Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 6, 29 Sju retoriska tricks Kommunexperten fortsätter sin serie om argumentationsteknik och vi har nu kommit fram till den fjärde artikeln. I många kommuner med låga finansiella betyg och speciellt nu under finansiell kris gäller det att kunna retoriken för negativ resurstilldelning.politiker som har den ekonomiska tillväxtens argumentationsteknik som inövade reflexer i sin vardag finner den mindre praktisk och står inför alternativen att lämna politiken eller lära om Sidan 29. Analyserade kommuner i det här numret Alingsås har delbetyg A på alla analysfrågor. Alingsås förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Ett orosmoln är sparnivån 28 som kanske inleder Sidan 5 Arbetsmarknaden är ömtålig i Färgelanda genom att det i kommunen finns ett stort företag, en arbetsgivare som är underleverantör i bilbranschen. Folk flyttar om man inte har jobb i kommunen och befolkningen föråldras i snabb takt. Det är främst samhällsbyggargenerationen 26 44 år som Sidan 14 Gislaved är A-kommun och har delbetyg A på alla analysfrågor. I kommunen finns överkostnader men för att klara ekonomin använder sig kommunen av skatte höjningar. Men vad man politiskt anser vara en effektiv åtgärd, då inte bara ekonomin Sidan 22 Härnösand har det lägsta finansiella betyget en kommun kan få, betyget D. Vad värre är finns ett delbetyg D även på finansiella möjligheter, så kommunen kan inte räknas hem, vilket sätter stämpeln varningsflagg på kommunen. Det indikeras dock Sidan 31 Kil ligger på plats 255 av Sveriges 29 kommuner vad gäller storleken på bruttoförpliktelsebeloppet per invånare. På analysfrågan Kommunskuld får Kil betyg D. Den politiska ledningen i Kil sköter inte den vardagliga ekonomin i kommunen och inte heller tillfredsställande i Sidan 38 Det är lönsamt med överbudspolitik i Lund då den som driver en sådan vinner röster. Sparandet är för lågt i kommunen. Lund ligger nära betyget på nyckeltalet sparnivå, samtidigt som kapitalbildning har betyget. Det senare betyder Sidan 44 På analysfrågan Finansiell hälsa får Älvsbyn delbetyg A. Älvsbyns amorteringsförmåga är men med betyget på förpliktelsebeloppet får Älvsbyn delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Älvsbyn har ordning på den vardagliga ekonomin i förvaltningarna och nu ska man även klara den Sidan 51 En tillbakablick i Lindesberg visar en kommunledning som alltid haft det svårt att sköta den vardagliga ekonomin och presterat alldeles för låga sparnivåer. Det visar sig i analysfrågorna Kommunskuld och Finan siell hälsa där Lindesberg får betyg C. Däremot får kommunen betyg Sidan 57 Gör Kommunexperten politik? Efter varje nummer av Kommunexperten kommer kommentarer per e-post att: Ni kunde inte låta bli att göra lite politik igen!. Idag är sambanden mellan priser och löner något som är accepterat i alla politiska läger. Men det finns en tredje företeelse i detta system som börjar bli kritisk och det är skatter och bidrag. Kommunexperten menar att det finns en växande obalans mellan de som har skyldig heten att betala och de som har rättigheten att nyttja så får vi påpekandet att vi gör politik Sidan 2 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner är Alingsås på plats 14 och Gislaved på plats 27. Högst upp ligger fortfarande Höganäs. Sidan 11

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Alingsås...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Färgelanda...14 Omvärldsanalys: Ekonomisk teori: Objektivitetsproblemet...2 Gislaved...22 Praktik: Argumentationsteknik 4...29 Härnösand...31 Kil...38 Lund...44 Älvsbyn...51 Lindesberg...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknads föringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Kort time-out och nystart Behovet i en demokrati av en fri, privatägd och obunden tidning för kommunsektorn i ett land med självstyrelse ambitioner är förverkligad trots att det inte utkom något nummer i juni. Nr 6 som du nu håller i kom ut i juli. Det blev en av omständigheterna framtvingad time-out i juni. Nu fortsätter utgivningen varje månad som vanligt. Tidningen ändrar inte utseende eller innehåll. Anledningen är att du läser en framgångsrik tidning. Det har lett till att Förlaget Kommunexperten AB den 1 juni i år köptes av Svensk Kommunrating AB och numera ingår som en enhet i Svensk Kommunrating det företag som hittills levererat underlagen för alla artiklar till Kommunexperten. Personal har bytt arbetsgivare och när man jobbat från hösten 27 med första utgivningsdatum i januari 28 är det svårt att be personal skjuta på semestern ytterligare efter mer än 18 intensiva månader i ett riskfyllt utvecklingsprojekt som haft målet att leva på det egna kassaflödet från start. Det har varit både nervigt och spännande eftersom personalen också varit delägare! Vi byter nu redaktör. Vi byter också orginalare och tryckeri. Det är tider då kostnader kan pressas och det tar sin tid att introducera nya medarbetare. Jag hoppas du förstår att vi behöver, vad som nu kallas, en månads time-out inför en nystart i juli i ny regi. Det är våra ambitioner att det antal kommuner som vi åtagit oss att analysera och publicera per år skall hållas. Du kommer snart att finna att du får vad du köpt som prenumerant. Det kommer också efterhand nya tjänster som nu är under utveckling. Samma program som tidigare De som sticker ut idag sysslar inte med politik utan enbart med fakta om verkligheten. Detta benämns ofta för saklighet. Kommunexperten gör det med hjälp av en analysmodell som är så enkel att du bara på fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun. Även om en kommun analyseras som ett litet land så lär sig en läsare att först snabbt ta del av fyra sidor standardiserad text, därefter det speciella för kommunen ifråga och så avslutande rekommendationer de två senaste momenten på en sida vardera. Kommuner är olika Det är lika meningslöst att prata om ett genomsnittligt börsbolag som en genomsnittlig kommun. Ändå analyserar experter och utredare genomsnittskommunen som garanterat inte finns i verkligheten. Läsare av Kommunexperten vet därför att det mesta som produceras om kommuner endera är allmänt tyckande eller för det mesta helt fel från problem till slutsats. Det finns inget kollektiv för kommuner. Och bara i Kommunexperten ses de som individuella kommuner. Framtidens ekonomi redan idag I Kommunexperten ges kommuner finansiella betyg därför att det tydliggör det finansiella läget. Ratingen sker öppet så alla kan förstå varför en kommun fått ett visst betyg och vet hur man kan bli bättre. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Det betyder att om framtida generationer tar över kommunen med nuvarande finansiella styrka så kommer man att klara alla ekonomiska åtaganden. Det gäller att ha ett A-betyg varje år in i framtiden. Så styrs länder och så bör också kommuner styras för att trygga välfärden. Kommunexperten i digital form Förutom i pappersformat blev Kommunexperten digital innan första året var till ända (28). Det efterfrågandes då flera ville ha den lätt tillgänglig inom varje arbetsställe. Den versionen har ett högre pris. Dessutom tillkom en ny webbplats på nätet: www.ehandel.kommunexperten.se. När nya prenumeranter ville ha tillgång till tidigare utgivna tidningar med kommunanalyser och andra artiklar blev ehandelsplatsen ett digitalt bibliotek och motsvarande kunder: bibliotekskunder. Förutom kommunföreträdare, företag, som befinner sig i lokaliseringsfönster, investerare, ekonomijournalister, banker, finansbolag, fonder, fastighetsbolag, konsulter, mäklare mm så har en ny kundkategori dykt upp: fria gymnasieskolor med samhällsvetenskapliga linjer. Varje klass blir bibliotekskund. Vi undrar vad som nu kommer att hända när ungdomar i många kommuner blir duktigare på kommunens ekonomi än vad någon är i kommunhuset. En av våra ambitioner är att öka det sakliga tempot i kommunsektorn. Härnösand med varningsflagg I detta nummer analyseras som vanligt åtta kommuner och Härnösand blir den tredje kommunen som inte kan räknas hem och tillfogas den del i D- tabellen i ratinglistan som har varningsflagg. Förmodligen kommer krisen att fylla på denna del med kommuner från D-tabellens undre del. Den fjärde retorikartikeln Retorik och argumentationsteknik uppfattas av många som oseriös verksamhet och är till för att förleda folk. Men det är ett verktyg som kan användas i både det godas och ondas tjänst. Är en morakniv i händerna på en mördare en ond kniv och en annan morakniv i händerna på en snickare en god kniv? Inte sällan målar politiker in sig i hörn med god retorik och så förändras förutsättningarna. Ibland får man ta till lite fula tricks på kort sikt för att klara sig i debatten. Här möter du ett antal gångbara retoriska tricks vid negativ resursfördelning. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Alingsås Alingsås säkerhetsmarginalernas mästare Alingsås är en ekonomiskt välskött kommun i alla avseenden. Delbetyg är A på alla analysfrågor. Alingsås förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Alingsås behöver fortsätta att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Alingsås står väl rustade organisatoriskt och kompetensmässigt för att ekonomistyra kommunen genom den finansiella krisen med bibehållet A-betyg. Ett orosmoln är sparnivån 28 som kanske inleder en ny period av låga överskott. Mediabild och bakgrund En viktig del av kommunens arbetsmarknad är Göteborgsområdet. Omfattande pendling förekommer. Den regionala arbetsmarknaden skapar möjlighet för ca 6 5 personer att pendla ut från kommunen, medan ca 3 5 pendlar in. Alingsås ligger på samma avstånd (ca 48 km) till Göteborg och Borås fast kommunikationerna med Göteborg är mer välutvecklande. Alingsås fick stadsprivilegier 1619 och stadens industrihistoria började på 172-talet. Alingsås manufakturverk som inledde stadens industritradition grundades av Jonas Alström och hade som mest över 1 arbetare men kom inte att överleva och lades ned 1847. Idag finns de största näringsgrenarna inom servicesektorn, verkstadssektorn och handelssektorn. Det finns också flera stora lågprisföretag inom livsmedelsbranschen. Dessutom är Alingsås säte för den nybildade Potatisakademin. Alingsås har i alla år ansetts vara potatisens hemort i Sverige. Det var i Nolhaga som Jonas Alströmer planterade den första potatisen 1723. Nu är förhoppningen att den nybildade akademin ska bära arvet från Alströmer vidare och göra Alingsås ännu mer känt som potatisen hemort. Vad media skriver om är att Alingsås Handbollsklubb blev svenska mästare för första gången och att klubben nu ska spela i handbollens Champions League. Även det nya passivhuscentrum i Alingsås är något som media bevakar. Det nya passivhuscentrum ska vara en resurs för passivhusmarknadens aktörer. Passivhuscentrum ska även vara en tillgång för konsumenten, i sökandet efter ett energieffektivt boende. I Alingsås byggs dessutom ett miljonprogramområde, Brogården, om till passivhusstandard. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 27. Preliminärt bokslut för 28 är inlagt. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Alingsås har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunen har samlat sina egna ägda bolag i en koncern under AB Alingsås Rådhus och i den finns fyra dotterbolag. Kommunens verksamhetsfastigheter har överförts (25) till det egna ägda Fabs AB. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen sparoch investeringsnivå. Dessa är nedjusterade. Faktaruta Alingsås Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: 37 247 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner, mer än 25 invånare Kommunalskatt: 21,79 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 61 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 6 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 14 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 5

Alingsås KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Alingsås kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 68 162 Vissa tillgångar värderade 5 112 Nettoförpliktelsebelopp 18 5 Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 68 kronor per invånare. Det är nära medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Alingsås ligger på plats 163 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Alingsås fall ger en försiktig värdering ett värde runt 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 18 kronor vilket med god marginal understiger de 36 2 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Alingsås amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Alingsås delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Alingsås får betyget. År 28 är sparnivån 3,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5, procent. De två ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 163 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga översta kritiska nivåerna (för re- och nyinvesteringar) är nedjusterade (halverade utrymmen, se analyspremissen ovan). Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Alingsås. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Alingsås även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån (netto) och med en liten volym korta skulder är skuldbalansgraden något under 3 procent av tillgångarna och har en svagt fallande trend de senaste fem åren. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är nu mindre än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns således i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Alingsås betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Alingsås under den senaste nioårsperioden 4,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 1, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,4 procent av intäkterna vilket betyder att det finns ett amorteringsutrymme och kommunen har långa lån på bara 3,5 miljoner kronor 27. Med betyget på sparnivå får Alingsås delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när 6 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Alingsås FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de sista fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 3,2 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt växande kommun som Alingsås bör investeringsnivån ligga på nivån 8,5 procent av totala intäkter. Då Fabs AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dessa till de kommunala förvaltningarna så bör investeringsnivån i snitt justeras ner till cirka hälften av normens värde, vilket är cirka 4 procent av totala intäkter. Med i genomsnitt 3 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 96 procent av rikssnittet till 97 procent de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Alingsås betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Alingsås en långsiktig trend som är klart bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,6 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Förvärvsfrekvens 9 85 8 75 7 65 6 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Totalt för Alingsås Riket Riksmax Gnosjö Kommuntrenden Rikstrenden % Befolkningsökning 1 år 8 6 4 2 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Alingsås kommun Länet Riket R ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 7

Alingsås bostadsöverskott och borgen. Alingsås får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 34 366 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare och även över den högsta på 27 kronor per invånare. Med två belastningar så blir betyget. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 236 Mkr Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 1 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (1 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Alingsås skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Lerum) år 28. Eftersom Alingsås har högre skattesats med,71 procent finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Lerum sänkte skatten år 28 med,1 procent och skillnaden växte då från,61 till,71 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 7 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifter inom förskola och barnomsorg och kulturverksamhet. Den största potentialen på cirka 5 miljoner kronor finns inom förskola och barnomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 1 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 73 procent av det totala behovet (7,3 miljoner av 1 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom Alingsås med mycket liten marginal klarar den andra kritiska nivån 66 procent blir det en belastning och betyget för avgiftshöjningar blir. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 236 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Alingsås på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 11 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 4 miljoner inom förskola 1 5 år och med 35 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan man pressa kostnaderna med 3 miljoner kronor inom social omsorg, 15 miljoner inom grundskola och med cirka 5 miljoner inom gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 61 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 236 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 19 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 91 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på cirka 664 personer. Alingsås får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Alingsås (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock och det indikeras vågmästarlägen. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då så många anställda som 19 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Det finns också belastning för många partier i fullmäktige vilket kan underlätta fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Alingsås det speciella Alingsås ligger vid E2 mellan Göteborg och Örebro och även stambanan mellan Göteborg och Stockholm passerar Alingsås. Det är 3 minuter i bil på motorväg till Göteborg och även ett lika bra pendlingsläge till Borås och om man inte har för stora krav finns Trollhättan och Vänersborg inom 6 minuter. Alingsås är en mellanstor attraktiv A-kommun med 37 247 invånare 28 8 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Alingsås LEDNINGSFRÅGA och har en stabil befolkningstillväxt. Det är en ekonomiskt välskött kommun i alla avseenden. Det är ordning och reda i de ekonomiska dokumenten och kvalitetssäkringen av alla ingångsvärden gick snabbt när resultat- och balansräkningarna i årsredovisningarna presenterar hela 5 år. De uppfyller inte bara redovisningsmässigt goda krav utan är också mycket analysvänliga. Med det finansiella indikativa betyget A har man också delbetyget A på de fyra analysfrågorna i betygsmatrisen i faktarutan. Lite mer övergripande spaning på diagrammen visar ett nettoförpliktelsebelopp som med stor marginal klarar lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån. I spardiagrammet är det på samma sätt. Det visar sparnivåer som för åren 24 27 ligger med betryggande säkerhetsmarginaler över högsta kritiska nivå för god ekonomisk hushållning enligt lagens hushållningskrav. Och när det gäller de två resterande analysfrågorna finansiella risker och möjligheter finns inga nyckeltalsbetyg som ens är i närheten av oroande värden. Alingsås är säkerhetsmarginalernas mästare när det gäller ekonomin. Till skillnad från Lund, som också analyseras i detta nummer, så har Alingsås genomfört en del smarta grepp som gjort avtryck i en förbättrad ekonomi. Redan 24 skapades en bolagskoncern genom att AB Alingsås Rådhus köpte de helägda bolagen för en revers som 27 hade ett värde på 368,8 miljoner kronor. I denna koncern idag finns fyra företag: två fastighetsbolag, ett energibolag och en ideell förening, den senare samägd med näringslivet. Bara denna konstruktion förbättrar ekonomin från och med 24 då ett fiktivt förmedlat lån varje år betalar räntor till förvaltningarnas räntenetto. Detta lån är 27 på 575 miljoner kronor då även de två fastighetsbolagen Fabs AB och AB Alingsåshem har belastats med förmedlade lån. I räntenettot för 27 redovisas ränteintäkter på 17,5 miljoner kronor från de förmedlade lånen och då kommunen endast har 3,5 miljoner i upptagna långa lån så är detta en god affär, mycket ränteintäkter och lite räntekostnader. Alingsås är också oblyga mot sina borgenärer och det kostar att ha kommunal borgen. I räntenettot bokförs 27 som intäkter 2,9 miljoner kronor under posten avgifter för borgen. En (1) procent av intäkter är 2,6 miljoner kronor och räntan på de förmedlade lånen (17,5 miljoner) tillsammans med borgensavgiften (2,9 miljoner) motsvarar cirka en procent av intäkter. När kravet är att sparnivån skall ligga på lägst 3,75 procent av totala intäkter så bidrar en rationell organisation via finansförvaltningen med en procent av detta krav. År 25 sålde Alingsås alla förvaltningsfastigheter till Fabs AB. Det har i många kommuner visat sig vara rationellt att samla sina förvaltningsfastigheter i ett eget ägt förvaltningsbolag, som därefter hyr ut lokaler så som barnstugor, skolor, mm till de kommunala förvaltningarna. Ges de budgetansvariga för olika verksamheter pengar knutna till utbudet har det visat sig vara mycket effektivitetsdrivande om de fritt får hyra de lokaler de behöver (jmf Katrineholm 1/28 och Östersund 2/28). Speciellt när det finns ett behov att förbättra styrningen av ekonomin och anpassa verksamheterna i volym efter förändringar i befolkningen är det effektivt att skapa hyresrelationer mellan de verksamheter som använder lokaler och en tydlig fastighetsförvaltare. Förmodligen fick detta genomslag redan 25 och låg bakom det goda resultatet det året och även följande två år. Men som framgår av diagrammet så är trenden för sparandet fallande och det låga värdet för 28 inger oro. Det kan även perioden före 24 göra med alldeles för låga sparnivåer i förhållande till de kritiska nivåer som gällde då. ANALYSFRÅGA V % Politisk fördelning 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgerligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 9

Alingsås Dessa nedjusterades efter försäljningen av förvaltningsfastigheterna 25 med 2,5 procent av intäkter beroende på att re- och nyinvesteringar från och med då betalas av Fabs AB. Detta reser frågan om politikerna i vågmästarkommunen Alingsås verkligen har bägge händerna på den ekonomiska ratten även om det nu ser mycket bra ut. Enligt diagrammet under analysfrågan ledningsförmåga så är Alingsås en jämviktskommun. Med en övertalighet personal som i sig kan verka som ett internt vågmästarparti kan kommunen vara svårstyrd. I många sådana kommuner uppträder inte sällan starka tjänstemän och genomför engångsåtgärder så som koncernbildning och förvaltningsfastigheter på bolag som förbättrar ekonomin under några år och gör att politikerna under dessa år kan fortsätta fuska med ekonomistyrningen. Kan det vara så i Alingsås? Att sparnivån 28 inleder en ny period med för låga överskott? Framtiden får utvisa hur det är med den saken och delbetyget för finansiell hälsa skall för närvarande vara A. Beträffande kommunskulden är inte bruttoförpliktelsebeloppet på 68 162 kronor per invånare högt. Bolagen i koncernen är välskötta och visar vinster, kan värderas positivt och bär sina lån som kommunen borgar för. Värderingar av det allmännyttiga bostadsföretaget AB Alingsåshem och Fabs AB räcker tillsammans med deras borgen för att kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp på 18 5 kronor per invånare vilket är långt under lägsta kritiska nivå 36 2 kronor per invånare. Det finns även med i kvittningen en liten avsättning på 46 miljoner kronor i en avtalspensionsfond. Även den började byggas upp 25 då förvaltningarna förbättrade sitt ekonomiska läge men det är först nu med sparnivåer överstigande investeringsramen som kapacitet finns för att avsätta mer betydande belopp. Det finns mer att värdera men detta räcker för att konstatera att delbetyget för kommunskuld skall vara A. Alingsås står väl rustade organisatoriskt och kompetensmässigt för att ekonomistyra kommunen genom den finansiella krisen med bibehållet A-betyg. Frågan är om politiken håller för det i jämviktskommunen Alingsås. Det är inte bara kris framöver utan också ett val. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Alingsås har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Ett sätt att behålla den finansiella styrkan genom den ekonomiska krisen är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Alingsås förvaltar kassabalanser som är avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är således en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre på något sätt, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Alingsås är medlem i KommunInvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar detta som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns ännu inte avsatta pensionsmedel av någon betydelse så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en för närvarande mycket finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från kommunens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som har den målsättningen då det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Alingsås. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Alingsås kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Högre fastighetsvärden åstadkommer även skattesänkningar. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Alingsås komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Alingsås. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer nära Göteborg och söker en bra kommun är Alingsås en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Alingsås så finns 5 A- kommuner till i omgivningarna samt 1 B-kommun. 1 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 144 kommuner. Det är 49,7 procent av Sveriges samtliga kommuner. Som vanligt finner du här analyser av åtta nya kommuner. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Alingsås och Gislaved. De markeras med fetstil i tabellen. 38 kommuner av analyserade 144 är 26,4 procent. Om det är ett representativt urval finns 77 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-gruppen den här månaden är Lund och Färgelanda och de markeras med fetstil i tabellen. 42 kommuner av analyserade 144 är 29,2 procent. Om det är ett representativt urval finns 85 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Det finns en ny i C-gruppen den här månaden och det är Lindesberg. 34 kommuner av analyserade 144 är 23,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 68 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de senare hissar vi varningsflagg. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-gruppen den här månaden är Kil, Älvsbyn och Härnösand och de markeras med fetstil i tabellen. Härnösand kan inte räknas hem och får varningsflagg. 3 kommuner av analyserade 144 är 2,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 6 D- kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Kävlinge 14 4 1 2/9 3 Lerum 14 4 1 3/9 4 Säter 14 3 1 1 7/8 5 Värnamo 14 3 1 1 5/8 6 Fagersta 14 3 1 1 11/8 7 Skellefteå 14 3 2 5/8 8 Karlstad 14 1 2 2 8/8 9 Markaryd 13 5 1 1/8 1 Östersund 13 4 2 3/8 11 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 12 Älmhult 13 4 2 9/8 13 Piteå 13 3 3 6/8 14 Alingsås 13 3 2 1 6/9 15 Enköping 13 3 1 2 5/9 16 Linköping 13 2 4 5/9 17 Nykvarn 12 6 1 5/8 18 Trollhättan 12 6 1 1/9 19 Bromölla 12 5 1 1 1/8 2 Kinda 12 5 1 1 1/9 21 Skövde 12 5 1 1 11/8 22 Danderyd 12 5 2 1/8 23 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 24 Mark 12 4 2 1 9/8 25 Halmstad 12 3 4 3/9 26 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 27 Gislaved 12 2 4 1 6/9 28 Jönköping 12 2 3 2 2/9 29 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 3 Skurup 11 4 3 1 4/8 31 Göteborg 11 3 3 2 9/8 32 Sunne 1 7 1 1 4/8 33 Osby 1 6 2 1 12/8 34 Tierp 1 5 4 2/8 35 Gävle 1 4 4 1 1/9 36 Östhammar 1 4 4 1 7/8 37 Båstad 1 4 3 2 6/8 38 Tanum 9 9 1 1/8 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Vallentuna 12 6 1 4/9 5 Öckerö 12 5 2 4/9 6 Norsjö 12 5 1 1 2/8 7 Gällivare 12 5 2 2/9 8 Tranås 12 4 2 1 1/9 9 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 1 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 11 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 12 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 13 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 14 Kalmar 11 1 5 2 1/8 15 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 16 Motala 1 5 3 1 1/8 17 Nässjö 1 5 3 1 5/9 18 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 19 Vadstena 1 4 4 1 9/8 2 Klippan 1 3 5 1 5/8 21 Norrköping 1 3 3 3 8/8 22 Leksand 9 7 2 1 1/8 23 Orust 9 6 3 1 3/8 24 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 25 Strömstad 9 6 2 2 2/8 26 Heby 9 4 4 2 3/9 27 Haninge 9 5 3 2 4/8 28 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 29 Lund 9 3 5 2 6/9 3 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 31 Perstorp 8 8 1 2 8/8 32 Töreboda 8 8 1 2 2/9 33 Forshaga 8 7 3 1 9/8 34 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 35 Lycksele 7 9 2 1 8/8 36 Söderköping 7 9 2 1 2/9 37 Färgelanda 7 8 4 2 6/9 38 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 39 Huddinge 7 6 5 1 6/8 4 Ekerö 7 6 4 2 12/8 41 Kristinehamn 6 7 3 3 7/8 42 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 12 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Orsa 1 4 4 1 2/8 5 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 6 Mjölby 9 5 4 1 3/9 7 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 8 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 9 Hedemora 9 4 4 2 6/8 1 Strömsund 9 4 4 2 5/8 11 Burlöv 9 4 3 3 3/9 12 Åstorp 9 4 3 3 11/8 13 Falun 9 2 6 2 2/9 14 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 15 Ydre 8 6 2 3 3/8 16 Flen 8 5 4 2 11/8 17 Kiruna 8 4 5 2 7/8 18 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 19 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 2 Krokom 7 8 3 1 4/9 21 Västervik 7 6 5 1 2/8 22 Sandviken 7 6 3 3 9/8 23 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 24 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 25 Torsås 6 9 3 1 6/8 26 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 27 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 28 Avesta 4 8 5 2 3/8 29 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 3 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 31 Mellerud 3 8 4 4 11/8 32 Olofström 3 5 6 5 11/8 33 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 34 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 9 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 1 Södertälje 7 1 6 5 7/8 11 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 12 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 13 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 14 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 15 Vansbro 5 6 5 3 1/9 16 Kramfors 5 6 3 5 1/9 17 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 18 Bräcke 4 11 4 1/8 19 Gagnef 4 9 4 2 1/8 2 Kil 4 8 4 3 6/9 21 Dorotea 4 6 5 4 6/8 22 Berg 4 6 4 5 1/8 23 Sorsele 4 3 6 6 5/8 24 Torsby 3 1 3 3 5/9 25 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 26 Grums 3 5 7 4 2/9 27 Degerfors 2 7 4 6 12/8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand 6 5 4 4 6/9 2 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 3 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 13

Färgelanda Färgelanda ömtålig företagskommun Arbetsmarknaden är ömtålig genom att det i kommunen finns ett stort företag, en arbetsgivare som är underleverantör i bilbranschen. Företaget är nästan lika stort som kommunen som arbetsgivare. Kommunen är företagarland och nyckeltalet sysselsättning berättar att folk flyttar om man inte har jobb i kommunen. Befolkningen föråldras i snabb takt. Det är främst samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar. Färgelanda har det indikativa betyget B då två av analysfrågorna har delbetyg B, Finansiell hälsa och Finansiella risker. De övriga två har delbetyg A. Mediabild och bakgrund Kommunen är en gammal jordbruksbygd men järn- trä- och textilindustrin etablerades i slutet av 18-talet och i början av 19-talet. Idag finns industriverksamhet i form av plast- metallbetong- och livsmedelsindustri. Satsningen på livsmedelscentrat i Björnhuset i Färgelanda är en av de största och viktigaste näringslivssatsningarna någonsin i kommunen. Färgelanda kommun investerar över 6 miljoner kronor i att förvandla en gammal sliten industribyggnad till ett toppmodernt företagshotell som skall ge jobb och tillväxt i en kommun som hittills varit beroende av fordonsindustrin. Investeringen i Björnhuset görs för att människor ska kunna leva och verka i Färgelanda även om tio år, oavsett vad som händer med fordonsindustrin, som idag är den viktigaste näringen i kommunen. Tyngdpunkten ligger inom polymerområdet, dvs. plast i olika varianter, och bilindustrin är kunder. Traditionen att arbeta med plastprodukter för bl.a. bilindustri har inneburit att man skapat ett Polymertekniskt Centrum för att utveckla framtida plastprodukter. Startskottet för en ny permanent motorstadion i Dalsland, Dalslands Ring, gick redan den 2 november 22, då motorentusiaster samlades i Brålanda. Nu pågår det arbete som blir avgörande för om det blir någon bana eller inte. Tanken är att Dalslands Ring skall bli en resurs i regionen och gynna dess utveckling. Media skriver om att facket och anhöriga protesterar mot förslaget att demensvården ska flyttas till Håvestensgården redan i höst, trots att det inte finns nya lokaler. Kommunen planerar att samla kommunens 54 demenspatienter på Håvestensgården och tidigarelägga flytten av 18 patienter från Lillågården. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Värden från bokslutet för 28 är inlagt. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Färgelanda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det Faktaruta Färgelanda Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: 6 744 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,69 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 35 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Färgelanda visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Färgelanda ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 56 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Färgelanda ligger på plats 72 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Färgelandas fall ger en försiktig värdering runt 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 36 kronor vilket är alldeles under de 36 2 kronor som är den lägsta kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Färgelandas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Färgelanda kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 55 86 Vissa tillgångar värderade 19 96 Nettoförpliktelsebelopp 35 9 att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Färgelanda delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 72 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Färgelanda får betyget. År 28 är sparnivån 4,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 4,6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 13 procent av de totala intäkterna för Färgelanda. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent blir betyget för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Färgelanda betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger här runt 4 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Färgelanda betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Färgelanda under den senaste nioårsperioden 4,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Färgelanda delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4 procent av totala intäkter och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs kommuner som har en befolkningsutveckling sämre än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Färgelanda den senaste tioårsperioden är 6, procent. Det finns därmed en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 15

Färgelanda FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 6 5 4 3 kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 85 procent av rikets snitt till 84 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Färgelanda betyget. Man tappar befolkning årligen och långsiktigt i hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 199 mellan 6 och 9 procent. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras i snabb takt. Det är främst samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det sker även en utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. Djupa svackor i dessa åldersgrupper kontrasteras av en potentiell ålderspuckel i åldersgruppen 45 64 år. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Färgelanda en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Färgelanda får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,5 miljoner kronor. 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 28 8 w Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 65 79 45 64 26 44 19 25 16 18 7 15 6 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% Skillnaden kommunen minus Riket 28 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 25 8 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Färgelanda Betyget för borgen är. Man har en volym borgen (inga förmedlade lån) på 17 194 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Två tendenser till finansiella risker bör bevakas och markeras med delbetyget B. Det är dels näringslivssvikt, dels att den snabba befolkningsminskningen hela tiden ställer lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 53 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 2 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (2) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Färgelandas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Uddevalla) år 28. Då Färgelanda har en lägre skatt med,5 procent finns en viss potential. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 2 miljoner kronor per år. Eftersom potentialen här på,5 procent motsvarar 5 miljoner blir betyget på skattehöjning. Färgelanda har haft oförändrad skatt de senaste 1 åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 8 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldreoch handikappomsorg samt fritid- och kulturverksamheter. Cirka 5 miljoner av potentialen finns inom äldre och handikappomsorgen. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras också betydande avgiftspotentialer inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 53 miljoner kronor. Färgelanda får även på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 1 miljoner inom grundskola och med 4 miljoner kronor vardera inom social omsorg, gymnasieskola och kultur. Dessutom med 3 miljoner kronor vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 53 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 59 personer. Färgelanda får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Färgelanda (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock och nu markeras även ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Färgelanda det speciella Färgelanda i södra Dalsland har sex grannkommuner varav fyra redan är analyserade i Kommunexperten, i norr Dals-Ed (nr 7/28), i öster Mellerud (nr 11/28) och Vänersborg (nr 4/29) och i söder Uddevalla (nr 12/28). I väster väntar Munkedal och i norr Bengtsfors på sin tur. När detta skrivs står det om Färgelanda i Dagens Samhälle att den borgerliga alliansen spricker på en skolfråga. Skolor skall avvecklas men striden gäller var, i tätorten eller ute på lands KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 17

Färgelanda bygden. Det kan verka dramatiskt men det största partiet till höger på skalan är Centerpartiet och det har vana att regera ihop med Socialdemokraterna. Det gäller att pressa ner kostnader och i det här fallet vilken ortsstruktur som man vill dana på sikt och som är mest kostnadseffektiv. Här finns i Kommunexperten nr 6 och 7/28 artiklar som belyser just dessa frågor och även temapaket på denna tidnings ehandelsplats. Färgelanda har det indikativa betyget B och av de fyra analysfrågorna som betygssätts har två stycken B, finansiell hälsa och finansiella risker. Övriga två, kommunskuld och finansiella möjligheter har delbetyget A. Lägsta betyg bestämmer slutbetyget och Färgelanda går in på B-listan. Av de två delbetygen B så är ett starkt och ett svagt. Det framgår av diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa att det här är fråga om ett starkt B. Sparnivån behöver bara tryckas upp en halvprocent i snitt för att meritera sig för delbetyget A och med de goda potentialer som finns skall det vara möjligt även i ekonomiska kristider. Däremot är delbetyget B på finansiella risker svagt och ett delbetyg C skulle man kunna argumentera för då det är två viktiga aspekter som ledningen i kommunen måste bevaka, dels svikten i näringslivet, dels LEDNINGSFRÅGA en fortsatt balanserad bostadsmarknad utan större volymer tomma lägenheter i allmännyttan. Med betyget på de två nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott är Färgelanda så nära ett kritiskt mönster som man kan komma för ett delbetyg C. Färgelanda är också ömtålig genom att kommunen har ett stort företag, en arbetsgivare med cirka 5 anställda som är underleverantör i bilbranschen. Det företaget är nästan lika stort som kommunen och på tredje plats kommer Landstinget som arbetsgivare. Av resterande 7 företag bland de 1 största är det 6 mindre privata företag och så finns där Samhall. Inom pendlingsavstånd finns Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan men när det lokala näringslivet inte kan hålla sysselsättningen uppe så väljer folk att flytta från Färgelanda och det är, som framgått ovan, de unga som flyttar. Kommunen är företagarland och nyckeltalet sysselsättning berättar att folk flyttar om man inte har jobb i kommunen då förvärvsfrekvensen är hög eller i underkant av 8 procent. Dessutom finns många företag då antalet arbetsställen per tusen invånare är 143 stycken och det finns bara 65 kommuner med fler. Man har ett stort företag som man är beroende av och många små som förmodligen inte med dagens dåliga småföretagsklimat kan anställa folk. Småföretagsklimatet kan mätas på olika sätt och oftast är det trevligast att efterhöra vad folk tycker och då är det bra Men man kan också mäta det kvantitativt exempelvis belysa vad som skulle hända om varje företag anställde en person till. Det skulle öka sysselsättningen i Färgelanda med 964 personer och med en befolkningsmultiplikator per anställd på 3,5 skulle invånarantalet öka med 3 375 invånare. Detta kan jämföras med att den 31 december 28 var invånarantalet 6 744. Färgelanda är enkelt organiserat med ett begränsat antal nämnder och endast ett helägt företag, det allmännyttiga Valbohem AB. Det finns inga förmedlade lån. Mot Valbohem finns en normalstor borgen och företaget visar vinster varför det kan ges ett hyfsat värde. Detta värde tillsammans med borgen motsvarar försiktigt räknat 19 96 kronor per invånare som kan kvittas mot bruttoförpliktelsebeloppet på 55 96 kronor per invånare för att få ett lägre nettobelopp. Det finns inga mer tillgångar synliga i kommunens årsredovisning så nettoförpliktelsebeloppet blir 35 9 kronor per invånare som utan större marginal understiger 36 2 kronor som är lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån. ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Färgelanda Nu finns det långa skulder i förvaltningarna men som nyckeltalen under finansiell hälsa visar så är det lån som finansierat anskaffning av produktivt kapital så som förvaltningsfastigheter för olika ändamål. Sparnivån är något för låg med nyckeltalsbetyget och då även nyckeltalet kapitalbildning har betyget så berättar det att kommunen investerar på minst normal nivå men att överskottet då verksamheten och finanserna betalats inte räcker fullt ut till utgifterna för investeringarna utan att det behövs upplåning. Faktiskt visar även det första risknyckeltalet investeringsnivå med betyget att investeringarna något överstiger vad som kan betraktas som normal nivå för en kommun med stagnerande befolkningsutveckling. Den återstående analysfrågan finansiella möjligheter rymmer två speciella aspekter. Det bör, för det första, noteras att Färgelanda är en kommun med relativt låg och sedan länge oförändrad skatt. Låg skatt är en fördel att ha exempelvis då företag jämför och utvärderar lokaliseringslägen (komparativ fördel). Egentligen skulle Färgelanda med de potentialer som finns både när det gäller att höja avgifter och sänka kostnader signalera till det svenska näringslivet sina goda kvaliteter genom ett årligt skattesänkningsprogram på kanske,5 procent per år. Det skulle faktiskt räcka med en ännu lägre årlig sänkning. För det andra har Färgelanda lite höga överkostnader. De motsvarar en skattesänkning på 5,3 procent att jämföra med mer normala cirka 3 procent. Och skulle avgiftspotentialen medräknas så motsvarar hela potentialen en skattesänkning på jämt 6 procent. Mot den bakgrunden är ett skattesänkningsprogram en möjlighet som seriöst kan övervägas. Men de största potentialerna finns inom samma verksamhet både när det gäller att höja avgifter och sänka kostnader, nämligen äldreomsorgen. Och det leder till frågan om detta är en medveten politik i Färgelanda, att pensionärerna får en mycket god omsorg till låga avgifter. Är det därför ungdomen lämnar kommunen? Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en något fastare ekonomistyrning som höjer sparnivån till minst 4,75 procent av totala intäkterna och behåller den där. Var inte rädd det finns potentialer! Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den föråldras. Varför det är så bör utredas och i den mån det går, åtgärdas. Lokal näringspolitik har i flera fall visat sig vara effektiv men de avgörande besluten här gäller småföretagsklimatet och det bestäms i riksdagen. Slå vakt om en fortsatt balanserad lokal bostadsmarknad. Tveka inte att avveckla tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Valbohem AB alltid visar goda vinster. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är lite högre än normalt. Det finns en betydande övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommu nala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Färgelanda. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller höga årliga framtida överskott. Dessa bör i mån av behov användas för att hantera vissa finansiella risker. I takt med att Färgelanda härigenom får en allt bättre ekonomi och omgivningen får kännedom om detta så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Har Färgelanda komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Färgelanda. Överväger du lokaliseringar i denna del av landet i en företagarkommun så är Färgelanda en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Färgelanda kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Färgelanda så finns 1 B-kommun till i omgivningarna men också 3 D-, 1 C- och 1 A -kommun. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 6, 29 19

Omvärldsanalys Ekonomisk teori: Objektivitetsproblemet Kommunexperten är en oberoende, fristående och privatägd analystidning. Den skall vara saklig och bygga sina utsagor på faktabaserat underlag som går att kontrollera. Är därmed Kommunexperten objektiv och opolitisk? Tyvärr är denna fråga inte helt enkel att besvara. Avkrävs ett kort svar så måste det bli nej! Gör Kommunexperten politik? Bakgrunden och beskyllningen Efter varje nummer av Kommunexperten kommer kommentarer per e-post att: Ni kunde inte låta bli att göra lite politik igen! Men det framgår sällan vad i artiklarna som läsaren dragit upp i sina politiska näsborrar. Kommunexperten har efterforskat och funnit att artiklarna som har behandlat vad som kallas den upp- och nedvända välfärdspyramiden, är de som hos påfallande många uppfattats som ett politiskt inlägg. Alltså tar vi här tjuren vid hornen och återkommer i frågan. När det gäller hela underlaget för välfärdspyramiden så presenterades det med siffror i nr 5/29, sidan 36. Du som vill läsa om detta hämtar ner hela denna presentation gratis från www. kommunexperten.se: Klicka på alternativet Analystidningen/Artikelfördjupningar och välj Välfärdspyramiden. Kommunexperten bemöter först de läsare som kräver att Kommunexperten skall vara objektiv och opolitisk. Därefter speglas objektivitetsproblemet när delar av ett ekonomiskt system hotar bryta samman. Då får den ekonomiska obalans som den upp- och nedvända välfärdspyramiden illustrerar vara åskådningsexempel. Kan samhällsvetenskapen vara objektiv? En av Sveriges främsta nationalekonomer Gunnar Myrdal, som fått Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, har i Vetenskap och politik i nationalekonomin kritiserat de liberala nationalekonomernas metod att dra politiska slutsatser direkt från sina förment objektivt vetenskapliga analyser. Han spårar där den nationalekonomiska teorins ursprung till de normativa filosofiska teorierna under upplysningstiden. Myrdal utvecklade en egen syn på samhällsvetenskapens objektivitetsproblem. Han hävdade att det är viktigt att forskaren explicit redovisar de värdepremisser som styr undersökningen. Och vi tillägger att mycket längre kommer man inte. Idag sägs det vara viktigt att alla som sysslar med samhällsfrågor presenterar sin värdegrund. Ordet objektiv förekommer numera sällan i samhällsekonomiska sammanhang. Men i det höga tempo som kännetecknar vårt samhälle väljs ofta redovisningar av värderingar bort. Och vem kan påstå att ha full vetskap om sina värderingar? Myrdal menar att bara valet av ämne är grundat på värderingar och då är Kommunexpertens val att diskutera sambandet mellan de som har rätt till bidrag ur Sveriges 59 bidragspåsar och de som har skyldigheten att deklarera varje månad och skicka in pengar till dem ett politiskt val av ämne. Karl Marx och penningillusionen Låt oss backa tillbaka till senare delen av 18-talet då Marx var aktiv och belysa denna fråga med vad som i ekonomisk teori på den tiden kallades penningillusionen. Frågan var om den tidens arbetare var penningillusionens fångar. Förstod arbetaren i ett brukssamhälle att den reala köpkraften förblev oförändrad om brukspatron gick med på ökade löner med en viss procent samtidigt som denne ökade priserna med samma procent i bruksaffären. Förstod folk skillnaden mellan nominella löner och reallöner. Kunde brukspatron snärja arbetarna till passivitet genom illusionen att de hade fått det bättre genom en nominell löneökning. Det gick ju inte att organisera arbetarna fackligt och starta kooperativa butiker som priskonkurrerade med bruksaffären så länge som arbetarna och deras hustrur var penningillusionens fångar. När Marx skrev och utbildade arbetarna i dessa frågor så beskylldes han av den tidens borgerliga etablissemang att bedriva politik. Och enligt Myrdal m fl vetenskapsteoretiker så gjorde han givetvis det. Men det gjorde ju också de som beskyllde Marx för att göra politik från sin utgångspunkt. Och det är så Kommunexperten ser på inkommande e-post om beskyllningar att ägna sig åt politik. Med dagens språkbruk skulle vi säga att Marx inte agerade politiskt korrekt. Kommunexperten kan på motsvarande sätt inte hjälpa att verkligheten idag inte heller är politisk korrekt. Och som på Marx tid så påtalar bevakare av det politiskt korrekta att vi inte är det. Idag är sambanden mellan priser och löner något som är accepterat i alla politiska läger. Men nu finns en tredje företeelse i detta system som börjar bli kritisk och det är skatter och bidrag. När nu detta introduceras och Kommunexperten menar att det finns en växande obalans i systemet mellan de som har 2 Kommunexperten nummer 6, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.