Arbetsgruppen för bredbandsutbyggnad i hela landet. Arbetsgruppsmöte I,

Arbetsgruppen för bredbandsutbyggnad i hela landet Arbetsgruppsmöte I, 2017-08-22

Välkomna till det första mötet med Arbetsgruppen för bredbandsutbyggnad i hela landet (Landsbygdsgruppen)

Mötesagenda 1.10.00-10.05 Välkomna 2.10.05-11.00 Presentationsrunda 3. 11.00-11.10 Ordföranden har ordet 4. 11.10-11.20 Näringsdepartementets syn på arbetsgruppen 5. 11.20-11.40 Formella ramar för arbetet 6. 11.40 12.15 Bredband på landsbygden en kunskapsöversikt 7. 12.15-12.45 Lunch + foto 8. 12.45 14.30 Diskussion om inriktning av arbetet 9. 14.30-14.40 Att göra till nästa möte 10. 14.40-14.55 Kommande möten 11. 14.55-14.00 Mötets avslutande

Sveriges landsbygd 2017

Presentationsrunda Säg ditt namn Nämn tre egenskaper som beskriver dig själv som person Uppge din formella titel och organisationstillhörighet Uppge vad du tror är det viktigaste som gruppen kan åstadkomma

Ordföranden har ordet Visioner, tankar och valmöjligheter inför uppstarten av arbetsgruppen

Näringsdepartementets syn på gruppen Vilka förväntningar finns från regeringen?

Formella ramar för arbetet Arbetsgruppsdeltagande Process Färdplan

Färdplan Möte 1 22/8 Möte 2 27/9 Möte 3 31/10 Möte 4 5/12 2018 Sept Okt Nov Dec Jan Feb 1. Inventering och prioritering 2. Analys och fördjupning 3. Förslagsframställan 4. Paketering och slutrapportering 5. Slutleverans

Bredband på landsbygden en kunskapsöversikt Vad är landsbygd och hur många bor där? Hur ser det ut med bredbandsutbyggnaden i olika delar av landet? Vad kostar det att bygga ut?

Vad är landsbygd? Det finns olika definitioner av landsbygd som tagits fram för olika ändamål Det finns ingen skarp gräns för var landsbygden börjar och slutar Uppfattningen om vad som är landsbygd varierar från person till person Ett distrikt, en kommun eller en region kan inrymma såväl landsbygd som tätort Ingen definition av landsbygden fungerar för alla behov

Gemensamma nämnare för landsbygd? I vardagligt språk går gränsen mellan stad och landsbygd där tätortens finmaskiga gatunät och detaljplanerade bebyggelse övergår i ett landskap präglat av de areella näringarna. (SOU 2003:29) Ett påtagligt inslag av naturlandskap och brukad mark. Gröna näringar Glesa strukturer med längre avstånd och en lägre tillgänglighet.

Vilka bor på landsbygden?

Hur många som bor på landsbygden beror på hur landsbygden definieras Andel av befolkningen 80 70 60 50 40 30 20 10 0 OECD Jordbruksverket Glesbygdsverket SCB SKL Källa: Sammanställning av Bredbandsforums kansli, 2017

OECDs definition - Regionbaserad OECD definierar landsbygd efter befolkningsdensitet i regioner Utgångspunkten för landsbygd distrikt ( församlingar ) med en befolkningsdensitet under 150 invånare per kvadratkilometer Ca 70 procent av Sveriges befolkning bor i landsbygdsregioner, att jämföra med cirka 55 procent för hela EU.

Jordbruksverkets definition - regiontyper Landsbygd definieras genom att Sveriges kommuner delas in i fyra olika regiontyper Landsbygd är kommuner med minst fem invånare per kvadratkilometer samt färre än 30 000 invånare och ingen tätort på minst 25 000 invånare. Sverige har 33 glesa landsbygdskommuner och 164 landsbygdskommuner, som totalt inrymmer 34 procent av Sveriges befolkning.

Glesbygdsverkets definition* Landsbygd definieras i avståndstermer och med utgångspunkter i tätort. Områden som ligger 5-45 minuters restid med bil från tätort benämns tätortsnära landsbygd. Områden på längre avstånd än 45 minuter från tätort benämns glesbygd. Enligt ovanstående definition bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden. * = Från 2007

SCBs definition Tätorter: Hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. (Ca 85 procent av Sveriges befolkning) Småorter: Koncentrerad bebyggelse med 50-199 folkbokförda invånare (Ca 5 procent av Sveriges befolkning) Icke-tätort: Områden som inte uppfyller tätortskriterierna (Ca 10 procent av Sveriges befolkning)

SKLs definition SKL gör en definitionsmässig särskillnad mellan två typer av landsbygdskommun, med eller utan besöksnäring. Landsbygdskommun - kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Landsbygdskommun med besöksnäring - landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter och omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet. Det finns totalt 55 landsbygdskommuner med, eller utan besöksnäring (40 st resp. 15 st)

Hur förändras landsbygdens befolkning? Utveckling och fördelning mellan stad och land bestäms av - inrikes omflyttningar, - hur många som föds och dör - samt in- och utvandring. Enligt SCB har andelen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till ca 85 procent 2010. Över en tioårsperiod har landsbygdens befolkning minskat med nära 20 000 personer. SCB, 2015

Förändringar på landsbygden kan också bero på statistiska omklassificeringar Genom att en stad växer ut över den omgivande landsbygden kan personer gå ifrån att bo på landsbygden till att bo i städer utan att flytta. En tätort kan också växa fram på det som tidigare var landsbygd genom befolkningsökning. Omvänt kan tätorter upphöra genom att växa samman med en annan tätort eller att befolkningen krymper till under 200 personer.

Hur ser bredbandstillgången ut på landsbygden?

Hushåll med tillgång till 100 Mbit/s Totalt antal hushåll på landsbygden: 419 766 Med fiber: 92 348 hushåll (22%) Utan fiber: 327 418 hushåll (78%) * = Fiber * = Fiber saknas Landsbygd Småort (50 - < 200) Liten tätort (200 - < 1 000) Mindre tätort ( 1 000 - < 5 000) Bredbandtillgång är starkt korrelerat med befolkningsdensitet Tätort (5 000 - >20 000) Medelstor Tätort (20 000 < 20 00 000) Större tätort (>200 000) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Andel av befolkning Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Andel hushåll med tillgång till minst 100 Mbit/s på landsbygden och högst 50 m till en fiber. I flera regioner kan en begränsad insats öka tillgången på landsbygden med 10-20 procentenheter. Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Avstånd till närmsta tätort för byggnader med hushåll och arbetsställen utan fiber I exempelvis Blekinge, Dalarna, Halland, Skåne och Västra Götaland finns mer än hälften av befintliga byggnader* utan fiber inom 2,5 km från närmsta tätort. I exempelvis Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland finns en betydande andel av befintliga byggnader* utan fiber på mer än 7,5 km från närmaste tätort. För Sverige som helhet är 46 procent av befintliga byggnader* utan fiber inom 2,5 km från närmaste tätort. * = Avser byggnader med hushåll eller arbetsställen Källa PTS, 2017

Stödprojekt inom landsbygdsprogrammet Utbyggnaden på landsbygden har huvudsakligen skett på icke-kommersiell basis och med hjälp av bredbandsstöd. Nästan 400 bredbandsprojekt har beviljats stöd från Jordbruksverket mellan hösten 2015 mars 2017. Bredbandsstödet har gett: 1. Stimulanseffekt på efterfrågan 2. Ökat utbud av bredband utanför tätorter 3. Utbyggnad i tätortsnära landsbygd Källa: Jordbruksverket, 2017

Kommuner med låg tillgång till 100 Mbit/s för hushåll (i hela kommunen), 2016 %HH med HH med HH utan 100 Mbit/s fiber fiber Surahammar 16,03% 773 4 049 Mellerud 19,12% 891 3 770 Högsby 20,91% 613 2 319 Örkelljunga 20,94% 991 3 741 Malung-Sälen 22,52% 1 326 4 561 Borgholm 22,55% 1 286 4 417 Gagnef 24,09% 1 055 3 325 Tomelilla 24,26% 1 502 4 690 Skinnskatteberg 25,08% 593 1 771 Heby 25,49% 1 595 4 662 Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Kommuner med låg tillgång till fiber på landsbygden, 2016 Antal HH med Antal HH HH med fiber fiber utan fiber Burlöv 0,00% 0 152 Solna 0,00% 0 3 Tyresö 0,00% 0 21 Munkfors 0,00% 0 376 Öckerö 0,00% 0 21 Nybro 0,18% 3 1 690 Surahammar 0,32% 1 309 Vansbro 0,37% 2 537 Storfors 0,43% 3 690 Kungsör 0,47% 3 629 Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Kommuner med god fibertäckning på landsbygd (antal hushåll), 2016 % hh med fiber Antal hh med fiber Antal hh utan fiber Gotland 76% 5 081 1 629 Sunne 74% 1 836 651 Säffle 71% 1 608 654 Munkedal 68% 1 142 538 Partille 68% 19 9 Vara 67% 1 747 844 Årjäng 67% 1 404 685 Kil 65% 695 378 Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Tre nyckelfakta om utbyggnaden av bredband på landsbygden Det pågår en utjämning: I 40 av landets kommuner är skillnaden i fibertillgång mellan landsbygd och urbana områden på väg att jämnas ut. Vissa kommuner är i framkant: Utjämningen är tydligast i kommuner belägna i Västra Götaland, Jämtland, Kronoberg och Värmland samt på Gotland. Engagemang gör skillnad: Kommuner som har en bredbandsstrategi och bedriver ett aktivt arbete för att få främja bredbandsutbyggnad på landsbygden har generellt en högre tillgång. Källa: PTS, 2017. PTS definition av landsbygd: Områden utanför tätort och småort

Hur är utvecklingen av bredband på landsbygden i andra länder?

Lärdomar inom OECD av utbyggnad av bredband på landsbygden Områden med relativt lägre befolkningsdensitet uppfattas ofta som en utmaning Olika länder har olika ambitionsnivå om vad det är som ska uppnås Utvecklingen gör att mål och strategier som sätts upp snabbt blir utdaterade. There is no single best way to expand broadband because the technologies keep evolving as do the demands people have and because countries have differing inheritied circumstances. Källa: OECD, Expanding rural and remote broadband access, 2017

Målsättningar inom OECD som omfattar landsbygden, 2017 Länder med mål om 100 Mbit/s för alla Sverige Österrike Danmark Frankrike Israel Korea Lettland Länder med mål om 50 Mbit/s för alla Tyskland Nya Zealand Länder med EU-målet (30 mbit/s) för alla Belgien Tjeckien Grekland Italien Portugal Slovakien Polen Källa: OECD, Expanding rural and remote broadband access, 2017

Lösningar för utbyggnad på landsbygden inom OECD, 2017 Bygg vidare på det existerande VDSL / Uppgradering av kopparnätet Skinny fiber (Nyttjar telenätets kanalisation)* Initiativ från slutanvändare Offentliga initiativ Byanätsmodeller Agg. efterfrågan (intresseanmälan/marknadsföring) Bygga noder Sänka kostnader (samförläggningar) Omvänd auktion Upphandling Trådlöst Fast trådlöst / Satellit * = Drar fiber så långt fram det går till ett hushåll, till den första distributionspunkten. Källa: OECD, Expanding rural and remote broadband access, 2017

Vad kostar utbyggnaden på landsbygden?

Behovet är lika stort i hela landet men kostnaderna varierar 1. Det är idag inte möjligt att iaktta några regionala skillnader i hur slutkunderna efterfrågar de tjänster som kan levereras över bredband. [PTS, 2017] 2. Det finns dock påtagliga regionala och lokal skillnader vad beträffar kostnaden per anslutning.

Vad är det som sätter ramarna för utbyggnad på landsbygden? Utbyggnaden på landsbygden är resurskrävande på grund av 1. Långa grävsträckor 2. Gleshet mellan noder 3. Relativt få antal hushåll Hypotes: Desto längre ut som byggnationen kommer från tätorterna - desto dyrare blir utbyggnaden per anslutning.

Förutsättningar att beräkna kostnader för utbyggnad på landsbygden 1. Genuint svårt att göra en uppskattning. 2. Landsbygden består egentligen av flera olika landsbygder med väldigt olika förutsättningar. 3. I och med att markförhållanden och terräng varierar kommer beräkningar vara estimat och kvalificerade bedömningar.

Vad kostar det att bygga ut? BBF 2012: 14 miljarder kr (landsbygdens bef) BBF 2014: 15 miljarder kr (landsbygdens bef) PTS 2013: 32 miljarder kr (85-90 procent av bef) SSNf 2014: 50 miljarder kr (90 procent bef) PTS 2017: 47 miljarder kr (för landsbygden)

Tumregler för kostnad vid utbyggnad A. Varje ny anslutning av ett hushåll eller företag på landsbygden fordrar ca 240 meter ny fiber motsvarande siffra för ett hushåll är ca 10 meter i tätort. B. Kostnaden på landsbygden uppskattas till 385 kr per meter, i tätort är motsvarande kostnad 1175 kr per meter C. För att fibrera hela landsbygden måste ca 123 000 150 000 meter fiber anläggas.* [PTS, 2017] * = Siffran varierar beroende av om final drop inkluderas, det vill säga den sista biten från tomtgräns fram till fastighet.

LUNCH Återsamling 12.45

Diskussion om inriktning av arbetet Vita områden Offentliga aktörer Slutanvändare

Frågor av relevans för Vita områden En översiktlig geografisk analys som ger en bild av de hushåll och områden som inte har framtidssäkert bredband, exempelvis var dessa finns och deras socioekonomiska förhållanden. Detta bör även inkludera en ändamålsenligt definition av vad som utgör land En inventering av sammanställningar kring vad utbyggnad av framtidssäkert bredband till alla bostäder och arbetsställen på landsbygden kan tänkas kosta. Olika teknikval (trådbundna och trådlösa) bör beaktas samt diskussion om hur utbyggnaden kan finansier En beskrivning av byanätens framtid och infrastruktur ur ett strategiskt perspektiv, det vill säga hur marknadsaktörerna kan nyttja befintliga byalagsnät för att förtäta, efteransluta och brygga över vita fläckar. En sammanställning av preliminära för- och nackdelar med en fortsatt decentraliserad ansats bottom up (byggnation där efterfrågan är störst) gentemot en mer samlad centraliserad och / eller regionaliserad top down utbyggnad (byggnation för hela områd Medelvärde

Frågor av relevans för Offentliga aktörer En beskrivning av hur relevanta offentliga myndigheter och organisationer kan komplettera marknadens insatser. Sammanställning över möjliga förbättringar och effektiviseringar av bredbandsstöden. En beskrivning av kommunernas och regionernas roll för bredbandsförsörjning på landsbygden. Detta kan exempelvis inkludera om bredband ses som en integrerad del i kommunal och regional Sammanställning över möjliga förbättringar och effektiviseringar för av att nå full nytta av bredbandskoordinatorer såväl på kommunal som regional nivå för bredbandsutbyggnad på landsbygden. En beskrivning av olika strategier för att nå framgång med en utbyggnad som omfattar landsbygden. Särskilt fokus bör läggas på regional samverkan och aggregerad efterfrågan samt inkludera en beskrivning av vad som utmärker En beskrivning av innehåll och uppskattade effekter av samverkansavtal mellan kommuner och marknadsaktörer för att få tillstånd bredbandsutbyggnad på landsbygden. Medelvärde

Frågor av relevans för Slutanvändare Ett resonemang om vad en rimlig anslutningsavgift för privatpersoner kan vara med hänsyn tagen till hushållens varierande betalningsförmåga. En sammanställning av förslag på lösningar och samarbeten för hur bristerna med dålig täckning och bristande kap En sammanställning av förslag på lösningar och samarbeten för hur bristerna med dålig täckning och bristande kapacitet för mobilt bredband kan överbryggas på landsbygden. En inventering och beskrivning av användning av bredband på landsbygden idag, samt prognostisering fram till år 2025. Här bör särskilt utvecklingen av sakernas internet (Internet of things ) och samhällets digitalisering beaktas. En sammanställning av möjliga framgångsfaktorer för att öka anslutningsgraden vid ett erbjudande om bredbandsanslutning på landsbygden samt analys av i hur stor utsträckning alla hushåll faktiskt får ett sådant erbjudande i samband med utbyggnad. Sammanställning av sätt för att hantera efteranslutningar på landsbygden inklusive resonemang om kostnaden och effekten av en låg anslutningsgrad. Medelvärde

Uppkomna frågor av relevans Vad innebär nationell samordning Vem säkerställer utbyggnaden där ute? Vem ställer krav vid utbyggnad? Vad spelar samverkansavtalen för roll? Hur mycket pengar är det skäligt att en kommuner behöver gå in med? Kommer kommunerna och regionerna att behöva vara med och finansiera utbyggnaden? Vad göra med de hushåll som inte får stöd? Vad behövs för att en marknadsaktör ska Vilka tekniker är möjliga att använda kan det bygga ut, vilka betingelser måste föreligga? finnas en mix av tekniker som skapar större Vad kan regeringen göra? (För- och nackdelar) möjligheter att nå fler (än om bara fiber används) Ska en nationell upphandling genomföras? Bör det anställas regionala projektörer (som Vad behövs för att kommunerna ska fixa det kan sköta detaljplanering och har kunskap om hela? hur sträckningar bör göras) vid sidan om de regionala bredbandskoordinatorerna?

Prioriterade områden (juni 2017) Vita områden Offentliga aktörer Slutanvändare Var finns dom och vilka bor där För och nackdelar med bottom-up respektive top-down modell för utbyggnad Förbättringar och effektiviseringar av bredbandsstöd Strategier för utbyggnad så som aggregerad efterfrågan Anslutningsgrad och om alla får ett erbjudande Överbryggning av dålig täckning och kapacitet (för mobilt bredband)

Tre grupper Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Marcus Ternstedt (Bynet) Anneli Norman (Tillväxtverket) Camilla Jönsson (SSNf) Björn Galant (LRF) Ulrik Strömberg (Hela Sverige ska Leva) Monica Ek-Remmerth (VGR) Jörgen Svärdh (Utsikt Bredband) Lena Steffner (Skanova) Hilkka Eskelinen (Småkom) Johannes Nilsson (Skinnskatteberg) Eva-Marie Marklund (Region Västerbotten) Jörgen Fransson (Jordbruksverket) Kerstin Karlsson (PTS) Lars Sandqvist (Telenor) Ellinore Svan (Region Halland)

Fråga i fokus Vilka är de tre mest prioriterade frågorna som behöver besvaras för att gruppen ska kunna föreslå strategier för utbyggnad på landsbygden?

Att göra till nästa möte? Prioriterat att ta tag i frågor som pekats ut Arbetsgruppsdeltagarna kan bli kontaktade Krävs att arbetet sker snabbt och effektivt

Kommande möten 2017-09-27 AG möte II (2017-10-11 Styrgruppmöte BBF) 2017-10-31 AG möte III 2017-12-05 AG möte IV

Mötets avslutande Tack för ert engagemang!