Del dine erfaringer med rektorer i Norge og Sverige Utdanningsdirektoratet og Skolverket i Sverige har invitert seksti skoleledere som har gjennomført rektorutdanning til et Benchlearningsamarbeid. Målet er å dele erfaringer, og lære mer om ledelse i og av digitaliserte og nyskapende læringsmiljøer. ARTIKKEL SIST ENDRET: 05.05.2017 Til sammen seksti norske og svenske rektorer vil møtes to ganger, høsten 2017 og våren 2018, for å dele erfaringer og lære mer om ledelse i og av digitaliserte og nyskapende læringsmiljøer. Benchlearningsamarbeidet ble første gang gjennomført i 2014-2015 med meget gode erfaringer, og vi fortsetter med dette tilbudet og samarbeidet for fjerde år på rad. Søknadsfrist for å delta i benchlearningsamarbeidet er fredag 2. juni. Påmeldingsskjema Tilbudet er for rektorer som har fullført rektorutdanningen I Norge er det rektorer som har fullført rektorutdanningen som kan søke. Det er ønskelig med rektorer fra både grunnskole, ungdomsskole og videregående skole. Målet er økt kompetanse som bidrar til praksisutvikling Målet er at Benchlearning-samarbeidet skal gi deltakerne konkrete ideer til hvordan utvikle sitt eget lederskap og egen organisasjon med et særlig fokus på ledelse i og av digitaliserte læringsrom gi deltakerne økt forståelse og nytt perspektiv til pågående reformer og endringsprosesser i Side 1 av 5
rektors arbeid gjennom en bilateral erfaringsutveksling og kunnskapsutvikling skape kontakter mellom norske og svenske rektorer Faglig opplegg med to samlinger Det gjennomføres to samlinger, en i Sverige og en i Norge. Hver samling varer i tre dager. Samlingene består av korte forelesninger, arbeid i grupper og skolebesøk. Samlingene ledes av to norske og to svenske prosessledere som alle er knyttet til rektorutdanningene i Norge og Sverige. Datoer for samlingene Samling 1: Tirsdag 24. torsdag 26. oktober 2017. Sted: Stockholm Samling 2: Tirsdag 20. torsdag 22. mars 2018. Sted: Oslo Begge samlingene vil starte dag 1 kl. 12.00 med lunsj, og avsluttes dag 3 kl. 15.30. Deltakelsen er finansiert av staten Staten dekker deltakeravgiften, reisekostnader, overnatting og måltider. Krav til å delta Rektorer som takker ja til en plass forplikter seg til å delta på begge samlingene og å være til stede på alle dagene, hele tiden. Dette er helt avgjørende for å få utbytte av samlingene og ikke minst for de andre deltakernes utbytte. Deltakerne forplikter seg også til å forberede seg til samlingene og til å arbeide med oppgaver og utprøving på egen skole mellom samlingene. Lurer du på noe? Spørsmål om benchlearningsamarbeidet kan rettes til rektorutdanning@udir.no Noen uttalelser fra rektorer som har deltatt "Dette har gitt meg enormt mye som rektor. Jeg har snart ti års erfaring som skoleleder. Dette har gitt meg mot og redskaper til å jobbe med å videreutvikle både mitt eget lederskap og min skole." "Et fantastisk godt prosjekt som for min del bidro til ny kunnskap og dybdelæring. Jeg reiser hjem som en tryggere skoleleder med gode verktøy i sekken, godt forankret i forskning." Side 2 av 5
"Utrolig givende møte med teori, praksis osv. i en kontekst jeg tenker mange bare kan drømme om." "Flott å være i et faglig fellesskap på dette nivået. Opplevde seriøse og engasjerte deltakere og ledere." "Eg vil gjerne takke for at eg fekk delta i dette prosjektet. Det har vore svært inspirerande." Beskrivelse av bakgrunnen for valg av temaer og problemstillinger til benchlearningsamarbeidet Benchlearning-projektetstema och frågeställningar 2016-2017 Benchlearning projektets tema och frågeställningar är baserade på aktuella rapporter från OECD, men också utifrån ett ökat nationellt och internationellt fokus på frågor rörande skolans utveckling för framtiden. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter och utmaningar som en alltmer digitaliserad och IKTgenomsyrad skola innebär för skolledarens uppdrag. Lärande är ett begrepp som blivit mer centralt under senare år. Anledningarna till det är flera, t.ex. att vi gått från ett industriellt samhälle till mer av ett kunskapssamhälle där globalisering och teknikutveckling förändrar lärmiljöerna och lärandet. Dagens skolsystem bygger i stora stycken vidare på 1800 talets samhälle och de behov som fanns av att människor utbildades för den tidens nya arbetsuppgifter. I dagens samhälle finns andra och nya utbildningsbehov. Det medför att också "skolan" torde få ett annat fokus, bl.a. på vad som ska läras, vilka som ska lära, var de ska lära, hur och varför. Skolan ska bidra till att förbereda barn och ungdomar för samhället, som det kommer att se ut en lång bit in på 2000 talet, så att de både vill och kan bli delaktiga i att forma framtiden för sig själva och andra. Med detta som utgångspunkt kan vi dra slutsatsen att det antagligen inte är tillräckligt att skolan blir mer effektiv eller att den utvecklas. Skolan behöver transformeras till att verka i en ny, till stora delar okänd och med största säkerhet mer och mer komplex värld och tillvaro för var och en av oss. Vi behöver lärmiljöer som ger förutsättningar och stimulans för förmågor att utvecklas, lärmiljöer där barn och ungdomar får blomstra och utvecklas i sin fulla potential. Vi behöver lärmiljöer som ger möjligheter för samarbete mellan många olika aktörer, såväl inom våra skolor som mellan dem och även mellan skolorna och deras omvärld. Användande av informations och kommunikationsteknik (IKT) kan vara en möjliggörare för detta. Vi behöver också utmana våra föreställningar om vad lärande är, när det sker, hur det går till, vilka som lär, etc. Särskilt mot bakgrund av den informations- och kommunikationstekniska utvecklingen och ett alltmer Side 3 av 5
digitaliserat samhälle. Lärande ledarskap handlar om att leda utvecklingen av bärkraftiga och innovativa lärmiljöer. Detta förutsätter en ledning som själv lär. Lärande ledarskap är också distribuerat. Många aktörer på olika nivåer i våra organisationer och skolor deltar i denna utveckling, som formella och informella ledare. Den formella ledaren har likväl ett fortsatt särskilt ansvar för att ge utvecklingen riktning och sörja för att den håller inslagen linje. Lärande ledarskap utvecklas och underhålls genom deltagande i professionella lärgemenskaper (PLC) och nätverk (OECD, 2013b, s.11). Så kan skolans lärande gemenskap bli en arena för lärarnas kompetensutveckling. På samma sätt kan skolledare utveckla sin professionskunskap genom att delta i lärande gemenskaper med andra ledare. Med detta projekt önskar Skolverket och Utdanningsdirektoratet stimulera till utveckling av innovativa och nyskapande former av såväl lärmiljöer som skolledarskap i hela Sverige och Norge. Projektets syfte är att belysa följande frågeställningar: Hur känner vi igen en innovativ och nyskapande lärmiljö? Hur kan olika bruk av IKT förstås i relation till idéerna om innovativa lärmiljöer och lärande ledarskap? Hur kan du som rektor använda och utveckla ditt ledarskap och din verksamhet utifrån idéerna kring innovativa lärmiljöer och lärande ledarskap? Texten ovan är baserad på rapporterna: The nature of learning (OECD, 2010) Innovative learning environments (OECD, 2013) Leadership for the 21st century learning (OECD, 2013) Schooling Redesigned - Towards Innovative Learning Systems (OECD, 2015) Läs mer om OECD (CERI) och deras projekt kring ILE (Innovative learning environments). Side 4 av 5
http://www.udir.no/kvalitet-og-kompetanse/etter-og-videreutdanning/rektor/del-erfaringer-med-rektorer-i-norge-og-sverige/ Side 5 av 5