På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

Produktion: Enheten för utvecklingspolitik och UD:s informationstjänst Omslagsfoto: Heldur Netocny/Phoenix Artikelnummer: UD 10.061 ISBN: 978-91-7496-427-1 Layout: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2010 Ytterligare exemplar av skriften kan beställas på Utrikesdepartementets webbplats www.ud.se

På lika villkor POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ROLL INOM SVENSKT INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 2010 2015

Foto: Eric Miller/Phoenix

Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Inledning 7 2. Policyns syfte 8 3. Policykontext och grundläggande utgångspunkter 9 4. Övergripande mål och inriktning 12 4.1 Kvinnors politiska deltagande och inflytande 13 4.2 Kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor 14 4.3 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 16 4.4 Kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel 19 5. Genomförande 21 5.1 Jämställdhetsintegrering ('gender mainstreaming') som angreppssätt för kvalitetssäkring och hållbara resultat 21 5.2 Roll- och ansvarsfördelning 25 6. Uppföljning 26

Sammanfattning Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet ska bedrivas. Det övergripande målet för Sveriges arbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. I syfte att uppnå målet ska arbetet huvudsakligen inriktas på följande fyra områden: kvinnors politiska deltagande och inflytande kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete genom jämställdhetsintegrering som angreppssätt. Principerna om biståndseffektivitet ska följas, i enlighet med Parisdeklarationen och handlingsplanen från Accra 2008. Samverkan mellan olika aktörer i Sverige, i samarbetsländerna och internationellt är centralt. Policyn gäller tills vidare, dock längst till utgången av 2015. En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn har tilllämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter. En uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden. Regeringen avser då ta ställning till policyns fortsatta giltighet. 6

1. Inledning Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling är en av regeringens tre tematiska prioriteringar inom utvecklingssamarbetet. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till att påverka samhället. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande samt resurser i vardagen och i samhället. Ett jämställt samhälle tar tillvara alla individers resurser och kompetens. Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. Dessutom visar studier från bland annat Världsbanken dels att det finns starka samband mellan jämställdhet och fattigdomsminskning, dels att fattigdom tenderar att förstärka könsdiskriminering och ojämlika relationer mellan könen. Sverige ska därför fortsätta att ha ett starkt, engagerat, kunnigt och ansvarsfullt ledarskap i det internationella jämställdhetsarbetet. Sverige ska verka aktivt för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt utvecklingssamarbete. Fattigdomens många dimensioner inkluderar brist på inkomster och materiella resurser, brist på trygghet, utbildning, möjligheter, makt och inflytande. Merparten av de människor som lever i den djupaste fattigdomen i världen är kvinnor och flickor. De utsätts i större utsträckning än män för diskriminering på grund av sitt kön och har generellt sett betydligt mindre makt och sämre villkor och möjligheter än män och pojkar. Kvinnors och flickors relativa brist på makt gör att deras röster inte hörs och att deras bidrag till samhällsutvecklingen marginaliseras och är mindre synlig, exempelvis i statistiken. Kvinnor har vanligtvis lägre inkomster än män och förfogar sällan över egen egendom och kapital, men ansvarar samtidigt ofta för både avlönat och oavlönat arbete inklusive omsorgsarbete i hemmet. Jämställdhet är inte enbart en kvinnofråga utan omfattar både män och kvinnor och såväl pojkar som flickor. Jämställdhet tar tid. Politisk vilja och ledarskap samt adekvata resurser krävs för ett effektivt jämställdhetsfrämjande arbete. Sådant arbete måste riktas till alla grupper av människor och syfta till att förändra institutioner och samhällsstrukturer som understödjer fattigdomen. 7

2. Policyns syfte I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet ska bedrivas. Policyn gäller för Sveriges bilaterala och multilaterala bistånd, d v s internationellt utvecklingssamarbete, reformsamarbete i Östeuropa, konfliktrelaterade freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter, samt vara vägledande för det humanitära biståndet. Policyn ska omsättas i geografiska och icke geografiska strategier för samarbete med länder, regioner och organisationer samt vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden i EU respektive multilaterala organisationer samt i relevanta internationella förhandlingar, konventionsarbete och andra mellanstatliga processer. Policyn gäller tillsvidare, dock längst till utgången av 2015. Sparklubbar av olika slag har bidragit till att kvinnor fått ekonomiska möjligheter att t ex starta ett företag eller utbilda sig. Här en sparklubb i Kambodja. Foto: Sean Sprague/Phoenix 8

3. Policykontext och grundläggande utgångspunkter Den huvudsakliga utgångspunkten för denna policy är Sveriges politik för global utveckling (PGU) 1 och dess övergripande mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Målet för reformsamarbete i Östeuropa är stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värdegrunder. Två grundläggande perspektiv vägleder Sveriges politik för global utveckling, och således även det internationella utvecklingssamarbetet fattiga människors perspektiv på utveckling och rättighetsperspektivet. Perspektiven kompletterar och stödjer varandra och är delvis överlappande. Fattiga människors perspektiv på utveckling innebär att utgångspunkten för fattigdomsminskning ska vara fattiga kvinnors, mäns och barns egna upplevda behov, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Rättighetsperspektivet förtydligas i regeringens policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter 2 och sätter den enskilda individens frihet och rättigheter i centrum. FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna utgör en globalt överenskommen värdegrund som fastställer staters ansvar att skydda och främja varje individs rätt till ett liv utan förtryck och diskriminering. Rättigheterna är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Alla människor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet ska kunna till fullo åtnjuta sina rättigheter. Genom att anta FN:s Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW), förbinder sig stater att säkerställa lika rätt för kvinnor och män att kunna åtnjuta de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala, och kulturella rättigheterna. Kulturens 1 Gemensamt ansvar Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3); Globala utmaningar vårt ansvar (skr. 2007/08:89); Att möta globala utmaningar (skr. 2009/10:129) 2 Förändring för frihet Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014 (UF2009/33076/UP) 9

roll vad gäller att främja kvinnors kreativitet och att stärka deras röster ska uppmärksammas. Sveriges övriga internationella åtaganden är också viktiga utgångspunkter för jämställdhetsarbetet. 3 Vidare utgör även de internationella utvecklingsmålen på jämställdhetsområdet inklusive Millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen viktiga utgångspunkter, liksom relevanta regionala åtaganden och ramverk. För arbetet vad gäller kvinnor och säkerhet i konflikt, postkonflikt och krissituationer är Sveriges nationella handlingsplan för arbetet med att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet en viktig utgångspunkt. 4 Världens samhällen präglas i olika grad av ojämlik maktfördelning som tillskriver människor låsta roller i familjen och samhället på basis av kön. Dessa diskriminerar och missgynnar såväl kvinnor och flickor som män och pojkar. Personer som inte passar in i rådande normer och föreställningar, exempelvis homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) eller personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för diskriminering. Ojämlik maktfördelning baserad på kön kan se olika ut nationellt och lokalt. Lagstiftning och rättssäkerhet spelar därför en viktig roll i jämställdhetsarbetet, liksom sociala trygghetssystem och institutioner samt den faktiska fördelningen av makt i samhället. Attityder och värderingar kring könsroller och fördelningen av makt upprätthåller könsdiskriminering. Könsförtryckande beteenden, exempelvis olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor, män och barn, upprätthålls av både kvinnor och män. Kvinnor och män, flickor och pojkar utgör inte enhetliga grupper. De består av individer med olika identiteter, perspektiv, förutsättningar, behov, möjligheter och inflytande, även om de också kan ha, försvara och driva gemensamma ekonomiska, politiska, sociala och/eller kulturella intressen till följd av likheter vad gäller exempelvis etnicitet eller ställning i samhället. Människors levnadsvillkor påverkas av olika hierarkier som samspelar med varandra och som, förutom kön, utgår från exempelvis ålder, härkomst, 3 Dessa omfattar internationella överenskommelser med mål för det globala jämställdhetsarbetet såsom FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) och deklarationerna och handlingsprogrammen från FN-konferensen om befolkning och utveckling, (1994) och fjärde FN-konferensen om kvinnor i Peking (1995) och deras respektive uppföljningar, samt överenskommelser i EU. 4 UF/2009/9890/SP 10

Att ge flickor och pojkar likvärdig utbildning är grunden till all jämställdhet. Foto: Sean Sprague/Phoenix klass eller social status, kast, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Flickor och pojkar lär sig tidigt vad som förväntas av dem och vad de anses ha för möjligheter och begränsningar på grund av sitt kön. Jämställdhet främjas bl.a. genom att öka flickors och pojkars möjligheter att göra livsval bortom begränsande normer om kön, sexualitet och identitet liksom sexuell läggning, inklusive genom utbildning och yrkesval som motverkar könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Detta kräver att fler män tar ansvar för omsorgsarbetet i hemmet, inklusive vård av barn, sjuka och äldre. Det krävs också att arbete bedrivs för att öka samhällets acceptans för kvinnors och flickors åtnjutande av sina rättigheter, inklusive sina konstitutionella och lagliga rättigheter. 11

4. Övergripande mål och inriktning Det övergripande målet för arbetet med att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer. I syfte att uppnå målet ska jämställdhetsintegrering tillämpas, d v s Sverige ska aktivt verka för att jämställdhet och insatser som bidrar till att stärka kvinnors rättigheter och roll blir en central del i och en utgångspunkt för allt utvecklingssamarbetet. Detta ska ske genom jämställdhetsintegreringens tre delar, d v s riktade insatser, integrerade insatser och dialog. Såväl kvinnors och flickors praktiska behov som deras långsiktiga strategiska intressen ska uppmärksammas. Arbetet ska inriktas huvudsakligen på fyra nära sammankopplade områden som utgör viktiga förutsättningar för varandra samt är ömsesidigt förstärkande: kvinnors politiska deltagande och inflytande kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. Arbete inom vart och ett av områdena kan användas som ingångar för katalytiska insatser som bidrar till framsteg och effektiva resultat inom något eller några av de övriga tre områdena. Demokrati, fred och stabilitet är nödvändiga förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt jämställdhetsarbete, liksom fungerande samhällsinstitutioner och förvaltningssystem nationellt och lokalt, samt tillgång till sociala skyddsnät. Rättsäkerheten och staters ansvar att skydda och stärka kvinnors och flickors möjligheter att ta tillvara sina lagliga rättigheter är grundläggande. Sverige ska därför verka för att lagar som upprätthåller kvinnors rättigheter efterlevs. Sverige ska också verka för att förändra diskriminerande lagstiftning och oskrivna och informella strukturer som hindrar såväl kvinnor och flickor som män och pojkar att åtnjuta sina rättigheter och möjligheter. Det handlar förutom lagstiftning om traditioner, sedvänjor, attityder och värderingar om kön, inklusive vad gäller äktenskap och 12

skilsmässa. Kvinnor och flickor måste ha kunskap om sina rättigheter och därmed möjlighet att kräva dessa. Män och pojkar måste också ha kunskap om och respekt för kvinnors och flickors rättigheter. Kvinnors och flickors lika möjlighet och tillgång till adekvat och användbar kunskap och utbildning på olika nivåer, teknologi inklusive informations- och kommunikationsteknologi (ICT), information, kultur och media är också centralt för policyns måluppfyllelse. 4.1 Kvinnors politiska deltagande och inflytande En förutsättning för demokrati är att den innefattar alla medborgare. 5 Det demokratiska styrelseskicket är det politiska system som bäst tillvaratar och tillförsäkrar människor deras grundläggande rättigheter, inklusive lika rättigheter för män och kvinnor. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att delta i och ha inflytande på politiska processer och politikens innehåll, samt att representeras i formella och informella beslutsfattande fora och processer på alla nivåer. Den politiska representationen gäller såväl andelen kvinnor som deras reella makt och inflytande i beslutsfattande, lagstiftning och konflikthantering. Ökad jämställdhet i politiken på nationell och lokal nivå är också avgörande för rättvis representation och ökad demokratisering inom ramen för konflikthantering. Kvinnors politiska representation och deltagande ska öka så att de ska kunna agera som förändringsaktörer i samma utsträckning som män. De politiska systemen måste främja kvinnors deltagande i utformning och granskning av politiken. Sverige ska verka för att: stärka kvinnors rätt och möjlighet att utöva inflytande över det offentliga beslutsfattande och politikens innehåll på alla nivåer, inklusive genom att rösta och ställa upp som valbara kandidater för politiska positioner, även i postkonfliktsituationer, 5 I Policy för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter inom svenskt utvecklingssamarbete 2010 2014 (UF2009/33076/UP) fastställs regeringens syn på arbetet med att nå målet om demokratisk utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheter i utvecklingsländer. 13

Sverige verkar för att motverka könsdiskriminerande och könssegregerade arbetsmarknader och att stärka kvinnors yrkesfärdigheter och anställbarhet. Foto: Sean Sprague/Phoenix främja kvinnors rätt att mötas och att organisera sig i t ex civilsamhällesorganisationer och politiska partier som ett sätt att bättre kunna försvara sina rättigheter, 6 öka kvinnors och flickors fysiska rörelsefrihet, skapa trygghet, skydd och säkerhet för politiskt aktiva kvinnor. 4.2 Kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor Kvinnors möjlighet att försörja sig oavsett civilstatus och deras ekonomiska deltagande och aktörskap är grundläggande för att stärka sina rättigheter och möjlighet att styra sina liv och påverka samhället. 7 I de flesta samhällen 6 Regeringens ställningstaganden vad gäller stöd till det civila samhälle fastställs i regeringens policy Pluralism Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete (UF2009/23647/UP). 7 Regeringen presenterar sin syn på ekonomisk tillväxt i Policyn för ekonomisk tillväxt inom svenskt utvecklingssamarbete 2010 2014 (UF/2010/6949/UP). 14

råder normer som tillskriver flickor och kvinnor det huvudsakliga ansvaret för omsorgen av barn, äldre och sjuka, samt ansvaret för hushållets skötsel och att tillgodose behovet av vatten och energi. Kvinnor och flickor utför merparten av det obetalda arbetet vilket kan försvåra deras möjlighet att gå i skolan eller att öka effekten av det egna produktiva arbetet. I många utvecklingsländer är det genom eget företagande i såväl den informella och oreglerade sektorn som den formella sektorn som kvinnor har tillgång till inkomster. Handelspolitiken liksom utveckling av näringslivet spelar en viktig roll både för kvinnors eget företagande och för kvinnors möjligheter vad gäller lönearbete. Fattigdomen minskar när kvinnor deltar i ekonomin och har tillgång till resurser såsom säkrad tillgång till mark. Kvinnor på landsbygden har en särskilt viktig roll i livsmedelsproduktion och utvecklingsprocesser på landsbygden, men saknar ofta tillgång till och kontroll över resurser för att kunna investera liksom tillträde till fungerande marknader. Kvinnor har därför ofta kunskap och erfarenheter som är värdefulla för att stärka lokala samhällens resiliens och minska deras sårbarhet inför naturkatastrofer, miljö- och klimatrelaterade katastrofer och konflikter. En mycket viktig del i arbetet är att undanröja juridiska och kulturella hinder för kvinnors äganderätt, tillgång till naturresurser, lika rätt vid skilsmässa och vad gäller arv, och icke-diskriminering på arbetsmarknaden. Det är angeläget att stödja kvinnors organisering för att de ska kunna driva gemensamma ekonomiska frågor, inklusive genom företagarorganisationer och -nätverk i såväl den formella som den informella sektorn. Sverige ska verka för att: motverka könsdiskriminerande och könssegregerade arbetsmarknader och stärka kvinnors yrkesfärdigheter och anställbarhet, uppmärksamma och bidra till att förändra attityder och värderingar som lägger huvudansvaret för hemmet och omsorg av barn, sjuka och äldre på kvinnor och flickor, stärka flickors rätt till utbildning och stödja icke-traditionella utbildningar och yrkesval för flickor respektive pojkar, inklusive högre- och yrkesutbildningar, 15

främja lika tillgång för kvinnor och män till anställning under anständiga arbetsförhållanden, inklusive möjligheten att kombinera familj och förvärvsarbete, i enlighet med ILO:s Decent Work-agenda, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact och Regeringens initiativ Globalt Ansvar om företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) om arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, stärka kvinnors roll i och utkomster av livsmedelsproduktion, jordbruk och hållbar naturresurshantering, stärka kvinnors och flickors nyttjande-, arvs- och äganderätt till mark och annan egendom, även i postkonflikt- och krissituationer, främja kvinnors entreprenörskap och öka service för företagsutveckling och finansiella system som tillgodoser behoven hos kvinnor som är egna företagare, stärka kvinnors möjligheter och kapacitet att organisera sig och agera kollektivt för gemensamma intressen på arbetsmarknaden, inklusive inom den informella sektorn. 4.3 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Politiken för global utveckling fastslår att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är av särskild relevans i arbetet att uppnå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor. En utgångspunkten för arbetet med SRHR är främst internationella åtaganden som t ex omfattas av deklarationerna och handlingsprogrammen från FN:s konferenser om befolkning och utveckling i Kairo 1994, liksom om kvinnor i Peking 1995. Arbetet tar även sin utgångspunkt i Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 8, och Rätten till en framtid Policyn för Sveriges internationella hiv- och aidsarbete 9. Mödradödligheten, som en konsekvens av komplikationer i samband med graviditet och barnafödande, är fortsatt hög i utvecklingsländer och är ett stort hinder för jämställdhet. En stor andel av mödradödligheten sker 8 UD2006/6626/MU 9 UD2008/36396/MU 16

Det millenniemål som sackar efter mest är det om att minska mödradödligheten. Att ge kvinnor god vård i samband med graviditet och förlossning och tillgång till preventivmedel och sexualrådgivning hör till svenska prioriteter. Foto: Mikkel Ostergaard/Panos Pictures på grund av bristande tillgång till preventivmedel och till adekvat mödrahälsovård, samt till följd av osäkra och olagliga aborter. Den beror också på att kvinnors och flickors hälsa inte prioriteras. Det är framförallt unga, fattiga kvinnor utan tillgång till information, kontakter och andra resurser som är mest utsatta. Sverige ska verka för att: stärka kvinnors och flickors fysiska integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp, sexualitet, reproduktiv hälsa och barnafödande, oavsett civilstatus, funktionsnedsättning, hiv-status, sexuell läggning och könsidentitet, öka kvinnors, mäns och ungdomars tillgång till information och utbildning om sex och samlevnad, preventivmedel och information om sexuellt överförbara infektioner samt hiv och aids, 17

uppmärksamma jämställdhetsaspekterna av den höga mödradödligheten och kvinnors bristande tillgång till adekvat mödrahälsovård som del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter även i konfliktoch krissituationer, säkerställa kvinnors tillgång till säkra och lagliga aborter, stärka mäns roller som fäder och mäns och pojkars möjligheter att motverka negativa könsroller och stereotypa bilder av manlighet som är kopplade till våldsutövning och brist på respekt för sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt uppmärksamma ungdomar och HBT-personer som viktiga målgrupper inom ramen för SRHR, uppmärksamma jämställdhetsaspekter av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och skydda därtill hörande rättigheter. Att män tar sitt ansvar för barn och hushåll är en förutsättning för jämställdhet. Foto: Sean Sprague/Phoenix 18

4.4 Kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel Mänsklig säkerhet sätter alla människors trygghet och säkerhet i centrum. Mänsklig säkerhet handlar bland annat om frihet från och skydd mot alla former av våld samt hot om våld, en fungerande rättsstat och tillgång till rättsväsendet, liksom såväl fysisk som sociopsykologisk säkerhet. Höga nivåer av våld och brist på mänsklig säkerhet i ett samhälle bidrar till att oro ökar generellt. På såväl individnivå som nationellt utgör sådana situationer i sig ett hinder för jämställdhet och en rättvis och hållbar utveckling, t.ex. genom att kvinnors fysiska rörlighet begränsas så att de har svårt att mötas, utbilda sig och arbeta utanför hemmet. Säkerhet för kvinnor och flickor, inklusive frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld, är en förutsättning för att de ska kunna utbilda sig samt ha möjlighet till ekonomiskt och politiskt deltagande. Brott såsom våldtäkter, annat sexuellt våld och sexuell tortyr är omfattande i konflikt, postkonflikt och krissituationer men förekommer i betydande utsträckning även i politiskt stabila situationer. För alltför många kvinnor och flickor sker exempelvis sexuellt umgänge, inklusive det första samlaget, under tvång. Det sexuella våldet har därför starka samband med såväl sexuell och reproduktiv hälsa som med möjligheten att åtnjuta de mänskliga rättigheterna inklusive rätten till ekonomiskt och politiskt deltagande. I arbetet om kvinnor och säkerhet i konflikt, postkonflikt och krissituationer ska Sverige verka för att: förebygga och bekämpa våldtäkter och annat sexuellt våld och sexuell tortyr inom ramen för breda insatser för situationer såsom allmän laglöshet, straffrihet och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, avsaknaden av ett fungerande rättsstat och bristen på tillgång till rättsväsendet, säkerställa att kvinnor aktivt kan delta i arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och flickor i konflikt, postkonflikt och krissituationer, säkerställa att kvinnor har möjlighet att mötas och att kvinnoorganisationers kunskap, kompetens och agerande vad gäller konfliktlösning tas tillvara på alla nivåer, 19

säkerställa att postkonfliktprocesser för avväpning, demobilisering och reintegrering (DDR), reform av säkerhetssektorn (SSR), fredsbyggande och återbyggnad präglas av breda och integrerade insatser och ett tydligt jämställdhetsperspektiv, stärka arbetet med att nå och inlemma kvinnliga soldater i rehabiliterings-, kompensations- och sysselsättningsinsatser. I arbetet för att främja kvinnors och flickors säkerhet allmänt och i politiskt stabila situationer ska Sverige verka för att: förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor inklusive våld i hemmet och familjen och hedersrelaterat våld och förtryck, förebygga och bekämpa alla former av våld i form av sedvänjor som är skadliga för kvinnor och flickor såsom kvinnlig könsstympning, barnoch tvångsäktenskap och syraattacker, samt våld i samband med en kulturell preferens för söner, stärka arbetet vad gäller att förebygga och bekämpa diskriminering, trakasserier och våld mot HBT-personer och deras familjer, säkerställa att Palermoprotokollet om människohandel, särskilt kvinnor och flickor, efterlevs och följs upp. 20

5. Genomförande Denna policy gäller för Regeringskansliets, Sidas och andra berörda myndigheters bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete. Såväl det normativa som det operativa arbetet ska präglas av en konsekvent integrering av ett tydligt jämställdhetsperspektiv, d v s jämställdhetsintegrering, där kvinnors och flickors situation och villkor uppmärksammas och beaktas i förhållande till mäns och pojkars. 5.1 Jämställdhetsintegrering ( gender mainstreaming ) som angreppssätt för kvalitetssäkring och hållbara resultat Policyn ska tillämpas genom jämställdhetsintegrering, med såväl riktade som integrerade insatser samt dialog, i enlighet med Europarådets definition (1995), vilken är: Jämställdhetsintegrering innebär (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsintegreringens tre delar kan genomföras i olika kombinationer beroende på specifika sammanhang och förutsättningar, och ska tillämpas såväl i arbetet med de fyra huvudsakliga områdena som med övriga sektorer, verksamhets- eller tematiska områden. Utgångspunkter för jämställdhetsintegrering finns i såväl svenska som internationella ramverk. Förutom denna policy är även de svenska jämställdhetspolitiska målen, arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr 2007/08:39) och arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr 2007/08:167), samt Regeringskansliets arbete med jämställdhetsintegrering relevanta i tillämpliga delar. Inhämtning av kunskap bland annat om samarbetslandets specifika situation och historia vad gäller jämställdhet är grundläggande i en effektiv jämställdhetsintegrering. All verksamhet för fattigdomsminskning och främjandet av en rättvis och hållbar global utveckling ska därför ta sin utgångspunkt i en jämställdhetsanalys eller köns- 21

konsekvensbedömning där de två kompletterande PGU-perspektiven och analyser av maktstrukturer vägs in. Resultatet av analysen ska vägleda utformning av program och insatser och ska ligga till grund för dialog, uppföljning och utvärdering av resultat. Det är inte alltid nödvändigt eller relevant att göra en separat jämställdhetsanalys. Alla analyser ska däremot spegla ett tydligt jämställdhetsperspektiv och inkludera erfarenheter i arbetet. Genomförandet av analyser för jämställdhetsintegrering förutsätter tillgång till statistik, forskningsrön och andra data. Kontextspecifika kvalitativa och kvantitativa indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet ska utvecklas där så är möjligt och relevant. Dessa kan baseras bland annat på millennieutvecklingsmålen och på det arbete som bland annat Världsbanken, OECD, DAC och andra aktörer bedriver. Effektiva system för återrapportering om insatser bör upprättas i biståndsförvaltningen. Viktiga dimensioner att ta hänsyn till i arbetet är: synen på kvinnor och flickor som förändringsaktörer och drivkrafter i samhällsutvecklingen i samma utsträckning som män och pojkar; att uppmärksamma de kvinnor och flickor som kan vara särskilt utsatta för multipel diskriminering, övergrepp och orättvisor, och som samtidigt kan vara svåra att nå i utvecklingssamarbetet. Dessa inkluderar exempelvis äldre kvinnor, lesbiska kvinnor, änkor, kvinnliga migranter, hiv-positiva kvinnor och kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, eller som tillhör urfolk eller minoritetsgrupper; att uppmärksamma mäns roller och ansvar som föräldrar, äkta män, samhällsmedborgare och beslutsfattare, och pojkars roller som syskon, skolkamrater och pojkvänner, samt mäns och pojkars delade ansvar för jämställdhet i partnerskap med kvinnor och flickor; att beakta kvinnors och flickors, mäns och pojkars mångfald eftersom faktorer såsom bl.a. ålder, klass eller social status, sexualitet och sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, etnicitet, funktionsnedsättning och trosuppfattning samspelar med kön på olika sätt i specifika sammanhang. Vidare förekommer ofta inom samhället även olika och ibland konkurrerande uppfattningar om kvinnligt och manligt; 22

Att kunna försörja sig själv är ett första steg mot frigörelse och egna val i livet. Foto: Trygve Bølstad/Phoenix att beakta vikten av att arbetet bidrar till att förändra attityder och värderingar så att kvinnor och män har lika möjligheter att dela ansvaret för såväl hemmet som omsorgsarbetet vad gäller vård av barn, sjuka och äldre, samt för sin egen och sin familjs försörjning inklusive genom avlönat arbete. 23

Policyn ska omsättas i geografiska och icke-geografiska strategier, riktlinjer och genomförandeplaner för samarbetet med länder, regioner och organisationer. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga stödformer inklusive budgetstöd, programbaserat stöd och givarfonder, och i stödet till samtliga sektorer. Policyn ska även utgöra en utgångspunkt för Sveriges arbete med internationell policyutveckling och de normativa verksamheterna i EU, FN, Världsbanken och andra internationella finansiella institutioner. Policyn ska vägleda utarbetandet av svenska positioner och ställningstaganden inom EU och multilaterala organisationer samt i övriga relevanta förhandlingar, konventionsarbete och mellanstatliga processer. Kunskap, kompetens och medvetenhet om kopplingarna mellan jämställdhet och utveckling är en förutsättning för policyns tillämpning, uppföljning och utvärdering. Kapacitetsutveckling och tillvaratagande av aktuell forskning inklusive policyanalytiska studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar är centrala i arbetet. Samverkan med och dialog mellan olika aktörer i Sverige, i samarbetsländerna, regionalt, och på global nivå är en förutsättning för genomförandet av denna policy. Dessa aktörer är bland annat enskilda stater, multilaterala organisationer, näringsliv, myndigheter, universitet och forskningsinstitut, samt civilsamhällesorganisationer inklusive ungdoms- och kvinnoorganisationer, religiösa samfund och diasporagrupper. Svenskt bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete inom jämställdhetsområdet ska följa principerna om biståndseffektivitet (hänsyn till partnerländers ägarskap, prioriteringar och system; harmonisering, ansvarsutkrävande och resultatstyrning) i enlighet med Parisdeklarationen och Handlingsplanen från Accra (2008). För det humanitära biståndet och samarbetet med länder i konflikt och postkonflikt samt länder med svaga styrelseskick gäller även OECD/DAC:s Principles for Good International Engagement in Fragile States and Situations, samt principerna om gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship, GHD). Policyn ska tillämpas genom kontextspecifika analyser och avvägningar som baseras på samarbetslandets och dess invånares realiteter, förutsättningar, egna intressen och prioriteringar, samt på en bedömning av hur synergier kan främjas mellan denna policy och andra policyer som styr Sveriges utvecklingssamarbete. 24

5.2 Roll- och ansvarsfördelning Regeringskansliet och Sida ansvarar för policyns genomförande inklusive uppföljning av arbetet. Regeringskansliet ansvarar för det centrala stödet till, styrningen av och samarbetet med de multilaterala organisationerna inom ramen för denna policy. Regeringskansliet har också det övergripande ansvaret för dialog och samarbete inom EU och vad gäller det internationella normativa konventionsarbetet. I Handlingsplanen för UD:s arbete med jämställdhetsintegrering i verksamheten (UF2010/11208/EXPCH) framgår UD-enheternas ansvar för att jämställdhetsfrågorna integreras i den egna verksamheten där så är relevant, inklusive vad gäller styrning av myndigheter. I detta ligger också ansvaret för att se till att jämställdhetsaspekter i relevanta fall tas upp vid förhandlingar i EU:s ministerråd. Sida ansvarar för tillämpningen av denna policy när det gäller genomförandet av geografiska och icke-geografiska strategier. Sida har även en viktig roll när det gäller samarbetet med multilaterala organisationer och inom EU och ska bidra med erfarenheter och resultat när det gäller bilateralt stöd till sektorer, länder och regioner samt för multi-bi-biståndet. Utlandsmyndigheterna har en central roll i tillämpningen av denna policy i respektive samarbete och dialog med partnerländers representanter och andra givare på plats, samt för att följa utvecklingen i länder och regioner. Myndigheter med verksamhet som finansieras av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ansvarar för policyns tillämpning inom ramen för sina respektive uppdrag. 25

6. Uppföljning En halvtidsöversyn ska genomföras senast 2013 med fokus på hur policyn har tillämpats inom relevanta strategier och för inhämtning av erfarenheter. En uppföljning av policyns genomförande ska ske i slutet av policyperioden. Regeringen avser då att ta ställning till policyns fortsatta giltighet. 26

Policyn för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt utvecklingssamarbete grundar sig i målet för internationellt utvecklingssamarbete, att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor samt i regeringens politik för global utveckling, vars övergripande mål är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.