Område A, Balkåkra 5:10

UV RAPPORT 2014:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013 Område A, Balkåkra 5:10 Skåne, Ystads kommun, Balkåkra socken, fornlämning Balkåkra 54 Bo Friman

UV RAPPORT 2014:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013 Område A, Balkåkra 5:10 Skåne, Ystads kommun, Balkåkra socken, fornlämning Balkåkra 54 Dnr 3.1.1-00088-2012 Bo Friman

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 80 00 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: registrator@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:13 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Översikt över östra schaktet från väster. Foto: Magnus Andersson. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

Innehåll Sammanfattning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Resultat från utredningen 7 Undersökningens målsättning 8 Metod och genomförande 8 Analyser 8 Makrofossilanalys 8 14 C-analys 9 Resultat 10 Schakt 1 10 Schakt 2 13 Schakt 3 och 4 14 Arkeologisk och vetenskaplig potential 14 Förslag till fortsatta åtgärder 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 1. Anläggningstabell 17

Kävlingeån S Sandby Krankesjön Ver Dalby Vombsjön Veberöd Sjöbo Genarp Yddingesjön Sövdesjön Snogeholmssjön Ellestadssjön Tomelilla Svedala Börringesjön Skurup Krageholmssjön Ystad Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000. 4 Område A, Balkåkra 5:10

Sammanfattning Inför att Midroc Property Development AB planerade byggande av villor inom fastigheten Balkåkra 5:10 gjorde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk förundersökning av område A våren 2013. Förundersökningen berörde en höjdplatå inom det kustnära backlandskapet vid Svarte öster om Ystad i södra delen av Skåne. Området tolkas utgöra utkanten av en boplats. Anläggningarna utgjordes av 16 gropar, 2 härdar och 16 stolphål. Groparna hade branta nedgrävningskanter och flat botten och tolkas ha haft en förrådsliknande funktion. Keramik, en skivyxa och 3 14 C daterar groparna till sen tidigneolitikum, äldre bronsålder och äldre förromersk järnålder. Antikvarisk bakgrund Midroc Property Development AB avsåg att detaljplanelägga och bygga bostäder på ett ca 355 000 m 2 stort område inom fastigheterna Balkåkra 5:10 och 5:18 i Balkåkra socken, Ystad kommun. I enlighet med Länsstyrelsens beslut 2010-09-23 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning steg 1 av det aktuella exploateringsområdet under våren 2011. Fält- och byråinventering resulterade i att fem områden som var sannolika för under mark dolda fornlämningar identifierades. Midroc Property Development AB inkom ånyo med en förfrågan till Länsstyrelsen i Skåne län om en arkeologisk utredning steg 2. I enlighet med Länsstyrelsens beslut 2011-10-12 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning steg 2 inom de fem områdena under hösten 2011. Midroc Property Development AB inkom i början av 2012 med en förfrågan om en arkeologisk förundersökning. Länsstyrelsen i Skåne län gav Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att ta fram en undersökningsplan och kostnadsberäkning för en arkeologisk förundersökning av område A. I enlighet med Länsstyrelsens beslut 2012-11-06 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd förundersökningen våren 2013. Det framtagna materialet utgör planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Förundersökningen leddes av Bo Friman som också har skrivit rapporten. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger i det kustnära backlandskapet och utgörs av åker. Jordarten består av lerig morän medan morängrovlera dominerar söder om. Backlandskapet är starkt kuperad med markerade moräntoppar och med fuktmarker i de lägre delarna. Drygt 100 meter söder om område A ligger en märgelgrav med vattenspegel. Området ligger på en platå cirka 25 m ö.h. och på ett avstånd av cirka 700 meter från kusten i den västra delen av Svarte. Fornlämningsbilden söder om det aktuella området är mycket förtätad, speciellt i anslutning till kusten. Inom ett avstånd av en kilometer ostsydost Område A, Balkåkra 5:10 5

Snårestad 17:1 Balkåkra 23:1 Balkåkra 49:1 Snårestad 16:1 Balkåkra 28:1 Balkåkra 28:2 Balkåkra 54 Balkåkra 27:1 Balkåkra 41:1 Balkåkra 29:1 Balkåkra 26:1 Balkåkra 14:1 SNÅRESTAD Balkåkra 30:1 BALKÅKRA Balkåkra 5:1 Balkåkra 53 Balkåkra 37:1 Balkåkra 52 KRUTBODEN Balkåkra 51 Balkåkra 6:2 Balkåkra 55 Balkåkra 6:3 Balkåkra 6:1 Balkåkra 15:1 Balkåkra 9:1 Balkåkra 10:1 Balkåkra 7:1 Balk Balkå Balkåkra 1 Område A Fornlämning, punkt Fornlämning, yta Balkåkra 47:1 Snårestad 8:1 Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. 6 Område A, Balkåkra 5:10

om undersökningsytan har registrerats och undersökts tre större gravfält, från företrädesvis yngre bronsålder. De tre kustnära gravfälten har undersökts. Ett av dessa innehöll åtta brandgravar från yngre bronsålder och en stridsyxegrav. I brandgravarna påträffades bl. a. dubbelknappar och rakknivar av brons (RAÄ 15). Inom samma fornlämning påträffades även boplatslämningar från sten- och bronsålder (Nagmér 1983; Jacobsson 2008). I dess anslutning undersöktes på 1920-talet de två andra gravfälten av Folke Hansen (Hansen 1924a & b). I det ena undersöktes ett gravfält med 62 brandgravar, tre stenkistor och tre brandflak (RAÄ 9). Strax intill låg det tredje gravfältet innehållande 22 urnegravar samt en stenåldersgrav. Den senare innehöll ett keramikkärl, en tunnbladig yxa samt en mejsel (RAÄ 10). Den största av bronsåldershögarna (RAÄ 6) belägna ca 150 m norrut undersöktes och restaurerades av Hansen 1929 (Hansen 1924a & b). I anslutning till gravfälten ovan undersökte Hansen även boplatslämningar från järnåldern (RAÄ 11) samt en grav från äldre järnålder (RAÄ 7) (Hansen 1924a). Cirka 150 meter norrut, från kusten räknat, ligger en bronsåldershög (RAÄ 5). Omedelbart öster om undersökningsytan finns ytterligare fem gravhögar (RAÄ 6:1) samt en gravhög med skålgropar inom undersökningsytan (RAÄ 6:2, 6:3). I anslutning till bronsåldersgravfälten har även boplatslämningar från järnåldern (RAÄ 11) registrerats. I dess närhet finns dessutom en rektangulär grav med stenkrets (RAÄ 7) daterad till äldre järnålder (Hansen 1924a). Norr och nordost om område A ligger fornlämningarna mer glest. Cirka 200 meter norr om finns platsen för en stenåldersboplats bestående av flintredskap (Snårestad RAÄ 16). Den påträffades vid Ystadprojektets inventering 1986. Vid dels samma inventering (RAÄ, 28, 29, 30 & 41), vid RAÄ:s inventering 1987 (RAÄ 26 & 27) samt vid UV Syds utredning 1975 (RAÄ 14) har påträffats enstaka härdar, gropar, flintskrapor och flintyxor (Esping Bodén 1975; Larsson m. fl. (red) 1992). Resultat från utredningen Våren 2011 gjordes en särskild utredning steg 1 inom aktuellt exploateringsområde. Fem föreslagna områden (inklusive område A) kunde då identifieras (Friman 2011). Hösten 2011 företogs en särskild utredning steg 2 inom nämnda områden. Spåren efter förhistoriska boplatsaktiviteter fanns spridda i de fem utredningsområdena (RAÄ 51 55). I tre av områden påträffades mindre koncentrationer av stolphål vilka kan vara spår efter huslämningar. Längst i norr (område A) syntes även grop och härdar medan längst söderut nära kusten finns möjlighet att finna resterna efter den bortplöjda gravhögen Balkåkra RAÄ 6:2 (Friman 2012). Område A (RAÄ 54) ligger i den nordligaste delen av exploateringsområdet. Den ligger på en av de högsta punkterna och utgörs av en relativt flack höjdplatå. I norr och öster avgränsas ytan av områdesgränsen. Söder om har legat en gård samt en djupare sänka bestående av en märgelgrav. Område A, Balkåkra 5:10 7

Något västerut sluttar terrängen kraftigt ner mot en dalgång. I dess norra del finns förhöjda fosfatvärden. I området drogs 7 sökschakt och 12 anläggningar påträffades. De utgörs av 1 grop, 1 lager, 4 härdar och 6 stolphål. Samtliga anläggningar påträffades i den norra delen av området. De tolkas utgöra spåren efter förhistoriska boplatsaktiviteter. Stolphålen bildar inga tydliga strukturer och det finns därför inga större förhoppningar att påträffa huslämningar i området. I de två södra schakten påträffades inga anläggningar och det östra intill järnvägen var helt stört av en modern nedgrävning. Undersökningens målsättning Resultatet från utredningen visade att det fanns en potential att påträffa boplatslämningar. Syftet med förundersökningen var därför att fördjupa kunskapen om fornlämningarna och den har som mål att klargöra fornlämningarnas, innehåll, datering och vetenskapliga potential. Undersökningen av platsen ansågs viktig eftersom kunskapen om förhistoriska boplatser i närområdet är betydligt mindre än om gravritualer och gravformar. Det ansågs därför av vikt att få ökad information om bebyggelsestruktur, etableringsfaser och boplatsers ekonomiska funktioner. Metod och genomförande Med utgångspunkt från tidigare undersökningar, fältbesiktning och kartstudier av exploateringsområdet kunde den avgränsade förundersökningsytan som tolkades innehålla fornlämningar att fastslås till ca 6700 m 2. Fältarbetet genomfördes på traditionellt vis med schaktgrävning. En bandburen grävmaskin med en skopbredd på 1,8 meter grävde fyra schakt med en samlad yta av 1600 m 2. De fyra schakten lades i syfte att avgränsa området för de arkeologiska lämningarna. Fältarbetet i form av schaktning tog sex arbetsdagar i anspråk för en arbetsstyrka av två arkeologer (12 mandagar) och en praktikant samt en dag för systemsupport. Samtliga påträffade anläggningar, grävda schakt och prover inmättes med RTK-GPS. Utvalda anläggningar handgrävdes och sektioner dokumenterades på ritfilm. Undersökningen och anläggningarna dokumenterades även med foto. I undersökningskostnaden avsattes medel för 14 C-dateringar och makrofossilanalys. Prover togs i utvalda anläggningar. Efter undersökningens slut återfylldes schakten. Analyser Makrofossilanalys Syftet med analysen var att belysa vilka grödor som odlats och hanterats på boplatsen. Makrofossilanalys gjordes på 5 miljöprover. Analysen utfördes Per Lagerås på Riksantikvarieämbetet UV Syd. 8 Område A, Balkåkra 5:10

Tabell 1. Resultat av makrofossilanalys från Balkåkra 5:2, område A. PM Kontext Art Antal Kommentar 1730 AG775 Emmer (Triticum dioccum) Skalkorn (Hordium vulgare) Åkerbinda (Fallopia convulvolus) 1731 AG824 Emmer ( cf. Triticum dioccum) Ospec. cerealia Pilört (Persicaria sp.) Svinmålla (Chenopodium album) Blåmålla/rödmålla (Chenopodium glaucum/rubrum) 1733 AG1459 Svinmålla (Chenopodium album) 1 3 2 1 1 1 1 1 1 Möjligen naket korn, men går inte att säga säkert troligen 1734 AG1418 Emmer (Triticum dioccum) 1 välbevarat 1736 AG1553 Emmer ( cf. Triticum dioccum) Ospec. cerealia Svinmålla (Chenopodium album) Blåmålla/rödmålla (Chenopodium glaucum/rubrum) 1 1 1 3 troligen Enligt Per Lagerås odlades emmer framför allt under neolitikum och äldre bronsålder, även om det sällsynt också kan dyka upp i vissa järnålderskontexter. I material från neolitikum är det ofta det dominerande sädesslaget. Utöver emmer identifierades två sädeskorn av korn. Korn kan delas in i två varianter, naket korn och skalkorn. Av dessa två dominerar naket korn under neolitikum och äldre bronsålder och skalkorn från yngre bronsålder och framåt. De två sädeskornen som bestämts till korn är troligen naket korn, men bevaringen är för dålig för att säker bestämning. Utöver sädeskorn innehöll proverna några enstaka fröer av åkerbinda, pilört och mållor. Dessa är vanliga åkerogräs men kan också ha vuxit på kväverik mark på boplatsen. 14 C-analys Tre förkolnade sädeskorn, utplockade av Per Lagerås Riksantikvarieämbetet UV Syd från miljöprov i tre gropar, skickades iväg för datering med hjälp av 14C-analys. I nedanstående tabell presenteras analysresultatet. Analysen genomfördes på Ångströmslaboratoriet Tandemlaboratoriet Uppsala universitet. Tabell 2. 14 C-dateringar från Balkåkra 5:2, område A. Anl. ID Kontext Prov ID Lab. nr. 14 C-dat. Kalibrering 1σ Kalibrering 2σ A824 Grop PM1731 Ua-31293 2230±30 380 BC 200 BC 390 BC 200 BC A1418 Grop PM1734 Ua-31294 3073±49 1410 BC 1290 BC 1450 BC 1190 BC A1553 Grop PM1736 Ua-31295 2222±30 370 BC 200 BC 390 BC 200 BC Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-31293 2230±30BP Ua-31294 3073±49BP Ua-31295 2222±30BP Calibrated date 2000CalBC 1500CalBC 1000CalBC 500CalBC CalBC/CalAD Figur 3. Diagram över kalibrerade intervall för 14 C-analyser från Balkåkra 5:2, område A. Område A, Balkåkra 5:10 9

Schakt 1 Schakt 2 Schakt 3 Schakt 4 Grop Härd Stolphål Schakt Område A Figur 4. Område A. Resultat Inom de fyra schakten påträffades totalt 16 gropar, 2 härdar och 16 stolphål (se bilaga). Sammanlagt inmättes 48 potentiella anläggningar, varav 36 undersöktes. Av dessa utgick 14 färgningar, vilket resulterade i att 75 % av samtliga inmätta lämningar undersöktes. Fyndmaterialet var relativt sparsamt och utgjordes av slagen flinta, keramik och små mängder med ben. Utifrån fyndmaterialet och tre 14 C-dateringar påträffades spår efter aktiviteter under perioden neolitikum till förromersk järnålder. Schakt 1 Schaktet var beläget i nordöstra delen av exploateringsområdet. Schaktytan var cirka 600 m² och innehöll 21 anläggningar varav 16 undersöktes. Av de inmätta anläggningarna tolkades 9 utgöra gropar. Fyllningarna var mestadels något humösa och innehöll silt och lera. Groparna var 1 2,5 meter i diameter och i flera fall med branta eller lodräta nedgrävningskanter och flat till lätt rundad botten. I tre av groparna fanns mindre mängder slagen flinta och keramik. I en av groparna hade en ansenlig mängd sten deponerats (A741). En grop (A775) tolkas utifrån de branta nedgrävningskanterna och lätt rundad botten ha fungerat som förrådsgrop. 10 Område A, Balkåkra 5:10

A775 A741 A824 A874 Grop Härd Stolphål Schakt Område A A1360 Figur 5. Schakt 1och 4 med anläggningar markerade som diskuteras i texten. Område A, Balkåkra 5:10 11

A1459 A1418 A1553 A1578 Grop Härd Stolphål Schakt Område A Figur 6. Schakt 2 med anläggningar markerade som diskuteras i texten. A824 Gropen mätte 2,4 1,7 meter och var 0,71 meter djup. Fyllningen innehöll lerig silt och var något humös med inslag av kol och bränd lera. Gropen hade en mindre fördjupning i norra delen. Fynden bestod av ett flintavslag och grov oxiderad keramik. Den mesta keramiken var upplöst. En av skärvorna hade en godstjocklek på 19 mm och kan härröra från botten av ett kärl. I ett makrofossilprov påträffades vete, obestämt sädesslag, pilört, svinmålla och blå/rödmålla. Nedgrävningen var i det närmaste lodrät och med flat botten förutom en fördjupning centralt. Möjligen kan gropen ha fungerat som förrådsgrop sekundärt och täktgrop primärt. En 14 C-datering placerar gropen till äldre förromersk järnålder. A874 Den mätte 1 m i diameter och var helt rund. Djupet var 0,26 meter. Fyllningen innehöll siltig lera med inslag av kol. Förutom ett flintavslag påträffades tre mindre keramikskärvor. Botten av gropen var helt flat. Utifrån keramiken och formen på anläggningen tolkas nedgrävningen ha fungerat som en förrådsgrop från äldre järnålder. 12 Område A, Balkåkra 5:10

Inom schaktet påträffades 11 möjliga stolphål varav 8 undersöktes. De bildade dock inga tolkningsbara strukturer. Den övriga anläggningen utgjordes av en mindre härd utan daterande fynd. Anläggningstätheten var störst i nordöstra delen av schaktet. På utredningen lades sökschakt öster om men endast ett fåtal osäkra anläggningar påträffades (Friman 2012). Möjligen har bosättningarna legat längre norrut. Schakt 2 Schaktet lades i nordvästra delen av exploateringsområdet. Schaktytan var cirka 650 m² och innehöll 12 inmätta anläggningar varav 5 undersöktes. Av de inmätta anläggningarna tolkades sex utgöra gropar. Fyra av dessa undersöktes varav en endast med ett spadsnitt (A1625). Fyllningen var ljusgrå och kändes helt urlakad och fyndtom. I övriga tre gropar var fyllningarna siltiga och leriga. De mätte 1 1,8 meter i diameter. Två av groparna hade branta eller lodräta nedgrävningskanter och flat till lätt rundad botten. Fyndmaterialet bestod av slagen flinta, mindre mängder keramik och brända ben. A1418 Gropen var rund, mätte 1,0 meter i diameter och var 0,42 meter djup. Fyllningen var siltig med inslag av bränd lera och småsten. Nedgrävningskanterna var raka och botten flat. Fynden bestod av två flintavslag och två bitar vittrad keramik av brons-/järnålderstyp. I makrofossilprovet påträffades emmer. Anläggningen tolkas som en förrådsgrop och 14 C-dateras till äldre bronsålder. A1459 Rund grop som mätte 1,8 meter i diameter och var 0,6 meter djup. Fyllningen var siltig med inslag av kol. Även denna grop hade raka nedgrävningskanter och i det närmaste flat botten. Svinmålla påträffades i ett makrofossilprov. Fyndmaterialet bestod av 12 flintavslag och en skivyxa samt två keramikskärvor. Den ena utgjorde en bukskärva med vertikal streckornering. Orneringstypen var vanlig i sen tdigneolitikum och början av mellanneolitikum. Skivyxan och keramiken daterar gropen till omkring senare delen av tidigneolitikum. A1553 och A1578 Den utgjorde en mindre grop (A1553) som mätte 0,9 meter i diameter och var 0,18 meter djup. Fyllningen utgjordes av styv lera och innehöll rikligt med kolbitar men ingen sot samt några skörbrända stenar. Fynden bestod endast av några små brända benbitar nära botten. Ett makrofossilprov analyserades och visade på förekomst av vete, obestämt sädesslag samt svin- och röd/blåmålla. Gropen 14 C-daterades till äldre förromersk järnålder. Omedelbart öster om gropen låg en mindre härd (A1578) som undersöktes. Den mätte 0,6 meter i diameter och var 0,11 meter djup. Den var fylld med skörbränd sten. Fyllningen bestod i övrigt av sotig lera och kol. Tolkningen är att gropen tolkas ha utgjort en kokgrop. Kol och skörbränd sten från härden har troligen använts som värmekälla i gropen. Område A, Balkåkra 5:10 13

Övriga anläggningar i schaktet utgjordes av fem stolphål med stor spridning. Inga konstruktioner kunde tolkas i fält vilket resulterade i att inga av stolphålen undersöktes. I östra delen förlängdes schaktet i syfte att förbinda schakt 1. Dock påträffades inga anläggningar. Avståndet mellan de relativt få anläggningarna var stort med en ganska jämn spridning. Schakt 3 och 4 Ett sökschakt (schakt 3) drogs söder om schakt 2 i syfte att få en tydlig avgränsning av aktivitetsområdet söderut. Inga anläggningar påträffades. Av samma anledning drogs ett sökschakt (schakt 4) söder om schakt 1. Här påträffades endast en grop (A1360). Den var som flera gropar i området välgrävd med branta nedgrävningskanter och relativt flat botten. Endast ett flintavslag påträffades. Gropen tolkas som en trolig förrådsgrop. Arkeologisk och vetenskaplig potential De undersökta anläggningarna representerar en boplatsyta som inte till sin fullo har avgränsats under förundersökningen. Själva bebyggelsen har legat i närheten troligen norr eller nordost om. Boplatsen var väl exponerad på ett högt men flackt läge mot havet. Dateringar från neolitikum, äldre bronsålder och äldre järnålder visar på att platsen har varit gynnsam för bosättning och att man har återkommit i perioder. Platsens funktion är dock svår att få en tydlig bild av. Makrofossilanalysen pekar mot att platsen har använts som åker under perioderna. Både i brons- och äldre järnålder har emmer odlats. Groparnas form tyder också på att de inte i första hand är ett resultat efter täktverksamhet på platsen. Kustområdet har med stor tydlighet haft betydelse under samma perioder som dateringarna på det aktuella området. Stora gravfält och monumentala gravar kännetecknar kusten och backlandskapet där betydande rituella manifestationer ägt rum. Resultaten från Folke Hansens gravfältsundersökningar pekar mot att området har haft den största populationen och intensivaste rituella aktiviteten under yngre bronsålder. Bronsföremålen i gravarna tyder även på ett hierarkiskt organiserat samhälle med välmående individer. Havets betydelse som kommunikationsled och dess resurser är självklar. Kopplingen mellan boplatserna och gravarna är däremot mindre känd i området och därför viktig för att förstå kustområdets fulla potential. Den aktuella undersökningen visar endast på att boplatsaktiviteter har ägt rum samtidigt som uppförandet av gravarna och man kan därför anta att det är den lokala befolkningen som ligger begravd i området. 14 Område A, Balkåkra 5:10

Figur 7. Sektioner av ett urval gropar från förundersökningen. Överst i bild A824 följt av A1418, A1360, A775 och A1459. Förslag till fortsatta åtgärder Eftersom endast gropar påträffades och inga huslämningar tolkas huvuddelen av boplatsen ligga utanför exploateringsområdet, troligen under befintlig bebyggelse nordost om. Gropområdet avgränsades och undersöktes till sin helhet under förundersökningen. Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås av område A inom exploateringsområdet. Område A, Balkåkra 5:10 15

Referenser Esping Bodén, A. 1975. Provundersökning 1975. Boplatslämningar, Balkåkra 18:31, Balkåkra sn, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1975. Friman, B. 2011. Balkåkra 5:10 och 5:18. Särskild utredning steg 1. UV Rapport 2011:65. Friman, B. 2012. Balkåkra 5:10 och 5:18. Särskild utredning steg 2. UV Rapport 2012:27. Hansen, F. 1924a. De arkeologiska fynden vid Svarte fiskeläge. Fornvännen 1923:2-3. Hansen, F. 1924b. De arkeologiska fynden vid Svarte fiskeläge. Några arkeologiska problem belysta av Svartefynden. Fornvännen 1923:4. Jacobsson, B. 2008. Gång- och cykelväg Skateholm-Svarte. Arkeologisk utredning 2008. UV Syd Rapport 2008:33. Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (red.). 1992. The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish rural Landscape. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4º, Nº 19. Lund. Nagmér, B. 1983. Balkåkra. Gravar och boplatslämningar från sten- och bronsåldern. Arkeologisk undersökning 1980. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 1983:11. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-00088-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-318-12. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12159. Intrasisprojekt: UV2012:004. Undersökningstid: 15 19 april 2013. Projektgrupp: Magnus Andersson, Bo Friman och Oskar Spjuth Underkonsulter: Sydschakt ekonomiska förening, Byggnadsmaskiner AB, Europeisk biluthyrning (Europcar), Ångströmlaboratoriet Uppsala Universitet Exploateringsyta: 355 000 kvadratmeter. Undersökt yta: 1600 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 9d, Balkåkra x 6143786 y 418014. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning med anläggningar. Digital dokumentation: förvaras i form av ett Intrasisprojekt med beteckningen UV2012:004 på en server hos Riksantikvarieämbetet. Beslutad kostnad: 247 575 kr. Faktisk kostnad: 208 094 kr. 16 Område A, Balkåkra 5:10

Bilaga 1. Anläggningstabell Anl. ID Anl. typ Undersökt % Metod Fynd nr. Fynd 14 C-datering Kalibrerat 1δ 711 Grop 50 Skärslev/spade 741 Grop 50 Skärslev/spade 775 Grop 50 Skärslev/spade 7 Flinta 824 Grop 50 Skärslev/spade 1, 2 Flinta, keramik, ben 2230±30 380 200 BC 874 Grop 50 Skärslev/spade 4, 5, 6 Flinta, keramik 902 Stolphål 50 Skärslev 914 Stolphål 0 989 Stolphål 50 Skärslev 1015 Stolphål 50 Skärslev 1027 Stolphål 50 Skärslev 1037 Stolphål 50 Skärslev 1106 Stolphål 50 Skärslev 1121 Grop 50 Skärslev/spade 1183 Stolphål 0 1197 Grop 50 Skärslev/spade 1226 Härd 50 Skärslev 1258 Grop 0 1283 Stolphål 0 1295 Grop 0 1314 Stolphål 50 Skärslev 1347 Stolphål 50 Skärslev 1360 Grop 50 Skärslev/spade 3 Flinta 1408 Stolphål 0 1418 Grop 50 Skärslev/spade 13, 14 Flinta, keramik 3073±49 1410 1290 BC 1446 Stolphål 0 1459 Grop 50 Skärslev/spade 8-12 Flinta (skivskrapa), keramik (streckorn.) 1494 Stolphål 0 1506 Stolphål 0 1516 Grop 0 1540 Stolphål 0 1553 Grop 50 Skärslev/spade Br. Ben 2222±30 370 200 BC 1578 Härd 50 Skärslev 1597 Grop 0 1625 Grop 5 Spade Område A, Balkåkra 5:10 17