INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår: 1861-1910. Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860) Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k2-8301_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. II. ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1883. STOCKHOLM, 1885. K O N G L. B O K TR Y C K E R I E T, P. A NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning. Table des Matières. I. Underdånig berättelse (sidd. V XV). 1. Sjukvård sid: VI. 2. Själavård och undervisning» X. 3. Byggnader m. m» XI. 4. Dagordning» XII. 5. Beklädnad, sängutredning, inventarier» XIII. 6. Uppvärmning och lyshållning»» 7. Mathållning och utspisning»» 8. De sjukes sysselsättningar» XIV. 9. Utrymme»» 10. Inkomster och utgifter» XV. 11. Holmehus privatanstalt i Malmö för sinnessjuka qvinnor...» 12. Skyddsförening för sinnessjuke.»» I. Rapport au Roi (pages V XV). 1. Service médical page VI. 2. Service religieux et enseignement X. 3. Bâtiments» XI 4. Régulations disciplinaires» XII. 5. Vêtements, garnitures de lit, meubles» XIII. 6. Chauffage et éclairage» 7. Régime alimentaire»» 8. Occupations,» XIV. 9. Nombre des places» 10. Recettes et dépenses» XV. Notices sur l'établissement privé pour les aliénés à Malmö et sur l'association pour l'assistance des aliénés en dehors des institutions publiques»» II. Bilagor. Bil. A. Redogörelse för sjukvården. Tab. 1. Vårdade sinnessjuke Sid. 1. 2. Sjukdomsformer» 2. 3. Intagne»» 4. Uppgift på de intagnes ålder vid sjukdomens början, jemte deras civilstånd» 5. 5 Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom inom de intagnes slägt» 6. 6. Antagliga sjukdomsorsaker» 7. 7. Stånd och yrke» 8. 8. Hemort» 9. 9. Tillfrisknade» 10. 10. Tillfriskningsprocenten under de senaste10 åren» 11.» 11. Aflidne 12.» 12. Tillfälliga sjukdomar» 14.» 13. Befintlige sjuke den 31 December 1883 jemte uppgift om sjukdomens bestånd från dess uppkomst» 15.» 14. De sjukes fördelning» 16. 15. Antal sjukplatser och underhållsdagar; medeltal sjuke för dag; kostnad för utspisning och läkemedel samt totalkostnad för sjukvården» 17.» 16. Tjenstemän och betjening» 18. Bil. B, C, D. Inkomster och utgifter för hospitals underhåll sidd. 19 21.» Vetenskapliga iakttagelser» 22. II. Annexes. Annexe A. Les détails du service médical. Tab. 1. Mouvement des aliénés dans les établissements. page 1. 2. Formes morbides» 2. 3. Admissions de l'année»» 4. L'âge au commencement de la maladie et l'état civil des aliénés» 5. 5. Maladies mentales et nerveuses parmi les parents des aliénés» 6. 6. Causes probables des maladies» 7.» 7. Les aliénés par profession» 8. 8. Les aliénés par domicile» 9.» 9. Guéris (par âge, par séjour à l'hôpital et par durée de la maladie)» 10.» 10. Relation pour cent des resultats du traitement pendant les dernièrs dix ans...» 11.» 11. Décès (par âge, par séjour à l'hôpital, par durée et par nature de la maladie)» 12.» 12. Maladies intercurrentes» 14. 13. Notice sur la durée de la maladie chez les aliénés, traités dans les établissements le 31 Dec. 1883» 15.» 14. Classification des aliénés par rapport aux catégories de payement» 16. 15. Nombre des places et des journées d'entretien; moyenne des malades par jour; frais d'alimentation, de médicaments, et frais totaux des établissements» 17.» 16. Nombre des médicins, des surveillants et des gardes malades» 18. Annexes B, C, D. Etat financiel; Recettes; Dépenses, Recapitulation de la situaiton pages 19 21.» E. Observations scientifiques page 22.

TILL KONUNGEN! M edicinalstyrelsen får härmed till Eders Kongl. Maj:t öfvcrlemna den underdåniga berättelse, rörande förvaltningen och verksamheten inom Rikets hospitalsväsen under år 1883, hvilken det åligger styrelsen i egenskap af öfverstyrelse öfver hospitalen att afgifva. Den omfattar: redogörelse för sjukvården och dermed i sammanhang stående förhållanden; meddelanden angående själavård och undervisning; uppgifter rörande hospitalsbyggnadernas underhåll och förbättring samt nybyggnader; om utredning i kläder och inventarier; Berållthe om Hospitalen. A

VI om uppvärmning och lyshållning; om de sjukes utspisning och sysselsättning; om utrymme vid hospitalen; redogörelse för verksamheten inom Holmehus privatanstalt i Malmö för sinnes- r och nervsjuka qvinnor, samt slutligen beträffande skyddsföreningen för sinnessjuke. Såsom Bilagor meddelas tabellariska öfversigter dels angående sjukvården och dermed sammanhängande förhållanden, dels rörande inkomster och utgifter för hospitalens underhåll samt slutligen af öfverläkarne vid hospitalen meddelade vetenskapliga iakttagelser. 1. Sjukvården. Antalet befintlige sjukplatser vid rikets samtlige hospital uppgick vid redovisningsårets början till 2,084, mot 2,028 vid 1882 års början. Inom de särskilda sjukvårdsanstalterna voro sjukplatsernas antal fördelade på följande sätt: Stockholms hospital 260, Upsala 224, Nyköpings 70, Vadstena 360, Vexiö 220, Visby 30, Malmö 175, Lunds 354, Göteborgs 170 och Hernösands 221. Under redovisningsåret tillkommo å Stockholms hospital ytterligare 5 platser, å Upsala hospital till följd af nybyggnaden 46 platser, hvarigenom sjukplatsernas antal å hospitalen uppgick vid årets slut till inalles 2,135. Vårdade. Under år 1883 vårdades å hospitalen tillsammans 2,617 (Tab. 1) nemligen 1,367 män och 1,250 qvinnor eller 52,24 % män och 47,76 % qvinnor. Under näst föregående år uppgick antalet å hospitalen vårdade till 2,491, hvadan en tillökning för redovisningsåret förefinnes belöpande sig till 126 sjuka. Af de vårdade voro 1,042 män och 932 qvinnor eller tillsammans 1,974, d. ä. 75,4 %, qvarliggande från år 1882, samt 325 män och 318 qvinnor eller tillsammans 643, d. å. 24,6 % af de vårdade, under året intagna. Under år 1882 intogos tillsammans 589 sjuke eller 54 mindre än under 1883. Af de vårdade affördes tillsammans 556, nemligen 291 män och 265 qvinnor, d. ä. 52,52 % af de förre och 47,48 % af de senare. Af samtlige vårdade affördes 21,24 %, mot 20,75 % under år 1882. Under redovisningeåret intogos 87 flera än som affördes; under 1882 blefvo 72 flera intagne än afförde. Omsättningen var lifligast inom Upsala hospital (37 %), Lunds (35,6 %), Göteborgs (34 %); trögast deremot inom Vadstena hospital (12,7 %); härvid är Malmö hospital, der endast obotlige sjuke vårdats, icke upptaget i beräkningen. Till år 1884 qvarlågo å hospitalen 2,061 sjuke, nemligen 1,076 män och 985 qvinnor, hvaraf 83 tillhörde första samt 1,978 de öfriga betalningsklasserna. Enär antalet qvarliggande vid 1882 års utgång utgjorde 1,974, hade detta för redovisningsåret ökats med 87 sjuke. Beträffande de olika sjukdomsformernas uppträdande hos de under året intagna, visar Tab. 2 följande: Tungsinne förekom hos 178, nemligen 73 män och 105 qvinnor, motsvarande tillsammans 27,68 % af alla intagna, nemligen 22,46 % af intagna män och 33,02 % af intagna qvinnor; ursinne förekom hos 244, nemligen 112 män och 132 qvinnor, motsvarande 37,04 % af alla intagiia, 34,16 % af intagna män och 41,51 % af intagna qvinnor. Förrykthet förekom bland 98 sjuke, nemligen 60 män och 38 qvinnor, motsvarande 15,24 % af alla intagna; svagsinthet förekom hos 68, nemligen 38 män och 30 qvinnor, eller 10,58 % af alla intagna; sinnessjukdom med förlamning visade sig hos 27 af de intagna, nemligen hos 21 män och 6 qvinnor, motsvarande 4,?o % af alla intagna; sinnessjukdom med fallandesot förekom hos 18, nemligen 14 män och 4 qvinnor, eller 2,80 % af alla intagna; fånighet föjekom hos 10 af de intagna, nemligen 7 män och 3 qvinnor, å. &. hos 1,56 % af alla intagna. Af Tab. 3 visar sig, att bland de under året intagna sjuke 588, nemligen 283 män och 305 qvinnor blifvit uppförda såsom lidande af enkel sinnessjukdom; under nästföregående år uppgick detta antal till 525.

Till öfrige i samma tabell upptagna sjukdomsformer (sinnessjukdom med förlamning, sinnessjukdom med fallandesot och fånighet) förekommo inalles 55 fall. Enkel sinnessjukdom förekom alltså med 91,«%, under det öfrige sjukdomsformer uppträdde med 8,56 %; motsvarande procenttal utgjorde under näst föregående år respektive 89,2 % och 10,8 %. Af samma tabell visar sig att, beträffande åldern hos de intagna, åldersperioden 21 25 år och 26 30 representerades af samma antal, nemligen 100 sjuke, dernäst kom åldersperioden 36 40 år med 92 och 31 35 med 90 sjuke o. s. v. Samma tabell utvisar att sjukdomens bestånd före intagningen kunnat utrönas för 628 intagna sjuke, motsvarande 97,06 % af hela antalet; hos 35,l9 % hade sjukdomen uppträdt inom 3 månader före intagningen; hos 23,?5 % hade den egt bestånd 3 12 månader dessförinnan, hos 11,78 % från 1 2 år, hos 14,17 % öfver 5 år o. s. v. Häraf framgår således att öfver en tredjedel af hela antalet blifvit å hospital intagna inom 3 månader från sjukdomens utbrott. Af de med enkel sinnessjukdom behäftade hade 35,5i % blifvit intagna inom 3 månader från sjukdomens utbrott. Hos 34 % af de intagna hade ett eller flera anfall af sinnessjukdom föregått intagningen, under dot att intet dylikt anfall förekommit hos 66 %, enligt hvad äfven närmare framgår af tab. 3. Tab. 4, som upptager åldern, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de intagna, utvisar, att de talrikaste fallen, nemligen 18,20 % inträffat i åldern mellan 21 25 år; dernäst komma åldersperioderna 26 30 och 16 20 år. Bland sjuke behäftade med sinnessjukdom i förening med förlamning voro 20 män upptagna såsom gifte och 1 såsom ogift; 12 af de gifta egde barn, 6 voro barnlösa, för 2 saknas upplysning i berörde afseende. Af qvinnor som intogos lidande af samma sjukdomsform voro 5 gifta, deraf 2 med barn och 1 utan barn; 1 var ogift och barnlös. Bland gifta qvinnor förekomma tvenne, om hvilka ingen uppgift i berörde afseende kunde erhållas. Angående de sjukes civilstånd visar samma tabell att bland de 643 intagna 226 män och 179 qvinnor voro ogifta, under det att 83 män och 103 qvinnor voro gifta, hvartill komma 16 enklingar, 34 enkor och 2 frånskilda; härigenom visar sig, att af de intagna 63 % voro ogifta och 37 % gifta. Bland de intagna har alltså förekommit ett större antal ogifta än gifta; beträffande de olika kategorierna så voro antalet män öfvervägande bland de ogifta, under det ett motsatt förhållande egde rum med afseende på de gifta. Enligt hvad Tab. 6 närmare utvisar, har sinnessjukdom i 206 fall och nervsjukdom i 3 fall kunnat spåras hos de intagna sjukes slägt (hereditära anlag). Dylika anlag hafva sålunda kunnat uppvisas hos tillsammans 32,5 % af alla intagna. Med 7,46 % hade sinnessjukdom förekommit hos den sjukes moder; med 6,53 % hos fadren; med 6,53 % hos den sjukes syskon; med 5,91 % hos modrens föräldrar eller syskon; med 4,07 % hos fadrens föräldrar eller syskon o. s. v. Af nervsjukdomar hafva hypokondri och hysteri förekommit dels hos båda föråldrarna dels hos endast modren till 2 män och 1 qvinna af intagna sjuke. Såsom närmare framgår af Tab. 6, finnas för de intagna särskilda sjukdomsorsaker uppgifna i 471 fall. Bland dessa förekomma s. k. moraliska orsaker (olycklig kärlek, husliga bekymmer, olyckor och motgångar, fattigdom) i 144 fall, nemligen hos 60 män och 84 qvinnor, motsvarande tillsammans 30,6 % af alla uppgifna sjukdomsorsakerna; såsom sjukdomsorsak är religiös inflytelse upptagen med 37 fall; häftig sinnesrörelse med 27 fall, hos 13 män och 14 qvinnor; sjelfbefläckelse i 25 fall, 19 män och 6 qvinnor; hafvandeskap, barnsäng och digifning finnas såsom sjukdomsorsak upptagna i 18 fall; öfveransträngning i 17 fall, 11 män och 6 qvinnor; föregående sjukdomar i 34 fall, hvaraf syfilis i 8; missbruk af sprithaltiga drycker utgjorde sjukdomsorsak i 48 fall, 43 män och 5 qvinnor, motsvarande 10,2 % af uppgifna sjukdomsorsaker; skador å hufvudet förekommo med 23 och föregående hjernsjukdomar med inalles 10 fall eller tillsammans 33 fall, utgörande 7 % af nämnde sjukdomsorsaker o. s. v. VII

VIII Angående de intagnes stånd och yrke upplyser Tab. 7 att de flesta sjukdomsfallen eller tillsammans 311, d. ä. 48,37 %, förekommit bland den jordbrukande klassens befolkning, såsom jordbrukande ståndspersoner, bönder, jordtorpare, tjenare oeh daglönare; bland näringsidkare och handlande förekommo tillsammans 129 fall; bland tjenare och daglönare, icke tillhörande jordbrukande klassen, förekommo 52 fall, hvaraf 19 män oeh 33 qvinnor; bland civila embetsmän förekommo 16 fall; hos studerande vid elementarläroverk eller universiteten tillsammans 16 fall, mot 7 under näst föregående år och 19 under år 1881. Af de under året intagna voro 457 bosatta på landet och 186 i stad, motsvarande 71,07 % i förra och 28,93 % i senare fallet, enligt hvad närmare framgår af Tab. 8; beträffande de sjukes hemort voro 75 från Malmöhus län, 68 från Stockholms stad, 48 från Elfsborgs län, 44 från Göteborgs och Bohus län, 39 från Kopparbergs län, 37 från Kristianstads län, 34 från Upsala län, 32 från Vesternorrlands län, 31 från Vestmanlands län o. s. v. Af Tab. 9 inhemtas bland annat att inalles 207, nemligen 93 män och 114 qvinnor, bland de för enkel sinnessjukdom vårdade under året tillfrisknat. Enär antalet hithörande, å hospitalen behandlade sjukdomsfall uppgick till 2,395, utgjorde alltså tillfriskningsprocenten för året 9,29 mot 8,68 under år 1882, d. ä. 0,61 % fördelaktigare för redovisningsåret. Af sjuke behäftade med komplicerade sjukdomsformer tillfrisknade 1 från sinnessjukdom ined förlamning, utgörande 1,25 % af de för denna sjukdomsform vårdade (tillsammans 80); från sinnessjukdom med fallandesot tillfrisknade 2, eller 2,38 % af de härför vårdade 86 sjuke. Högsta antalet tillfrisknade 12,59 % företer Göteborgs hospital, dernäst kommer Upsala med 11,68 %, vidare Stockholms med 11,?o %, Nyköpings med 9,60 %, Lunds med 8,56 % o. s. v. Beträffande de tillfrisknades ålder tillhörde (Tab. 9) 18,09 % ålderskategorien 26 30 år; 17,62 % åldern 21-25; 11,43 % åldern 41 45 o. s. v. Af de tillfrisknade hade (Tab. 9) 83,81 % vistats inom hospitalet under 1 år; 9,53 % under 1 2 år; 1,<«> % under 2 3 år o. s. v. Hos 28,09 % hade sjukdomen egt bestånd under 3 månader före inträdet å hospital, hos 48,38 % under 3 12 månader, hos 16,67 % under 1 2 år o. s. v. Tab. 10 redogör för tillfriskningsprocenten bland de intagna ej mindre under hvart och ett af de senast förflutna 10 åren, än ock under den sammanlagda tiden af en hel 10-årsperiod med särskildt afseende derpå, om sjukdomen före intagningen egt bestånd under 2 eller öfver 2 år. Enligt hvad närmare framgår af nämnde tabell visar sig, att medeltalet af tillfriskningsprocenten för åren 1874 1883 utgjorde 32,6, men att samma procent för sjuke, som intagits å hospital inom 2 år efter sjukdomens uppkomst, belöpte sig till 42,2 under det att berörde procent för sjuke, hvars sjukdom egt bestånd mer än 2 år före intagningen, nedgick till 11,6. Tillfriskningsprocenten bland de intagna i allmänhet var störst under år 1874 och minst under år 1883. Antalet aflidne under år 1883 utgjorde enligt Tab. 11 tillsammans 98, nemligen 63 män och 35 qvinnor, d. ä. 3,74 % af alla vårdade. Under år 1882 afledo 4,77 % af de vårdade, så att mortalitetsprocenten för redovisningsåret understiger föregående årets med 1,03 %. Bland de aflidne hade 68,37 % vårdats för enkel sinnessjukdom, 26,53 % för sinnessjukdom medjförlanining, 4,08 % för sinnessjukdom med fallandesot och 1,02 % för fånighet (Tab. 11). Akuta och kroniska lungsjukdomar motsvarande respektive 24,4 % och 14,2 % samt mag- och tarmsjukdomar 14,3 % hafva varit de allmännast förekommande närmaste dödsorsakerna. Inflammation i hjernan oeh dess hinnor utgjorde dödsorsak i 4 fall, motsvarande 5,io % af de aflidne; sjelfmord hafva förekommit i 4 fall, enligt hvad närmare framgår af nyssnämnde tabell. Hos de å hospitalen under året vårdade hade förekommit inalles 638 tillfälliga sjukdomsfall (Tab. 12), motsvarande 1 sjukdomsfall på 4 vårdade. Under år 1882 förekom 1 sjukdomsfall på 3,8 vårdade, hvadan helsotillståndet inom anstalterna under redovisningsåret varit något gynsammare än under det näst före-

gående. Rubbningar i digestionsorganen hafva varit de mest förekommande sjukdomar, dernäst komma katarr och inflammation i respirationsorganen, hvaraf lunginflammation med tillsammans 54 fall; bleksot förekom hos 65 sjuke, tarmtyfus hos 6, rödsot hos 3, syfilis hos 2 o. s. v. Bland de vid 1883 års slut å hospitalen qvarliggande sjuke har sjukdomens bestånd från dess uppkomst kunnat bestämmas för 2,031, d. ä. 98,54 % af hela antalet (Tab. 13). Hos dessa hade sjukdomen hos 43,12 % egt bestånd öfver 10 år, hos 19,00 % från 5 till 10 år, hos 11,53 % från 3 5 år o. s. v. Enkel sinnessjukdom förekom hos 91,84 % af de qvarliggande, sinnessjukdom med förlamning hos 2,18 % sinnessjukdom med fallandesot hos 3,69 % och fånighet hos 2,38 %. Med hänsyn till afgift voro de sjuke vid årets slut sålunda fördelade, att 83, d. ä. 4,02 %, tillhörde betalande i första klass; 325 eller 15,70 % betalande i andra klass och i,512 eller 73,30 % betalande i tredje klass. Tillsammans 141 eller 6,8'i % af alla qvarliggande voro fria från afgift (Tab. 14). Samma tabell utvisar äfven att antalet å hospitalen vårdade kriminalpatienter, eller sådana sjuke, som äro tilltalade eller dömde för straffbar handling, vid årets slut uppgick inalles till 136, nemligen 108 män och 28 qvinnor, motsvarande 6,59 % af alla qvarliggande, 10 % af qvarliggande män och 2,8 % af qvarliggande qvinnor. Tillsammans 90 af hithörande patienter utgjordes af sådana, hvilka till följd af sinnessjukdom icke kunnat för brottslig handling fällas till ansvar; 9 voro ransaknings- och 37 straffångar. I förhållande till sjukantalet i sin helhet förekom största antalet kriminalpatienter å Vexiö hospital, nemligen 11,31 % af öfrige sjuke; dernäst kommo Malmö med 11,04 % och Göteborgs hospital med 10,46 % o. s. v. Af de begångna handlingarna förekommo mordbrand, stöld och rån talrikast, dernäst kommo mord och dråp, öfvervåld å främmande person o. s. v. Enligt hvad Tab. 15 närmare utvisar har antalet underhållsdagar för de under året vid samtlige hospitalen vårdade uppgått till 742,402 eller 33,399 flera än under 1882. Medelantalet dagligen vårdade utgjorde 2,033 sjuke. Totalkostnaden för sjukvården med undantag af utgifterna för byggnader, reparationer och onera uppgick till 915,265 kronor 10 öre, mot 990,413 kronor 37 öre för år 1882, hvadan nämnde totalkostnad för redovisningsåret understeg samma kostnad för år 1882 med 75,148 kronor 27 öre. Vid totalkostnadens fördelning på underhållsdagarna erhålles såsom totalmedelkostnad för hvarje person för dag 1 krona 23,28 öre, mot 1 krona 39,69 öre under år 1882, samt för är 449 kronor 97 öre, mot 509 kronor 87 öre under år 1882, utvisande alltså en ej obetydlig mindre kostnad för redovisningsåret. Beträffande de olika anstalterna stälde sig berörde kostnad lägst å Nyköpings hospital med 93,52 öre och Vadstena hospital med 99,90 öre, samt högst å Visby hospital med 1 kr. 52,u öre; dernäst kommo Upsala hospital med 1 krona 43,84 öre, Göteborgs med 1 krona 41,51 öre o. s. v. Utspisningskostnaden för de sjuke å samtlige hospitalen utgjorde 361,748 kronor 53 öre, eller i medeltal 48,72 öre för hvarje sjuk dagligen, och 177 kronor 82 öre för år, mot resp. 58,21 öre och 212 kronor 45 öre under år 1882, utvisande alltså en minskning i utspisningskostnaden för redovisningsåret. Läkemedelskostnaden uppgick inalles till 9,629 kronor 31 öre, eller för hvarje sjuk för dag till 1,29 öre mot 1,21 för år 1882. Antalet af de vid hospitalen anstälde tjenstemän och betjente (Tab. 16) utgjorde vid 1883 års slut tillsammans 273, hvaraf 232 tillhörde den egentliga sjukbetjeningen; under året hade tillkommit 1 sjukvaktare och 6 sjukvakterskor. Då medeltalet vårdade sjuke för dag uppgick till 2,023, visar sig deraf, att hvar och en af betjeningen i medeltal haft att dagligen tillse 8,76 sjuke, mot 8,63 år 1882. IX

X 2. Själavård och undervisning. Allmän guclstjenst, som varar '/ 1 timme, hålles å alla hospitalen hvarje sön- och helgdag; å ett par ställen förekomma äfven s. k. passionspredikningar på fredagarna under fastlagstiden. Dessa gudstjenster besökas af lugnare och stillsammare patienter samt på de flesta hospital af större delen af betjeningen. Gudstjensterna hafva städse försiggått utan några afsevärda störande inflytelser och hafva i regeln följts med uppmärksamhet och stillhet från de sjukes sida. Nattvardsgäng hålles å hvarje hospital i regeln 3 ä 4 gånger på året i förening med skriftermål. Egentligt kommunionförhör verkställas endast undantagsvis; men då sådant synts behöfligt har predikanten genom enskildt, samtal med kommunikanten sökt utröna dennes insigt i nådemedlets betydelse (Upsala). Vid Lunds hospital bestämmes nattvardsgången 14 dagar före, innan den skall ega rum, hvarefter påföljande söndag med de sjuke, som åstunda gå till skrift och pröfvats vara dertill i stånd, förhör anställes i»cateehismi» lära. Dessa förhör hafva omfattat slutet af första hufvudstycket i Luthers lilla katekes,»och flera af patienterna hafva i dessa deltagit med goda och rediga svar». A Vadstena hospital samlas koinmunikanterna dagen före hvarje nattvardsgång, då undervisning meddelats dem om nattvardens betydelse. Bibelförklaringar hafva af predikanten å Vadstena hospital hållits en gång i veckan å qvinnoafdelningen, och synas dessa hafva»ländt de sjuke till nytta och välsignelse och stillat, åtminstone för tillfället, deras ånger och oro». Gemensamma morgon- och aftonböner hållas i regeln af predikanten vid sådana hospital, der denne tjenstemän är boende vid anstalten; å andra hospital hållas dylika andaktsstunder af uppsyningsmän och förestånderskor, eller ock förrättas bönestunderna å afdelningarna af sjukvårdspersonalen. Beträffande verkningarna af gudstjensten och bönestunderna å patienternas själslif uppgifva predikanterna i allmänhet: att Guds ord visar sig ega en lugnande och mildrande inverkan på de sjukes sinnen. Predikanten vid Malmö hospital yttrar:»den religiösa uppbyggeisen måste hos sinnessjuke såsom öfver allt vara af mycket stor betydelse, för att stilla den sjukdomen medförande oron och ängslan samt tända hoppets ljus i det lidande och hopplösa hjertat»; en erfarenhet, som han under en 16-årig tjenstgöring vid hospitalet med afseende på de sjuke säger sig ofta hafva iakttagit. Rörande undervisningen förmäler predikanten vid Vadstena hospital: undervisningen meddelas af predikanten 2 timmar i veckan å manliga och 2 timmar å qvinliga afdelningen åt 5 ä 6 patienter af hvardera afdelningen; de läroböcker, som härvid begagnats, äro folkskolans läsebok, Berlins naturlära, Odhners historia, karta öfver Sverige-Norge, Nyströms räknebok. Undervisningen har hufvudsakligen tillgått så, att patienten först uppläst ett stycke, hvarefter han samtalsvis med läraren fått redogöra för styckets innehåll. Predikanten vid Upsala hospital anför, att undervisning meddelats 6 ä 8 timmar i veckan och har i allmänhet omfattats med intresse af deri deltagande patienter; deras antal har i medeltal varit 20 ä 25, delade på 2 afdelningar. Dervid har förekommit innanläsning, svensk historia, geografi, naturlära, rättoch välskrifning samt räkning. På qvinnoafdelningen har under en större del af året äfven hållits»bibelkatechisationer», hvari rätt många deltagit. Härtill hafva användts söndagseftermiddagar. Utom det att skolundervisningen gifvit deri deltagande patienter en välgörande sysselsättning för tillfället, hafva äfven glädjande framsteg emellanåt försports såsom resultat deraf. Vid Malmö hospital har undervisningen bedrifvits på enahanda sätt som föregående år under 4 timmar i veckan; dervid har man vanligen föreläst något stycke, ur någon lämplig bok, hvarefter samtal och förklaring deröfver anstalts. Till ledning vid undervisningen hafva begagnats böcker af såväl religiöst som profant innehåll. A mansafdelningen har en och annan af patienterna försökt sig något med räkning. Vid Hernösands hospital hafva»de gemensamma

XI läseöfningarna» fortgått 2:ne timmar i veckan. Under passionstiden har dervid Jesu lidandes historia genomgåtts i samtalsform. Under den öfriga tiden har användts dels Nya testamentet dels Berlins Naturlära såsom läsebok. 3. Byggnader, jordområden m. m. Upsala hospital. Sedan samtliga de afdelningar inom gamla hospitalet, som förut varit upptagna till mansafdelningen, blifvit fullständigt utrymda från manliga patienter, har inom denna del af hospitalet fullständig reparation blifvit under året verkstäld, så att inflyttning af qvinnor kunde mot hösten der begynna. Inom denna del af anstalten, upptagande gamla stora hospitalshusets hela södra hälft med tillhörande flyglar, äro afdelningarne 1, 2 och 3 för qvinnor numera inrymda. Afdelningen 1, som före flyttningen var cellafdelning för manliga patienter, upptager souterrain och första våningen i flyglarne. De gamla vattenvärmnings-, bad- och torkrummen äro nu anordnade till badafdelning för 3 badkar, dusch- och afklädningsrnra. En del rum i souterrainen äro förändrade till förrådsrum, en del andra utvidgade och försedda med nya stora fönster i enlighet med derom framstäldt förslag vid inspektionen 1883. En trappa upp äro alla cellerna förändrade till sofrum och alla försedda med nya kakelugnar; väggar och golf äro strukna med oljefärg eller fernissa, taken skrapade och vattenrifna, nya trappor insatta för kommunikation emellan våningarne och andra trappor förändrade. Förra dagrummet 2 är utvidgadt och förändradt till diskkök, förra sjukrummet är anordnadt till matrum jemte korridoren. Dagrummet 5 i förra mansafdelningen är fullständigt repareradt och försedt med fasta bänkar, arbetsbord och skåp, ny klosett inrättad och betjeningsrummen reparerade. Afdelningen 2, som upptager de lokaler, som förr tillhörde mansafdelningen 5, har äfven blifvit omsedd och erhållit ny trappgång, ventileringstrumma och fast tvättställning för 3 fat. Afdelningen 3 omfattar de förra afdelningarna 3 och 4 inom mansafdelningen. Samtliga lokaler hafva blifvit fullständigt reparerade till tak, väggar och golf, nya dörrar insatta jemte karmar, nya kakelugnar och delvis äfven nya fönster. I bottenvåningen ligga nu tvenne dagrum (äfven matrum) 3 sofrum för patienter, kök och klosett. En trappa upp 5 sofrum, rum för sköterska, garderob och klosett. Genom dessa omfattande reparationsarbeten hafva 3 välbelägna och beqvämt inrättade afdelningar vunnits åt qvinnoafdelningen med egen fullständig badservis och med utrymme för 60 sjukplatser. Samtidigt har vattenledningen inom denna del af byggnaden blifvit kompletterad, nya brandposter med fullständig utredning insatta och helt och hållet nytt afledningssystem nedlagdt, utmynnande i den äldre ledningen från cellpavillonen till Fyrisån. Det gamla vattenledningssystemet inom såväl gamla stora hospitalshuset, som cellpavillonen, nedre hospitalet, boställshuset och tvätthuset, har blifvit satt i förbindelse med nya vattenledningen, så att numera alla lokaler inom dessa hus kunna erhålla vatten från stora behållaren i tornet. Det stora arbetet med hospitalets förseende med vatten kan sålunda anses afslutadt, endast med undantag af de ännu ej inredda flyglarna vid nya hospitalet, och resultatet af detta arbete är sådant, att det ej lemnar nagot vidare att önska. Tornbyggnaden har visat sig vara i alla afseenden ändamålsenlig, reservoiren är tät, pumpverket såväl för ånga som för vatten arbetar utmärkt och ledningarna hafva visat sig vara täta och pålitliga. Under större delen af året har det lyckats att förse hela anstalten med vatten i öfverflöd endast med hjelp af den lilla turbinen, som sålunda medfört stor besparing af bränsle och arbetskostnad.

XII Vid den stora nybyggnaden för mansafdelningen voro vid årets ingång afdelningarna I, II, IV och V samt stormcellsafdelningen fullständigt färdiga och till större delen äfven tagna i bruk. Endast promenadgårdarna återstodo att planera och frigöra från efterliggande stenar. Under året har grundläggning och uppmurning af afdelningarna III och VI fortgått, så att båda dessa afdelningar vid årets slut voro uppförda under tak och äfven invändigt afputsade. Promenadgårdarna till stormcellsafdelningen äfvensom till afdelningarna IV och V voro planerade, men grusning återstod ännu. En dryg del af planeringen som afsåg reglering af de terrasser, på hvilka det omgifvande planket står, har blifvit verkstäld af hospitalets egen betjening med hjelp af patienter. För den höga terrassen vid stormcellsafdelningens gård, som kraft ett mycket betydligt arbete, har det dock varit nödigt att till den första schaktningen använda främmande hjelp. För uppvärmningen inom nya hospitalet har blifvit redogjordt i 1882 års berättelse, hvartill nu endast torde få tilläggas, att äfven under den sist förflutna vintern apparaterna funktionerat på ett fullt tillfredsställande sätt. Vid eldningen har den förändring vidtagits, att under den kallaste tiden ångpannan hållits i verksamhet hela dygnet om. Härmed hafva flera fördelar vunnits i det dels temperaturen i rummen kunnat hållas mera konstant, dels apparaterna kunnat skonas för det skadliga inflytandet af stora temperaturvexlingar. Det har härvid visat sig att endast en panna behöft hållas i verksamhet för att åstadkomma all den ånga som erfordrats, såväl för samtliga afdelningarnas uppvärmning som för matlagningen. Härigenom har äfven besparing vunnits i bränsleåtgången. Tvättanstalten har blifvit utvidgad derigenom att den förut i husets norra del inrymda badafdelning blifvit förändrad till tvättrum med grundmurad bassin för ständigt rinnande vatten. I detta tvättrum är en ny ångkokare uppsatt jemte en större tvättho med 5 fack. För klädernas torkning hafva alldeles nya anordningar blifvit träffade. Större delen af vinden är inredd med fasta tvättställningar för upphängning af kläder. Torr och uppvärmd luft inströmmar här genom en 1 1 / 2 fots trumma från ett uppvärmningsrum i bottenvåningen, der en Gurneys kamin blifvit uppstäld och till hvilket frisk luft inledes dels genom luftkanaler, dels äfven genom ventilrutor i fönsterna. Då kaminen hålles uppvärmd uppstår en mycket stark ström af luft, som i medeltal har en temperatur af 25 40 grader, och effekten är sådan, att vinden kan fyllas med våta kläder 2 gånger i dygnet, hvilka inom 8 ä 10 timmar äro torra. Torkningen har med dessa anordningar blifvit så skyndsam, att tvättningen ej kan medhinnas lika fort. För tvätthusets tillbyggnad är kontrakt uppgjordt genom hospitals-direktionen, och såväl pålning som grundläggning redan verkstäld. 4. Dagordning. Den permanenta bevakningen å Upsala hospital har uppehållits inom anstaltens båda afdelningar med hjelp af 6 till nattbevakning för hvarje natt beordrade väktare och sköterskor. Inom hvardera bevakningsdivisionen hafva 12 ä 15 patienter kunnat hållas under ständig observation. Vadstena hospital. Enligt hospitalets nu gällande dagordning uppstiger betjeningen kl. 5 om sommaren och kl. 6 om vintern samt timme senare de sjuke. Kl. 7 sommartiden och kl. 8 vintertiden förrättas morgonbön, hvarefter frukost utdelas och omedelbart derpå utgå arbetande patienter till sina respektive arbeten, som fortgå till kl. 11. De icke arbetande öfvervakas och sysselsättas på afdelningarnas dagrum och gårdar. Kl. 12 börjar middagen serveras. Kl. 2 återgå arbetsföre till sina göromål, som afslutas kl. 5 den ljusare och kl. 4 den mörkare årstiden. Qvällsvarden utdelas kl. 7 om sommaren

och kl. 6 om vintern. Omedelbart derefter förrättas aftonbön, hvarefter de sjuke gå till hvila. Under natten bestrida sjukvaktare å mansafdelningen samt sköterskor å qvinnoafdelningen turvis vakthållning. De som haft nattvakt, åtnjuta ledighet till följande middag. Lampor och ljus i sjukafdelningarne tändas vid inbrytande mörker och släckas kl. 9 på aftonen. Tvångsmedel få icke af betjeningen användas. XIII 5. Beklädnad, sängutredning och inventarier. Kostnaden för inköp och underhåll af beklädnadspersedlar, linne och sängkläder vid samtlige hospitalen har under redovisningsåret uppgått till 52,186 kronor 93 öre. Fördelas denna summa på medeltal under året dagligen vårdade (2,033) visar sig, att hvarje hela året upptagen sjukplats med afseende på dessa effekter i medeltal kostat 25 kronor 67 öre. Under år 1882 uppgick denna kostnad till 26 kronor 22 öre. Utgifterna för inköp och underhåll af möbler, sängar, serviser och öfriga inventarier hafva uppgått till 30,843 kronor 5 öre, eller i medeltal för hvarje året om upptagen sjukplats till 15 kronor 17 öre, mot 26 kronor 48 öre under år 1882. 6. Uppvärmning och lyshållning. Utgifterna för uppvärmning och lyshållning hafva under år 1883 uppgått till 105,418 kronor 4 öre, mot 97,950 kronor 38 öre under år 1882. Hvarje under redovisningsåret upptagen sjukplats har med afseende å uppvärmning och lyshållning således kostat i medeltal 51 kronor 85 öre, eller 1 krona 52 öre mera än år 1882. 7. Mathållning och utspisning. Mathållningen verkställes genom entreprenör för portion vid Vadstena och Visby hospital. A öfrige hospital uppköpas genom entreprenad de artiklar, som ingå i utspisningen och hvilka sedermera tillredas genom egen hushållning medelst hospitalens betjening. Uppköp af proviantartiklarne verkställes dels genom entreprenadauktion för hvar och en i utspisningen ingående råvara för sig genom särskild entreprenör för hvarje artikel, eller ock för portion. Under året har uppköpet af proviantartiklarne vid Lunds hospital, der detta uppköp förut skett för portion, förändrats till uppköp af proviantartiklarna hvar för sig och derigenom beredts en ej ringa besparing i kostnaderna. Entreprenadauktion för portion qvarstod för redovisningsåret ännu vid Vexiö, Malmö och Hernösands hospital. Enligt hvad Tab. 15 närmare visar, uppgick utspisningskostnaden för året till 361,748 kronor 53 öre, och för hvarje sjuk för dag till 48,72 öre och för är till 177 kronor 82 öre, enligt hvad redan ofvan blifvit nämndt. Medelkostnaden för utspisningen ställer sig ganska olika vid de särskilda hospitalen. Högst är den vid Visby och Hernösands hospital med resp. 62 och 61 öre, lägst åter vid Göteborgs och Upsala hospital med resp. 39,42 och 44,29 öre. Berättelse om Hospitalen. B

XIV 8. De sjukes sysselsättningar. De sjukes sysselsättning utgöres liksom föregående år för männen af jordbruk, slöjd och handarbeten, såsom snickeri, måleri, skrädderi, skomakeri, korgmakeri, nätbindning, repning af dref o. s. v., samt för qvinnorna af spanad, väfnad, sömnad, stickning o. s. v. Genom vunnen tillökning af jordareal vid en del hospital har det lyckats öfverstyrelsen att kunna bereda de sjuke ökadt tillfälle till sysselsättning med jordbruk, om ock härutinnan ännu återstår mycket att önska. Såsom bevis på omfånget af hospitalshjonens arbeten må följande ur öfverläkarnes berättelser hemtade uppgifter rörande verkstälda dagsverken tjena: Vid Stockholms hospital förrättades inalles 14,650 mans-och 11,864 qvinsdagsverken; vid Upsala hospital utfördes 18,781 mans- och 13,135 qvinsdagsverken; vid Nyköpings hospital fullgjordes 1,135 mansdagsverken; qvinnorna arbeta här pr styck; vid Vadstena hospital verkstäldes 15,676 mans- och 10,317 qvinsdagsverken; antalet arbetsföre män voro 70 och qvinnor 60; vid Vexiö hospital utfördes 9,954 mans- och 9,950 qvinsdagsverken; antalet arbetsföre af båda könen hafva varit 35 40; vid Lunds hospital hafva mansdagsverken uppgått till 14,916 och qvinsdagsverken till 9,765, i medeltal hvarje dag hade 60 män och 39 qvinnor varit i arbete: vid Malmö hospital beräknas dagsverkens antal för män hafva uppgått till 10,766 och för qvinnor till 6,517; vid Göteborgs hospital utfördes 11,833 mans- och 5,066 qvinsdagsverken; vid Hernösands hospital förrättades 8,582 mans- och 8,565 qvinsdagsverken; i medeltal hafva 28 af hvardera könet varit i arbete. Flitpenningar åt de arbetande patienterna utgå enligt för hvarje hospital faststäld taxa. Dessa flitpenningar insättas för hvarje månad på hvar och en arbetande patients konto, hvarifrån uttagningar af egaren kunna ske efter anordning af öfverläkaren. Den återstående behållningen af hvars och ens innestående medel utbetalas åt honom vid utskrifningen. De aflidnes flitpenningar tillfalla hospitalet. De inkomster, som sålunda beredas hospitalen användas till patienternas gemensamma förmåner, såsom till inköp af öfningsspel, musikinstrument eller andra medel till patienternas förströelse. Vid Upsala hospital hafva af sålunda beredda tillgångar under året anskaffats en fullständig sextett af messingsinstrumenter; en liten orkester är der bildad,»som bidrager till patienternas förströelse vid små musikaliska aftonunderhållningar». Svårast är i allmänhet att kunna finna lämplig sysselsättning för första klassens patienter. För ändamålet finnas vid de större hospitalen biljardsällskapsspel och piano, äfvensom under senare åren å de flesta hospital blifvit uppförda kägelbanor; i öfrigt få desse sjuke för sin sysselsättning hänvisas till de numera vid hospitalen väl försedda biblioteken. 9. Utrymme. Enligt hvad Tab. 16 närmare utvisar utgjorde antalet sjukplatser å samtlige hospitalen vid årets slut tillsammans 2,135; under året hade vunnits en tillökning af 51 platser. Denna tillväxt hade dock endast i ringa mån förmått tillfredsställa de allt mera växande behofven på plats för sjuke å hospitalen. Såsom följd af svårigheten att bereda plats för anmälde sjuke förekommer, att antalet ansökningshandlingar rörande inträde å hospital, hvilka enligt gällande stadga det åligger vederbörande direktioner att, då alla platser inom respektive hospitalen äro upptagna, insända till öfverstyrelsen, som då har att hänvisa till annat hospital, der plats för tillfället eller i närmaste framtiden anses kunna beredas, har under redovisningsåret uppgått till 206. Vid årets slut voro af anmälde sökande 53 ännu i saknad af plats å hospital.

XV 10. Inkomster och utgifter för hospitals underhåll 1883. Redogörelse för hospitalsunderhållets inkomster och utgifter under år 1883 återfinnes i Bil. B och C af denna berättelse och ett sammandrag af samma års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagne medel i Bil. D. 11. Holmehus privatanstalt i Malmö för sinnes- och nervsjuka qvinnor. Å denna anstalt, som finnes beskrifven i föregående års berättelse, vårdades under redovisningsåret tillsammans 11 sjuke, eller lika många som under näst föregående år. Af de vårdade utskrefvos 1 frisk, 1 förbättrad och 1 oförbättrad eller tillsammans 3; af de vårdade voro 6 qvarliggande från år 1882 och 5 under året intagna. Vid årets slut qvarlågo 8 sjuka å anstalten. Af de intagna voro 3 lidande af melankoli, 1 af ursinne, 5 af förrykthet, 1 af svagsinthet samt 1 af fånighet; 3 af de intagna befunno sig i åldern mellan 26 30 år; 3 mellan 31 35 år. Hos 3 af de sjuka hade sjukdomen egt bestånd från 3 12 månader före intagningen; hos 2 från 1 2 år; för 4 öfver 5 år; hos 2 var sjukdomens bestånd före intagningen obekant. En af de intagna hade icke haft något anfall af sinnessjukdom före intagningen, hvaremot tvenne hade hvardera haft ett dylikt anfall. Hos 6 af de intagna kunde ärftlig disposition ådagaläggas; hos 2 hade nemligen sinnessjukdom förekommit hos modren, hos 3 hade sådan sjukdom förekommit hos förföräldrarne och hos en hade modren lidit af hysteri. 12. Skyddsföreningen för sinnessjuke. Under år 1883 har föreningen till hospitalens öfverläkare öfverlemnat en summa af 1,180 kronor att utdelas till behöfvande patienter vid deras utskrifning från hospitalen, och hade 105 dylika patienter kommit i åtnjutande af understöd till större eller mindre belopp. Dessutom har styrelsen på särskild ansökan beviljat 20 kronor till en förut på hospital vårdad qvinsperson. Under sin 22-åriga tillvaro har föreningen utgifvit ett sammanlagdt belopp af 17,653 kronor. Behållningen vid 1883 års utgång utgjorde 26,528 kronor 45 öre. Föreningens medlemmar vid samma tidpunkt uppgick till ett antal af 120, och hade under året ökats med 3. Underdånigst AUG. ALMÉN. O. F. HALLIN. EDW. EDHOLM. D. M. PONTIN. C. THESTRUP. Stockholm den 8 December 1884. A. J. Bruzelius.

Bil.A. Redogörelse för sjukvården å Rikets samtliga Anstalter för sinnessjukes behandling under år 1883. Tab. 1. 1. Öfversigt öfver antalet vårdade å samtlige anstalter för sinnessjukes behandling under år 1883. 1. Antalet befintliga sjukplatser vid årets början. Redogörelsen för år 1882 upptager de vid samma års slut befintliga sjukplatsernas antal till 2,084. Under fortsättningen af år 1883 hafva å Stockholms hospital ytterligare 5 platser tillkommit å mansafdelningen samt å Upsala hospital 46 platser, hvarigenom sjukplatsernas antal å samtliga hospital vid 1883 års slut uppgick till 2,135. 2. Qvarliggande sjuke från år 1882. Vid redovisningsårets början funnos å samtliga anstalter 1,974. Af dessa voro 1,042 män och 932 qvinnor; 52,79 % af de förre och 47,21 % af de senare. Från 1881 till 1882 voro 1,902 qvarliggande. 3. Intagne under år 1883. Antalet intagne har varit 643, nemligen 325 män och 318 qvinnor; 50,5 % af de förre och 49,4» % af de senare. Under år 1882 intogos 589, således 54 färre än under 1883. De under 1883 intagne utgjorde 24,57 % af de under samma år vårdade; under år 1882 utgjorde de 23,IH %. 4. Antalet vårdade under år 1883. Detta antal har varit 2,617, nemligen 1,367 män och 1,250 qvinnor; 52,24 % af de förre, 47,76 % af de senare. Under år 1882 vårdades 2,491, således 126 färre än under redovisningsåret. 5. Afförde under år 1883. Afförde hafva blifvit 556; 292 män, 264 qvinnor; 52,52 % af de förre, 47,48 % af de senare. Af alla vårdade hafva 21,24 % blifvit afförde. Under år 1882 affördes 517, d. v. s. 20,7.i % af de under detta år Berättelse om Hospitalen. 1

2 vårdade. Jemförelsen mellan intagne och afförde utvisar att under redovisningsåret blefvo 87 flere intagne än afförde. Under 1882 blefvo 72 flere intagne än afförde. 6. Qvarliggande till år 1884. Dessas antal är 2,061. Från 1882 till 1883 qvarlågo 1,974. För år 1883 har således antalet qvarliggande ökats med 87. Af de till 1884 qvarliggande voro 1,076 män och 985 qvinnor; respektive 52,21 % och 47,7'j %. Bland de vid redovisningsårets slut vårdade tillhörde 83 första betalningsklassen, 1,978 de öfriga klasserna. 2. Öfversigt öfver sjukdomsformerna, hvilka förekommit bland de intagne å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år 1883. Tab. 2. Tab. 3. Öfversigt öfver å de särskilda anstalterna för sinnessjukes behandling under år 1883 intagne sjuke

3 Text till Tab. 2. 1. Tungsinne. Antalet intagne är 178, nemligen 73 män och 105 qvinnor, respektive 41,01 % och 58,99 %. Af alla intagne utgöra de af tungsinne sjuke 27,68 %; 22,40 % af intagne män, 33,02 % af intagna qvinnor. 2. Ursinne. Antalet intagne är 244, nemligen 112 män och 132 qvinnor; respektive 45,91 % och 54,09 %. I förhållande till alla intagne utgöra de 37,94 %; 34,40 % af intagne män och 41,51 % af intagna qvinnor. 3. Förryckthet. Af 98 intagna voro 60 män och 38 qvinnor; respektive 61,22 % och 38,78 %. Af alla intagne 15,24 %; 18,46 % af intagne män och 11,95 % af intagna qvinnor. 4. Svagsinthet. Intagne 68; 38 män, 30 qvinnor; respektive 55,88 % och 44,12 %. Af alla intagne 10,58 %; af intagne män 11,69 %, af intagna qvinnor 9,43 %. 5. Sinnessjukdom med förlamning. Intagne 27; 21 män och 6 qvinnor; respektive 77,78% och 22,22%. Af alla intagne 4,20 % af intagne män 6,46 %, af intagna qvinnor 1,94 %. 6. Sinnessjukdom med fallandesot. Intagne 18; 14 män och 4 qvinnor; respektive 77,78 % och 22,22%. Af alla intagne 2,80 %; af intagne män 4,30 %, af intagna qvinnor 1,25 %. 7. Fånighet. Intagne 10, deraf 7 män och 3 qvinnor; respektive 70 % och 30 %. Af alla intagne 1,56 %; af intagne män 2,15 %, af intagna qvinnor 0,94 %. Sålunda hafva af alla intagne 27,68 % lidit af tungsinne; 37,94 % af ursinne; 15,24 % af förryckthet; 10,58 % af svagsinthet; 4,20 % af sinnessjukdom med förlamning; 2,80 % af sinnessjukdom med fallandesot och 1,56 % af fånighet. 3. jemte uppgift öfver deras ålder, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångne anfall.

4 Förhållandet mellan de intagne och de vårdade (se Tab. 1) vid hvarje anstalt utvisar omsättningens storlek och uttryckes ined följande procenttal: Häraf synes att omsättningen varit lifligast vid hospitalen i Upsala, Lund och Göteborg samt trögast vid hospitalen i Malmö och Vadstena. Tab. 3. Af de 588 under enkel sinnessjukdom upptagne voro 283 män och 305 qvinnor; 91,44 % af alla intagne; 87,07 % af intagna män, 95,91 % af intagna qvinnor. Med hänsyn till de särskilda anstalterna blir förhållandet mellan intagne sjuke med enkel sinnessjukdom behäftade och alla intagne följande: För procent Under öfriga i samma tabell upptagna sjukdomskategoricr förekommo inalles 55 fall. förhållandet beträffande dessa senare är redan förut redogjordt i texten till tabellen N:o 2. 1. Ålder vid intagningen. Förhållandet dermed är: 2. Sjukdomens bestånd före intagningen. Bland de 643 intagne har förhållandet härmed kunnat utrönas för 628, således för 97,66 %. De olika beståndstiderne för sagde 628 patienter utvisas, som följer. öfver en tredjedel af dessa hafva således blifvit intagna inom 3 månader från sjukdomens utbrott. Intagne för enkel sinnessjukdom inom 3 månader från första utbrottet utgöra 35,54 % af alla hithörande sjuka. 3. Antalet förutgångna anfall, före intagningen, af sinnessjukdom. Detta förhållande har kunnat bestämmas för 624 bland de 643 intagne, således för 97,04 %. De recidiverande fallen och de för första gången insjuknade förhålla sig som följer: De för första gången uppträdande fallen förhålla sig sålunda till återfallen som 66,99 % till 33,01 %; Under 1882 voro motsvarande tal 68,25 % och 31,75 %; under 1881: 69,37 % och 30,63 %; under 1880: 71,39 % och 28,61 %; under 1879: 73,19 % och 26,81 %.

4. Uppgift på åldern, då sinnessjukdom första gången uppträdt bland de under år 1883 å rikets samtliga hospital intagne jemte deras civilstånd. Tab. 4. 5 Följande tabell visar procentförhållandet med åldern vid första insjuknandet hos de under året intagne: De talrikaste fallen hafva inträffat i åldern mellan 21 25 år, dernäst mellan åldersperodierna 26 30 och 16 20. Af de meå T dementia paralytica behäftade män voro 20 gifta och 1 ogift; 12 af de gifta hafva barn, 6 äro barnlösa och om 2 har ingen upplysning kunnat erhållas huruvida de hafva barn eller ej; af qvinnor, vårdade för dementia paralytica, voro 5 gifta, deraf 2 med barn, 1 utan barn och 2, om hvilka ingen uppgift kunnat erhållas; 1 var ogift och barnlös.

6 Tab. 6. Uppgift öfver sinnes- och nervsjukdom, som förekommit inom de intagnes 5. slägt. Sinnessjukdora inom de intagnes slägt har kunnat spåras i 206 fall och nervsjukdom i 3 fall, hvilket gör respektive 32,04 % och 0,4f> % af alla intagne. Följande procenttal utvisar förhållandet i detta afseende till alla de under året intagne:

6. Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelser sinnessjukdomar kunna anses hafva uppkommit bland de å rikets samtliga hospital under år 1883 intagne. Tab. 6. 7

8 Tab. 7. 7. Uppgift på de å rikets samtlige hospital under år 1883 intagnes stånd och yrke. Af studerande såväl från elementarläroverken som från universiteten hafva under redovisningsåret 16 intagits. Under de senaste 10 åren har antalet intagne studerande varit: Ett högst betydligt antal af de under året intagne tillhör såsom vanligt de jordbrukande klasserna. Om till dessa klasser hänföras jordbrukande ståndspersoner, bönder, jordtorpare, tjenare och daglönare, uppgår de hithörande intagnes antal till 311, d. ä. 48,37 % af alla intagna.

Tab. 8. 8. Uppgift på de å rikets samtliga hospital under år 1883 intagnes hemort. 9 Af de under redovisningsåret intagne voro 457 bosatta på landet och 186 i stad, respektive 71,07 % och 28,93 %. Utråttthe om Hospitalen. 2

10 Tab. 9. Öfversigt öfver de å samtlige anstalter för sinnessjukes Då totalsumman af de för enkel sinnessjukdom under år 1883 å hospitalen vårdade är 2,395 (enligt de hoplagda uppgifterna härom uti Tab. 1 af respektive läkares årsberättelser) utgöra sålunda de från enkel sinnessjukdom tillfrisknade 9,22 % af alla för enkel sinnessjukdom under år 1883 vårdade. De för sinnessjukdom med förlamning vårdade å samtlige anstalter utgjorde 80; tillfriskningsprocenten bland dessa således 1,25 %. För sinnessjukdom med fallandesot vårdades å samtliga hospital 86, af dessa tillfrisknade 2,38 %. Hela antalet tillfrisknade i förhållande till hela antalet vårdade ställer sig förhållandet sålunda: utgjorde 8,02 %; å de olika anstalterna Hvad beträffar de tillfrisknades ålder var förhållandet följande: I anseende till de tillfrisknades vistelsetid inom hospitalet stälde sig förhållandena sålunda: Sjukdomens bestånd från dess uppkomst:

11 9. behandling under år 1883 tillfrisknade. 10. Uppgift på tillfriskningsprocenten bland de under de 10 sista åren å rikets samtliga hospital intagne sjuke, som lidit af enkel sinnessjukdom. Tab. 10. Uti texten till Tab. 9 redogjordes för de tillfrisknade i förhållande till de vårdade. Ofvanstående tabell N:o 10 upptager tillfriskningsprocenten af de intagne, såväl under hvart och ett af de senaste 10 åren, som under den sammanlagda tiden af en hel 10-årsperiod. Deraf synes att denna tillfriskningsprocent var störst under år 1874 och minst under år 1883, samt att den i medeltal uppgått till 32,fi %, deraf 30,i % för män och 34,9 % för qvinnor.

12 Tab. 11. Öfversigt öfver de å samtlige anstalter för 1. Antalet aflidne. Detta antal utgjorde 98, deraf 63 män och 35 qvinnor, d. v. s. 3,74 % af alla vårdade; 4,60 % af vårdade mån, 2,80 af vårdade qvinnor; motsvarande tal för 1882 voro: 4,77 %; 4,86 % och 4,69 %. Af de aflidne vårdades för: Förhållandet mellan antalet aflidne och antalet vårdade å samtliga hospitalen utgjorde: Dödsprocenten beräknad efter medeltal sjuke för dag utgjorde i de olika sjukdomarne: