KommunKompassen ANALYS AV TÄBY KOMMUN 2014 29-31 Januari 2014 Christine Feuk, SKL Britt-Marie Hedlund, SKL Karolina Dahlblom, Nybro kommun
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 2 (32) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Täby kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång. 4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 5 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 8 Område 3 Politisk styrning och kontroll... 11 Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation... 14 Område 5 Resultat och effektivitet... 16 Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik... 19 Område 7 Verksamhetsutveckling... 21 Område 8 Kommunen som samhällsbyggare... 24 4. Översikt av poängfördelning... 28 5 Kortfakta om Täby kommun... 32
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 3 (32) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan år 2002. Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 4 (32) 2 Täby kommun i förhållande till Kommunkompassen: Utvärderingen En sammanfattande genomgång Utvärderingen av Täby kommun genomfördes i januari 2014 och var kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Nedan visas Täbys totaltpoäng samt poängfördelningen per område. I diagramet på nästa sida illusteras Täbys profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av kommuner som utvärderats sedan 2010 enligt Kommunkompassen. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år 2010. Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 5 (32) visar erfarenheten att man kan lägga på 80-100 poäng till det resultat som nu erhållits. I diagrammet nedan görs jämförelsen med kommuner som utvärderats fr.o.m. 2010. Jämförelser Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se/kvalitet. Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 6 (32) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 55 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Täbybornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information Täby kommun har inte någon specifik plan/strategi för demokratiutveckling. Däremot är en av Täbys strategiska utgångspunkter, dvs de övergripande målen för Täby medborgarfokus. För att få en bättre systematik och ett helhetstänk kring demokratiutveckling kan utveckling av plan/strategi eller liknande vara ett förbättringsområde för kommunen. Kommunen har en informationspolicy som antogs av fullmäktige 1995. Planer på att revidera den finns. Även detta är ett förbättringsområde med tanke på den utveckling som skett, och sker, när det gäller sociala medier. Information till medborgarna Det är lätt för medborgarna att ta del av vilka ärenden som är på gång och vad som beslutats i kommunen. Kallelser, handlingar och protokoll finns tillgängliga på kommunens hemsida för samtliga nämnder och styrelser (undantag lantmäterinämnden). Däremot sker det inte någon större marknadsföring kring de politiska mötena för att öka intresset för dessa.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 7 (32) För att göra informationen till medborgarna mer lättillgänglig arbetar flera kommuner idag med att göra populärversioner av olika dokument och handlingar. Något sådant arbetar inte Täby med i någon större omfattning. Den kanal som idag används är kommuntidningen Estrid som utkommer 4 ggr per år och när kommuninvånare, anställda och näringsliv. Användningen av sociala medier är något som allt fler kommuner gör. I Täby sker detta i väldigt begränsad omfattning. I arbetet med att utveckla informationen och dialogen med medborgarna kan detta vara ett viktigt förbättringsområde för kommunen. Information om resultat I Täbys jämförelsetjänst kan man jämföra utförarna inom barnomsorg, utbildning, musikskola och social omsorg. Uppgifterna baseras på kundundersökningar, officiell statisk och information som utförarna själva har lämnat. De medborgarundersökningar som genomförs vartannat år finns tillgängliga på webben i form av en pdf-fil. Samtliga rapporter från förvaltningsrevisionen finns också tillgängliga på hemsidan. Sammanfattningsvis presenteras alltså en hel del resultat på hemsidan men det är väldigt sällan som det görs jämförelser med andra kommuner. Inte heller kommenteras de resultat som presenteras på hemsidan. Som medborgare finns det inte någon funktion där jag kan diskutera de presenterade resultaten. Medborgardialog och deltagande Täby kommun har påbörjat ett arbete kring medborgardialog och ett bra exempel på detta är arbetet kring Galoppfältet. Här använder man sig av flera olika funktioner för att skapa dialog och föra samtal med medborgarna. Nästa steg för kommunen är att göra detta mer systematiskt och det finns planer på att föra in detta i styrprocessen. Ett förbättringsområde kan också vara att se över möjligheten kring kanaler för dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda till exempel genom öppna nämndsmöten, politikercafé eller liknande. Ett annat förbättringsområde kan vara att öppna upp en kanal där medborgarna ges möjlighet att lämna in förslag till exempel medborgarförslag eller liknande. Motverka korruption Täby kommun har fastställt riktlinjer gällande mutor och bestickning. Riktlinjerna omfattar alla anställda och förtroendevalda i Täby kommun. De är ett stöd för och innehåller vägledning inom området där mutbrott/bestickning kan bli aktuellt och där man bör vara särskilt försiktig. Det finns inte någon kommunövergripande plan för etiskt förhållningssätt i kommunen (för att motverka korruption) men man arbetar internt med detta via uppbildning, upplysning och upphandlingsutbildningar. Om det händer något i omvärlden går man in och kontrollerar och säkerställer att det inte sker på samma sätt inom Täby kommun. Någon Whistleblower-funktion finns inte. Vid misstanke om oegentligheter skall man vända sig till närmaste chef eller ta hjälp av HR-funktionen om det behövs.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 8 (32) Styrkor Resultat från förvaltningsrevision finns tillgänglig för medborgarna att ta del av Involvering av medborgarna att delta i demokratiska aktiviteter, t.ex. projektet kring Galoppbanan Förbättringsmöjligheter Plan/strategi för demokratiutveckling Marknadsföring av politiska möten för att få ett ökat intresse kring dessa möten Sammandrag/populärversioner av handlingar som finns tillgängliga och sprids aktivt till medborgarna Utveckla användandet av sociala medier Funktion som möjliggör för medborgarna att tycka till om resultat Initiativ/förslagsystem t.ex. medborgarförslag eller liknande Kanaler för medborgarna att föra dialog med de förtroendevalda Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 60 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Täby kommun har inte någon uttalad strategi för brukarorientering men brukarperspektivet tillvaratas i många sammanhang och med olika metoder. I enlighet med mål i verksamhetsplanen genomförs brukarundersökningar regelbundet inom många områden. Resultaten rapporteras
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 9 (32) kontinuerligt till nämnd, samt i kvalitetsrapporter, vissa förs även in i årsredovisningen. Resultaten redovisas även i verktyget jämför service och påverkar olika satsningar. Tillgänglighet och bemötande Vikten av tillgänglighet och ett gott bemötande är något som många kommuner idag diskuterar och arbetar för att förbättra. Täby kommun är en av dessa kommuner och de senaste åren har ett projekt pågått och riktlinjer för bemötande tagits fram. Riktlinjen är framtagen i dialogform. Den har kommunicerades ut till alla chefer och medarbetare ( Världskapet) Talmanus och Power Point presentation har arbetats fram och finns tillgängligt för cheferna. Förankring av riktlinjen och arbetet med respektfullt bemötande är en del av medarbetarskapsprogram och ett av arbetsmiljömål för 2013-2014. Bemötande är en viktig del vid rekrytering och ingår också som ett av lönekriterierna. Service och bemötande. I mötet med medarbetare och kunder skapas dialog utifrån ett professionellt bemötande, nytänkande och förtroende. Idag finns inget system för att premierar verksamheter/personer (utöver löneutveckling) som utmärker sig positivt vad avser förhållningssätt och bemötande. Något som kommunen skulle kunna utveckla. Information om service och tjänster Besöksstatistik analyseras löpande på webbplatsen taby.se och även internt på intranätet. Det genomförs även andra former av undersökningar. Tyvärr görs inte detta i alla kommunens system som möter medborgare och medarbetare. De resultat som kommer in analyseras och används sedan för att förbättra webbplatserna såväl tekniskt som innehållsmässigt. Planer finns att ta fram ett strukturerat arbetssätt kring detta under nästa år. Genom jämförelsetjänsten på nätet ges invånarna möjlighet att göra jämförelser av verksamheterna inom områdena barn och utbildning, äldre, omsorg om personer med funktionsnedsättning, familj och relation samt kultur. Det är viktigt att alla invånare ges möjlighet att ta del av kommunens information. Utbudet till personer som har specifika informationsbehov till exempel synsvaga, personer med språkliga behov är inte så stort. Det finns några exempel på lättläst information på webben och enstaka broschyrer. För att ytterligare öka servicen till invånarna håller kommunen på att inrätta ett servicecenter. Valfrihet och påverkan Möjligheterna för att välja utförare är stor i Täby och kommunen arbetar aktivt för att öka valfriheten för kommunens invånare. Föräldrar i Täby har genom systemet med kundval möjlighet att välja förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem) för sina barn både i och utanför Täby. Förskoleverksamheten utförs nästan enbart av andra utförare än kommunen. I Täby gör alla föräldrar ett aktivt val av skola för sina barn. För de flesta sker valet av skola redan när barnet börjar som sexåring i förskoleklassen. Inom hemtjänsten finns privata vårdgivare att välja mellan. Inom äldreomsorgens särskilda boenden finns kundval. Genom länsöverenskommelsen kan du även välja särskilt boende i hela Stockholms län. Kommunen har en välutvecklad modell för pengsystem.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 10 (32) Valfrihet kan också handla om möjligheten att få välja volym eller omfattning. Här är erbjudandet något begränsat. Inom LSS och boendestödet tas genomförandeplaner fram tillsammans i dialog med brukaren/kund. Brukarundersökningar Kommunen arbetet med brukarundersökningar inom flertalet av sina verksamheter. Inom skolan använder man sig bland annat av VÅGA VISA. Inom gymnasieskolan deltar kommunen i KSL:s (Kommunförbundet Stockholm län) årliga elevundersökning riktad till elever i ÅK 2. Enkäter genomförs både inom Komvux och SFI och samma enkäter genomförs av samtliga kommuner i Stockholms län. Enkäterna har utformats av olika arbetsgrupper med KSL som koordinator. Inom kulturverksamheten använder man sig av NKI-undersökningar och inom stadsbyggnadskontoret deltar man bland annat i Kritik på Teknik. Inom äldreomsorgen genomförs årliga brukarundersökningar inom ramen för den nationella brukarundersökningen. Inom delar av funktionshinderomsorgen (daglig verksamhet, boende, socialpsykiatri) genomförs årligen egna brukarundersökningar, som anpassats efter hur äldreomsorgens undersökningar är utformade. Brukarundersökningar används för att göra jämförelser inom verksamheterna men används i väldigt liten grad för att också göra jämförelser mellan sektorerna. Något som man skulle kunna utveckla ytterligare. Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering Kommunen har inte något utvecklat system kring service-/kvalitetsdeklarationer. Som kommuninvånare har man möjlighet att lämna in synpunkter till kommunen. Det finns dock inte något kommunövergripande system. Något som kommunen skulle kunna utveckla för att göra det ännu lättare för invånarna att komma i kontakt med kommunen. Styrkor Satsningen på utbildning kring bemötande Bemötande som ett kriterium vid nyanställning Lönekriterium som avser bemötande Stort utbud av valfrihet Flertalet verksamheter använder sig av brukarundersökningar Förbättringsmöjligheter Plan/strategi för brukarorientering Premiera verksamheter/personer som utmärker sig positivt vad avser förhållningssätt och bemötande Tillgodose informationsbehovet för personer med språkliga behov etc. Enhet/funktion där medborgarna direkt kan få hjälp via konceptet en dörr in Jämförelser av resultat från brukarundersökningarna mellan olika sektors/verksamhetsområden inom kommunen Servicedeklarationer eller tjänstebeskrivningar
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 11 (32) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 77 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. Detta är Täby kommuns starkaste områden och man ligger en bra bit över genomsnittet. (77/67). System för styrning/uppföljning Enligt de olika dokument som granskats kring avseende styrmodellen ser strukturen tydlig ut. Den är kopplad till kommunens vision samt till kommunens strategiska utgångspunkter: hållbar tillväxt, medborgarfokus och god ekonomisk hushållning. Dessa avspeglas i en målkedja och följs upp i delårsrapporter (prognos) och årsredovisning (utfall). Ingen dokumenterad utvärdering av styrmodellen har skett, däremot har modellen utvecklats, förtydligats och reviderats 2010 (infördes 2004-2005.) Men även om modellen enligt de olika dokumenten kan upplevas som tydlig känner inte alla medarbetarna till de olika delarna i den och upplever inte alltid att den hänger ihop. Modellen tolkas också olika. Antalet mål är många och man är överens om att dessa borde bli färre. Så även om styrmodellen är en styrka för kommunen så måste arbetet kring den fortsatta genom ytterligare förtydliganden för att skapa en samsyn kring hur de olika delarna hänger ihop och tolkningen av modellen. Täby kommun har ingen uttalad värdegrund, däremot ett varumärke som bygger på fyra värderingar och ska genomsyra det dagliga arbetet: Att lita på Att växa med Att längta till Att leva i
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 12 (32) Värderingarna beskriver det Täby står för och ska vara till stöd vid prioriteringar, och beslutsfattande samt för att skapa tydlighet i arbetet. Kommunen har en tydligt beskriven och genomgående styr-/uppföljningsmodell Verksamheternas planering och uppföljning som finns etablerad i hela organisationen. Tydliga politiska mål Täby kommun arbetar utifrån följande strategiska utgångspunkter. Hållbar tillväxt Medborgarfokus God ekonomisk hushållning Kommungemensamma inriktningsmål (omfattar även de kommunala bolagen). Det är attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en hållbar kommun Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Det är tryggt att leva och verka i Täby Invånarna i Täby uppnår god hälsa Täby har hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter Effektmålen är konkreta resultat som ska uppnås för att nå de kommungemensamma inriktningsmålen. Effektmålen presenteras under nämndernas avsnitt i verksamhetsplanen. Kopplat till målen finns resultatindikatorer. Flera upplever dock att effektmålen inte alltid träffar helt rätt. Problematiken kring målen, som tidigare angavs, är att de är för många. Risken med för många mål är att styrningen tappar sin styrkraft. Dessutom upplever man inom till exempel skolan att vissa mål är mål som man ändå skall leva upp till på nationell nivå. Uppföljning och rapportering Uppföljning och rapporteringen är omfattande. Kommunen tar löpande fram rapporter både kring ekonomi och verksamhet som sedan rapporteras till den politiska lednigen och till tjänstemannaledningen. Rapporteringen av resultat bygger på en aggregering av resultat från enhetsnivå. Det som skulle kunna utvecklas i rapporterna är jämförelser över sektorsgränserna. Det samma gäller jämförelserna med andra kommuner. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Ansvarsfördelningen är tydlig och man har som chef ett delegerat ansvar för att ta beslut om ekonomi och personal utan att beslutet behöver prövas politiskt. Klimatet är öppet. Relationen mellan tjänstemän och förtroendevalda är mycket god, man har fullt förtroende för varandra. När det händer att politiken går in och styr så är det inte ett misstroende utan mer att man vill bidra.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 13 (32) Samspel och dialog I samband med VP-processen genomförs gemensamma dagar för tjänstemän och förtroendevalda. Kommundirektörer har samtal med kommunstyrelsens ordförande varje vecka. Näringslivschefen/kommunikationschefen träffar också regelbundet politiken. För att skaffa sig kunskap om verksamheten förlägger ofta politiken sina möten där. Nämnderna bjuder in verksamhetsföreträdare som får berätta om sin verksamhet. Nämndsordförandena kan också prao ute i verksamheten. Vid varje ny mandatperiod genomförs en introduktionsutbildning för de förtroendevalda. För att få en feedback från de förtroendevalda är det allt fler kommuner som genomför nöjdhetsundersökning. Det vill säga får politiken support och stöd från tjänstemannaorganisationen för att kunna fatta så bra beslut som möjligt. Detta sker inte i Täby men är något som man skulle kunna utveckla. Styrkor Kommunen styrning är välutvecklad utifrån en helhetssyn som sedan avspeglar sig i underliggande styrkedjan. Styr- och uppföljningsmodellen är tydligt beskriven I huvudsak uppföljningsbara mål Regelbundet tas rapporter fram som avser både ekonomi och verksamhet Rapporteringen görs av resultat i förhållande till mål med en aggergering från enhetsnivån Tydlig ansvar-/ rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän Förbättringsmöjligheter Fortsätta utveckla styrmodellen och säkerställa att hela organisationen förstår och tolkar dess innebörd på samma sätt. Färre och tydligare mål Resultatjämförelser över sektorsgränserna Politikerutbildning vid ny mandatperiod och kontinuerligt under mandatperioden Nöjdhetsundersökningar till de förtroendevalda för att säkerställa att de får den support de behöver från verksamhetsorganisationen
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 14 (32) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 58 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Täby kommun har tagit fram ett personalpolitiskt program som bland annat innehåller kommunens ledarskapspolicy. Denna policy beskriver de förväntningar och krav som kommunen ställer på sina chefer. Det personalpolitiska programmet arbetades fram under en lång tid och antogs av kommunstyrelsen 18 juni 2012, och gäller under perioden 2012-2014. Programmet följs regelbundet upp. I Täbys verksamhetsplan finns effektmålet Täby kommun är en attraktiv arbetsgivare med måttet - andelen av kommunens medarbetare som upplever att chefer utövar ett professionellt ledarskap. Detta mäts vartannat år i medarbetarundersökningen. Ledarskapet följs även upp i en årlig arbetsmiljörapport och ska under 2014 diskuteras i ledningsgruppen. Resultatenheternas ansvar Resultatenheterna har full frihet att omfördela resurser inom budgetramarna. Resultatöverföringar sker mellan åren av såväl överskott som underskott enligt kommunens budgeteringsregler. Valfriheten gör dock att det finns vissa begränsningar. Det finns ett stort ansvar för cheferna att inrätta och avveckla tjänster. Tvärsektoriellt samarbete Kommunen har en mycket välutvecklad projektmodell Täby projektmodell (bygger på Lilla Ratten från Logica). Enheten för verksamhetutveckling arbetade under hösten 2010 med att förbättra och förtydliga projektmodellen. I samband med detta upprättade också en ny organisation där projektkontoret förvaltar modellen, mallarna och checklistorna och ger stöd och råd vid behov. Trots att kommunen har en välutvecklad projektmodell är användningen av den mycket begränsad. Det finns få exempel där modellen används både när det gäller verksamhetsprojekt eller
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 15 (32) tvärsektoriella projekt. Inte heller någon kartläggning finns avseende pågående projekt på kommunövergripande nivå. Några exempel finns inom de olika verksamheterna. Det finns en diskussion om en projektportfölj för samtliga verksamheter. Detta är ett stort utvecklingsområde för kommunen. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Täby kommun arbetar med chefsförordnande. De omfattar 4 år och sedan sker en omprövning. Om personen väljer att kliva av har man möjlighet till en annan tjänst och får då behålla 80% av lönen. Kommunen genomför regelbundet medarbetarundersökning för systematisk chefsutvärdering. Andra utvärderingsmetoder kan användas om det skulle uppstå ett specifikt behov. Belöning av goda ledarprestationen uppmärksammas inte på något speciellt sätt utan man hänvisar till att lönenivåerna ligger relativt högt i kommunen. Kommunledningens kommunikation För att kunna sprida information om och diskutera värderingar, mål, uppdrag, ansvar etc på tjänstemannanivå krävs en tydlig ledningskedja. I Täby kommun genomförs chefsträffar/- ledningsgruppsträffar regelbundet inom de olika verksamheterna. Gemensamma möten sker genom kommunens frukostmöten. Kommunens chefer är tydliga bärare av kommunens mål och värderingar. Man marknadsför Täby i alla lägen. Är noggrann i allt man gör och försöker leva varumärket. Man tänker på det varje dag. Personalavdelningens personalkonsulter ger kommunens chefer stöd i personalrelaterade frågor. För kommunens chefer har Täby kommun upphandlat Falck Healthcare som innebär att medarbetare med månadslön, kostnadsfritt och utan arbetsgivarens vetskap, dygnet runt kan kontakta Falck Healthcare telefonmottagning för rådgivning och vägledning av terapeut. Om man önskar, erbjuds dessutom en personlig vägledare för ytterligare stöd inom exempelvis arbetsrelaterade frågor, personliga problem, samlevnadsfrågor, missbruk, juridiska eller ekonomiska frågor. Ledarutveckling Chefsintroduktionen har omarbetats 2013 och omfattar nu fyra heldagar. Den innehåller flera olika områden som; kommunens organisation och ledning, ekonomi och verksamhetsstyrning, personalfrågor, kommunikation, upphandlings, IT-frågor och lokalförsörjning. Löpande kan kommunens chefer också anmäla sig till: UGL-utbildning, utveckling grupp och ledare - för personlig utveckling. Kommunikationsutveckling AB. Kommunikativt ledarskap, Advantum kompetens Coachande ledarskap, effektiva team, Advantum kompetens Ny som chef, Advantum kompetens Ledarskap för team och arbetsledare, Advantum kompetens Lösningsinriktad samtalsmetodik, 3-dagars utbildning Konflikthantering, 3 dagars utbildning
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 16 (32) Nyanställda chefer erbjuds en fadderchef under ett halvår. Fadderchefen är en erfaren chef inom kommunen, men utanför den egna organisationen. Syftet är att man som ny chef ska få ett stöd att snabbare komma in i chefsroll. Kommundirektören kallar 6-8 ggr per termin till frukostmöten för information och inspiration i olika chefs- och ledarfrågor. Inom detta området skulle kommunen kunna utveckla ett forum för kontakt/samarbete med externa parter. Att arbeta med ett program för att identifiera och utveckla ledarämnen inom den egna organisationen är ett annat utvecklingsområde. Styrkor Långtgående delegering kring att omfördela resurser inom budgetramarna Långtgående delegering kring att rekrytera, inrätta/avveckla befattningar och göra organisatoriska förändringar Ledande chefer är bärare av organisationens mål och värderingar Uppbyggt stöd för att hjälpa chefer då det uppstår problem Förbättringsmöjligheter Kartläggning och dokumentation av tvärsektoriella processer Sammanställning av pågående projekt Belöning av goda ledarprestationer Samarbete med externa parter kring ledarutveckling Program för att utveckla och identifiera ledarämnen inom den egna organisationen Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 71 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar?
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 17 (32) Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Resultatstyrning är centralt för Täby kommuns styrmodell en av de fyra styrprinciperna är att alla mål som fastställs följs upp och utvärderas med avseende på resultat. Kommunens strategiska utgångspunkter avspeglas i en tydlig målkedja med inriktningsmål och effektmål som redovisas i verksamhetsplanen. För varje effektmål definieras mått och målvärden som följs upp i delårsrapporter och årsredovisningar. Ingen dokumenterad utvärdering av styrmodellen har skett, däremot har modellen utvecklats, förtydligats och reviderats 2010 (infördes 2004-2005.) Det finns ingen specifik plan eller strategi för effektivitetsutveckling, men god ekonomisk hushållning är en av kommunens tre strategiska utgångspunkter och detta speglas i ett antal inriktningsmål och effektmål som syftar till ökad effektivitet. Kommunens verksamheter planerar sina aktiviteter utifrån dessa mål. Ett exempel är projektet effektiv administration som bedrivs inom kommunledningskontoret vilket syftar till att förbättra leveranser och dialog mellan kommunledningskontoret och verksamheterna. Kostnader och resultat i budgetprocessen Att ha kontroll på vad tjänsterna kostar och använda detta vid budgetering och upphandling är viktigt. I Täby kommun finns pengsystem för alla verksamheter med externa avtal. Inom gymnasieskolan finns en gemensam prissättning i regionen. Man arbetar återkommande med att mäta resurser och sätter dessa i relation till kvalitet. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Uppföljningen på förvaltningsnivå är systematisk när det gäller resursförbrukning, resultat och måluppfyllelse. Årsrapporterna tar utgångspunkt från verksamhetsplanen. I delårsrapporteringen följs alla mål upp. Varje månad rapporteras ekonomin. Uppföljning på enhetsnivå sker på samma sätt som på ledningsnivån. Ett sätt att effektivisera de olika processerna i kommunen är att använda olika metoder/system för detta. Det finns inte något kommunövergripande anslag kring detta men några exempel ute i verksamheten. Till exempel arbetar stadskontoret med LEAN, inom miljöverksamheten använder man sig av processkartläggningar och skolan använder sig av Stratsys för kvalitetuppföljningen enligt skollagen. Kommunikation kring resurser och resultat På kommunens intranät finns Analys och rapport som är ett system för analys och uppföljning av ekonomi, personal, samt verksamhetsstatistik. Plattformen innehåller olika verktyg. Kontrollvyn är ett ledningsverktyg för cheferna. Kuber är analysverktyg som möjliggör uppföljning av ekonomi, investeringar, biståndsbeslut inom social omsorg, elev volymer inom Barn- och grundskola mm. Cheferna ansvar för att all personal nås av information. På respektive verksamhetsnivå finns arenor för att löpande diskutera resursförbrukning och resultat. Jämförelser För att kunna utveckla verksamheten är det viktigt att kontinuerligt jämföra resultat dels inom organisationen men också med andra kommuner. Täby kommun arbetar med jämförelser på flera olika nivåer. Detta sker både inom verksamheterna men också inom flera verksamheter på regionalnivå.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 18 (32) Utvecklingen inom det här området handlar till stora del att tillvarata resultaten men också att utvärdera och följa upp processerna. Extern samverkan Täby kommun har på flera plan utvecklat samverkan med externa organisationer för att dela och effektivisera verksamheten. FoU Seniorium är ett forsknings- och utvecklingscenter i nordöstra Stockholm med äldre människor i fokus. Genom praktiknära aktiviteter ska Seniorium utgöra en resurs för forskning, utveckling, implementering och utvärdering inom vård, omsorg, stöd och service till äldre människor. FoU Seniorium finansieras av Lidingö och Vaxholm stad, Danderyd, Täby, Vallentuna, och Österåkers kommun samt Stockholms läns landsting. Kunskapscentrum Nordost, KCNO är ett kommunsamarbete. Kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm har sedan 2004 ett gemensamt kansli för vuxenutbildningen i de fyra kommunerna det vill säga gemensam administration som bekostas utifrån en nyckel baserad på befolkningstal. Respektive KCNO-kommun avsätter sina medel för Grundläggande och Gymnasiala studier (Komvux) samt SFI. Inom miljöområdet sker samverkan i en gemensam myndighetsnämnd för miljö- och hälsoskydd mellan Täby och Vaxholm. Vad gäller det strategiska miljöarbetet (utöver det lagstyrda) samverkar Täby inom vatten- och naturfrågor samt trafikrelaterade miljöfrågor med grannkommunerna i gemensamma kommunövergripande projekt som i första hand engagerar stadsbyggnadskontoret (t ex rening av Vallentunasjön, Oxundaåsamverkan, elfordonsinfrastruktur-projekt, cykelstrada mm). Täby bildar tillsammans med nio andra kommuner ett kommunalförbund i form av Storstockholms brandförsvar. För telefoni samverkar Täby med bl.a. Nacka kommun. För E-tjänstförvaltningen samverkar Täby med Danderyds kommun. Trekommunersprojektet tillsammans med Vaxholm och Upplands Väsby fokuserar man på att finna gemensamma former för effektiv uppföljning av kvalitet, ersättningsmodeller och avtalsuppföljning. Tillskillnad från ovanstående exempel kring samverkan är samverkan med civilsamhället inte alls så utvecklad. Det finns några enstaka exempel på detta. Detta skulle kommunen kunna utveckla. Styrkor Tjänsterna är kostnadsberäknade och utifrån detta sker budgetering/upphandling Tydlig och systematisk uppföljning avseende avvikelser, (resursförbrukning/resultat/måluppfyllelse) på ledningsnivå/förvaltningsnivå Tydlig och systematisk uppföljning avseende avvikelser, (resursförbrukning/resultat/måluppfyllelse) på enhetsnivå System för förtroendevalda och tjänstemän att följa resultat och mål löpande under året Samverkan med externa organisationer kring att effektivisera verksamheten Förbättringsmöjligheter Metoder för att följa upp och effektivisera processer Kommunicera ut resursförbrukning och resultat till alla anställda i organisationen Samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter för att stödja och vidareutveckla tjänsterna
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 19 (32) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 62 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi I Täby kommuns personalpolitiska program ingår kompetenspolicyn, i vilken det framkommer att kommunens medarbetare och deras kompetens är avgörande för en framgångrik verksamhet. Det är avgörande för kommunens tillväxt och måluppfyllelse att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. En viktig del i planeringsarbetet är att säkerställa verksamheternas nuvarande och framtida behov av kompetens. Alla utvecklingssamtal ska utmynna i en plan för kompetensutveckling. Rekrytering Vid årsskiftet 2012/2013 startades projektet Attraktiv arbetsgivare. Projektet syftar till att de som arbetar inom kommunen ska trivas, utvecklas och vilja stanna kvar. Samtidigt som nya kreativa medarbetare ska lockas till att söka arbete inom kommunen. Ledorden för projektet är; attrahera, introducera, rekrytera, behålla samt avsluta/utvärdera. Täby kommun använder sig av rekryteringsstödet Aditro Recruite för att underlätta och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. En gemensam rekryteringsprocess från start till mål som syftar till att alla som söker arbete inom Täby kommun ska behandlas på ett professionellt och etiskt riktigt sätt. Personalavdelningen har även tagit fram en rekryteringsguide innehållandes alla steg i en rekryteringsprocess som finns tillgänglig för alla verksamheter inom kommunen. Cheferna inom kommunen ansvarar själv för rekryteringen men kan ta stöd av personalavdelningen vid behov. I Täby kommun vill uppmuntra sina medarbetare till friskvård utanför arbetstid. De som har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning som är tre månader eller längre kan få bidrag med upp till 1600 kronor per år. Anställda i Täby kommun har, under förutsättning att detta fungerar på den egna arbetsplatsen, från och med 2005 möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid. Chef fattar beslut om detta är möjligt med hänsyn till verksamhet-
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 20 (32) ens behov. Vissa förmåner, såsom rabatterad startavgift i motionslopp, utges via Komik, kommunens motions- och idrottsklubb. Täby är en av sex kommuner som undersökningsföretaget Universum nominerat till utmärkelsen "Årets employer branding-kommun 2013". Kompetens- och medarbetarutveckling Kommunen har en kompetenspolicy som beskriver chefens ansvar för kompetensanalyser, planering för att förse verksamheten med rätt kompetens på kort och lång sikt. Medarbetarens ansvar är att använda sin kompetens, ta initiativ till kompetensutveckling och dela med sig av sin kompetens till andra. Man har genomfört en förstudie kring kompetensanalys. Arbetet sker på verksamhetsnivå. Något övergripande system finns inte. Medarbetsamtal genomförs i hög grad inom samtliga verksamheter. När det gäller individuella utvecklingsprogram, kompetensanalyser och karriärplaner varierar det kraftigt mellan verksamheterna. Det finns heller inget samlat grepp för kompetensutveckling vad gäller resurser eller budgetering. Individuell lönesättning Lönesamtal genomförs i princip fullt ut i hela organisationen. Täby Kommuns övergripande lönepolicy innehåller också kommunen lönekriterier. Dessa omfattar följande områden: Måluppfyllelse, Yrkesskicklighet, Service och Bemötande och Engagemang. För chefer och arbetsledare tillkommer följande kriterier: Ledarskap. Utifrån de övergripande lönekriterierna görs anpassningar inom respektive verksamhet. I kommunens nuvarande lönesystem sker inte någon särskild belöning av grupper eller individer som bidragit till resultat och verksamheternas måluppfyllelse. Arbetsmiljöarbete Kommunövergripande medarbetarenkät genomförs vartannat år. Vissa enheter genomför även en egen undersökning de år som medarbetarenkäten inte genomförs. Resultaten används ute i verksamheterna för diskussion och utveckling men även kommunövergripande för att se vart satsningar behöver göras för att arbetsmiljön ska förbättras. Utifrån resultaten i medarbetarenkäten tar varje verksamhet fram en handlingsplan för de områden där resultaten är låga. Fokusområden är service och bemötande samt stress. Resultaten i medarbetarenkäten ligger även till grund för de arbetsmiljömål kommunen tar fram, dessa gäller under två år. Frågorna i enkäten utvärderas inför varje tillfälle och ändras vid behov, frågorna ska dock vara jämförbara med tidigare år. En årsrapport gällande arbetsmiljö tas i respektive nämnd varje år sedan 2012. Vartannat år behandlas den i kommunstyrelsen. För att ytterligare utveckla arbetet skulle kommunen kunna använda andra metoder som till exempel kollegiegranskning, kulturanalyser och FAS-spel som ett komplement till arbetsmiljöundersökningen.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 21 (32) Mångfald För att motverka diskriminering och särbehandling jobbar man en likabehandlingsplan. Detta är ett pågående arbete som kommer att ta tid. Precis som med arbetsmiljöarbetet vill man få in det som en naturlig del i arbetet. Kommunen arbetar inte systematiskt med att öka mångfalden i kommunen. Viss hänsyn tas vid rekrytering. Styrkor Genomförande av medarbetarsamtal regelbundet Program för att stödja och utveckla/stärka medarbetarna i deras roll i utveckling av service och organisation Genomförande av lönesamtal regelbundet Lönekriterier som är nära knutna till individuella prestationer och kända för medarbetarna Förbättringsmöjligheter System för budgetering och rapportering av resurser avsatta för kompetensutveckling Metoder (utöver medarbetarundersökningen) för att bedöma och skapa förändringar i arbetsmiljön Aktiviteter för att öka mångfalden i organisationen Använda mångfald som en resurs i organisationen Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 49 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 22 (32) Detta är Täby kommuns svagaste område vilket innebär att det inom detta området finns stora möjligheter för förbättring. Strategiskt kvalitetsarbete I planeringsunderlaget för 2014 har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utveckla en modell ett ledningssystem - för styrning och ledning av det kommunövergripande kvalitetsarbetet. Målet med arbetet är att bli Sveriges kvalitetskommun 2017. En förstudie har pågått sedan årets början och bland annat har ett antal prioriterade aktiviteter planerats in såsom ett större kartläggningsarbete av processer samt deltagande i Kommunkompassen. Ledningssystemet skall innehålla en enkel och begriplig beskrivning av hur Täby styr mot kvalitet och ständig kvalitetsutveckling. För att utveckla interna arbetsprocesser och drift har kommunen antagit en övergripande ITpolicy. Man har också antagit Strategi för e-samhället (SKL) och De 16 principerna för samverkan (KSL). Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling En del av det systematiska kvalitetsarbetet sker på övergripande nivå men merparten sker på verksamhetsnivån. Det finns olika kvalitetsgrupper till exempel inom socialförvaltningen. Som beskrivits i det förra avsnittet arbetar man för att utveckla det kommungemensamma kvalitetsarbetet. Stratsys är det kommungemensamma kvalitetsverktyget. Inom flera områden genomför kommunen regelbundet nöjdhetsundersökningar. VÅGA VISA, nöjdhetsundersökningar inom bygglovsalliansen, medborgarundersökningar och Ung livsstil. Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan Kommunen har en central grupp som jobbar med trender och omvärldsbevakning. Arbetet startades upp i augusti 2013. Resultat som används i planeringsprocessen. Förutom gruppens spaningsarbete plockar man också in externa föreläsare för att öka kunskapen kring vad som händer i omvärlden och vad det innebär för kommunen. Täby ingår i flera olika lärande nätverk som till exempel: Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF) Stockholm Nordost samarbetet Nätverk inom teknik Miljösamverkan Stockholms län Kunskapscentrum Nordost Samverkan sker också med flera olika utbildningsinstitutioner, till exempel: Skolan samarbete med Göteborgs universitet kring genusperspektiv Stadsbyggnad KTH Sex kommuner som gemensamt äger FOU-verksamheten Idrottens utveckling - Stockholms Universitet Hållbart resan - stadsbyggnadskontoret
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 23 (32) Kreativitet och innovationer Ett tydligt utvecklingsområde för kommunen är arbetet kring kreativitet och innovationer. Det finns inte något kommungemensamt system för att stimulera medarbetarnas kreativitet eller fånga upp goda idéer/innovationer. Några få aktiviteter sker på verksamhetsnivå. Granskarna har inte hittat några exempel på kompetensutveckling för att stimulera medarbetarnas kreativitet. Eftersom det inte sker så mycket arbete inom detta området finns det inte heller så mycket goda exempel att sprida i kommunen. IT-stöd Kommunen har ett välutvecklat intranät för att sprida information till medarbetarna. Upplevelsen är dock inte det inte sker i önskad utsträckning. De interna IT-systemen är bra stöd för serviceproduktionen av administrativa resurser. Ett utvecklingsområde för kommunen är att sammanlänka alla de olika IT-system som idag finns i kommunen för att underlätta för chefer och medarbetare. Cheferna har ansvar för IKT och verksamhetsutveckling med stöd av IT på samma sätt som för ekonomi och personal. Någon uppföljning eller utvärdering av det arbetet har dock inte gjorts. Flertalet av kommunens medarbetar har tillgång till en dator men det finns också vissa verksamheter där tillgången är väldigt begränsad. Inom dessa enheterna sprids information fortfarande genom brev eller via e-post. Styrkor Övergripande plan/strategi för kommunens arbete med IKT Strategisk omvärldsbevakning Deltagande i lärande nätverk regionalt och nationellt Samverkan med utbildningsinstitutioner Förbättringsmöjligheter Saknad av övergripande plan/strategi för kommunens arbete med service/kvalitetsutveckling och förnyelsearbete System som stimulerar medarbetarnas kreativitet och fångar upp goda idéer/innovationer Stöd till medarbetarnas kreativitet t.ex. genom kompetensutveckling Sprida goda exempel och innovationer i organisationen Belöna goda exempel och nya idéer Söka externa utmärkelser som utmaning för att utveckla organisationen Enhetligt IT-system som sammanlänkar ekonomi, HR, mål/resultat etc.
Sveriges Kommuner och Landsting 2014-04-28 24 (32) Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Poäng Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling 58 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande Täby har ingen övergripande strategi som beskriver samverkan/stöd till frivilligkrafter. Däremot finns det inskrivet i verksamhetsplanen för kultur- och fritidsnämnden: Verksamheten ska bedrivas i samråd och samverkan med ideella sektorn. När det gäller kulturenheten innebär det samverkan med kulturföreningar avseende offentliga program, samråd etc. Inte heller finns det någon strategi/plan när det gäller kommunens samverkan och stöd till kulturlivet. När det däremot gäller samverkan med näringslivet finns en informell näringslivsstrategi som inte är antagen i kommunstyrelsen men som används i det dagliga arbetet. Strategin har kommit till genom en bred arbetsprocess med tjänstemän och politiker i kommunen, företrädare från olika näringslivsorganisationer (Handelskammaren, Företagarna, Arninge företagarförening, stiftelsen Täby-Danderyd Nyföretagarcentrum och stiftelsen Täby Företagarträff och näringslivsrepresentanter från Advisory Board och näringslivsutveckling i Täby kommun). Vidare finns ett tätt samarbete med fem andra kommuner kring en gemensam vision under namnet Stockholm Nordost. Där ingår Danderyd, Norrtälje, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. När det gäller internationellt samarbete har kommunen tidigare haft ett vänortsavtal men efter som man tyckte att dessa inte gav tillräckligt erfarenhetsutbyte har man avslutat dessa samarbetena. På miljösidan finns en miljöplan och som komplement till denna en klimat- och energiplan. Samarbete med civilsamhället Civilsamhället kan på flera sätt stödja och komplettera kommunen i utvecklingen av lokalsamhället. På flera håll runt om i landet finns exempel på sådana samarbeten. I Täby kommun har inte något etablerat forum eller arena för dialog med civilsamhället. Men det förkommer en hel del aktiviteter ändå som till exempel grannsamverkan, volontärer på äldreboendena, Trygg i Täby, Brottsförebyggande råd, nattvandringar etc.