Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Sammanfattning Sommaren 2004 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en undersökning av turismen i Skaraborg 1 på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. Sommaren 2008 genomförde TUI en uppdatering av undersökningen. Syftet med undersökningen var att beskriva turisterna i Skaraborg samt att beräkna turismens omsättning och sysselsättningseffekter under sommaren 2008. Totalt genomfördes 539 face-toface intervjuer med turister i Skaraborg. I Skaraborg är den inhemska turismen viktig och en stor andel av turisterna är svenskar. Både kultur och shopping är två orsaker till att turisterna väljer Skaraborg även om semesterfirarna är vanligast. De större kyrkorna i regionen är viktiga besöksmål och både Varnhem, Husaby och Skara Domkyrka är betydelsefulla historiska attraktioner. Turisterna spenderade från 180 kronor upp till 980 kronor per person och dygn i Skaraborg. 2 Mest pengar spenderade hotellturisten som konsumerade för i snitt 978 kronor per person och dygn. Minst pengar spenderade turister i eget fritidshus med 182 kronor. Tack vare hög ekonomisk tillväxt samt ökade hushållsinkomster hade de flesta turistgrupper ökat sin konsumtion i området under de senaste fem åren. Västsvenska Turistrådets kunskap om vilka turister som besöker länet och om turismens ekonomiska betydelse för länet är omfattande. Flera studier och analyser har gjorts under 2000- talet med syfte att kartlägga turismen och beräkna dess omfattning. För att komplettera redan inhämtad kunskap rekommenderas att kommande studier exempelvis fokuserar på produktutveckling, paketering, kundbehov och marknadsföring. 1 Exklusive kommunerna Karlsborg, Mariestad och Töreboda som ingick i undersökningen av Göta kanalområdet. 2 Preliminära siffror

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1. Bakgrund...1 1.2. Syfte...1 1.3. Avgränsningar...2 1.4. Definitioner...2 2. Metod...3 2.1. Datainsamling...3 2.1.1. Primärdata...3 2.1.2. Sekundärdata...4 3. Gästnattsutveckling Skaraborg...5 3.1. Tillgänglig kapacitet...5 3.2. Gästnattsutveckling Skaraborg...5 4. Turistprofil Skaraborg...7 4.1. Den inhemska marknaden är viktig för Skaraborg...7 4.2. Skaraborg lockar vuxna besökare...8 4.3. Turisternas åldersfördelning...10 4.4. Turisterna är på semester...11 4.5. Turisterna kör bil...12 4.6. Skaraborgs kyrkor är populära...13 5. Turismens omfattning i Skaraborg...15 5.1. Turistekonomiska beräkningar...15 5.2. Preliminära dygnsutlägg...16

1. Inledning Sommaren 2004 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en undersökning av turismen i Skaraborg. Undersökningen utgjorde en del i Västsvenska Turistrådets arbete med att kartlägga turismen i hela regionen. Sommaren 2008 genomförde TUI en uppföljning av den undersökning som gjorts fyra år tidigare. 1.1. Bakgrund Västsvenska Turistrådet har i uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götalands län som turistdestination. Som en del i utvecklingsarbetet av turist- och besöksnäringen finns ett behov av att kartlägga turismen och att beräkna dess betydelse ekonomiskt och sysselsättningsmässigt. På uppdrag av Västsvenska Turistrådet har TUI kontinuerligt genomfört turismundersökningar i hela regionen. Sommaren 2004 genomfördes en turismkartläggning i Skaraborg och sommaren 2008 gjordes en uppföljning av den undersökningen. Undersökningsområdet utgjordes av följande tolv kommuner: Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Lidköping Skara Skövde Tibro Tidaholm Vara Karlsborg, Mariestad och Töreboda är kommuner som vanligtvis ingår i Skaraborg men dessa kommuner har i tidigare undersökning ingått i andra undersökningsområden och har därför exkluderat även i denna undersökning. 1.2. Syfte Undersökningen syftar till att: Beskriva turisterna i Skaraborg Beräkna turismens omsättning och sysselsättningseffekter i Skaraborg under sommaren 2008 1

1.3. Avgränsningar Undersökningens metodval samt möjlighet till jämförelser med tidigare genomförd undersökning innebar att undersökningen enbart omfattar tidsperioden juni till augusti 2008 och exkluderar således den turism som sker under övriga delar av året. 1.4. Definitioner Följande definitioner gäller i rapporten: Skaraborg: undersökningsområdet som består av kommunerna: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Lidköping, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Vara. Turist: Person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Gästnatt: En turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: Med kommersiella boendeformer avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, gästhamn och hyrt fritidshus. Ickekommersiell boendeform: Med ickekommersiella boendeformer avses i undersökningen fri camping, eget fritidshus, naturhamn samt övernattning hos släkt och vänner. Barn: person under 18 år Vuxen: person över 18 år Sommaren 2008: månaderna juni, juli och augusti 2008 2

2. Metod Undersökningen genomfördes med liknande upplägg som den undersökning som genomförts sommaren 2004. Upplägget innebär att resultatet från undersökningen blir jämförbart med det resultat som beräknades för sommaren 2004. 2.1. Datainsamling Undersökningen baserades både på egen insamlad primärdata och på sekundärdata från Statistiska Centralbyrån (SCB). 2.1.1. Primärdata Insamlingen av primärdata gjordes med hjälp av påstana intervjuer, genomförda av erfarna intervjuare från TUI, med slumpmässigt utvalda turister. Platserna som valdes för intervjuerna var knutpunkter i Skaraborg där ett naturligt flöde av besökare passerade. Platserna för undersökningen stämde till stor del överens med de platser som använts även under tidigare undersökning. Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som befann sig i Skaraborg under sommaren 2008. Intervjuerna genomfördes under en period av fyra veckor mellan vecka 28 och vecka 32, 2008 i följande kommuner 3 : Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Lidköping Skara Skövde Tibro Tidaholm Totalt intervjuades 539 turister. Svarsfrekvensen uppgick till 84 procent vilket är en mycket bra den här typen av studier. 3 I likhet med undersökningen 2004 genomfördes inga intervjuer i Essunga och Vara då kommunernas karaktär inte motiverade intervjuer på plats. 3

2.1.2. Sekundärdata Sekundärdata i form av inkvarteringsstatistik har inhämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inkvarteringsstatistiken visar antalet gästnätter på olika boendekategorier. SCB redovisar antal övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser 4. Vid skattningar av besöksvolymer inom icke kommersiella boendeformer och dagbesök har statistik från Resurs AB legat till grund. 4 Från och med 2008 är det SCB som är ansvarig för insamling av campingstatistik. Uppdraget låg tidigare på Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR). 4

3. Gästnattsutveckling Skaraborg En jämförelse av gästnattsutvecklingen i Skaraborg och i länet ger en bild av hur turismen i Skaraborg utvecklats i förhållande till övriga länet. 3.1. Tillgänglig kapacitet Anläggningstyp Antal 2004 Antal 2008 Hotell 45 45 Stugby 6 5 Vandrarhem 13 13 Campingplatser 19 21 Totalt 83 84 Figur 1 Antal boendeanläggningar i Skaraborg Källa: SCB, SCR och Nutek I Skaraborg finns det 63 hotell, stugbyar och vandrarhem och kapaciteten har minskat något sedan 2004. I området finns det cirka 4 300 bäddar fördelade på cirka 1 800 rum på hotell, stugbyar och vandrarhem. 3.2. Gästnattsutveckling Skaraborg 140 130 Skaraborg Västra Götaland 120 110 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 2 Indesutveckling antal gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem Källa: SCB och Nutek 5

Hotellen, stugbyarna och vandrarhemmen redovisade cirka 450 000 gästnätter under 2007. Skaraborgs boendeanläggningar bidrog med nästan tio procent av länets gästnätter. Antalet gästnätter hade ökat med 12 procent mellan åren 2000 och 2007 vilket kan jämföras med länets gästnattsutveckling på 32 procent. Gästnätterna i Skaraborg har fluktuerat under perioden och trots en ekonomisk tillväxt minskade antalet gästnätter både under 2004 och 2005. Rumsbeläggningen uppgick år 2007 till 41 procent vilket var en förhållandevis låg beläggningsgrad i jämförelse med länssnittet som uppgick till 55 procent. I Skaraborg är den svenska marknaden dominerande och står för cirka 85 procent av gästnätterna på hotell, stugbyar och vandrarhem. 140 130 gästnätter utländska gästnätter kapacitet bäddar 120 110 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 3 Indexutveckling gästnätter, utländska gästnätter och disponibla bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem Källa: SCB och Nutek Ovanstående diagram redovisar utvecklingen av gästnätter, utländska gästnätter och antal tillgängliga bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem. Bäddkapaciteten har ökat med cirka 20 procent sedan år 2000. Trots att gästnätterna har ökat finns det fortfarande ledig kapacitet då rumsbeläggningen 2007 bara uppgick till 41 procent. Utvecklingen av de utländska gästnätterna har fluktuerat kraftigt under de senaste åren. Dock rör det sig om relativt små volymer vilket får ett stort genomslag procentuellt. 6

4. Turistprofil Skaraborg Turismen i Skaraborg utgjrodes till stor del av regionalt resande med turister från det egna länet eller närliggande län. Skaraborg attraherade inte barnfamiljer i samma utsträckning som övriga delregioner i länet. Turisterna körde bil och av de undersökta besöksmålen var det främst kyrkorna som lockade besökare. 4.1. Den inhemska marknaden är viktig för Skaraborg 100% 90% 80% 87% 82% 2004 2008 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 4% 5% 2% 3% 3% 4% 4% 6% Sverige Norge Danmark Tyskland Annat land Figur 4 Turisternas hemland En övervägande majoritet av turisterna i Skaraborg var svenskar. Sedan 2004 års undersökning har de utländska turisternas betydelse ökat något men förändringarna är ytterst små och inte statistiskt säkerställda. Vid en jämförelse av gästnattsstatistik på hotell, stugbyar och vandrarhem för sommarperioden 2004 och 2008 märks inga större skillnader i antalet gästnätter per nationalitet. Skaraborg är, i högre utsträckning än andra områden i länet, beroende av den inhemska marknaden. Beroende på lågkonjunkturens varaktighet och omfattning kan det främst få en negativ inverkan på det långväga utomeuropeiska resandet. En lågkonjunktur skulle även kunna innebära fler internationella besökare från grannländerna och andra närliggande länder. 7

Västra Götaland Stockholm Jönköping Värmland Örebro Skåne Östergötland Halland Uppsala Södermanland 5% 6% 4% 5% 4% 5% 4% 5% 4% 4% 1% 2% 2% 2% 3% 2% 9% 2004 2008 53% 53% övriga län 7% 0% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 5 De svenska turisternas hemlän Skaraborg kännetecknas av en hög andel regional turism, d.v.s. en stor andel turister som bor i närområdet. Mer än hälften av de svenska turisterna var bosatt i länet och cirka 13 procent av turisterna kom från något av de närliggande länen Jönköping, Värmland och Örebro. Nästan var tionde turist kom från huvudstadsregionen. Nästan alla svenska turister i Skaraborg kom från mellersta eller södra Sverige vilket är naturligt eftersom det är de folkrikaste regionerna. 4.2. Skaraborg lockar vuxna besökare 60% 50% 40% 44% 45% 2004 2008 30% 20% 9% 7% 15% 13% 19% 20% 13% 15% 0% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller fler Figur 6 Antal personer i ressällskapen 8

De flesta turister reste tillsammans med andra och vanligast var att man reste tillsammans med sin partner. Ressällskapens storlek skilde sig inte nämnvärt från 2004 års undersökning vilket indikerar att Skaraborg attraherar samma typ av besökare. Utöver några enstaka besöksmål som riktar sig till barnfamiljer är det främst vuxna besökare som väljer Skaraborg som turistdestination. 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5+ barn totalt 1 vuxen 7% 2% 1% 2 vuxna 43% 6% 11% 5% 1% 66% 3 vuxna 6% 1% 2% 1% 4 vuxna 8% 1% 2% 1% 12% 5+ vuxna 1% 1% 2% totalt 65% 16% 7% 1% 1% 100% Figur 7 Ressällskapens sammansättning av antal vuxna och antal barn Det vanligaste ressällskapet bestod av två vuxna. 43 procent av turisterna reste i sällskap med sin partner eller en vän. Efter ressällskap bestående av två vuxna var det vanligast att man reste i sällskap om två vuxna och två barn. Cirka två tredjedelar av turisterna besökte Skaraborg i sällskap utan barn. Det var förhållandevis många sällskap som reste utan barn vilket tyder på att det inte finns så många familjeanpassade attraktioner i området. Resultatet indikerar att de som besöker Skara sommarland inte besöker övriga delar av Skaraborg. Område Andel turister som reser utan barn Göta kanal 2008 74% Dalsland 2008 66% Skaraborg 2008 65% Bohuslän 2007 52% Sjuhärad 2007 46% Figur 8 Andelen ressällskap utan barn i de olika undersökningsområdena Västergötland och Dalsland är områden som till största delen locka vuxna besökare. Västra Göta kanalområdet och Skaraborg samt Dalsland är områden med ett turistiskt utbud som främst attraherar vuxna besökare. För de områden som främst attraherar en stor andel turister över 55 år finns möjlighet till säsongsförlängning då pensionärer i större utsträckning har möjlighet att resa under andra perioder än sommaren. Både Bohuslän och Sjuhärad besöks av en högre andel barnfamiljer. Sol och bad är en mycket populär semesteraktivitet vilket gör kusten attraktiv för barnfamiljer. Längs kusten finns även många olika attraktioner och besöksmål som är anpassade för yngre besökare, exempelvis Nordens Ark och Havets hus. I Sjuhärad är shopping med både Gällstad i Ulricehamn, Knalleland i Borås och textilaffärer i Mark populära besöksmål. Det är något som ofta hela familjen uppskattar. I Borås finns även Borås Djurpark som är ett populärt besöksmål bland barnfamiljer. 9

4.3. Turisternas åldersfördelning 40% 35% 30% 25% 2004 2008 34% 32% 26% 31% 20% 15% 5% 9% 9% 7% 6% 5% 5% 4% 12% 0% 0-6 år 7-12 år 13-17 år 18-24 år 25-34 år 35-54 år 55+ år Figur 9 Turisternas åldersfördelning Medelåldern bland turisterna uppgick till 40 år. Knappt två tredjedelar av turisterna i Skaraborg var 35 år eller äldre. Skaraborg attraherade inte så många tonåringar eller yngre vuxna. Däremot var det en relativt hög andel barn under 12 år som besökte området. Jämfört med 2004 års undersökning förekom små skillnader i turisternas åldersfördelning. Åldersintervall Sverige 5 turister Alla Camping Hotell/ pensionat Vandrarhem Eget fritidshus Släkt/ vänner Dagbesök 0-6 år 8% 9% 6% 7% 11% 7-12 år 6% 9% 3% 14% 7% 8% 13-17 år 7% 5% 8% 5% 5% 4% 4% 4% 18-24 år 9% 4% 2% 3% 1% 2% 4% 5% 25-34 år 12% 8% 9% 7% 3% 16% 12% 35-54 år 27% 32% 36% 30% 43% 26% 30% 28% 55+ år 31% 31% 30% 40% 27% 41% 28% 33% Medelålder 41 år 40 år 40 år 44 år 42 år 41 år 38 år 40 år Figur 10 Åldersfördelning efter turisternas boendeform Bland de olika turistgrupperna redovisade de som besökt släkt och vänner den yngsta åldersprofilen. Drygt en femtedel av turisterna var under 18 år och det var även en förhållandevis hög andel turister i åldrarna 25-34 år. Bland släkt- och vänbesöken var det förhållandevis få turister över 55 år. Dagbesökarna hade en liknande åldersstruktur som turister som besökte släkt- och vänner. 5 Källa: SCB 10

Äldst åldersprofil hade hotellgästen med en medelålder på 44 år. Fyra av tio hotellturister var 55 år eller äldre. Det var en relativt hög andel småbarn som övernattade på hotell, 10 procent, vilket har sin förklaring i att många hotell har attraktiva erbjudanden på familjerum under somrarna. Det är annars få familjer med barn i åldrarna 7-12 år som väljer hotell som boendeform. Camping är å andra sidan ett populärt boendealternativ om man har lite äldre barn i åldrarna 7-17 år. Trots att många barnfamiljer väljer camping som boendeform, cirka var fjärde campare var under 18 år, var det fortfarande förhållandevis många äldre som campade i Skaraborg. Nästan var tredje turist var 55 år eller äldre. Vandrarhem var en mycket populär boendeform bland 35-54 åringar. Det är ett boende som passar både barnfamiljer och vuxna som vill ha ett enklare alternativ till hotell. Bland fritidshusägarna dominerade de äldre turisterna. Det var en förvånansvärt stor andel barn bland de övernattande turisterna i eget fritidshus vilket är en följd av ett ökat resande över generationerna, d.v.s. barn som vistas med sina mor- eller farföräldrar. 4.4. Turisterna är på semester 70% 60% 64% 56% 2004 2008 50% 40% 30% 20% 0% 14% 13% 14% semesterresa kulturattraktion* besöka släkt och vänner 7% 8% 3% 5% 1% 3% 2% affärsresa genomresa inköpsresa annat syfte Figur 11 Det primära syftet med turisternas vistelse i Skaraborg * I 2004 års undersökning fanns inte kulturattraktion med som svarsalternativ. De turister som då valt området av den anledning återfanns troligen bland dem som uppgav semesterresa. Det finns flera anledningar till att turisterna väljer Skaraborg som turistdestination. Lite mer än hälften åkte till området på semesterresa, vilket omfattar sport, fritid och rekreation. 14 procent hade åkt till Skaraborg med anledning av en eller flera kulturattraktioner. Lika vanligt var det att man besökte släkt och vänner. 11

Utöver skillnaderna mellan semesterresa och kulturattraktion förekom det inga större skillnader mellan turisternas syfte med vistelsen i Skaraborg. Till skillnad från exempelvis Bohuslän så är fritidshussegmentet relativt litet i Skaraborg. 4.5. Turisterna kör bil 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 91% 89% 2% 1% 2% 2% 1% 1% 0% 1% bil tåg buss båt cykel annat transportmedel 2004 2008 4% 6% Figur 12 Turisternas transportmedel Nio av tio turister i Skaraborg har bilen som främsta transportmedel. Turister som rör sig utanför storstadsregionerna under sommaren tar sig generellt fram med bil. Med tanke på hur stor andel som åkte bil är det viktigt att satsa på tydlig vägskyltning så att det blir lätt för turisterna att hitta i Skaraborg. En osäkerhetsfaktor är hur bilresandet påverkas med tanke på höga drivmedelspriser och hushållens åtstramningar under lågkonjunkturen. Utöver det tillkommer även ett ökat fokus på miljön. Trots att satsningar görs på kollektivtrafik vad gäller tillgänglighet föredrar ändå de flesta turister bilen och upplever en betydligt högre frihetskänsla än med andra transportmedel. 12

4.6. Skaraborgs kyrkor är populära Turisterna fick utifrån en fördefinierad lista uppge vilka besöksmål/attraktioner som hade besökts eller skulle besökas under vistelsen i Skaraborg. Samtliga besöksmål har en historisk koppling. Resultatet delades upp på turister bosatta i respektive utanför Västra Götalands län. Eftersom turisterna hade möjlighet att uppge flera svarsalternativ summerar procenttalen till mer än hundra procent. Varnhem Husaby Skara Domkyrka Forsvik Forshem Gudhem Kungslena Västergötlands Museum Medeltidens värld Gestilren Askeberga Eriksberg 3% 3% 1% 3% 1% 2% 9% 9% 8% 8% 7% 6% 6% 5% 6% 5% 7% 11% 13% 16% 19% 19% 17% Turister bosatta i VG Turister bosatta utanför VG 0% 5% 15% 20% 25% Figur 13 Turisternas besök på olika besöksmål i Skaraborg. Bland de undersökta besöksmålen var Varnhem, Husaby och Skara Domkyrka populärast. Generellt var de turister som rest lite längre mer benägna att besöka de olika turistattraktionerna jämfört med de turister som kom från närområdet vilket är en naturlig följd då långväga turister generellt stannar längre i området. Att som enskild attraktion locka mer än tio procent av samtliga turister i ett område är mycket bra och visar på att attraktionen/sevärdheten är viktig för turism- och besöksnäringen i området. Bland de undersökta attraktionerna/sevärdheterna var även Forshem och Gudhem viktiga besöksmål bland de mer långväga turisterna. Attraktionen Medeltidens värld är ny för säsongen 2008 och var fortfarande under uppbyggnad under 2008. Trots att temaparken inte förväntas bli helt klar förrän 2009 var det ändå sju procent av de långväga besökarna och fem procent av regionala besökare som hade besökt eller skulle 13

besöka Medeltidens värld. Under 2008 hade Medeltidens värld 25 544 besökare vilket var nästan lika många besökare som Forshem som hade 28 000 besökare. 6 Av undersökta besöksmål är Skara Domkyrka störst sett till det totala antalet besök med sina dryga 80 000 besök år 2008. 7 Dock ligger de besöksmässigt långt under andra besöksmål i regionen som Rörstrand med sina dryga 450 000 besökare och Skara Sommarland med knappt 300 000 besökare. 8 6 Bessöksstatistik från projektet I Arns fotspår 7 Källa: projektet I Arns fotspår 8 Besökssiffror har erhållits från respektive attraktion 14

5. Turismens omfattning i Skaraborg Genom att beräkna turismens omfattning i Skaraborg kan man bedöma hur viktig turismen är. TUI kommer att beräkna Skaraborgs totala turistekonomiska omsättning och antalet årsverken genererade inom turist- och besöksnäringen. Med anledningen av att volymtalen i beräkningsmodellen (se figur nedan) inte publiceras förrän i första kvartalet 2009 kan TUI inte genomföra beräkningarna förrän då. I ett första steg redovisas enbart preliminära utläggstal för olika turistgrupper. 5.1. Turistekonomiska beräkningar Den turistekonomiska omsättningen består av turisters konsumtion i samband med att de vistas på en destination (region, land etc.) Den turistekonomiska omsättningen beräknas genom att multiplicera volymtal med utläggstal för olika turistgrupper. Utläggstalen är baserade på primärdata från de personliga intervjuerna medan volymtalen främst är baserade på sekundärdata från olika källor. Utläggstal Volymtal Omsättning Årsverken Figur 14 Modell vid beräkningar av turistekonomisk omsättning och antal årsverken inom turism Utläggstalen presenteras som dygnsutlägg för olika turistgrupper där turisterna delas in efter boendeform då man generellt ser att turister som övernattar på samma sätt ofta har ett liknande konsumtionsmönster. Även volymtalen redovisas efter boendeform och baseras både på befintlig inkvarteringsstatistik samt på beräkningar utifrån undersökningsresultatet. 15

5.2. Preliminära dygnsutlägg Turisternas dygnsutlägg visar hur mycket varje turist i genomsnitt spenderade i Skaraborg. Eftersom olika turistgrupper har olika konsumtionsmönster har en uppdelning gjorts per boendeform i likhet med den tidigare genomförda undersökningen. Dygnsutläggen jämförs med inflationsjusterade dygnsutlägg från 2004. 2008 2004 hotell/pensionat 978 kr 946 kr stugby 525 kr 509 kr vandrarhem 486 kr 439 kr camping 343 kr 314 kr fri camping 252 kr 223 kr eget fritidshus 182 kr 165 kr hyrt fritidshus 431 kr 400 kr släkt och vänner 242 kr 231 kr dagbesök 336 kr 327 kr fritidsbåt 215 kr 204 kr Figur 15 Turisternas dygnsutlägg i Skaraborg sommaren 2008 och sommaren 2004 Högre inkomster och fler äldre besökare medförde överlag en ökad konsumtion bland Skaraborgs turister jämfört med sommaren 2004. De senaste åren har präglats av ekonomisk tillväxt med ökade inkomster. Den svenska befolkningen har inte bara fått mer pengar över att röra sig med. Det har under de senaste åren även blivit vanligare med konsumtionslån. Överlag märktesökade utläggstal inom samtliga turistgrupper. En grupp som ökat sin konsumtion märkbart var de som övernattade på vandrarhem. Det är en följd av att den typiske hotellgästen väljer vandrarhem som boendealternativ vid brist på hotellrum och med många 40-talister med hög konsumtion inom bl.a. restaurang och nöjen samt shopping leder det till ökade konsumtion. Även fricamparnas utlägg har ökat kraftigt med 13 procent. Den allt populärare husbilen gör det enklare att fricampa. Det är fortfarande en mycket liten turistgrupp men de nya fricampande 40- talisterna vill gärna äta och dricka gott och fricamping i anslutning till tätorter underlättar även för andra aktiviteter som shopping. 16