Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan Hej jag heter Johan och är 10 år gammal. Jag gillar parkour. Jag har parkourhandskar och egna skor som jag bara får använda när jag skall ut och köra sporten. Jag går på karate också men gillar inte fotboll så mycket. Jag går på en skola som heter Vinbärgarskolan. Min bästa vän heter Messi. Han säger att det finns någon magisk dörr vid skolan vid ett ställe som han inte vill säga vart. Han säger också att det lyser om dörren och att man hör någon säga aj och att det låter bom som om att det är någon med en pistol där. Allt det låter så konstigt så jag tror bara inte på det. Om ni undrar varför vi leker och är vänner så är det för att vi lekte redan när vi var 2 år gamla. Vi var så bra mot varandra för att vi hade samma tankar så vi kom bra överens om vad vi skulle göra. Jag har också en fröken som är skitdum, när hon säger att jag skall städa så gör jag det men då säger hon att jag inte lyssnar som om hon inte vet vad hon säger. Hon ger mig F- och säger att vi får betyg på läxan fast det inte är sant. Jag frågar min kompis och han säger att det inte är sant. Fast nu när jag gick hem så gick jag en annan väg för att gå till min mormor och morfar då såg jag att det fanns en magisk dörr vid gympahallen. Det lät bom aj och den lyste på riktigt. Jag sov inte på hela natten för jag tänkte på dörren. Det var läskigt och jag var rädd. Nästa dag var jag så trött att jag somnade i skolan.
Kapitel 2 Brevet Nu på vägen hem från skolan så ringde jag till min mormor och morfar för att säga att jag kommer hem till dem om jag får och jag fick. Sedan ringde jag till min mamma och sa att jag skulle till mormor och morfar. Jag fick av mamma. På vägen så stannade jag vid den magiska dörren. Jag knackade på dörren då kom en brevlåda fram. Jag öppnade lådan och där fanns en lapp. På lappen stod det blob lo ol momo so ja somti okrim. Sen såg jag en maskin och jag tryckte på en knapp. Då såg jag att jag skulle sätta in lappen i ett litet hål så jag gjorde det. Då öppnades en skärm och där skulle jag trycka danska eller svenska. Eftersom jag kommer från Örebro så tog jag svenska. Maskinen började den jobba, sen kom ett papper ut där det stod: Hej Jag heter Bleckonism och behöver ha hjälp med att hitta min skatt. När jag letade här i jorden så kom någon människa och låste in mig. Nu behöver jag hjälp med att komma ut och hitta skatten. Kan du hjälpa mig? Skriv svar i brevet. Snälla hjälp mig! Vänliga Hälsningar Bleckonism. Jag skrev i brevet att jag vill hjälpa Bleckonism, och la tillbaka det i brevlådan. Nu gick jag till mormor och morfar och tänkte på uppdraget. Kapitel 3 Nyckeln Nu var jag hos min mormor och morfar. Jag spelade Clash of Clans och plötsligt ringde Messi. Jag svarade och sa att han hade rätt om den magiska dörren. Då stängde han av samtalet. Nu gick jag till skolan igen och tänkte på dörren sen tänkte jag på att min lärare är dum så kanske var det hon som låste in Bleckonism. Nu var skolan slut jag gick hem till mig och ringde Messi. Jag frågade honom om han kunde hjälpa mig att hjälpa Bleckonism. Han svarade och han sa ja. Jag frågade honom om han kunde komma hem till mig, jag fick för mamma, och Messi fick för sin pappa. Nu var han hemma hos mig och hade läst brevet. Sedan sade han att han såg ett märke på brevet. Jag hade inte sett det där märket. Sedan sade han att han hade sett vår fröken med en nyckel som hade det märket. På morgonen nästa dag tänkte jag att idag måste jag och Messi ta nyckeln, hoppas vi lyckas. Nu var jag i skolan. Vi hade nyss haft matte och nu hade vi svenska, till sist blev det RAST jaaaaa. Nu måste jag få tag i nyckeln. Jag smyger bakom fröken, tänkte jag -jaaaa jag fick den! skrek jag. -Va! Vad då, sa fröken, tog du min nyckel? - Nej, sa jag. -Så du är den utvalde? sa fröken. Var jag? -Den som vill ha min nyckel är den utvalde, sa fröken. -Oj, sa jag. -Förlåt för att jag varit så dum mot dig, sade fröken.
Kapitel 4 Den coola världen Fröken förklarade vart jag skulle gå för att komma in i en dörr som leder till en cool värld. Hon sade att det var den magiska dörren. Sedan sade hon att om man inte har en speciell nyckel så kan man fastna i mellan den coola världen och vår värld. Äntligen var skolan slut, jag sa till fröken att jag kommer tillbaka om en vecka. Jag öppnade dörren mellan vår värld och den coola världen. Jag kom in i en värld jag aldrig kunnat föreställa mig. Det var en stad uppe i molnen. Jag kände på ett moln, det var mjukt. Jag luktade på det l och det luktade sockervadd. Husen flög i luften. Det var coolt. Vägarna flög och det gjorde bilarna också. Det kom fram en person som tog mig på en guidetur i världen. Nu var vi var framme vid guideturens slut. Den slutade vid ett hus som såg ut som en bläckfisk. Liksom alla andra hus så flög det men det flög med motorer som satt under tentaklerna på taket. Det var det konstigaste hus jag någonsin sett. Kapitel 5 En annorlunda vän Dörren öppnades och jag fick syn på Bleckonism. Han var både människa och bläckfisk. Han hade hud på benen men var kletig och lila på magen och han såg ut som en bläckfisk. Han frågade vem jag var. Jag svarade och sade: -Hej är det du som är Bleckonism? Det är jag som är Johan. -Hej Johan, sa bläckfisken, ja det är jag som är Bleckonism. -Ok Bleckonism så du vill att jag skall hjälpa dig med något, sade jag. - Ja det vill jag, sade Bleckonism. - Men vad vill du ha hjälp med? sade jag. - Att hitta min Skatt, sa han. -Hur ser den ut? frågade jag. -Den ser ut som mig för det är min son, jag kallar honom för min skatt, sade Bleckonism. -Ok men hur kan han komma till jorden. -Nu är han inte i jorden han verkar vara här. -Ok sade jag. -Kom jag skall visa dig något sade Bleckonism. Han gick med mig till ett rum. Där var en maskin med 2 klockor på sidan den stora saken hade en prick på sig det hade klockorna också. Han gav mig en klocka med en karta på och sade -Den pricken är min son och om du undrar varför det är en prick så sporrar den honom men han ser inte ut så. Kapitel 6 Mitt uppdrag -Ok jag har en plan, sade jag till Bleckonism. Han frågade: -Vad är planen? Jag svarade och sade: -Först skall du lära mig hur det ser ut här i den coola världen. Bleckonism sade:
-Här en högteknologisk karta. Den såg ut som kartorna som Messi visat i sitt favoritprogram Star wars. Men det fanns en skillnad, den här var i färg. Jag såg hur den coola världen såg ut och sade sedan: -Jag kommer behöva ett papper att skriva ner vad jag behöver för att rädda din skatt, sade jag, har du det?. -Ja det har jag, svarade Bleckonism och gav mig ett och så skrev jag vad jag behövde: Ett rep En krok En spårningsklocka En frukt Jag förklarade varför jag behöver de här sakerna. Repet behövde jag för att klättra, kroken för att fästa den på repet, spårnings klockan är till för att se vart din skat är. När vi har sett platsen hoppade vi in i Bleckonisms flygande bil och körde 5 mil. Bilen åkte i 70 km i timmen. Vi klättrade i höga lägenheter sprang allt vad vi kunde. -Nu har vi problem, vad kan vi göra frågade jag Bleckonism. Han hade inget svar tills jag frågade hur långt man känner lukten av frukten. -2 km, sa Bleckonism. -Typiskt det fattas 8 km. Vad skall vi göra? frågade jag igen. Bleckonism började gråta och sa: - Jag vill dö. -Inte nu, svarade jag. -Vi åker hem sa Bleckonism - Ok sade jag. Vi åkte tillbaka och när vi var hemma vid bläckfiskhuset så var skatten där. Det var den gulligaste bebis jag någonsin sett. Han låg i en korg och det fanns ett brev i korgen, det stod: Till bebisens föräldrar: Hej Jag heter Ron. Jag är ledsen för att jag stal er bebis, jag har aldrig sett något så gulligt. Jag insåg att det var fel att kidnappa er bebis så jag lämnade en leksak åt honom i brevet. Kapitel 7 Slutet Nu när uppdraget var slut så sade jag till Bleckonism: -Hej då Bleckonism, jag måste gå, här är din nyckel till det magiska landet. -Tack, sade Bleckonism. Vi sade hej då och jag gick fram till den magiska dörren och gick genom den tillbaka till jorden. Det var på något sätt trist att lämna det magiska landet. Nu när jag var tillbaka på jorden var det första jag såg att klockan inte ändrats en enda sekund. Det var så konstigt att det var det enda jag kunde tänka på. Sedan
förstod jag varför den kallas den magiska dörren. Den kallas ju så för att den stannar tiden tills jag kommer tillbaka. Jag gick till skolan och alla lekte och några bråkade precis som vanligt. Fröken frågade varför jag redan var tillbaka men jag svarade inte. SLUT