Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder är lite mer än hälften forskning och lite mindre än hälften utbildning
Antal personer inom högskolesektorn Studenter minst 415 000 (helårsstudenter ca 300 000) Doktorander ca 20 000 Annan personal 70 000 En halv miljon människor är verksamma inom högskolesektorn
Lite fakta om läget och trender
Sökande och antagna
Helårsstudenter
Utbudet
Intäkter
Satsning på forskning Forskningsfinansiering till högskolan som % av BNP 1 0,9 0,8 Sverige 0,7 0,6 0,5 0,4 Danmark 0,3 0,2 OECD 0,1 0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Inresande studenter
Jan Björklund - utbildningsminister Peter Honeth - statssekreterare Den 14 september är det val.
Krav på effektivitet och produktivitet
Granskning av effektivitet Universitetskanslersämbetet ska ansvara för att granska hur effektivt verksamheten vid universitet och högskolor bedrivs.
Analysera själv i Högskoleutforskaren
Statens Servicecenter
Lars Haikola utreder högskolans utbildningsutbud Regeringen tillsätter en utredning som ska se över vilka utbildningar högskolan erbjuder och hur väl de möter de behov som finns. Utredare blir universitetskansler Lars Haikola. Pågår 2015
Kvalitet
Regeringens bedömning: lämna förslag till ett resursfördelningssystem som gör det möjligt att fördela anslag till universitet och högskolor innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet och prestation i forskning, inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället.
UoH intäkter för forskning och forskar-utbildning 2013 Företag i Sverige Org. utan 4% vinstsyfte inkl. stift. 13% Utl. 2% Övrigt 1 % Prestationsbaserat EU 5 % Kommuner och landsting 4% ALF-medel 4 % Direkta anslag 40% Övriga statliga myndigheter 9% Forskningsråd 18 %
Bedömningskomponenter och föreslagen viktning FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Övergripande syfte: Kvalitetsdrivande och verka för att forskningen ska bidra till samhällets utveckling Bakgrundsinformation (betygssätts ej) 70 % Vetenskaplig kvalitet 15 % Kvalitetsutvecklande faktorer 15 % Genomslag utanför akademin All forskning utvärderas vart sjätte år Forskningskvalitetsutvär dering i Sverige FOKUS
VINNOVA har fått i uppdrag av regeringen att utforma en modell för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I uppdraget ingår att under 2015 och 2016 genomföra två utlysningar baserat på ett första förslag till modell där 60 miljoner kronor per utlysning kommer att fördelas. Utlysningen 2015 ska öppnas vid årsskiftet 2014/2015 och utlysningen 2016 ska öppnas i slutet av 2015 Bedömningen - fyra perspektiv på samverkan 1. Samverkanstrategi tydlig och förankrad strategi för lärosätets samverkan med det omgivande samhället 2. Implementering koppling till interna prioriteringar som meritering och resursfördelning 3. Samverkansaktiviteter omfattning, utveckling och uppföljning 4. Samverkansresultat resultat av samverkan på lärosätets utveckling samt värdeskapande samhället
Harriet Wallberg Henriksson utreder systemet för kvalitetsäkring av högre utbildning Svensk högre utbildning ska hålla hög kvalitet. Regeringen tillsätter en utredning om hur kvalitetssäkringsarbetet i framtiden ska organiseras. Utredare blir professor Harriet Wallberg Henriksson. Klar i år
styrformer
Statens styrning Regleringsbrev Årsredovisning Myndighetsdialogen. Diverse initiativ
Intern styrning - kollegialitet och linjeorganisation Minskad kollegialitet kan leda till toppstyrning Shirin Ahlbäck Öberg Bo Rothstein Vad jag kunnat finna ut från vistelser vid några amerikanska spetsuniversitet och samtal med en del kollegor där i ansvarig ställning är att de utmärks av både en mycket stark linjeorganisation och starka kollegiala strukturer. Problemet vid de svenska universitet jag varit vid är att de utmärks av både svaga (och inte så lite opportunistiska) ledare i linjen och svaga kollegiala strukturer.
Kåre Bremer utreder ledarskapet på universitet och högskolor Ledarskapet vid universitet och högskolor är en viktig faktor för att högre utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet. Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska se över detta. Pågår 2015
Förbundsförsamling på KTH oktober 2013
Manifest 2013 Framtiden börjar nu! Manifest för dialog om den svenska högskolan 2030
SUHF:s ställningstaganden Ge lärosätena en anslagsmodell som möjliggör långsiktighet och mångfald. Låt en del av anslaget frikopplas från styrning efter historisk prestation och istället bestämmas i dialog om åtaganden för framtiden. Låt lärosätena använda sina resurser som ett samlat anslag, för att stadsfästa den orubbliga kopplingen mellan utbildning och forskning och för att minska intern byråkrati. (Fördelningsmodellerna förväntas fortsatt vara skilda). Ta bort produktivitetsavdraget för utbildning och forskning men behåll det för administration. Ge högskolan samma villkor som all övrig utbildningsverksamhet. Avdraget är en gömd besparing som hotar kvaliteten. Tillåt ett rejält kapital för samtliga lärosäten för att skapa uthållighet och frihet samt möjliggöra kreativa satsningar. Skapa ett högskoleobservatorium som styrs gemensamt av regering och lärosäten med uppdrag att följa upp verksamheten, föreslå förändringar av anslagsmodeller och bedöma kvaliteten i verksamheten. Alla förändringar i styrsystem och anslagsmodeller ska grundas i konsekvensanalyser.
Vad är SUHF? Ett samarbetsorgan för 37 svenska universitet och högskolor Tillvaratar lärosätenas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs En arena för samverkan Arbetar genom framställningar, rekommendationer och uttalanden Verkar internationellt genom NUS, EUA och IAU Har motsvarigheter i alla europeiska/världens länder