Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till stor del återanvändas. Varje år produceras 1,5 miljoner ton energiaska i Sverige. Rätt använd är energiaskan en miljövänlig resurs med en given plats i det hållbara samhället, säger Monica Lövström, vd för branschorganisationen Svenska EnergiAskor. Vad är energiaska? I Sverige har vi ett smart energisystem där vi tar tillvara alla resurser. Biobränslen och avfall används för att producera el och värme med låg klimatpåverkan. Istället för att bygga sopberg omvandlas avfallet till fjärrvärme och el. Energiaska är det restmaterial som blir kvar i fjärrvärmeverken och skogsindustrin vid framställning av värme, el och ånga. Hur kan energiaskorna bli en del av kretsloppet? Askorna kan återvinnas på olika sätt. Exempelvis kan de användas för att göra betong där askan ersätter cement eller för att stabilisera muddermassor vid byggen av hamnar. Askan är också viktig för att minska försurningen i skogen och för att täcka gamla soptippar så att de inte läcker växthusgaser. Vilka fördelar har energiaska? Askor är en nyttig råvaruresurs som bland annat kan ersätta kemiska kalkningsmedel och gödselmedel i skog och mark och för att uppnå ett hållbart skogsbruk när vi tar ut bränsle ur skogen. Det är ett beprövat och resurseffektivt material med bra tekniska egenskaper. Askor kan till exempel användas i stället för naturliga fyllnadsmaterial vid byggen av vägar och hamnar. I skogsbilvägar är exempelvis askor ett bra material för att det är tjältåligt. Finns det vetenskaplig forskning om hur aska kan användas? All användning av askor ska baseras på väl underbyggd fakta. Det har forskats mycket inom detta område de senaste 10-15 åren. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, universitet och energiföretagen har satsat 100 miljoner

kronor på forskning och analyserat de tekniska förutsättningarna och de miljömässiga möjligheterna för användning av askor. Hur används energiaskor internationellt? Kolaskorna har under lång tid använts i betongtillverkning i byggindustrin runt om i världen. Det pågår också internationell forskning på flera områden för att hitta en effektiv användning. I Storbritannien används aska vid framställning av betongblock och i Nederländerna är askan en viktig ingrediens vid stora vägbyggen. Där finns ett fungerande regelverk för hur energiaskor ska återvinnas på bästa sätt. Vilka är de stora utmaningarna? Återvinning av material är en växande bransch samtidigt som klimat-och miljömål styr mot ökad värmeoch elproduktion via förbränning. Restmaterialet askor är i sammanhanget en bortglömd resurs. Idag används ca 2/3 av askorna till att täcka deponier. Men inom 5-10 år är huvuddelen av deponierna täckta och andra användningsområden måste växa fram. Ska askorna läggas på hög, bygga nya deponier? Nej, det är slöseri med resurser och en kostsam utveckling. Det gäller att redan idag se askornas möjligheter och använda askorna på ett resurseffektivt och miljösäkert sätt. Hur ser framtiden ut? Varje år produceras ca 1,5 miljoner ton askor bara i Sverige. Askorna kan ersätta stora mängder naturmaterial vid byggen av vägar, ytor och stabilisering av hamnar. Det handlar om att placera rätt askor på rätt plats. Lika självklart är det att de miljöskadliga askorna ska plockas ur kretsloppet och hanteras på bästa möjliga sätt. Monica Lövström, VD Svenska EnergiAskor AB

Vad är aska? Vid eldning med fasta bränslen bildas en restprodukt, askor, som en naturlig del i energiproduktionen. När den brännbara substansen eldats upp så får man bottenaska eller slagg som tas ut från pannans botten och flygaska som följer med rökgaserna. Bottenaskan/slaggen liknar en blandning av sand och sten. Flygaskan som avskiljs ur rökgaserna påminner om cement och har även cementliknande egenskaper. Ofta brukar rökgaserna renas från t.ex. svaveloxider med kalk och andra tillsatser. Rökgasreningsresten ingår ofta i flygaskorna. Tidigare har man sett askor som ett avfall man ska bli kvitt, men man börjar alltmer inse att många askor är en resurs som kan ersätta ändliga naturmaterial. I Sverige alstras årligen ungefär 1,5 miljoner ton askor och av dessa nyttiggörs drygt 1 miljon ton. Merparten för att täcka gamla hushållsdeponier. Askor får olika egenskaper och sammansättning beroende på vilket bränsle som eldas t.ex. skogsbränslen, bränslen från jordbruket, avfall, torv eller kol-, på vilken slags panna man har t.ex fluidserande bädd, pulverpanna, rosterpanna -, på hur pannan körts del last eller full last. - Detta är viktigt att beakta när man söker lämpliga användningsmöjligheter för sina askor. Det finns olika exempel på nyttiggörande av aska, ett är att återföra aska till skogen. Askan ersätter då de näringsämnen som tagits ut i samband med att man tog ut skogsbränslet. På dikad torvskogsmark är aska ett gödselmedel som ger ökad trädtillväxt. Askor kan även lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska binds tungmetallerna och muddermassorna kan då återanvändas som byggmaterial i hamnen. Aska kan också ersätta bergkross och grus och ge en del förbättrade egenskaper i anläggningsarbeten som vägbyggen och täckning av deponier. Vissa askor lämpar sig för att blanda in i cement.

Askor, en del av kretsloppet! Bränsle kommer till värmeverken från skogen och av brännbart avfall Värme och el produceras Värme och el produceras Bränsle Bränsle Bränsle Bränsle kommer till värmeverken från t.ex. skogen eller brännbart avfall. Aska blir kvar som Aska blir en restprodukt kvar som från förbränningen. en restprodukt från förbränningen. Användning av askor Varje år produceras ca 1,5 miljoner ton askor i Sverige som vi måste ta om hand om. Låt oss ta hand om askorna på ett miljöriktigt sätt! Askan kan nyttiggöras som tex gödsling i skog, eller då vägar byggs Mängden som deponeras ska minska! Ett användningsområde är att återföra aska till skogen för att ersätta de näringsämnen som tagits ut i samband med att man tog ut skogsbränslet. Askor kan även lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska tillsammans Dock ska de miljöskadliga askorna tas ur kretsloppet och deponeras på bästa sätt! med andra bindemedel binds tungmetallerna och muddermassorna stabiliseras, så att de kan användas som byggmaterial i hamnen samtidigt som kostnaderna hålls nere. Aska kan också ersätta bergkross och grus och lämpar sig för till exempel vägbyggen. Vid täckning av deponier ersätter askorna naturmaterial som bentonit, andra leror och morän.

Grönare byggmaterial med aska Vägar, parkeringsplatser, industrigolv och avställningsytor. Energiaskor kan användas som ett hållfast byggmaterial i många olika byggen. Vid tillverkning av framför allt markbetong kan aska ersätta cement, vilket också minskar koldioxidutsläppen inom byggindustrin. I dag används endast en liten del av energiaskorna som byggmaterial för vägar och ytor, men potentialen är betydligt större. Forskning visar att askorna fungerar utmärkt i olika byggprojekt, både tekniskt och miljömässigt. Miljövänligare betong Inom tillverkningen av betong kan energiaskorna spela en viktig roll. Ett nytt, grönare recept på betong används nu där så kallad flygaska ersätter cement. Detta gör betongen billigare och mer miljövänlig. Dels för att askan återanvänds och dels för att cementframställningen är mycket energikrävande. Den nya, gröna betongen används nu framgångsrikt. I Västerås har kommunens energibolag återvunnit aska från fjärrvärmeverket de senaste 20 åren och därigenom sparat miljontals kronor. Askan har använts för att bygga parkeringsplatser, industrigolv och stora avställningsytor för containrar. Fördelen med askbetong är att den är mycket hållfast och fungerar som ett bärlager på lös lera. Många års forskning Flera forskningsprojekt har de senaste åren testat askornas tekniska egenskaper och hur de påverkar miljön vid exempelvis vägbyggen. Resultaten har varit positiva och i dag finns flera vägar som byggts med aska. Exempelvis består delar av motorvägen vid Norrköping (E4) av energibottenaska. Forskningen visar bland annat att vägar med aska som bär-

lager är mer tjältåliga och därmed kräver mindre underhåll. Askan kan dock inte användas på vägytan eftersom den inte är tillräckligt slitstark utan riskerar att damma. Hållbara vägar Vägar kan också byggas med hjälp av så kallat slaggrus, som är en förädlad bottenaska från hushålls- och industriavfall. Den består, förutom av förslaggad aska i olika storlekar, av sten, grus, porslin, glas och metall. En stor del av metallen har dessförinnan separerats bort. användas för att bygga mindre vägar, med fördel nära fjärrvärmeverken. Bottenaska kan också användas som fyllnadsmassa vid nedläggning av rör. Då handlar det om en mer finkornig bottenaska jämfört med slaggrus. Flygaskor ger mer tjältåliga och styva vägar och kan med fördel användas för att stabilisera svaga material till högvärdiga konstruktionsmaterial. Forskning visar att slaggrus har mycket liten påverkan på miljön när det gäller utlakning av metaller. Detta har bland annat dokumenterats i ett tioårigt forskningsprojekt i Umeå där en testväg byggdes intill fjällvärmeverket. Både Statens geotekniska institut och Luleå tekniska universitet gjorde mätningar. Rätt använt kan slaggruset spela en viktig roll som ersättning för naturgrus och bergkross vid vägbyggen. I stället för att göra nya ingrepp i naturen kan återvunnet slaggrus

Aska minskar försurningen i skog och mark Energiaska har en nyckelroll för att minska försurningen i skog och mark. Den ökade förbränningen av biobränsle riskerar att på sikt skapa en obalans i naturen. Lösningen är att återföra bioaskan till skogen. I dag används skogsavfall, så kallat biobränsle, vid framställning av el och värme i landets fjärrvärmeverk. Biobränslet består av grenar och toppar som flisas till så kallad grot. En stor del av de basiska näringsämnena i skogen finns i groten och särskilt i barren. När avfallet tas ut ur skogen uppstår en obalans och marken försuras på sikt. I en orörd skog överförs de basiska näringsämnena till marken på ett naturligt sätt när träden dör och förmultnar. Basisk aska sluter kretsloppet Problemet med försurningen kan dock minska genom att den basiska askan från fjärrvärmeverken och skogsindustrin återförs till skogen där grenarna och topparna hämtades. I dag används skogsavfall från ca 60 000 hektar i landet, men aska återförs endast till en fjärdedel av markerna. För att få ett fungerande kretslopp måste användningen av skogen som biobränsle kompenseras. En livskraftig skog kräver att en större andel aska återförs. Detta rekommenderas också av Skogsstyrelsen, särskilt där marken redan är försurad eller där det tas ut mycket barr. Rekommendationen gäller även skog på torvmark, som växer bättre om den gödslas med aska. En god affär även för skogsägarna.

Hamnbygget miljösäkrare och billigare Energiaskor kan lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska binds tungmetallerna och muddermassorna kan då återanvändas som byggmaterial i hamnen. Många hamnar runt Östersjön måste muddra sina inlopp för att bli säkrare och kunna ta emot allt större fartyg. Ett stort miljöproblem när hamnarna byggs om är bottenslammet, som till stor del innehåller farliga ämnen som tungmetaller. Föroreningarna är ett resultat av tidigare utsläpp från industrier och transporter. Under de närmaste åren kommer hundratusentals kubikmeter kontaminerat bottenslam att behöva muddras vid hamnarna runt Östersjön. Sparar 500 miljoner kronor Flera hamnar använder nu en ny muddringsteknik där energiflygaska är en viktig ingrediens. Tekniken är både miljösäker och betydligt billigare än den traditionella. I Sverige har Gävle hamn fått tillstånd att testa tekniken. Den går ut på att aska från fjärrvärmeverk blandas i muddermassorna tillsammans med cement och andra bindemedel. På så sätt binds föroreningarna hårt i muddermassan och hindras att läcka ut. Samtidigt skapas ett nytt, fast byggmaterial som kan användas till konstruktioner i hamnbygget. Lösningen att använda aska sparar både miljön och stora pengar. Gävle hamn räknar med att minska kostnaderna för hamnbygget med 500 miljoner kronor jämfört med om det genomförts på traditionellt sätt. Vanligtvis måste muddermassorna schaktas bort och läggas på deponi, vilket är mycket dyrt. Detta kräver dessutom både transporter och uppläggningsytor. Bottenslammet i hamnen måste också ersättas med naturresurser som till exempel sprängsten, sand och grus. Med den nya tekniken kan muddermassorna återföras

med aska till en utbyggnad av hamnen och få samma stabiliserande funktion som exempelvis bergkross. Ny praxis för hållbart hamnbygge Metoden att binda föroreningarna i muddermassan i stället för att schakta bort och ersätta den, har använts under lång tid internationellt. På senare år har tekniken även testats i Norden. Både Gävle hamn och Karleby hamn i Finland ingår i ett treårigt pilotprojekt, finansierat av EU. Övriga länder som deltar är Tyskland, Polen och Litauen. Projektet, som leds av Statens geotekniska institut i Linköping, arbetar nu med att ta fram en praxis för hur de förorenade muddermassorna ska kunna tas om hand på ett tryggt och hållbart sätt i hela Östersjöregionen.

Bättre miljö när soptippar täcks med aska Den största delen av energiaskan används i dag för att täcka gamla soptippar. Inom några år är de flesta deponier täckta och då behövs nya användningsområden för att undvika ett askberg. Askan har länge haft sin viktigaste uppgift som konstruktionsmaterial vid landets deponier. Genom att täcka sopbergen med aska förhindras läckage av eventuella miljöfarliga ämnen i mark och vattendrag och utsläpp av växthusgaser. En medveten miljöstrategi har dock gjort att mängden deponerat avfall minskat stadigt de senaste åren och många soptippar har stängt. Sopor från hushåll och industrier ses i dag som en resurs i stället för ett problem. Avfallet eldas i landets fjärrvärmeverk och bidrar på så sätt till produktionen av el och värme. Hindrar läckage och utsläpp I dag finns ett 150-tal deponier i drift och dessa uppfyller helt andra krav på konstruktion än de gamla soptipparna. Dagens deponier konstrueras med ett tätskikt av aska för att skydda miljön runt omkring. Deponierna fungerar numera på samma sätt som soppåsen hemma under diskbänken. Påsen innesluter avfallet och när den är full knyts den ihop. Askan används både som fyllnadsmassa, för att stabilisera soporna, och i tätskiktet, påsen, som innesluter avfallet. Även gruvavfall kan täckas med hjälp av aska för att minska utlakning av metaller. Redo för nya uppgifter Inom en tioårsperiod kommer landets deponier att vara täckta. Då behövs nya användningsområden för de 1,5 miljoner ton energiaska som årligen produceras i landets fjärrvärmeverk. Två områden där energiaskan har stor potential är exempelvis som resurs vid väg- och hamnbyggen. Askan spelar också en viktig roll i ett fungerande kretslopp. Genom att återföra bioaska till skogen förhindras försurning som orsakas av ett ökat uttag och användning av biobränslen.

Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av askor från energiproduktion. Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet. "Aska ska användas som miljövänlig resurs i ett hållbart samhälle!" Utmaning I Sverige alstras årligen ungefär 1,5 miljoner ton askor och av dessa nyttiggörs drygt 1 miljon ton. Merparten för att täcka gamla hushållsdeponier, men sluttäckningen av deponier kommer att minska betydligt inom ca 10 år. Därför krävs det att andra användningsområden växer fram. För mer information: www.energiaskor.se

Svenska energiaskor AB Torsgatan 12 112 23 Stockholm Tel 08-441 70 99 www.energiaskor.se