Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner
Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg. Rådet tar upp frågor som är gemensamma för sektorn social ekonomi och Göteborgs stad. I samverkansrådet sitter 14 ledamöter bestående av tjänstemän och politiker från kommunen och representanter från sektorn social ekonomi. De ska tillsammans ta fram en överenskommelse för Göteborg där riktlinjer för det lokala samspelet mellan kommunen och sektorn social ekonomi fastställs. Överenskommelsen Den 30 september 2010 bjöd samverkansrådet in till en dialog för att presentera och få synpunkter på det förslag till lokal överenskommelse som rådet tagit fram. Man ville möjliggöra en dialog mellan den sociala ekonomins aktörer om hur den lokala överenskommelsen ska utformas. Samverksanrådets vice ordförande Per Eckerdal hälsade alla välkomna. Vi vill genom mötet idag ge föreningsrepresentanterna tillfälle till information, delaktighet och förankring. Överenskommelsens vision för Göteborg är en stad där medborgarnas engagemang tas tillvara, sa Per Eckerdal. Överenskommelsen är uppbyggd kring olika principer som till exempel kvalitet och mångfald. En överenskommelse låter som ett avtal men detta är inget avtal, det är en viljeyttring. Det handlar inte om ett avgränsat verksamhetsområde, det omfattar hela sektorn och det är det som gör det så intressant att jobba med, sa Per Eckerdal. Samverkansrådets vice ordförande hälsade alla välkomna. Den lokala överenskommelsen kan i framtiden utgöra grunden för utformning av till exempel handlingsplaner för parternas samverkan.
Hur ska processen med överenskommelsen gå till? Kommun samverkansråd social ekonomi Syfte Vision Principer Avstämning Mål Åtagande Uppföljning Avstämning Förslag på överenskommelse Avstämning Slutligt förslag (Kommunfullmäktige och organisationerna beslutar) Undertecknande Olika verksamhetsområden Handlingsplaner eller avtal Överenskommelsens uppbyggnad Innebörd och syfte den lokala överenskommelsens viljeyttring bygger på vissa grundläggande gemensamma principer för vårt ömsesidiga förhållningssätt och leder till åtaganden. De åtaganden som görs av staden och /eller den sociala ekonomin ska utvärderas Vision för Göteborgs stad överenskommelsens vision för Göteborg är en stad där medborgarnas engagemang tas tillvara Gemensamma principer Gemensamma övergripande mål Åtaganden och åtgärder för respektive part Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen Gemensamma principer Integritet och oberoende ansvaret för den egna organiseringen, ledningen, styrningen och ekonomin ligger på organisationerna själva Dialog dialogen mellan den sociala ekonomin och kommunen ska präglas av ömsesidig respekt och tillvarata bådas perspektiv och kompetens Kvalitet Kvaliteten i den sociala ekonomi har jämfört med andra organisationstyper ytterligare dimensioner som alltid behöver tillvaratas och utvecklas. Om inte verksamheterna möter sina värderingar och medlemmarnas behov så kommer de ej att överleva Långsiktighet och hållbarhet En bred politisk förankring är viktig när det gäller överenskommelser som berör förutsägbarhet och andra grundläggande villkor på social ekonomis långsiktiga planering och arbete Öppenhet och insyn för att förtroendet ska vara så stort som möjligt mellan offentlig verksamhet och social ekonomi, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl offentlig sektor som social ekonomi Mångfald mångfaldsperspektivet innebär också att man öppnar upp för organisationerna inom social ekonomi, som komplement och alternativ till offentlig verksamhet Det färdiga förslaget ska lämnas in i maj 2011 och vara helt klart till sommaren.
Deltagarna fick välja någon av de gemensamma principerna för att diskutera och komma med synpunkter. Principen mångfald fördes det ingen diskussion kring på grund av för få deltagare. Tänk lite bredare än just er förening och var konkreta, uppmanade moderatorn Ingrid Bexell Hulthén. Det ni ger input på där kan bli ett mål i överenskommelsen. Vårt arbete blir så mycket mer skojigt då, och mycket mer meningsfullt. Eftermiddagen gav tillfälle till diskussion. Följande synpunkter och funderingar kom upp i respektive grupp: (tilläggen från övriga deltagare är markerade kursivt) Dialog Tidig delaktighet i planering så nära besluten som möjligt Kunskapsutbyte får inte leda till idéstöld Öppen kritik måste vara tillåtande Mer öppna forum Lyssna även på de svagas röst Ha en inkluderande attityd Lika villkor Undvika maktspråk Gemensam problemformulering Tillgänglikheter i språk viktigt för allas deltagande i dialog Olika former för möten behövs Arbeta i partnerskap Integritet och oberoende Ingen detaljstyrning som krav för ekonomiskt stöd Jobba självständigt
Döp om kommunens avdelning som idag heter Social ekonomi Blomstrande sociala arbetskooperativ har samma förutsättningar som offentliga verksamheter Använd lov lagen om valfrihet Betala marknadspris för verksamhet som organisationer inom social ekonomi utför Använd social redovisning som redovisningsvertyg Vi ska uttrycka våra tankar fritt utan att riskera ekonomiskt stöd Kooperativ och ideella föreningar ska synas marknadsför! Ta bort formuleringar som inte och bör mer positivt! Social ekonomi bör marknadsföras Humankapitalet måste förutsättas förtroende Byt ordet brukare mot till exempel konsument och utförare mot någonting annat Långsiktighet och hållbarhet Strukturer Kontinuitet Förändrad vardag för den enskilde Framförhållning Positiva effekter ska lyftas fram Projekt? Kombination av nytänk och etablerad verksamhet Resultat istället för avkastning Kontinuitet över blockgränserna Öka status för de anställda ta tillvara på kompetensen Trygghet (till exempel treårigt ramavtal) Kvalitet Varför jämförs privat och offentligt med social ekonomis verksamhet? Förenkla språket och förklara vad som menas Tydliggöra skillnaden mellan medlemmar och brukares/användares behov Rutiner för kvalitetssäkring utifrån olika organisationers behov för att utveckla verksamheter Det måste finnas en skillnad på uppföljning och utvärdering Respektera organisationernas olika behov av integritet Kvalitetssökning inom alla privat-offentlig-social ekonomi Ordet brukare är fult och dumt Förslag på ord istället för brukare : gäster, konsumenter
Öppenhet och insyn Skapa bidrag till exempelvis annonser när överenskommelsen annonseras kommer föreningarnas loggor med Foldrar och broschyrer i offentliga myndigheter och länkar på hemsidor om föreningar Godtycklighet i vilken information som finns hos tjänstemän om till exempel kvinnojourer Att det finns förtroende i förvaltningarna för föreningarnas arbete Kunskapen hos föreningarna sprids i kommunen om olika målgrupper (även till politiker) Samarbeten mellan föreningar, typ Plattform Göteborg, underlättar samarbetet med kommunen blir bättre lyssning Gemensam hemsida för överenskommelsen där man går in och lämnar synpunkter och deltar i diskussion Resurser för erfarenhetsutbyte särskilt för dem som arbetar med samma målgrupper Man ska lätt få tag i den tjänsteman som har hand om en fråga tillgänglig information Öppenhet åt båda håll, föreningarna behöver ge viss insyn för att skapa förtroende så att man kan bedöma att de jobbar seriöst Samma insyn i social ekonomis verksamheter som i kommunal bra insyn Skapa en tydlig skiljelinje i vad som är offentlig verksamhet och social ekonomi Deltagarna diskuterade kring de olika principerna. Föreningsrepresentanterna fick välja de punkter de ansåg vara viktigast.
Följande punkter bedömde grupperna vara viktigast inom respektive område: För att sociala samverkansrådet ska kunna processa de inkomna förslagen från föreningsrepresentanterna fick deltagarna enas om de synpunkter de vill att rådet ska ta med i överenskommelsen. Integritet och oberoende Ingen detaljstyrning som krav för ekonomiskt stöd (tre röster) Döp om kommunens avdelning som idag heter Social ekonomi (en röst) Använd lov lagen om valfrihet (en röst) Vi ska uttrycka våra tankar fritt utan att riskera ekonomiskt stöd (två röster) Kooperativ och ideella föreningar ska synas marknadsför! (en röst) Humankapitalet måste förutsättas förtroende (en röst) Dialog Mer öppna forum (fem röster) Tidig delaktighet i planering så nära besluten som möjligt (fem röster) Öppen kritik måste vara tillåtande (en röst) Lika villkor (två röster) Tillgängligheter i språk viktigt för allas deltagande i dialog (tre röster) Kvalitet Kvalitetssökning inom alla privat-offentlig-social ekonomi (fem röster) Förenkla språket och förklara vad som menas (två röster) Tydliggöra skillnaden mellan medlemmar och brukares/användares behov (en röst) Rutiner för kvalitetssäkring utifrån olika organisationers behov för att utveckla Verksamheter (två röster) Långsiktighet och hållbarhet Trygghet (till exempel treårigt ramavtal) (åtta röster) Kontinuitet (en röst) Förändrad vardag för den enskilde (fyra röster) Kombination av nytänk och etablerad verksamhet (en röst) Kontinuitet över blockgränserna (två röster)
Öka status för de anställda ta tillvara på kompetensen (tre röster) Öppenhet och insyn Samma insyn i (social ekonomis verksamheter) som i kommunal bra insyn (tre röster) Godtycklighet i vilken information som finns hos tjänstemän om till exempel kvinnojourer (tre röster) Kunskapen hos föreningarna sprids i kommunen om olika målgrupper (en röst) Gemensam hemsida för överenskommelsen där man går in och lämnar synpunkter och deltar i diskussion (en röst) Avslutning Synpunkterna från föreningsrepresentanterna ska lämnas in till rådet, som ska arbeta vidare med det som grupperna kommit fram till under dagen. Arbetet framöver kommer att bli lite svårare, jobbigare och svettigare. Men det kändes viktigt att börja i rätt ände av denna process och det var en styrka att få jobba med er ikväll, sa Per Eckerdal. Flera av deltagarna uppskattade diskussionen av grupparbetena.