Konduktivitetsmätning

Relevanta dokument
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laboration ( ELEKTRO

INTRODUKTION TILL OrCAD

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Spänningsmätning av periodiska signaler

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Impedans och impedansmätning

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Laboration - Va xelstro mskretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Spolens reaktans och resonanskretsar

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Impedans och impedansmätning

nmosfet och analoga kretsar

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Mät kondensatorns reaktans

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen

Tentamen Elektronik för F (ETE022)


Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

5 OP-förstärkare och filter

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

1 Laboration 1. Bryggmätning

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Spänning, ström och energi!

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Mät resistans med en multimeter

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2002-09-04 Rev 0.7 Konduktivitetsmätning Laboration xx ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer

Teoribakgrund Resistansen (R) i en tråd är beroende på dels materialet och dels på storleken på tråden. Om vi har en koppartråd och gör dess tvärsnittsarea (A) större minskar resistansen i tråden. Om vi istället ökar längden på tråden (l) kommer resistansen att öka. Om vi byter ut kopparn i tråden mot ett annat ämne kommer vi få en annan resistans i tråden, även om tvärsnittsarean och längden är den samma som då vi använder koppar. Detta beror på materialets egenskap resistivitet och betecknas ρ. l R = ρ A Om vi inverterar resistansen får vi konduktansen och denna har enheten Siemens (1 S = 1 Ω -1 ). Konduktansen är också beroende av tvärsnittsarea och längd (följer av ekvationen ovan). Materialegenskapen 1 κ = ρ kallas konduktivitet. Den här teorin kan vi använda även på vätskor. Principen är fortfarande den samma, vi har bara bytt en tråd av ett fast material mot en vätska, tex mellan två plattor i en testcell. Konduktiviteten i en vätska är beroende av jonkoncentrationerna. Olika joner har olika stor påverkan på konduktiviteten. Principiellt kan man för en saltlösning skriva + XY () s X + Y [ + ] [ κ = α 1 X + α 2 Y ] α 1 och α 2 är materialegenskaper vilket innebär att vi kan mäta på ett antal olika lösningar, tex NaCl, HCl samt HNO 3, och sätta upp ett ekvationssystem där vi kan lösa ut α för varje jonslag. Bifogat finner du utdrag från en lärobok i kemi där konduktivitet beskrivs. 2 Laborationskretsen Givaren är i princip en liten burk med två plattor på ett visst avstånd från varandra (provcell). Beroende på vätskan vi har mellan plattorna (vätskans konduktivitet), plattornas area och avståndet dem emellan (cellkonstanten) får vi olika resistans. Denna resistans kan vi koppla in i en op-förstärkarkoppling (se nedan). Förstärkningen är beroende av impedansen i vår givare (provcellen), vilken i sin tur är beroende av konduktiviteten. Vi kan mäta spänningen in till och ut från kopplingen och bestämma förstärkningen. Insignal! R2 1Vac C1 1u R1 Provcellen 2 3 - + U2 OUT 6 Utsignal 0

Arbetsuppgift 3 Bygg kretsen enligt ovan. Var noga med att notera vilka komponenter du använder. Som insignal kan vi tex använda en konstant sinussignal från funktionsgeneratorn. Växelspänningen använder vi för att vi ska slippa kapacitiv uppladdning i vår givare som kan ge en likspänning. Det är viktigt att vi inte har en likspänningssignal när vi gör mätningen då detta kan orsaka elektrolys. Använd oscilloskop för att mäta både in- och utsignal samtidigt under hela mätserien. Kontrollera då också att insignalen till provcellen inte har någon likspänningskomponent (U medel ska vara noll). Det finns ett antal vätskor att mäta på (kan variera men HCl, NaCl och KCl är troliga). Välj en provvätska för vilken du först beräknar den teoretiska konduktiviteten. Mät in- och utsignal i din koppling med vätskan i provcellen och beräkna provcellens resistans. Med utgångspunkt för de värden du har kan du beräkna cellkonstanten (förklarad i bifogad lärobokstext). Hur stor kan man anta att cellkonstanten skall vara teoretiskt? Jämför med ditt resultat. Gör några mätningar på tex olika Cl - -lösningar och beräkna konduktiviteten för de olika positiva jonslagen. Stämmer det inbördes förhållandet dem emellan? Mät konduktiviteten för 30 mm HCl, 50 mm NaAc och 30 mm HCl + 50 mm NaAc. Stämmer resultaten med vad du förväntat dig? Tänk på att molara konduktiviteten är beroende av både temperatur och jonkoncentrationen. Tabellerna sist i häftet visar värdena som temperatur- eller koncentrationsberoende. Redovisning Redovisa med en kort skriftlig rapport. Denna ska innehålla beskrivning av din koppling inkl kopplingsschema, beskrivning av hur du bestämt cellkonstanten och beräkning av denna, redovisning av arbetsuppgifterna och frågorna i avsnittet ovan samt egna kommentarer till laborationen. Det är tillåtet att skriva rapporten helt eller delvis för hand.

4

5

6

7

8

9

10

11

12