Slutrapport: Inhalationsexponering i träpelletsindustrin kan de höga nivåerna minskas? Bakgrund Träpellets produceras av kutterspån och sågspån från framförallt tall och gran. I tidigare studier har väldigt höga halter av trädamm noterats där 33-45 % av mätningarna ligger över nivågränsvärdet (NGV) för trädamm på 2 mg/m 3. Andra ämnen som uppmätts men i lägre halter är hartssyror, kolmonoxid, formaldehyd, acetaldehyd samt flyktiga organiska föreningar (VOC) som terpener och hexanal. Vid undersökningar av faktorer som kan påverka exponeringsnivå, så kallade determinanter, har det noterats höga exponeringar vid till exempel städning med och utan tryckluft. Determinanter används i ökad utsträckning för att kunna förklara skillnader i exponering mellan företag men också mellan individer och är en viktig del i processen för att förstå och kunna minska exponeringar inom olika arbetskategorier. För att analysera toppexponeringar av damm kan direktvisande instrument som DataRAM användas och för att identifiera vilka arbetsmoment som orsakar olika exponeringstoppar har det tidigare använts arbetsdagböcker som arbetstagarna själva fyller i. En annan metod är PIMEX där videofilmning av arbetstagaren sker i samband med den direktvisande exponeringsmätningen. Hälsoeffekter kopplat till trädammexponering är bland annat irritation i ögon, näsa och på hud, samt luftvägsbesvär som astma och minskad lungfunktion. Trädamm är klassat av IARC som carcinogent för människa (grupp 1) medan formaldehyd är klassat som troligen carcinogen för människa (grupp 2A) och acetaldehyd som möjligen carcinogen för människa (grupp 2B). Hartssyror kan ge hudsymtom, astma och påverka lungfunktionen. I samband med skeppning av träpellets har det förekommit dödsolyckor på grund av kolmonoxidförgiftning, vilket gör att det är ett ämne som bör kontrolleras vid lagring av träpellets. Mikroorganismer kan påverka hälsan men endast ett fåtal mätningar av mögelexponering har genomförts i pelletsindustrin. När det gäller hälsoeffekter är det också viktigt att titta på hur exponeringen ser ut över dagen eftersom en jämn exponeringsdos under en hel dag kan ha andra hälsoeffekter än när samma genomsnittshalt fås av korta perioder med höga halter. 1
Syfte Det övergripande syftet med projektet var att med direktvisande instrument och med analys av determinanter kunna minska den höga dammexponering som finns i träpelletsindustrin. Mer specifikt var projektets syften: 1. Att kartlägga exponeringen för trädamm, hartssyror, flyktiga organiska föreningar och kolmonoxid i träpelletsfabriker, både i nybyggda och äldre företag. 2. Att identifiera olika arbetsmoment med hög exponering med hjälp av direktvisande instrument. 3. Att analysera determinanter i industrin med statistiskt relevanta metoder på bland annat individ- och företagsnivå. 4. Att på ett pedagogiskt sätt redovisa resultaten för industrin med hjälp av bland annat direktvisande instrument och videofilmning. 5. Att utbilda personalen och företagsledningen på olika sätt att minska arbetstagarnas exponering. 6. Att visa var tekniska åtgärder kan införas för att minska exponeringen. 7. Utvärdera om de tekniska åtgärder som har införts och den utbildning som har erbjudits har haft någon effekt på exponeringsnivåerna. Resultat Personburna mätningar av trädamm Totalt genomfördes 243 personburna mätningar av inhalerbart damm i projektet vid 6 företag. Mätningarna genomfördes innan och efter utbildning vid tre av företagen (A, D och F) medan vid de andra tre företagen genomfördes endast mätningar innan utbildning. Detta eftersom företagen lades ner eller bytte ägare under projektets gång. Mätningarna av trädamm jämfördes med NGV för trädamm som är 2 mg/m 3 som inhalerbart damm under en åtta timmars arbetsdag. Eftersom några av mätningarna genomfördes under 12 timmar beräknades ett gränsvärde för dessa mätningar på 1,3 mg/m 3 vilket motsvarar samma dygnsdos av trädamm som vid en exponering på 2 mg/m 3 under 8 timmar. Halterna av trädamm varierade mellan <0,11 och 32 mg/m 3 med en genomsnittshalt på 0,81 mg/m 3 (tabell 1, bilaga 1). Vid 8 % av mätningarna var halterna över NGV för trädamm vilket är lägre än vid våra två tidigare studier där 45 % respektive 33 % av mätningarna överskridit nivågränsvärdet. En skillnad som noterats från våra tidigare projekt är att alla företagen använder centraldammsugare vilket inte gjordes alls i tidigare studier. Detta kan vara en bidragande faktor till de lägre halterna. En skillnad sågs också mellan olika arbetsgrupper där dagarbete hade den högsta genomsnittshalten och lastningen den lägsta. Detta skiljer sig från tidigare studier där högst halter har setts i produktion. 2
Det är dock viktigt att notera att 52 % av mätningarna hade löst damm på filtret vilket gör att det kan vara en underskattning av halterna. Hur stor denna underskattning är vet vi inte men det kan betyda att exponeringen är högre. Direktvisande mätningar med DataRAM gjordes i över 1 800 timmar och halterna kopplades till arbetsdagböcker ifyllda av arbetstagarna. Det visade att städning med och utan tryckluft, arbete i pressarna och underhåll var det som gav höga halter av damm. Exempel på direktvisande mätning med DataRAM kopplat till arbetsdagboken visas i figur 1 och 2 i bilaga 1. Filmning med PIMEX och DataRAMen visade på många arbetsmoment där höga halter noterades under relativt korta arbetsmoment som lastning av pellets och spån med lastare, körning med truck av paketerade pellets och arbete utomhus. När det gällde analys av determinanter på företagsnivå så var dessa svåra att analysera. Två företag hade lägre halter än de övriga (företag D och E, p=0,024 respektive p=0,026) men inga säkra faktorer kunde förklara denna skillnad statistiskt. Dessa företag har dock fler punktutsug och fler täckta transportörer vilket kan ha bidragit till de lägre halterna. Anledningen till att det är svårt att analysera determinanterna statistiskt beror bland annat på att det är en mycket hög inom-individsvariation och inom-dagsvariation där statistiska analyser visar att dessa står för 59 till 89 % av variationen (tabell 2 och 3, bilaga 1). Att en så stor variation sågs inom individen har vi sett tidigare inom träpelletsindustrin. Detta stämmer också överens med variationen vi ser i rapportering av utförda arbetsuppgifter och när vi har följt dem i fält. Dessutom har andra studier visat på hög inom-individsvariation vid arbete utomhus, med korta arbetsmoment, utan punktutsug och i miljöer där exponeringen sker från en rörlig källa vilket ofta är fallet vid produktion av träpellets. Inom-individsvariation förknippas ofta med faktorer kopplade till anläggningen och organisation av arbetet, medan mellan-individsvariation kan kopplas till individers arbetsmetoder samt skillnader mellan företag. Resultaten pekar därför på att åtgärder ska inriktas på anläggningarna och organisationen av arbetet och inte på de enskilda individerna. Ett mål med studien var att undersöka om halterna av trädamm kunde minskas med hjälp av utbildning av arbetstagare och arbetsledare. Mätningar innan och efter utbildning gjordes som sagt endast vid tre av företagen (A, D och F). Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde ses mellan mätomgångarna (p=0,45) utan halterna verkar till och med var något högre efter utbildningarna (tabell 1, bilaga 1). Detta kan bland annat bero på den stora inomindividsvariationen som ses i studien vilket gör att ett mycket stort antal mätningar skulle behövts för att kunna hitta eventuella skillnader i trädammsexponering före respektive efter utbildning. 3
Övriga exponeringsmätningar Runt 160 personburna mätningar har gjorts för terpener, aldehyder (formaldehyd, acetaldehyd, akrolein och hexanal), aceton, VOC (som totalhalten och terpener) och kvävedioxid. Resultaten visade på låga halter jämfört med nivågränsvärdet för respektive ämne och i samma nivå som setts i tidigare undersökningar inom träpelletsindustrin (tabell 4, bilaga 1). Hexanal är omdiskuterat som ett möjligt arbetsmiljöproblem vid produktion av träpellets. Våra halter, <0,02-0,36 mg/m 3, är dock mycket låga jämfört med nivåer där irritation har noterats (400 mg/m 3.) De försöken var dock en akutstudie där exponering endast skedde i 2 timmar. Men resultaten från denna studie indikerar att hexanal inte är ett arbetsmiljöproblem vid tillverkningen. Däremot skulle det kunna vara ett problem vid lagring av träpellets i bostäder. Stationära mätningar av terpener, aldehyder, VOC och kvävedioxid visade också på låga halter. De stationära mätningarna av trädamm var lägre än de personburna mätningarna, med lägst halter i kontrollrummet och högst halter i lagret (tabell 5 i bilaga 1). Det visar att det är viktigt att genomföra personburna mätningar för partiklar som trädamm för att kunna göra riskbedömningar för arbetstagarna. Kolmonoxid mättes stationärt i lager på 4 av företagen (B, D, E och F) eftersom de andra företagen endast hade silos för förvaring av träpellets. Resultaten visade på låga medelhalter (medel: 0,3 mg/m 3, spridning: 0-9 mg/m 3 ) jämfört med NGV på 40 mg/m 3. Även om våra resultat visar på låga halter är det viktigt att vid arbete i slutna utrymmen där pellets lagras eller har lagrats alltid bära personburna mätare som larmar vid höga halter av kolmonoxid eftersom halterna kan variera snabbt och dödsolyckor har skett. Vid mätning av mikroorganismer genomfördes luftburna mätningar och materialprov på spån och träpellets. De luftburna mätningarna visar att halterna varierar mycket mellan provtagningsplatser och mättillfällen. En del av variationen beror troligen på att halten av mikroorganismer normalt varierar bland annat på grund av årstid. Materialproverna visade på högre halter i spånet vilket var förväntat eftersom spånet är relativt blött. Mikroorganismer sågs också i träpelletsproverna men om detta kan ha någon hälsopåverkan är osäkert. I frågeformulär utlämnade till arbetstagarna rapporterar 3 % problem med frossa som skulle kunna vara en indikation på exponering för mögel. Sammantaget tyder detta på att mögelexponeringen inte är så omfattande men att den finns. Hälsoundersökningar och enkäter I samband med exponeringsmätningar har undersökningar av lungfunktion och inflammation i luftvägarna genomförts före och efter arbetspass. Enkäter som användes i studien var följande: o En enkät i samband med undersökning av inflammation i luftvägarna o Kroniska effekter på hud samt övre och nedre luftvägarna o Akuteffekter över arbetsdagen i ögon, näsa, luftvägarna och på huden o Psykosociala frågor angående arbetsmiljön o Användning av andningsskydd 4
Lungfunktionen undersöktes med spirometri och värden som mättes var forcerad vitalkapacitet, FVC, samt FEV 1, som är den volym som andas ut under den första sekunden efter full inandning. Vid jämförelse med ERS (European respiratory society) referensvärden låg arbetstagarnas lungfunktion i genomsnitt på 106 % (69-146 %) för FVC och 102 % (62-142 %) för FEV 1, se tabell 1 i bilaga 2. En statistiskt signifikant minskning i FVC kunde ses över ett arbetspass för hela gruppen (p=0,005) men inte för FEV 1 (p=0,238) när hänsyn tagits till de upprepade mätningarna som gjorts på deltagarna i studien. Resultatet tyder dock på att arbetstagarna påverkas av exponeringen under en arbetsdag eftersom man normalt får en bättre lungkapacitet över dagen. För att undersöka inflammation i luftvägarna mättes kvävemonoxid med instrumentet NIOXmino. Värdena varierade mellan 5 och 194 ppm. Värden under 50 ppm anses som normala och endast 9 värden översteg detta värde och kunde då kopplas till att personerna hade astma eller var förkylda vilket ger högre värden. En ökning i värde över arbetsskift skulle kunna tyda på en ökad inflammation men det sågs inte i studien. Vid undersökningen med NIOXen tillfrågades deltagarna om de var förkylda och snuviga. Vid 52 % av 255 mättillfällen rapporterade deltagarna att de var förkylda och/eller snuviga. Detta känns som en mycket hög andel och eftersom mätningarna har gjorts alla månader på året utom juli och december kan fyndet inte endast bero på en årsvariation. Alla deltagare fick också svara på en enkät med frågor om effekter på hud samt övre- och nedre luftvägarna. Jämfört med en kontrollgrupp till en tidigare enkätstudie i träpelletsindustrin noterades att de exponerade hade mer torrhet i näsan (p=0,031) där 28 % rapporterar detta hos de exponerade jämfört med 15 % i kontrollgruppen. Inga andra effekter visade någon statistisk signifikant skillnad. För att undersöka om någon effekt sågs för besvär under en arbetsdag tillfrågades arbetstagarna ungefär en gång i timmen om de hade några symtom i ögon, näsa, luftvägarna eller på huden. I tidigare studier har en stor andel besvär setts i ögon (37 %) och näsa (52 %) medan det nu sjunkit till 8 respektive 13 %. För andning och hud rapporterade 5 % att de hade blivit sämre över arbetsskiftet. En förbättring över arbetsskift rapporterades av arbetstagarna för symtom i ögon (10 %), näsa (16 %), andning (5 %) och huden (6 %). Alltså rapporterar en högre andel av arbetstagarna en förbättring för alla symtom utom för andning som ligger på samma nivå. Vid tidigare undersökningar i träpelletsindustrin noterades högre halter av trädamm på företag där vi uppfattade att arbetet var mer fritt och att arbetstagarna trivdes bättre. Därför lades ett frågeformulär till med frågor om den psykosociala arbetsmiljön. Ingen skillnad kunde ses mellan företagen men det som var slående var att alla företag hade en dålig psykosocial miljö gällande kontakt med närmaste chef, sammanhållning, ansvar och befogenheter (tabell 2, bilaga 2). Vilken betydelse detta fynd har är osäkert men det är en viktig del för arbetsplatserna att arbeta med. Redovisningen har endast skett på gruppnivå för att vara noga med att inte lämna ut arbetstagarna. 5
Vid slutet av varje arbetspass tillfrågades arbetstagarna om de hade använt andningsskydd. Vid 14 % av arbetspassen angav de att de hade använt andningsskydd. En skillnad i användning sågs innan utbildningen då andningsskydd endast användes vid 10 % av arbetspassen. Efter utbildning användes andningsskydd vid 21 % av arbetspassen, men en skillnad sågs mellan de tre företagen som deltog i utbildningarna (tabell 3, bilaga 2). Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Det övergripande syftet och delsyftena har alla genomförts. I metoden beskrivs att undersökningar skulle genomföras på 4 företag som tillverkade träpellets och det skulle genomföras fyra omgångar av exponeringsmätningar per företag. Eftersom ett mål var att ha med nybyggda, äldre företag och 2 företag som ingått i forskargruppens tidigare studie finansierad av FAS (Dnr 2003-0084, år 2004 2008) valdes 5 företag med färre mätomgångar på enstaka företag. Under projektets gång lades dock tre av dessa företag ned eller bytte ägare (B, C och E). Därför inkluderades ytterligare ett företag (D). Detta leder till att 6 företag har ingått i studien men endast 3 har deltagit i mätningar före och efter utbildningsinsats. Kartläggning av hartssyror var planerat i projektet. Eftersom kolonnen som används vid analysen på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro gick sönder och en liknande kolonn inte gick att inköpa blev inte proverna analyserade innan denna avrapportering. Några ändringar har gjorts i kommunikationsplanen. Detta bland annat på grund av att en större vikt lades på detta område (se nästa punkt) och då ändrades vissa tänkta strategier i arbetet. Den utbildningsplan som utvecklades till personalen gjordes på egen hand i forskargruppen och inte tillsammans med PiR (pelletsindustrins riksförbund). Ingen referensgrupp bildades med PiR, företagshälsovård och fackföreningar eftersom vi valde att ha tätare kontakt med företagen istället. Vi har dock varit i kontakt med PiR och redovisat projektet och d estödde projektidén. Företagens företagshälsovård har informerats under projektets gång när tät kontakt fanns med företaget och företagshälsovården. Resultaten är inte heller redovisade i internationella tidskrifter och konferenser än men detta är planerat (se nästa avsnitt). Spridning av resultaten Under hela projektets gång har vi arbetat med kommunikationen. I början av projektet togs en kommunikationsplan fram tillsammans med en kommunikationsstrateg där budskap, målgrupper och kanaler för kommunikation lyftes fram. De primära budskapen var: 1. Arbetsmiljön påverkar en människas hälsa 2. Damm och partiklar från olika miljöer påverkar människors hälsa 3. Träpellets tillverkas av naturliga råvaror från skogen 4. En bra produkt kräver friska människor i tillverkningen De primära målgrupperna var arbetstagarna och arbetsledarna på fabrikerna samt andra pelletsfabriker. Men även företagshälsovård och forskare är viktiga målgrupper. Bildspråk, personliga möten, presentationer och internet sågs som viktiga kanaler vid kommunikationen. 6
Utbildning Riktad utbildning har genomförts för arbetstagarna på 4 av företagen (A, B, D och F) och för arbetsledarna på 3 av företagen (A, D och F). Syftet med utbildningarna för arbetstagarna var att öka deras medvetenhet om riskerna i arbetsmiljön samt att arbeta fram förslag för att minska exponeringen för trädamm på respektive företag. Resultaten från mätningarna av trädamm redovisades vid två tillfällen på 4 timmar per företag med hälften av arbetstagarna per träff. Träffarna innehöll fyra olika delar: 1. Introduktion angående bakgrunden till projektet och hälsoeffekter vid exponering för trädamm. 2. Arbetstagarna fick klassa sin egen exponering genom att välja bilder på sina arbetsmoment och välja ut de fem moment de trodde stod för den högsta (röda prickar) respektive lägsta (gröna prickar) exponeringen för trädamm (figur 1, bilaga 3). 3. Resultaten från mätningen redovisades och arbetstagarna fick mestadels titta på PIMEX-filmerna vilket gav mycket bra diskussioner. Dessutom redovisades arbetsmoment som studien identifierade gav höga exponeringar och markerades med blå prickar vid bilderna av arbetsmomenten (figur 2, bilaga 3). 4. Åtgärdsförslag togs fram kring hur halterna av trädamm kan minskas på arbetsplatsen (figur 3, bilaga 3). I samband med detta gick alla deltagare ut på fabriken för att titta på sin arbetsmiljö. Viktiga delar av dagen var att: o arbetstagarna fick röra på sig vilket gjordes i moment 2 och 4 o redovisningen var både muntlig samt visuell (foton, prickar i olika färger och filmer) o ingen Power Point användes för att försöka minska avståndet mellan utbildaren och arbetstagarna o all skriftlig dokumentation gjordes av utbildaren Arbetstagarna fick i slutet av träffen utvärdera dagen. Totalt deltog runt 40 arbetstagare på företagen. Träffarna resulterade i 50-100 åtgärdsförslag per företag. Förslagen handlade om allt från nya torksystem till hur användningen av andningsskydd kunde öka (tabell 1, bilaga 3). De flesta åtgärderna kräver inga stora ekonomiska investeringar. Utvärderingen visade att nästan alla av deltagarna ansåg att informationen som gavs var till nytta och tyckte att det var givande att diskutera åtgärdsförslag. Flera kommentarer pekade på att deras riskmedvetenhet hade ökat. Våra erfarenheter från utbildningarna var positiva och att arbetstagarna var engagerade. Utbildningen för arbetsledarna var 2 timmar och byggde på resultaten samt åtgärdsförslagen som tagits fram av arbetstagarna. Arbetsledarna fick bland annat klassa hur svårt de trodde att en åtgärd var att införa och hur mycket åtgärden skulle betyda för arbetstagarnas exponering. Ett genomgående tema var att arbetsledarna tyckte att användning av andningsskydd är en enkel åtgärd som har stor påverkan på exponeringen. Detta gör att det är fortsatt viktigt att påpeka att personlig skyddsutrustning endast ska användas i nödfall och att det är osäkert hur mycket de skyddar. Till exempel visar en studie av IVL där bland annat 28 friskluftsmasker 7
undersöktes att skyddsfaktorn kan variera mellan 1-30 000 med en median på 32. Skyddsfaktorn beskriver hur många gånger lägre halten är innanför andningsskyddet jämfört med utanför. Studien visade också att ett bättre skydd sågs vid låg arbetsbelastning. Rapporter Resultaten har redovisats skriftligt två gånger för de företag som deltagit i utbildningen, annars en gång. En muntlig redovisning har gjorts av resultaten vid utbildningen och en när alla mätningar hade genomförts på de tre företag som deltagit i alla mätningar. Dessutom gjordes en populärvetenskaplig sammanfattning till de 3 företagen som deltagit i alla delar i projektet samt en allmän för hela projektet (bilaga 4). Sammanfattningen valdes att göras i bokformat. Konferenser Studien och resultat från studien har redovisats vid konferenserna Pellets12, Värmekraft 2013, Pellets14 och Second international workshop on pellet safety 2014. Pellets12 och 14 anordnas av SVEBIO (Svensk bioenergiförening). Vid alla fyra tillfällena har projektledare Katja Hagström varit inbjuden att prata. Katja Hagström och Eva Andersson är också med och anordnar en sektion om damm på ICOH i Seoul, Sydkorea (International commission on occupational health) 2015 där resultat från projektet kommer att presenteras. Den 10 juni 2014 planerades en konferens inom serien Arbetsmiljödagarna vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro som tyvärr fick ställas in på grund av för få deltagare. Resultaten kommer dock att presenteras vid ett senare tillfälle på en Arbetsmiljödag eller liknande. Abstrakt och artiklar Ett abstrakt har skickats in till Medicinska riksstämman 2012 med titeln Att sprida resultat till arbetstagarna vid exponeringsmätningar - en metodbeskrivning och presenterades som en poster. Inga vetenskapliga artiklar har hittills publicerats men artiklar med följande innehåll är planerade: Exponering för damm, hartssyror, flyktiga organiska föreningar, kvävedioxid, kolmonoxid och mögel samt trender i exponering Variation för halten av trädamm inom-dag, inom-individ, mellan-individ och mellanföretag Utvärdering av determinanter utifrån direktvisande mätningar av trädamm Utvärdering av akutbesvär kopplat till direktvisande mätningar samt pumpad provtagning av damm Redovisning av lungfunktion och inflammationsmarkörer i övre luftvägarna Långtidsuppföljning av redovisade besvär vid produktion av träpellets (2001-2013) 8
Slutsats Jämfört med tidigare studier har halterna av trädamm sjunkit men fortfarande är 8 % av mätningarna över nivågränsvärdet. Hälsoundersökningarna tyder på en påverkan på lungfunktion, problem med snuva och torrhet i näsan. Det visar att det fortfarande finns behov av att minska halterna av trädamm för att skydda arbetstagarnas hälsa även fast halterna har sjunkit. Ingen minskning av halterna jämfört med innan och efter utbildningarna kunde ses. Detta beror troligen på flera faktorer, till exempel för kort tid mellan mätomgångarna för att företagen skulle hunnit med att genomföra föreslagna åtgärder. Det kan också bero på variationen i halter av trädamm. I variationsanalyserna står inom-individvariationen för en majoritet av den totala variationen, vilket gör att många mätningar skulle behövas för att kunna påvisa eventuella skillnader. Denna stora inom-individsvariation pekar också på att åtgärder som innefattar hela produktionsprocessen och därmed alla arbetstagare behöver genomföras för att kunna minska halterna av trädamm. Åtgärder på individnivå, som andningsskydd, är därför inte den optimala lösningen. Det är viktigt att kommunicera detta med bland annat arbetsledare som nämner andningsskydd som en enkel och effektiv lösning för att minska dammexponeringen för arbetstagarna. Determinanter som noterades ge höga halter av trädamm är bland annat städning med och utan tryckluft, arbete vid pressarna och underhåll. Toppar av exponering sågs också vid andra arbetsmoment som arbete ute, lastning av spån och pellets. Två företag hade signifikant lägre halter jämfört med de andra men inga specifika faktorer som kunde förklara denna skillnad kunde identifieras med säkerhet. En skillnad från detta projekt jämfört med tidigare är att alla företag har centraldammsugare vilket indikerar att det minskar halterna av trädamm. Andra faktorer som verkar minska halterna är undertryck i pressarna och täckta transportörer. Vi tycker att satsningen på kommunikation har varit mycket lyckad. En ökad medvetenhet angående riskerna sågs bland annat genom att arbetstagarna började använda andningsskydd mer efter utbildningarna vid de moment där man ännu inte hunnit med att genomföra tekniska åtgärder. Att tillsammans med arbetstagarna ta fram åtgärdsförslag gav också en rad praktiska råd och åtgärdsförslag. En sak som infördes efter utbildningen var bland annat inköp av friskluftsmasker vid två av fabrikerna. Men som nämnts ovan så är andningsskydd inte en ideal lösning utan åtgärder behöver genomföras inom hela anläggningen för att minska exponeringen. Dessutom är det osäkert hur mycket andningsskydd skyddar där bland annat skäggväxt, utformning och arbetsbelastning är faktorer som kan påverka skyddet. Ekonomi Projektet har kunnat genomföras inom ramen för beviljade medel. Den ekonomiska redovisningen bifogas som bilaga 5. 9