MI40M??I'@@1 O2@@@@@@@@@0M??W&@@@@0Y? O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@g@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6K?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0MfI'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M? N@@@hfO2@@@@@@@@@@@0M? W&@@@(M?hf?O2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?J@@@@L?f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6KhfO2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Mh?V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@L?gO2@@@@@@@@@@@0M??O&@@@@HheO2@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??7@@@@1?f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?I4@@@@@@@@@@@@@0M?@@@)Ke?O2@@@@@@@@@@0M? @@@@fo2@@@@@@@@@@@@@@@@@0m??@@@f@@@@ I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??3@@@@6?2@@@@@@@@@0M @@@@@@@W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@?I4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??N@@@@@@@@@@@@@0M? @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0M??@@@f@@@@L??I4@@@@0?4@@@0MI@M @@@@@@@@@@0M @@@@@@@@@@@@@@@@@@0M?@@@f@@?I4@@@@@@@0M?@@@@@5?f@@@@H??@@@@@g@@@@?@@@@@1?f@@@@?@@@f@@@@?3@@f@@@@ @@f@@@@?@@@e?j@@@5?n@@e?7@@@h @@e?@ @@@@@Le?@ @@@@@1e?@ @@@@@@e?@ @@@@@@L??@ @@@@@@1??@ @@@@?@?J@@@@@@@@@@?@@@@@@@@@@@?N@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@@@5? @@@@@@@@@@@@H? @@@@@@@@@@@@ 3@@@@@@@@@@@ N@@@@@@@@@@5?@@@@@@@@@@H?@@@@@@@?3@@@@@@?N@@@@@@ @@@@@@ 3@@@@@@@5? V'@@@@@@H??V'@@@@@ V'@@@5?V4@0Y Lars Carlsson Dessa tre tavlor, utfärdade av VD, anslås bl.a. på bryggan i varje Concordiafartyg. Sammanfattningsvis ger de riktlinjer för hur var och en i sin dagliga gärning, kan medverka till att genomföra förstklassiga sjötransporter. Olja skall alltid resa i första klass! Varför välja förstklassiga oljetransporter? Vad kännetecknar ett förstklassigt tankrederi? Pålitlighet Det finns mycket goda skäl att välja förstklassiga transporter. Olja är en av det moderna samhällets mest värdefulla energikällor. Förstklassig oljetransport ger punktligare, säkrare och smidigare leveranser. Därigenom kan förseningar eller avbrott i försörjningen undvikas Risken för förlust av värdefull last kan minskas Säkerhet Utsläpp av olja kan orsaka stora skador i natur och djurliv. Förstklassig oljetransport minskar olycksrisken. Risken minskas för förlust av människoliv, nedsmutsning och skador på djur- och växtliv Risken kan minskas för höga kostnader till följd av ett oljespill Prisvärdhet Totalt utgör transportkostnaden till sjöss i storleksordningen 10 öre per liter att jämföras med t ex försäljningspriset på bensin. Förstklassiga oljetransportörer kostar bara marginellt mer än marknadens sämsta och är på lång sikt mer kostnadseffektiva Man kan därigenom undvika att riskera sitt goda namn och istället förbättra sitt anseende i allmänhetens ögon Företagets strategi och mål hur man arbetar Fokus på kärnverksamheten att tillhandahålla en effektiv och konkurrenskraftig transporttjänst (inte primärt spekulation i fartygspriser med oljetransporter som ett nödvändigt ont mellan köp och försäljning). En strävan att ständigt överträffa kundernas förväntningar En ständig utveckling av organisation och rutiner för att systematiskt öka kundnyttan och samtidigt minska risker och kostnader Fartyget ett viktigt verktyg Byggt med fokus på funktion och kvalitet och med utgångspunkt från rederiets egna erfarenheter av kundernas behov och verklighetens villkor, (inte absolut lägsta pris) Underhållet med sikte på tillförlitlighet och lång livslängd, teknisk och ekonomisk (inte på att precis klara nästa klassning) Människorna minst lika viktiga som maskinerna Kompetens och kunnighet inom sitt ansvarsområde och en vilja att utvecklas och skaffa nya kunskaper Stolthet över sitt yrke, företaget och fartygen Omsorg om medmänniskor och materiel Entusiasm det är roligt att arbeta i en förstklassig verksamhet. 14 CONCORDIA MARITIME

KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ Kvalitet, säkerhet och miljöansvar Idag och imorgon Kvalitet, säkerhet och miljö är begrepp som för olika människor kan ha varierande innebörd. Ibland betraktas de som luddiga, besvärliga och byråkratiska kostnadselement. Något nödvändigt ont som bara kostar pengar. För Concordia utgör de viktiga grundstenar för att skapa kundtillfredsställelse och långsiktig lönsamhet. Kvalitet handlar enkelt uttryckt om att bäst uppfylla kundens behov till lägsta kostnad. Säkerhet är att ha kontroll över olycksrisker och skadekostnader. Att ta ansvar för miljön handlar om att känna till hur företagets verksamhet påverkar omgivningen och med olika medel minska och undvika skadeverkningar, på kort och lång sikt. Vi vet att när vi tar dessa frågor på allvar och hanterar dem med förnuft, stärker det vår konkurrenskraft i många avseenden. Det innebär att våra satsningar och åtgärder inom dessa områden skall syfta till att vara värdeskapande och kostnadseffektiva för Concordia såväl som för våra kunder. Detta kan låta självklart, men i verkligheten finns det få exempel på rederier som lyckats riktigt väl med dessa avvägningar. Inom Concordia finns dokumenterad lång erfarenhet av systematiskt arbete med kvalitet och säkerhet, och vi strävar ständigt efter att utvecklas vidare. Nuläget Vår nuvarande verksamhet kan ur detta perspektiv beskrivas med vidstående figur: Kostnadsläge En av Concordias grundstenar är filosofin kring förebyggande underhåll ombord. Den är huvudförklaringen till fartygens goda kondition, den höga tillförlitligheten och den goda säkerhetsstatistiken. Dessutom har den visat sig vara oerhört kostnadseffektiv. Vi vet att trots större resurser i antal besättningsmedlemmar och ökad materialåtgång, har våra fartyg sammantaget betydligt lägre driftskostnader än jämförbara konkurrenter. Genom att fartyg och utrustning ständigt hålls i gott skick kan vi också begränsa varvsuppehållen till en à två veckor, med minimala varvskostnader och större tillgänglighet som följd. Kundtillfredsställelse Likaledes har denna filosofi lett till att Concordia blivit en uppskattad transportör på marknaden: Genom att lämna Kvalitet, säkerhet, miljö Kvalitet Säkerhet Ekonomi Concordia Bättre service till lägre kostnad Färre skador lägre skadekostnader Lägre kostnader en pålitlig och effektiv service har vi, trots fartygens ålder, hamnat i det allra översta skiktet på befraktarnas önskelista. Visserligen leder detta i dagens tankmarknad endast i undantagsfall till högre fraktnivåer. Ändå är samarbetet med Texaco och våra leveranser till Sun Oil i Philadelphia tydliga exempel på hur vårt långsiktiga kvalitets- och säkerhetstänkande har stärkt Concordias konkurrenskraft och intjäningsförmåga på kort och lång sikt. Verktyg och verifikation För Concordia är det viktigt att genomföra opartiska bedömningar av verksamheten, både för att kunna jämföra oss med konkurrenter, och för att kunna övertyga marknaden om våra kvalifikationer. Klassningssällskapens certifiering enligt Condition Assessment Program CAP* är frivillig men spelar en viktig roll för att dokumentera och verifiera flottans särklassiga kondition; oberoende av fartygens ålder. På motsvarande sätt har organisation och rutiner dokumenterats och certifierats; genom ISO 9002 beträffande kvalitet i drift- och affärsverksamheten; och genom International Safety Management Code ISM* Kund Prisvärd behovsanpassad produkt pålitlig sevice Fler och bättre affärer Verktyg & verifikation CAP ISO 9000 CAP ISM Bättre lönsamhet 16 CONCORDIA MARITIME

KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ beträffande säkerhet i fartygsdriften. Använda med förnuft fungerar dessa system också som verktyg för att ständigt förbättra verksamheten. Framtiden Sjöfarten är en konservativ bransch som undergår snabb förändring. Detta för med sig intressanta möjligheter som Concordia har goda förutsättningar att tillvarata. Fokus på Kund och Konsument Vår tids företagsamhet kännetecknas mer än någonsin av att kund och konsument ställs i fokus. Med ökat välstånd och högre bildning ökar konsumenternas inflytande och krav. Inom de flesta konsumtionsvarubranscher är leverantörerna oerhört beroende av en fördelaktig image i allmänhetens ögon, och därför också måna om att visa att deras verksamhet präglas av god moral och långsiktigt ansvarstagande. Med dagens mediabevakning och informationsteknik är det en tidsfråga innan oetiska affärsmetoder avslöjas. Det kan t ex handla om utnyttjande av barnarbetskraft, skövling av regnskog eller dumpning av miljöfarligt avfall. Även oljeindustrin har haft sin Kvalitet, säkerhet, miljö Kvalitet Säkerhet Miljö Ekonomi Concordia Bättre service till lägre kostnad Färre skador lägre skadekostnader Mindre miljöpåverkan lägre avgifter Lägre kostnader Kund Prisvärd behovsanpassad produkt pålitlig sevice Långsiktig leverantör Fler och bättre affärer beskärda del av imageproblem och konsumentbojkotter. Den andra sidan av detta mynt är att det kan finnas ett mervärde i att på olika sätt visa att man agerar ansvarsfullt; t ex för ett oljebolag vid valet av oljetransportör. Concordia förknippas med hög kvalitet och tillsammans med Stena Bulk är vi vana vid att arbeta nära kunden för att kunna tolka och tillgodose olika krav och önskemål. Vi är därför väl lämpade att hjälpa våra kunder oljebolagen att skapa ett gott förhållande till sina kunder konsumenterna. Vårt nya fartygskoncept S 2000 är speciellt intressant i detta sammanhang. Konsument Prisvärd Ansvarstagande Långsiktig leverantör Större volymer Verktyg & verifikation CAP ISO 9000 ISM, CAP DnV MRS ISO 14000 Långsiktig lönsamhet Säkerhet Fr o m den 1 juli i år blir ISM* certifikat obligatoriskt för tankfartyg. I och med detta övergår certifikatet från att representera frivilligt extra värde till att vara minimum standard. Vad detta i praktiken kommer att innebära för säkerheten till sjöss är svårt att bedöma. Förhoppningsvis kommer det att medföra en allmän höjning av säkerhetsnivån. Samtidigt finns risken att kraven urholkas när certifikatet blir ett måste. Under alla omständigheter är det viktigt att kunna mäta och jämföra prestanda, en möjlighet som t ex CAP* systemet medger. Inom säkerhet finns motsvarigheten MRS Marine Rating System*, ett graderingssystem för säkerhetsledning som för närvarande administreras av klassningssällskapet Det Norske Veritas, DNV. Concordia deltar i programmet som kommer att bidraga till att göra säkerhetsarbetet ännu mer effektivt och målorienterat. Miljö Miljöfrågor får allt större betydelse i människors vardag och allt oftare efterfrågas kretsloppstänkande och långsiktigt hållbar tillväxt. Lyckligtvis är sjöfarten ett relativt resurssnålt transportslag som säkerligen kommer att hävda sig väl även i framtiden. Även här finns det givetvis utrymme för förbättringar. Ett förestående led i Concordias utveckling är att skapa överblick över vår miljöpåverkan genom att införa miljöledningssystem. Detta avser den löpande verksamheten och är ett långsiktigt arbete som så småningom väntas resultera i certifiering enligt ISO 14000*. Sammantaget ser vi dessa verktyg som viktiga hjälpmedel i vår strävan att skapa hållbara kundrelationer och långsiktig lönsamhet. Vidstående figur är ett sätt att beskriva vår strategi inom kvalitet, säkerhet och miljö. Genom denna utveckling tror vi oss kunna bibehålla Concordias försprång i våra marknader, få ökat förtroende hos kvalitetsmedvetna kunder och tillträde till områden med höga krav på kvalitet, säkerhet och miljöskydd. Tillförs sedan ändamålsenligt nytt kvalitetstonnage såsom S 2000 får vi en kombination som gör Concordia mycket väl rustat att möta framtidens krav och förväntningar. *se ordlista och sid. 18 CONCORDIA MARITIME 17

KVALITET, SÄKERHET OCH MILJÖ CAP och MRS Mätetal för kvalitet och säkerhet Behovet av mätetal Vi vet att kvalitet lönar sig i längden; både för rederiet, kunden och konsumenten. För att kunna fatta korrekta beslut behöver kunderna tydlig information om skillnaderna i kvalitet mellan olika transportörer. Då räcker det inte alltid med godkänd och icke godkänd av klassningssällskap och myndigheter. Kvalitet demonstreras bäst genom frivilliga åtaganden som visar vad man gör på eget initiativ, av övertygelse och insikt om hur kundens behov bäst skall tillfredställas och den egna verksamheten säkert skötas. Vårt mål är att överträffa kundernas förväntningar, inte enbart uppfylla minimikrav. Därför har vi valt att regelbundet genomgå CAP certifiering av våra fartyg och därför vill vi graderas och utvecklas med hjälp av MRS, Marine Rating System. CAP: Ett kvalitetsmått på fartygen våra viktigaste verktyg CAP står för Condition Assessment Program och administreras genom de större klassningssällskapen. En CAPbesiktning är idag den mest omfattande formella granskning ett tankfartyg kan utsättas för. Concordia anser att CAP klassningen bör upprätthållas med intervall på högst 3 år för att vara tillförlitlig. CAP-inspektionen genomförs av minst två inspektörer från klassningssällskapet och ett antal mättekniker som utför plåttjockleksmätningar. Klassningen omfattar, förutom en allmän genomgång och besiktning av samtliga tankar, maskineri, system och utrustning. Närgranskning av struktur i alla ballasttankar och lastoljetankar, inklusive tvärskeppsskott med förstyvningar samt däcks- och bottenstruktur. Plåttjockleksmätningar av bottenplåtar, däcksplåtar, tre hela tvärskeppssektioner, långskeppsförstyvingar, vind/ vattenstråk, mm. Totalt uppemot 10.000 mätpunkter. 18 CONCORDIA MARITIME