Europeiska unionen och Europavalet 2014 1
Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna? 5 Hur man fattar beslut i EU 6 Europavalet 2014 8 Så ha r ro star du 10 Den här broschyren har gjorts av Europaparlamentets informationskontor i Finland, justitieministeriet, LL-Center och Selkokeskus. Svensk LL-bearbetning: LL-Center Layout: Selkokeskus Bilder: Europaparlamentets och Europeiska unionens bildarkiv, justitieministeriet och Lehtikuva Tryck: Keski-Suomen Painotuote Oy, 2014 2
De gröna länderna på kartan hör till EU. Dessa länder är: 1. Belgien (e=använder euro) 2. Bulgarien 3. Cypern (e) 4. Danmark 5. Estland (e) 6. Finland (e) 7. Frankrike (e) 8. Grekland (e) 9. Irland (e) 10. Italien (e) 11. Lettland 12. Litauen 13. Luxemburg (e) 14. Malta (e) 15. Nederländerna (e) 16. Polen 17. Portugal (e) 18. Rumänien 19. Slovakien (e) 20. Slovenien (e) 21. Spanien (e) 22. Stor-Britannien 23. Sverige 24. Tjeckien 25. Tyskland (e) 26. Ungern 27. Österrike (e) 28. Kroatien 17 21 9 22 7 15 1 13 23 4 25 24 27 20 28 10 14 16 19 26 6 FINLAND 5 11 12 18 2 8 3 Europeiska unionen, alltså EU Europeiska unionen a r ett fo rbund da r olika la nder a r medlemmar. Europeiska unionen består av 28 europeiska la nder, 18 av dem anva nder den Europeiska unionens gemensamma valuta, euro. Turkiet, Makedonien, Serbien, Montenegro och Island underhandlar om att bli medlemmar i EU. 3
Alla finländare är också EU-medborgare. Därför får de röra sig fritt och vistas var som helst i alla EU:s medlemsländer. Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? Exempel på vad medlemskapet i EU betyder för Finland: Finland tar beslut tillsammans med andra EU-la nder. Finla ndarna a r med och besta mmer om gemensamma saker i alla EU:s institutioner. Finla ndska fo retag och finska medborgare kan fritt bedriva handel på EU-området. Andra EU-la nder kan inte diskriminera finla ndska produkter, fo retag eller arbetstagare. Finland fo ljer de regler och lagar som man gemensamt har kommit o verens om i EU. EU betalar fo r ma nga viktiga projekt på olika håll i Finland. Finland deltar i EU:s gemensamma utrikes- och sa kerhetspolitik. Vid behov fa r Finland hja lp och sto d av de andra EU-la nderna. 4
Det är lätt för finländare att börja arbeta i ett annat EU-land. Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna? Alla finla ndare a r också medborgare i EU. Medborgarskapet i EU ersa tter a ndå inte medborgarskapet i Finland, utan alla finla ndare a r fortfarande finska medborgare och de har finska pass. Som EU-medborgare har du följande rättigheter: Ra tt att ro ra dig och vistas på ett annat EU-lands område. Det a r också la ttare a n tidigare att arbeta i andra EU-la nder. Ra tt att ro sta och att sta lla upp som kandidat i kommunalvalen och i EU-parlamentsvalen i det EU-land da r du bor. Om du reser utanfo r EU och beho ver hja lp, fa r du hja lp hos Finlands ambassad. Om Finland inte har na gon ambassad i det landet, kan du so ka hja lp på ett annat EU-lands ambassad. Ra tt att va nda dig till Europaparlamentet eller till Europeiska ombudsmannen, om till exempel någon myndighet har behandlat dig fel. Du kan ocksa resa utan gra nskontroll inom Schengenområdet. Schengenområdet a r inte samma sak som EU men na stan alla EU-la nder ho r hit. Ocksa Norge, Island och Schweiz ho r till Schengenområdet. 5
Från vänster till höger: EU:s president, alltså Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Martin Schulz på en konferens i Paris den 12 november 2013. Hur man fattar beslut i EU I den Europeiska unionen finns många olika institutioner som fattar beslut. Europeiska ra det eller toppmo tet fo r EU-la ndernas ledare, som leder utvecklingen inom EU. Europaparlamentet, som representerar EU:s medborgare. Ministerra det eller Europeiska unionens råd, som representerar medlemsla ndernas regeringar. Europeiska kommissionen, som bereder och verksta ller EU:s beslut. Så här fattar man beslut inom Europeiska unionen: 1. Kommissionen ger ett fo reslag till en ny lag. 2. Parlamentet och ministerrådet beslutar oftast tillsammans om saken. 3. Kommissionen o vervakar att alla medlemsla nder fo ljer beslutet. 4. Domstolen lo ser tvister, om det uppstår sådana. 6
Europaparlamentet Europaparlamentet representerar alla EU:s medborgare. Parlamentet tar EU:s viktigaste beslut tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet ansvarar för följande saker: Parlamentet stiftar EU:s lagar tillsammans med ministerrådet. Parlamentet kan be att Europeiska kommissionen ger ett lagfo rslag. Parlamentet besta mmer om EU:s budget tillsammans med ministerrådet. Parlamentet godka nner ramarna fo r EU:s ekonomi under de kommande åren. Parlamentet godka nner nya medlemsla nder i EU och viktiga internationella avtal, till exempel handelsavtal. Hur va ljer man representanter till Europaparlamentet? Medborgarna i varje medlemsland va ljer sina egna representanter till Europaparlamentet. Det ordnas val vart femte år. Efter valet i maj 2014 kommer Europaparlamentet att ha 751 medlemmar. Parlamentets platser a r fo rdelade mellan medlemsla nderna enligt la ndernas befolkningsma ngd. Stora la nder har alltså flera representanter a n små la nder. Europaparlamentets ledamo ter bildar grupper utgående från sina politiska åsikter, inte enligt vilket land de kommer från. Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg och i Bryssel, den här bilden är från Strasbourg. Parlamentet va ljer ordfo rande fo r Europeiska kommissionen och godka nner kommissionens medlemmar. Parlamentet har också ra tt att upplo sa kommissionen. Parlamentet o vervakar kommissionens arbete. Alla parlamentets ledamo ter har ra tt att sta lla muntliga och skriftliga frågor till ministerrådet och kommissionen. Parlamentet utna mner den Europeiska ombudsmannen. 7
Europaparlamentets plenisal i Bryssel. Europavalet 2014 Alla medlemsla nder ordnar Europavalet samtidigt. Europavalet 2014 ordnas den 22 25 maj 2014. I Finland a r valdagen so ndagen den 25 maj 2014. Fo rhandsro stningen ha lls i Finland mellan den 14 och den 20 maj och utomlands mellan den 14 och den 17 maj. Finland va ljer 13 representanter till parlamentet. Varje parti eller valfo rbund fa r nominera ho gst 20 kandidater. Alla kandidater i valet a r kandidater i hela landet. 8
Vem får rösta? Du har ro stra tt i Finlands Europaval om du: a r finsk medborgare med hemkommun i Finland den 4 april 2014. a r medborgare i ett annat EU-land, du bor i Finland den 4 april 2014 och du har anma lt dig till ro stra ttsregistret. Du får ro sta i Europavalet om du fyller 18 år senast pa valdagen den 25 maj 2014. Din hemkommun a r oftast den kommun som du bor i. Du kan kontrollera det på na rmaste magistrat. Du kan la sa mera om ro stra tten på internet: www.vaalit.fi/17251.htm Vem kan du rösta på? Varje kandidat har ett eget kandidatnummer. Du kan ro sta på vilken kandidat som helst i Finlands Europaval. Du får information om kandidaterna till exempel via tidningar, teve och internet. Valhemlighet Som va ljare har du ra tt att sja lv besta mma om du vill ro sta eller inte. Du ska ocksa sja lv besta mma vem du vill ro sta på. Valhemlighet a r något som ho r till ro stra tten. Det betyder att du inte beho ver bera tta fo r någon vilken kandidat du ro star på. Ett meddelande om röstra tt skickas hem till dig Om du har ro stra tt i Europavalet fa r du ett meddelandekort på posten. Det postas ut i april. På kortet finns ditt namn, valdagens och fo rhandsro stningens datum och tider samt information om vilket ditt ro stningssta lle a r på valdagen. Om du har rösträtt får du ett meddelandekort på posten i april. Det ser ut så här men är större i verkligheten. Med kortet får du också en lista o ver sta llen na ra ditt hem da r du kan ro sta på fo rhand. 9
Så ha r ro star du Du kan va lja att ro sta antingen på valdagen eller under fo rhandsro stningen. Att rösta på valdagen Valdagen är söndagen den 25 maj 2014. Ro stningssta llena a r o ppna mellan klockan 9 och 20. På valdagen kan du ro sta endast på det ro stningssta lle som står i ditt meddelandekort. Förhandsröstning Om du inte kan eller vill ro sta på valdagen kan du fo rhandsro sta. Du kan fo rhandsro sta på vilket som helst av fo rhandsro stningssta llena. Förhandsröstningen börjar den 14 maj och slutar den 20 maj. O ppettiderna fo r sta llen som finns na ra dig finns på listan som du får med meddelandekortet. Vem kan hja lpa dig? Valfunktiona rerna och valbitra den ger ra d och hja lper dig i alla situationer. Om du inte sja lv kan skriva kandidatens nummer på ro stsedeln, kan du be att ett valbitra de fo ljer med dig till valba set. Du kan också ta med dig ett eget valbitra de. Valbitra det får inte bera tta fo r någon vem du har ro stat på. Att rösta hemma Om du har en sva r funktionsnedsa ttning eller en kronisk sjukdom kan du fo rhandsro sta i ditt hem. Om du vill ro sta hemma ska du anma la det genom att ringa till centralvalna mnden i din kommun senast den 13 maj 2014 fo re klockan 16. Telefonnumret hittar du på ditt meddelandekort. Det finns också en blankett som du kan anva nda. Om du har en na rsta endeva rdare som vill ro sta hemma samtidigt som du ska också han eller hon anma la sig till centralvalna mnden. Om man a r intagen pa sjukhus eller någon annan institution kan man ro sta på fo rhand da r. 10
Innan du röstar Ta med dig ett identitetsbevis na r du går fo r att ro sta. Ett identitetsbevis a r ditt pass, personkort, ko rkort eller något annat officiellt dokument med ditt fotografi. En valfunktiona r tar emot dig på ro stningssta llet. Valfunktiona ren kontrollerar fo rst din identitet genom att se på ditt identitetsbevis. Sedan ger han eller hon en ro stsedel åt dig. Så ha r röstar du på valdagen 1. Gå in i valbåset fo r att fylla i ro stsedeln. På ro stsedeln skriver du tydligt numret på den kandidat du vill ro sta på. Du får ro sta bara på en kandidat. Om du inte kommer iha g numret, kan du kontrollera det på en lista som finns i valbåset. Skriv ingenting annat a n kandidatens nummer på ro stsedeln. 2. Vik ihop ro stsedeln så att ingen kan se numret. Det finns ett streck på ro stsedeln da r du ska vika ihop den. 3. Gå tillbaka till valfunktiona ren. Valfunktiona ren sta mplar din vikta ro stsedel. 4. La gg din ro stsedel i valurnan. Så ha r röstar du på förhand 1. Gå in i valbåset fo r att fylla i ro stsedeln. På ro stsedeln skriver du tydligt numret på den kandidat du vill ro sta på. Du får ro sta bara på en kandidat. Om du inte kommer iha g numret, kan du kontrollera det på en lista som finns i valbåset. Skriv ingenting annat a n kandidatens nummer på ro stsedeln. 2. Vik ihop ro stsedeln så att ingen kan se numret. Det finns ett streck på ro stsedeln da r du ska vika ihop den. 3. Gå tillbaka till valfunktiona ren. Valfunktiona ren sta mplar din vikta ro stsedel och ger dig ett brunt valkuvert. Du la gger sja lv din ro stsedel i kuvertet och klistrar fast det. 4. Sedan ber valfunktiona ren dig att skriva ditt namn på en blankett. Pa det sa ttet intygar du att du sja lv har fyllt i ro stsedeln, fått den sta mplad, och lagt den i kuvertet som du klistrat fast. 5. Till slut la gger valfunktiona ren ditt kuvert och den undertecknade blanketten i ett gult kuvert och skickar det till centralvalna mnden. Nu har du röstat och kan la mna röstningssta llet. 11
Det här är en lättläst broschyr om Europeiska unionen (EU) och om Europaparlamentet. I broschyren kan du också läsa om Europavalet 2014 och om hur du röstar. Du kan också ladda ner broschyren på webbplatserna www.europarl.fi/sv, www.vaalit.fi/sv eller www.papunet.net/ll-sidor