Rapport Förstudie: ANT Kampanj

Rapport Förstudie: ANT Kampanj Ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Ungdomens Nykterhetsförbund och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. 2009-04-14 Niklas Odén 1

Innehåll Bakgrund Sid 03 Tillvägagångssätt Sid 05 Nulägesbeskrivning Sid 06 Analys Sid 18 Slutsats och rekommendationer Sid 23 Bilaga Sid 25 2

Bakgrund Ett mänskligt och samhälleligt problem Tobak, alkohol och narkotika står för mycket mänskligt lidande och gigantiska samhällskostnader. Såväl ur ett humanistiskt som ur ett samhällsperspektiv borde det vara självklart att ta vara på varje möjlighet att motverka att unga människor utvecklar beroende av dessa substanser. Ungdomars drogvanor En positiv trend har brutits? Sedan slutet av 1990-talet har ungdomars bruk av droger minskat. Dock finns det nu tecken på att denna positiva trend är på väg att brytas. Såväl CAN:s nationella drogvaneundersökning som Stockholmsenkäten visar på en uppgång av alkohol-, tobaks- och narkotikabruk bland svenska ungdomar. Om detta är ett verkligt trendbrott eller om årets siffror är en tillfällighet är dock för tidigt att säga. Oavsett det, bör krafttag tas för att fortsätta förebygga, informera och bearbeta de svenska ungdomarnas attityder och förhållningssätt till alkohol, tobak och narkotika. Alkohol, tobak och narkotika (ANT) All forskning pekar på att det finns klara och tydliga samband mellan ungdomars bruk av tobak och bruk av alkohol samt en ökad benägenhet att prova narkotika. De ungdomar som röker har tidigare alkoholdebut, dricker oftare och mer. Det omvända sambandet finns även då många feströker i samband med bruk av alkohol. De ungdomar som testar narkotika är nästan uteslutande först rökare. Utöver dessa samband finns det även ett antal gemensamma nämnare för det förebyggande arbetet i form av risk och skyddsfaktorer oavsett om det gäller tobak, alkohol eller narkotika. Det finns med andra ord starka skäl att sträva efter en sammanhållen strategi och arbetsmetod för det förebyggande ANT-arbetet riktat till ungdomar. Tre organisationer Ett gemensamt mål Organisationerna A Non Smoking Generation (NSG), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) har, var för sig inom sitt drogområde, arbetat för att barn och ungdomar ska avstå från tobak, alkohol och narkotika. Ett framgångsrikt arbete som har genomförts i form av kampanjer, opinionsbildning, metodutveckling, materialproduktion och utbildning. Det gemensamma målet för organisationerna har varit och är att ungdomar ska välja en drogfri livsstil. A Non Smoking Generation, NSG Grundat 1979. Stiftelse utan medlemmar. 3 fast anställda heltid. 10 visstidsanställda. Intäkter ca: 5,5 miljoner kronor. Verksamhet bygger på två starka ben: preventionsarbete i skolan & opinionsbildning i samhället. Visionen är en tobaksfri generation. Styrkor är kampanjarbete, publika aktiviteter, opinionsbildning och en stark närvaro i skolan. Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS Grundades 1969 av läkaren och forskaren Nils Bejerot och består idag av cirka 5 000 medlemmar och 5000 stödföretag, spridda över hela landet. Partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för ett narkotikafritt samhälle genom att bilda opinion för en restriktiv narkotikapolitik 3

och med särskild fokus på förebyggande insatser. Rikskansli i Stockholm med 4 heltidsanställda samt ett flertal lokalföreningar och ideellt engagerade medlemmar ute i landet. Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF Är en ideell ungdomsorganisation med 7 500 helnyktra medlemmar i åldrarna 13-25. UNF:s vision är en demokratisk och solidarisk värld fri från droger. UNF jobbar framförallt genom att göra drogfri verksamhet av unga för unga i sina 120 lokalföreningar och 23 distrikt. Man jobbar också med såväl politisk påverkan som med att stötta barn i missbruksmiljöer. UNF är en del av IOGT-NTO-rörelsen och är partipolitiskt obundna och religiöst neutrala. Tre organisationer Ett gemensamt projekt Ovan nämnda tre organisationer beslutade under hösten 2008 att undersöka möjligheterna att genomföra en gemensam rikstäckande ANT-kampanj. Målsättningen är att kampanjen ska sträcka sig över en treårsperiod (2009 2011). Målgruppen ska primärt vara ungdomar i åldrarna 12 17. Men också viktiga vuxna, föräldrar, skolpersonal, föreningsledare med flera, som kan vara en länk till ungdomar. Kampanjmålet ska vara att påverka Sveriges ungdomars drogbruk (inom hela ANTområdet) så att det minskar. Målbilden har formulerats som Att minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger. Kampanjen ska utformas som ett flerkomponentsprogram där ett antal olika insatser/aktiviteter genomförs utifrån en sammanhållande kommunikations- och metodplattform. Plattformen ska utformas utifrån respektive organisations erfarenheter och expertis samt den forskningsbaserade kunskap och praktiska erfarenhet som finns av drogförebyggande arbete och kommunikation riktad till ungdomar. Förstudie I ett första steg har nu NSG, RNS och UNF genomfört en förstudie. Syftet med förstudien har varit att ta tillvara den teoretiska kunskapen och praktiska erfarenheten som finns runt om i landet gällande metoder för drogförebyggande arbete och drogförebyggande kampanjer. Syftet har även varit att lyssna av de önskemål och behov som finns hos verksamma hälso- och drogsamordnare runt om i landet, hos skolpersonal, föräldrar och ungdomarna själva. Förstudien har genomförts under perioden november 2008 mars 2009 och med ekonomiskt stöd från Statens Folkhälsoinstitut. Den här rapporten redogör för den information som har samlats in samt de analyser och slutsatser som har dragits ur detta. 4

Tillvägagångssätt Följande insatser har genomförts för att samla in den information som ligger till grund för rapporten. Litteratur, rapporter och hemsidor. En genomgång av relevant litteratur, rapporter och organisationers och myndigheters hemsidor har gjorts i syfte att ge förstudien en forsknings- och kunskapsbaserad grund att utgå ifrån. (se bilaga 1) Intervjuer Som ett komplement till ovanstående litteratur- och rapportgenomgång har intervjuer genomförts med forskare och praktiker som är verksamma inom områdena drogförebyggande och kommunikation. (se bilaga 1) Undersökningar För att undersöka vilka förväntningar och behov som finns ute i landet avseende en eventuell framtida ANT-kampanj har ett antal undersökningar genomförts. Längre telefonintervjuer har genomförts med en majoritet av landets drogförebyggande länssamordnare (19 av 21). Kommunala hälso- och drogsamordnare har besvarat en digital enkät (82 respondenter). Tonårsföräldrar har besvarat en digital enkät (207 respondenter). Skolchefer, rektorer och skolpolitiker (56 respondenter) har besvarat en enkät som delades ut vid skolledarkongressen i Göteborg (mars 2009). Slutligen har en framtidsverkstad med ungdomar (24 deltagare) genomförts. Vid framtidsverkstan fick ungdomarna diskutera olika aspekter av ANT-frågorna. Diskussioner som dokumenterades. Projektledare/utredare Förstudien har i sin helhet projektletts och genomförts av Niklas Odén. Han är även författare till denna rapport. Kontaktuppgifter: niklas@loi.se / 070 637 05 02 5

Nulägesbeskrivning Evidens och strategier för ANT-förebyggande arbete (Vad vet vi?) Preventionsforskningen inom alkohol-, narkotika och tobaksområdet är fortfarande en ung verksamhet. Därför är ännu många frågor obesvarade om såväl orsaker till problem som vilka åtgärder som är effektiva i det förebyggande arbetet. Dock har vissa strategier och preventionsprogram visat sig verkningsfulla, framförallt inom alkohol- och tobaksområdet. Det är rimligt att tro att dessa strategier och program även kan ha effekt i det narkotikaförebyggande arbetet. Det finns dock en aspekt som gör att narkotika klart skiljer sig från de övriga två områdena och det är att all ickemedicinsk användning av narkotika är förbjuden enligt lag emedan de andra två substanserna är såväl lagliga som inom vissa ramar socialt accepterade. Flerkomponentsprogram De mest verkningsfulla strategierna avseende ANT-förebyggande arbete bygger på så kallade flerkomponentsprogram som riktas till såväl breda som specifika målgrupper och där ingen enskild åtgärd kan ersättas med en annan. Det handlar om en bred och enad front på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Där olika förebyggande insatser utformas och mixas utifrån den forskningsbaserade kunskap som idag finns. Ett effektivt förebyggande arbete ska bygga på fyra grundstenar: Lagstiftning och andra regleringsåtgärder (inklusive prispolitik) samt information om och effektiv tillsyn av reglerna. Opinionsbildning och kunskapsspridning som stöder den förebyggande strategin. Information och utbildning om ANT-frågorna som ett reguljärt inslag i många verksamheter så som skol- och utbildningsväsendet samt hälso- och sjukvården. Hjälp att sluta med bruket av drogen. Risk och skyddsfaktorer ANT- förebyggande arbete handlar om att förebygga och motverka de faktorer som kan leda till missbruk av droger och stärka de faktorer som skyddar mot missbruk av droger. Man talar om risk- och skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns hos individen, familjen, i den sociala kontext man ingår i och i samhället i stort. Exempel på riskfaktorer på individnivå är aggressivitet och impulsivitet, på familjenivå oengagerade, otydliga och frånvarande föräldrar, på kamratnivå accepterande attityd till och användning av droger, på skolnivå, dåliga studieprestationer och skolk men även förekomst av exempelvis tobak och andra droger i skolmiljön och slutligen på samhällsnivå tillgång till droger, dålig efterlevnad av regler och lagar (läs åldersgräns vid försäljning, lagning och försäljning av narkotika) och en generell accepterande attityd till drogbruk. Exempel Tjuvrökning eller att ungdomar dricker sig fulla är väl inget större problem, så har det väl alltid varit. 6

Förebyggande arenor och komponenter Nedan presenteras några olika möjliga komponenter och arenor för ett förebyggande ANTarbete och som skulle kunna ingå i en för organisationerna framtida gemensam kampanjsatsning. Familj Barn och ungdomars starkaste normbildare är deras föräldrar. Föräldrars inställning och förhållningssätt till droger har visat sig vara en av de största påverkansfaktorerna när det gäller deras barns framtida förhållningssätt till droger. Föräldrar som är engagerade, kärleksfulla och tydliga med regler och värderingar och som klart visar att de inte accepterar att deras barn använder tobak, alkohol eller narkotika är en stark skyddsfaktor. Därför måste preventionsinsatser inbegripa föräldrar. Skola Skolan har som sitt huvuduppdrag att förbereda eleverna inför vuxenlivet. En del i det uppdraget handlar då även om att hantera lockelser och risker med olika former av droganvändning. Skolan har enligt skollag och läroplan skyldighet att ge eleverna kunskaper om tobak, alkohol och narkotika. Problemet är att ANT-undervisning i sig förefaller ha små effekter på ungdomarnas beteende. Dock kan effekterna bli större om skolan kompletterar ANT-undervisningen med andra förebyggande insatser som att utveckla skolans sociala miljö, utveckla skolans skyddsfaktorer som att se till att alla ges de bästa förutsättningar till skolframgång och att man tar tag i eventuella skolktendenser tidigt. Vidare att skolan eftersträvar att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetens, samverkar med föräldrarna samt har ett restriktivt och tydligt förhållningssätt gällande tobak, alkohol och narkotika. Ett sådant förhållningssätt skulle bland annat kunna formuleras i form av en drogpolicy och rent konkret bland annat beskriva hur skolan aktivt verkar för att tobakslagens förbud mot rökning på skolgården efterlevs och att all verksamhet som bedrivs i skolan eller i skolans regi är drogfri. Fritid Vad barn och ungdomar gör och är på sin fritid har även det visat sig vara en stor påverkansfaktor. Barns och ungdomars kamratkontakter, organiserade fritidsaktiviteter och ungdomskultur påverkar deras inställning till att prova och bruka tobak, alkohol och narkotika. En negativ inställning till droger i kamratkretsen, en organiserad och socialt utvecklande fritidsverksamhet som i sig har ett drognegativt förhållningssätt (exempelvis föreningspolicy som säger att tränarna i fotbollslaget inte ska bruka tobak när de är tillsammans med laget, årsfesten i klubben är alkoholfri och så vidare) och förebilder inom ungdomskulturen som tar avstånd från droger (se Björn Gustavsson och Adam Tensta) är skyddsfaktorer medan det motsatta är riskfaktorer. Media och medier En allt större konkurrens när det gäller att påverka barn och ungdomar får föräldrar, skola och samhällsinstanser av media och olika medier. Medielandskapet är under ständig förändring och utvecklingen går fruktansvärt fort. Mobiltelefonen är ungdomars viktigaste pryl och över 95% av svenska barn och ungdomar i åldrarna 12 18 år använder sig av Internet varje vecka. De allra flesta dagligen. Budskap, symboler, 7

förebilder och livsstilar sprids och byts ut blixtsnabbt. Användarna blir själva budbärare och idéer, budskap och symboler som uppfattas som attraktiva sprids som en löpeld mellan ungdomarna och inte bara nationellt utan över hela jordklotet. Det här är något som tobaksindustrin, alkoholindustrin och de narkotikapositiva krafterna har tagit fasta på. För varje drognegativ hemsida eller kampanj som tas fram finns minst lika många på motsatt sida och de är framgångsrika i sitt arbete med att påverka ungdomar. Opinionsbildning och attitydpåverkan Eftersom en majoritet av svenskarna stödjer målsättningen ett narkotikafritt samhälle och att barn och ungdomar inte ska använda tobak och alkohol så kan man ställa sig frågan om vi verkligen behöver arbeta med opinionsbildning i dessa frågor. Svaret blir nog ändå tveklöst ja. Vi behöver kampanjer och opinionsbildning för att långsiktigt upprätthålla detta stöd. Inte minst för att en restriktiv lagstiftning, efterlevnad och tillsyn av regelverk kräver ett starkt folkligt stöd. Ur ett opinionsbildningsperspektiv kan det vara ett problem att slå samman alkohol och tobak med narkotika. Detta för att som tidigare nämnts narkotikan särskiljer sig från de två övriga genom att det är olagligt. Narkotikan skiljer sig även ur ett målsättningsperspektiv. Det finns ett starkt folkligt stöd för en nollvision gällande narkotikabruk, men inte när det gäller tobak och alkohol. Det finns därför, ur ett opinionsbildande perspektiv en risk med att klumpa samman de tre substanserna. Att driva ett opinionsbildande arbete för en nollvision för samtliga tre finner inte stöd i den lagstiftande eller politiska ambitionen inte heller i den folkliga opinionen. Det finns även en risk att man genom denna sammanklumpning normaliserar bruket av narkotika, att det likställs med bruk av alkohol och tobaksbruk. Men om vi vrider lite på perspektivet så finns det både ett lagligt stöd och stöd hos den stora massan för att barn och ungdomar inte ska använda någondera alkohol, tobak eller narkotika. Allt det här bör man ha i åtanke när man utformar en plan för en sammanhållen ANT-kampanj. När det gäller att påverka människor till långsiktiga förändringar i attityder och beteenden (låta bli att använda droger) är kommunikationsforskarna tämligen eniga om att traditionella kampanjer, det vill säga masskommunikativa insatser så som TV-reklam och annonser, är ineffektiva. Däremot interpersonell kommunikation (människor emellan) har en större möjlighet att påverka till förändring i attityder och beteende. Därför bör målsättningen vara att få upp frågan högt på människors (målgruppens) agenda. Det vill säga att de pratar om den vid middagsbordet, i skolan, på jobbet, i vänkretsen, på internetforum med mera. Målgruppen blir här bärare av budskapet och även av förändringsprocessen. Här gäller att hitta de frågor, budskap och symboler som tänder målgruppen och gör att de är villiga att göra frågan till sin. Det här är ett kommunikationsområde som vissa kommersiella aktörer behärskar men som myndigheter och NGO:s ännu inte har lyckats hitta in i. En problematik med ANT-information till ungdomar är att den inte är efterfrågad av ungdomarna själva. Det är med andra ord svårt att nå ut med ANT-information eftersom ungdomarna själva inte letar efter den. Och i det informationsöverflöd som finns kommer, alternativt sorteras, 8

ANT-information / kampanjer som de är utformade idag helt enkelt bort. Vill vi påverka barn och ungdomars attityder och beteende i ANT-frågorna krävs ett nytt kommunikativt angreppssätt. Ett angreppssätt som gör att ungdomarna själva väljer ANT-informationen och sprider den vidare. ANT aktörer i Sverige Statens Folkhälsoinstitut Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen ANT Rådet / ANT sekretariatet Länsstyrelserna Landstingen Kommunerna Frivilligorganisationer Läns- och kommunsamordnare, drogförebyggande arbete Under januari februari 2009 genomfördes telefonintervjuer med 19 av landets 22 länssamordnare. Telefonintervjuerna kompletterades med en digital enkätundersökning som besvarades av 87 drogsamordnare verksamma i kommuner. Syftet med telefonintervjuerna och enkäterna var att få kunskap om hur man idag hanterar ANT(D) frågorna, vilka brister respektive behov man såg och hur man ställde sig till NSG, UNF och RNS och en av dessa organisationer gemensam satsning. Nya riktlinjer är tagna för länssamordnarna att arbeta efter. I de nya anvisningarna påbjuds att ANTD-frågorna ska hanteras och arbetas med samordnat. Det här arbetssättet har fått stort genomslag såväl bland länssamordnarna som hos kommunsamordnarna. Nästan alla uppger att de arbetar med frågorna samordnat. Man är överlag positivt inställda till denna samordning. Bland annat uppges att ANTD frågorna har gemensamma risk- och skyddsfaktorer och därför kan angripas med en gemensam förebyggarstrategi. Att ett samordnat ANTD arbete är resurs- och tidsbesparande och att det underlättar för målgrupperna (exempelvis skolan) att frågorna packas ihop till ett paket, är ytterligare fördelar. Samtidigt på frågan om ANTD-frågorna hanteras och prioriteras som lika viktiga svarar samordnarna att alkohol och narkotika är det som hittills har vägt tyngst i arbetet. Att tobak och doping inte har prioriterats lika högt beror på att dessa två områden uppfattas som svårare och att man saknar verktyg. Det är rimligt att tro att tobakens och dopingens eftersläpning kan ha att göra med den starka fokusering som tidigare var på alkohol och narkotika genom Alkoholkommitténs och Mobilisering mot narkotikas arbete. Dessa två myndigheter hade och har fortfarande ett stort inflytande över det drogförebyggande arbetet i Sverige. Det tobaks- och dopingförebyggande arbetet har inte haft motsvarande draghjälp. Men svaret att det drogförebyggande arbetet i länen och kommunerna prioriterar alkohol- och narkotika och att man uppfattar tobaks- och dopingförebyggande arbete som 9

svårare ger ändå en vink om att vi har en bit kvar till ett fullständigt samordnat ANTD arbete ute i landet. Läns- och kommunsamordnarna är positiva till samverkan med frivilligorganisationer. De anser att sådan samverkan är en förutsättning för det förebyggande arbetet i Sverige. Frivilligorganisationer är en resurs och tillgång som behövs, säger man. Men samtidigt uppfattar man problem i denna samverkan. De problem som nämns är att det finns så många olika frivilligorganisationer, som alla driver sin fråga och att det i sig motverkar den samordning av ANTD frågorna som nu sker. Mängden frivilligorganisationer gör även att man tycker att de (frivilligorganisationerna) är svåra att hålla isär, det är svårt att veta vilka frivilligorganisationer som är seriösa och vilka som är kompetenta. Man betonar här vikten av att arbeta med evidensbaserade metoder, långsiktighet och att man löpande utvärderar sitt arbete. Något som samordnarna känner sig tveksamma till om frivilligorganisationer gör och klarar av. Läns- och kommunsamordnarna uppger att de skulle önska någon form av kvalitetsmärkning eller rekommendation från exempelvis FHI avseende vilka frivilligorganisationer som arbetar kunskapsbaserat och är bra samverkanspartners. Helt enkelt en lista på ett par rekommenderade organisationer. De här frågetecknen som finns kring frivilligorganisationer gör att samordnarna idag inte utnyttjar frivilligorganisationerna i den utsträckning man skulle vilja. När det gäller en samverkan mellan NSG, UNF och RNS så ställer sig läns- och kommunsamordnarna positiva. Det ligger helt i linje med den samordning av ANTD frågorna som de själva eftersträvar. När samordnarna ombads poängsätta (på en sjugradig skala) vilken kännedom om och förtroende för de enskilda organisationerna (NSG, UNF och RNS) de har, gör de en viss separering. NSG (4,6 på en 7-gradig skala) har högst igenkänning och förtroende tätt följt av UNF (4,4) och sedan ett litet hopp till RNS (3,8). När samordnarna sedan ombads att bedöma trovärdighet och kompetens för en av organisationerna gemensam satsning blir poängen 5,0. Alltså högre än vad någon enskild organisation fick enskilt. Hela 86% av de tillfrågade samordnarna uppger även att de anser att en gemensam satsning från NSG, UNF och RNS skulle ha betydelse för och gynna det drogförebyggande arbetet i Sverige. På frågan vad NSG, UNF och RNS skulle kunna bidra med till samordnarna så blir önskelistan lång. Och på så sätt även otydlig. Men några saker lyfts ändå fram mer än andra. Opinionsbildning och attitydpåverkande kampanjer är kanske det starkaste önskemålet. Att NSG:s UNF:s och RNS:s satsning ska innehålla nationellt övergripande kampanjer som samordnarna kan relatera till och använda i sitt lokala arbete. Ett annat starkt önskemål är att satsningen ska bidra till att utveckla skolans drogförebyggande arbete. Ett tredje starkt önskemål är att utbildning och motivation av politiker (nationella och lokala) så att de i sin tur ger resurser och stöd till det lokala drogförebyggande arbetet. Och slutligen finns önskemålet att satsningen bidrar till att utveckla tydliga samverkansformer, arenor och 10

erbjudanden som underlättar samverkan mellan frivilligorganisationer, myndigheter och kommuner. Skolledare I mars 2009 genomfördes Nordisk skolledarkongress, Svenska mässan i Göteborg. På Nordisk skolledarkongress deltar skolpolitiker, skolchefer, rektorer och biträdande rektorer med flera. NSG:s, UNF:s och RNS:s förstudie fanns på plats i form av en ANT-barometer. Syftet med ANT-barometern var att få skolledare att besvara en enkät om hur de ser på skolans ANT-uppdrag, hur de arbetar idag och vilka brister och behov de ser i skolans ANT-arbete. Enkäten besvarades av 56 skolledare från hela landet. Enligt de skolledare som besvarade enkäten så är det mycket viktigt att ANT-frågorna tas upp i skolan. Och ju äldre eleverna blir desto viktigare anser man att ANT-frågorna är. Några har svarat att det kanske är allra viktigast att ta upp dessa frågor på gymnasiet. Det huvudsakliga ansvaret för att ANT-frågorna tas upp i skolan anser man att rektor har. Ett ansvar som dock delas med skolhälsovården. Ca 10% av de som har besvarat enkäten lägger ansvaret för ANT-frågorna i skolan enbart på skolhälsovården. Trots att ANT-frågorna anses som mycket viktiga av respondenterna i denna enkätundersökning svarar nästan hälften av dem (45%) att deras skola inte har någon ANTpolicy eller drogpolicy. Mer än hälften (52%) anser att de inte har kunskap om vilka metoder och arbetssätt gällande ANT-arbete i skolan som har drogförebyggande effekt. En klar majoritet (90%) av de svarande anser att de skulle ha nytta av externt stöd för att utveckla ANT-arbetet på deras skola. När de sedan ombeds uppge vad detta stöd skulle kunna vara (de ges ett antal givna alternativ men har även möjlighet att välja egna alternativ. Det var tillåtet att välja hur många alternativ som man ville.) kommer kanske något förvånande ett handledningsmaterial för föräldrasamverkan (59%) som första alternativ. Som tvåa kommer - utbildning av skolpersonalen i ANT-frågor (57%). Trea kommer En hemsida med tips och material om skolans ANT-arbete (45%). Noterbart är att mer än var femte skolledare (23%) skulle vilja ha en kursplan för ANT-arbetet i skolan. Och (16%) skulle vilja ha tillgång till en ANT-coach/mentor att rådfråga. Föräldrar Under februari månad 2009 genomfördes i samarbete med tonårsföräldrar-hemsidan 1318.se en undersökning riktad till tonårsföräldrar. Via en länk på hemsidan kunde de föräldrar som ville, klicka in sig och svara på en digital enkät om ANT-frågor och föräldraskap. Över 200 föräldrar besvarade enkäten. Nedan finns en resumé av deras svar. De föräldrar som har deltagit i enkätundersökningen har ombetts värdera hur allvarligt de tycker att det skulle vara om deras barn testade tobak, alkohol, narkotika, doping eller sniffning. Här skiljer sig tobak och alkohol klart från de övriga. Mest tolerant är man med 11

att testa tobak. Där har 50 % svarat 1 4 på en sexgradig skala. Där 1 är inte speciellt allvarligt och 6 står för fruktansvärt allvarligt. När det gäller att testa alkohol så är det 36 % som ligger inom spannet 1 4. Däremot när det gäller att testa narkotika, att sniffa och doping, så svarar över 95 % av föräldrarna alternativ 6 det vill säga fruktansvärt allvarligt. Bara 1% ligger inom spannet 1 4. När det gäller att köpa ut, tobak och alkohol, till sina barn så svarar 95% (både alkohol och tobak) att de aldrig har gjort det. Däremot har nästan var femte (18%) bjudit sitt barn på alkohol. I de bifogade kommentarerna kan man se att många föräldrar tror att bjuda sitt barn är ett bra sätt avdramatisera det hela och på så sätt lära barnen att hantera alkohol. Det vill säga att bjuda skulle ha någon form av preventiv effekt. När det gäller tobak är föräldrarna inte lika bjudningsbenägna. Endast 3% har någon gång bjudit sitt barn på snus eller cigaretter. Den stora skillnaden mellan att bjuda på tobak och alkohol kan naturligtvis förklaras av att det är betydligt färre föräldrar som brukar tobak själva än de som brukar alkohol och därigenom är det färre som har något att bjuda på. Men det kan säkert även bero på att tobaksbruk inte ses som lika självklart som alkoholbruk. Dock finns myten om att det är bra att låta sitt barn testa i hemmets lugna vrå även när det gäller tobak. En stor majoritet av de svarande föräldrarna menar att de ofta diskuterar alkohol, tobak och narkotika med sina barn (75%). De allra flesta anser sig ha tillräcklig kunskap för att kunna prata med sina barn om alkohol, tobak och narkotika (82%). Barnen till föräldrarna i den här undersökningen har inte tillåtelse att dricka alkohol (93 % svarar nej) eller använda tobak (94 % svarar nej). 98 % av de svarande föräldrarna menar även att deras barn känner till vilken inställning föräldrarna har till att de (barnen) testar tobak, alkohol eller narkotika. Däremot finns en viss osäkerhet hos föräldrarna gällande i vilken grad de kan påverka sina barn när det gäller att testa alkohol, tobak och narkotika. På frågan om föräldrarna tror att de kan påverka sitt barn när det gäller att testa alkohol, tobak och andra droger svarar 47 % att de påverkar mycket, 48 % att de påverkar lite, 2 % nej inte alls och 3 % vet ej. På frågan om föräldrarna skulle vara intresserade av någon form av stöd, utbildning eller informationsmaterial kring ANT-frågorna svarar 64% ja. På den påföljande frågan om vad de i så fall skulle vilja ha var följande alternativ de mest valda. (Föräldrarna fick välja mellan ett antal givna alternativ men gavs även möjligheten att ange egna alternativ. Man fick välja hur många alternativ man ville). Mer meningsfulla fritidsaktiviteter till ungdomar (68%). Hemsida på Internet om ungdomar och droger (67%). Mer drogundervisning i skolan (65%). Samtalsmanual Så här pratar du med ditt barn om droger (61%). Möjlighet att skapa föräldranätverk med gemensamma regler (56%). Drogtema på föräldramöten i skolan (54%). Strängare lagstiftning (51%). I de öppna egna förslagen från föräldrarna betonades flera gånger vikten av ett gott samarbete mellan föräldrar och skola kring de här frågorna. 12

Framtidsverkstad med ungdomar I december 2008 inbjöds ett 30 tal ungdomar till en framtidsverkstad kring ANT-frågorna. Framtidsverkstad är en metod där man i stor- och smågrupper diskuterar en problematik eller ett tema och brainstormar runt förutbestämda frågor. Framtidsverkstäder används som ett sätt att arbeta med grupper för att öka deras inflytande och delaktighet. Av de inbjudna ungdomarna kom och deltog 24 ungdomar i åldern 14 17 år. Kvällen inleddes med en kort presentation av NSG, UNF och RNS, vad ANTD står för samt kvällens syfte. För att leda in ungdomarna på ämnet och samtidigt ge dem lite bakgrundsinformation gick man igenom tidigare kampanjer som har gjorts inom ANTområdet. Sedan gavs ungdomarna möjlighet att välja mellan fyra olika ämnen att diskutera. Dessa var: Hur kan föräldrar påverka sina barn gällande ANT och vad behöver föräldrar för det? Vad kan skolan göra kring ANT och vad behöver skolan för att kunna göra det? ANT Internetkampanjer. ANT Reklamkampanjer. Ungdomarna delades sedan in i fyra grupper utifrån vilket ämne de valt. Alla fyra ämnena blev valda och grupparbetena satte igång under ledning av en gruppledare (Inspiratör från NSG). Nedan presenteras delar ur den dokumentation som gjordes av gruppernas arbete. Egna erfarenheter av ANTD Då ungdomarna fick frågan om vad de hade för egna erfarenheter av ANTD-förebyggande insatser, svarade huvuddelen av dem att deras skolor hade besökts av föreläsare. Ofta tidigare missbrukare som berättade om sitt missbruk och hur de hade kommit ur det. Dessa föreläsningar var ungdomarna överlag positiva till. Några hade haft besök av A Non Smoking Generations Inspiratörer vilket de hade tyckt var bra. Värderingsövningarna och diskussionerna som hade genomförts med NSG:s Inspiratör uppfattades som mycket bra. Överlag var man mer positiv till att utomstående föreläsare kom till skolan än att ordinarie lärare höll i ANT-undervisningen. Man lyssnar inte på samma sätt till den vanliga läraren var en kommentar. Temadagar och temaveckor kring ANT-frågorna var man positivt inställd till. Gärna att dessa skulle utmynna i någon form av gemensam aktivitet för elever, lärare och föräldrar. Det fanns dock vissa av ungdomarna som deltog i framtidsverkstan som hade svårt att dra sig till minnes att de hade fått någon ANT-undervisning i skolan. Vilket de uppfattade som en brist. Många av ungdomarna som deltog hade pratat med sina föräldrar om ANT-frågorna. Några hade överenskommelser så som möjlighet att få sitt körkort betalt om de förblev tobaks- och alkholfria till 18-års ålder. 13

Om föräldrar Den grupp som valde att diskutera föräldrars möjligheter i det ANT-förebyggande arbetet kom fram till följande: Det är viktigt att föräldrar bryr sig och pratar med sina barn om de här frågorna. Föräldrar ska vara tydliga med vad de vill och känner. Och föräldrar påverkar sina barn ansåg man. För att nå föräldrar med kunskap om ANT nämndes föräldramöten som en metod. Men ungdomarna ansåg att det inte räcker då de föräldrar som kanske behöver det mest är de som inte går på föräldramöten. Därför ansåg man att reklamkampanjer var ett bra komplement. Reklamkampanjerna skulle spela på känslor och göra föräldrar berörda och oroliga för sina barn. Det skulle i sin tur, enligt ungdomarna, påverka så att fler diskussioner kring ANT-frågorna startades upp kring middagsborden. Ungdomarna ansåg även att det borde finnas speciella nätverk där föräldrar kan träffas och diskutera sina erfarenheter och få stöd av andra föräldrar som delar samma problem. Dessa nätverk kan finnas inom skolan eller på Internet. Ungdomarna ansåg att det var viktigt att den information som spreds till föräldrarna skulle komma från en seriös avsändare. Men det ska inte vara från kommunen eller någon myndighet. Anledningen till det var att ungdomarna ansåg att det då kunde uppfattas som om kommunen/myndigheten la sig i föräldrarnas privata angelägenheter. Som ett alternativ nämndes då frivillig organisationer utan vinstintresse som avsändare. Om skolan Den grupp som diskuterade skolans möjligheter i det ANT-förebyggande arbete kom fram till följande: Även här ville de poängtera värdet av externa föreläsare som komplement till skolans ANT-undervisning. Temaveckor och temadagar ansågs vara ett bra sätt att arbeta med ANT-frågorna. Ungdomarna ansåg att när man hade temavecka kring ANT-frågorna så skulle dessa frågor integreras in de vanliga skolämnena. Grupparbeten som gärna utmynnade i någon form av kampanj på skolan var ett bra sätt enligt ungdomarna. Om kampanjen, i form av exempelvis affischer, hängde kvar på skolan skulle eleverna påminnas om arbetet under lång tid. Man ville även att ANT-frågorna skulle sättas i ett bredare perspektiv och inte bara fokusera på skadeverkningar och risker. Som exempel togs barnarbete på tobaksodlingarna och tobakens påverkan på miljön upp. Man ville även att ett skolarbete kring ANT-frågorna skulle involvera föräldrarna. Dessa skulle bjudas in till skolan för diskussioner tillsammans med elever och lärare. Ungdomarna betonade även rektors roll i det ANT-förebyggande arbetet på skolan. Ett förslag var att rektor skulle gå runt till klasserna och prata om hur skolan såg på ANT-frågorna och vilka regler som gäller för detta på skolan. Man ansåg även att lärare borde få utbildning i ANTfrågorna så att de kan förmedla kunskapen kring dessa frågor bättre. Filmer och roliga föreläsningar ansågs effektiva däremot böcker, broschyrer och långa tråkiga tal ansågs mindre effektiva. 14

Om Internet De ungdomar som diskuterade ämnet Internet var alla överens om att reklam mot alkohol, narkotika, tobak och dopning måste synas mer, minst lika mycket som reklam för substanserna. De ansåg att denna reklam ska finnas på populära Internetcommunities så som bland annat Playahead, Facebook, Lunastorm, Stallet, Bilddagboken och Helgon. De tycker det är viktigt att synas i ungdomskretsar och det bästa sättet är då enligt dem via communities. Ungdomarna ansåg även att det bör skapas ett speciellt community rörande alkohol, narkotika, tobak och dopning. Här vill de att man fritt ska kunna diskutera dessa ämnen, dela med sig av sina egna erfarenheter och kunna ställa frågor. Det poängterades dock att det krävs hård bevakning på sådana sidor då de lätt kan missbrukas för att göra reklam för substanserna. På communityn skulle det även finnas matnyttig information om ANTD ämnena. Informationen måste dock vara både rolig och intressant samtidigt som den bör vara allvarlig. Ungdomarna ansåg även att sidan skulle ha en speciell punchline som var lätt att komma ihåg i stil med god och glad kexchoklad eller knark är bajs. Bilder som används i informationssyfte om ANTD måste vara färgglada och gärna rörliga. Det får gärna vara pop-up liknande fönster som när man trycker på dem tar en vidare till en ANTsida med bra information samt korta informationsfilmer. Då eleverna sedan fick frågan hur långa dessa informationsfilmer fick vara enades de om att ca 90 sekunder var det optimala. Ett annat bra sätt att sprida information om ANTD samt att få upp ögonen för dess problematik ansågs vara att göra reklam för diverse tävlingar med anknytning till dessa ämnen. Ett exempel på en sådan tävling som kom upp under framtidsverkstaden var att exempelvis A Non Smoking Generation skulle efterlysa en ny reklamfilm. Alla som ville skulle då kunna skicka in sitt bidrag och det vinnande bidraget skulle sedan sändas på rikstäckande kanaler. På så vis ansåg ungdomarna att informationen och budskapen kunde spridas på ett roligt men samtidigt allvarligt sätt. Några av ungdomarna diskuterade runt problematiken att alla kampanjer till sist dör ut och blir ointressanta. Därför ansåg de att långvariga kampanjer var ineffektivt. Istället skulle man ägna sig åt oerhört intensiva kampanjer som skulle sträcka sig under en kortare period, exempelvis en månad. Kampanjen ska synas i alla möjliga kanaler, däribland skolor, tv och Internet. Informationen som sprids ska, enligt ungdomarna, riktas till dem som ännu inte börjat med alkohol, narkotika, tobak eller dopningspreparat. Detta då ungdomarna ansåg att förebyggande arbete är det effektivaste sättet. Information som riktas till ungdomar i lägre åldrar ska informera om attityder och information som riktar sig till ungdomar i högre åldrar ska vara mer faktamässig. Detta då de ansåg att de yngre ungdomarna inte kunde ta till sig fakta på samma sätt som de äldre. 15

Något som också togs upp var att en nollvision vad gäller ANTD-problematiken inte var rätt väg att gå. Istället ansågs det bättre att sträva efter att höja debutåldern. Som tidigare nämnts ansågs det bra att skapa communities där föräldrar kan dela med sig av sina erfarenheter och få stöd från andra föräldrar i samma situation. Att använda sig av bloggare ansågs av alla ungdomar som ett bra sätt att sprida information till en bred publik. Detta då nästan alla ungdomar läser någon sorts blogg. Genom bloggarna kan man därför nå ut till en bred publik. Genom att få bloggare att göra reklam för ideella organisationer som arbetar med ANTD-frågor kan man, enligt ungdomarna, få upp ögonen för ämnena. De menade även att om bloggarna kontinuerligt diskuterade dessa ämnen skulle det kanske startas en trend att t.ex. varken röka eller dricka. Vissa bloggare fungerar även som idoler och förebilder för ungdomar idag. Som ett exempel kan nämnas Blondin Bella som för unga tjejer, idag fungerar som såväl en stilikon som en förebild att se upp till. Om reklam En viktig punkt som togs upp under kvällens framtidsverkstad var att reklam mot ANTD måste synas lika mycket eller gärna mer än reklam för ANTD. En lyckad reklam måste innehålla mycket färg och vara rolig med bra och trallvänlig musik. Ett bra exempel på en reklam som fungerar är Systembolagets reklam med ungdomar som kommer med argument varför någon anhörig ska köpa ut. Denna reklam ansåg ungdomarna vara mycket effektiv. Även IQ-reklamerna anses vara mycket bra och tydliga. De ansågs ironiska men samtidigt lättförståeliga. Att placera reklam i kollektivtrafiken ansågs mycket effektivt då man ändå inte har något annat att ägna sig åt än att bara sitta och stirra rakt fram. Då kan man lika gärna sitta och läsa på reklamaffischerna, menar de. Även reklam innan en biofilm ansågs vara ett bra alternativ. Då kan man inte byta kanal eller gå därifrån lika lätt som man kan göra hemma i vardagsrumssoffan. Reklam på bloggar är även det ett bra sätt att sprida information om alkohol, narkotika, tobak och dopning. Olika bloggare vänder sig till olika grupper vilket gör att budskapet når ut till en bred publik. Det rådde delade meningar angående om skrämseltaktiken var rätt metod att använda. Vissa av ungdomarna ansåg att bilder på äckliga, svarta lungor var effektivt i avskräckningssyfte och vissa ansåg att det inte hade någon nämnvärd effekt. Däremot var alla överens om att reklam som spelar på skuldkänslor i stil med Rädda barnen var en effektiv metod. ANTD-reklam ska, enligt ungdomarna, göras av frivilligorganisationer utan vinstintresse annars kunde motivet ifrågasättas. Ett exempel på detta är att Systembolaget gör reklam om att det är förbjudet att köpa ut. De gör reklam för en god sak men gör samtidigt reklam för sitt varumärke som är alkohol. En frivilligorganisation gör endast reklam om deras specifika ståndpunkt. Reklam kunde enligt ungdomarna även spridas genom att sälja snygga kläder med olika budskap och loggor på. Kläderna måste dock vara så attraktiva att personer är beredda att betala för dem. 16

Huvuddelen av ungdomarna var överens om att den information som ges ut om ANTD i första hand skulle rikta sig till de ungdomar som ännu inte börjat använda någon av substanserna. Ett ämne som togs upp under kvällen var hur kändisar framställs i bland annat media. I skvallerpressen får man alltid läsa om hur olika världsstjärnor, t.ex. Lindsay Lohan och Kate Moss använder både narkotika, alkohol och tobak. Samtidigt kan man se samma världsstjärna under samma period dyka upp i en ny biofilm, släppa en ny skiva etc. Detta ger enligt ungdomarna ett dubbelt budskap vad gäller alkohol, narkotika, tobak och dopning. Alla talar om hur farliga dessa substanser är men ändå ser stjärnorna alltid supersnygga ut och tjänar flera miljoner. Ungdomarna tyckte att även de oretuscherade bilderna på de nerknarkade världsstjärnorna skulle få ta lika stor plats i media som de retuscherade, vackra bilderna. Alla ungdomar var överens om att narkotika måste få mer uppmärksamhet inom reklamvärlden, på samma sätt som alkohol och tobak får idag. Övrigt Ungdomarna var överens om att de flesta i deras ålder påbörjar ett alkohol-, narkotika-, tobaks-, eller dopningbruk på grund av att de inte har något annat att ägna sig åt. En av grupperna enades om att en lösning på detta problem var att anordna ungdomsaktiviteter som lockar ungdomar med olika intressen, t.ex. caféträffar, dramagrupper och lan-träffar. Dock tyckte de att fester där huvudbudskapet är att det inte förekommer någon alkohol på festen inte var bra. Dessa har, enligt ungdomarna, en tendens att spåra ur. Det ungdomar ansåg påverka dem mest i valet av att testa och börja använda alkohol, narkotika, tobak eller dopningspreparat var priset, att man får dålig kondition av att röka samt föräldrarnas attityd och ställningstagande kring alkohol, narkotika, tobak och dopning. 17

Analys Tre organisationer/tre frågor En första analys och fråga som bör tas upp är hur de tre organisationernas uppdrag, frågeställningar och målbilder harmonierar. Eftersom det påverkar deras möjligheter att samverka. De tre organisationerna A Non Smoking Generation (NSG), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Ungdomens Nykterhetsförbund arbetar inom respektive frågeområde (Tobak, narkotika och alkohol) med opinionsbildning, information och utbildning. Två av organisationerna är medlemsorganisationer (UNF och RNS) medan NSG inte har några medlemmar. NSG och UNF har ett starkt fokus på barn och ungdomar medan RNS tar ett helhetsgrepp på narkotikafrågan. Grundfundamentet hos samtliga tre organisationer är dock att man arbetar för att barn och ungdomar ska välja en drogfri livsstil. En problematik som man måste ta ställning till är den skillnad som ligger i de tre områdenas tobak, alkohol och narkotikas förhållande till lagstiftning och den allmänna opinionen. Narkotikan skiljer sig från alkoholen och tobaken då all ickemedicinsk användning av narkotika är förbjuden enligt lag emedan bruk av alkohol och tobak är såväl lagligt som inom vissa ramar socialt accepterat. Det finns ett allmänt stöd bland befolkningen och beslutsfattare för nolltolerans, nollvision och förbud mot bruk av narkotika medan detta stöd inte finns för en nollvision och förbud mot bruk av alkohol och tobak. Det finns därför en problematik i att klumpa samman de tre områdena. Om en sammanslagning leder till att narkotikan jämställs med alkohol och tobak finns en risk att narkotikan så att säga normaliseras. Att istället driva frågan att alkohol och tobak ska jämställas med narkotikan och förbjudas är inte heller en framkomlig väg då en sådan linje, i alla fall idag, skulle uppfattas som verklighetsfrånvänd utopi. Det finns även stora skillnader hur bruk av tobak och alkohol uppfattas och hur stor del av befolkningen som brukar respektive. Så även att dra dessa två lagliga droger över samma kam stöter på problem. Däremot finns det ett såväl lagligt som opinionsmässigt stöd för att barn och ungdomar inte ska bruka någon av drogerna. Så även om det finns en i gradskillnad större acceptans bland såväl vuxna som ungdomar att ungdomar testar tobak och alkohol än att de testar narkotika så finns det ändå en opinionsmässig och lagmässig uppslutning kring den målformulering som organisationerna har satt upp för sitt gemensamma samarbete Att i samhället i stort och bland ungdomar minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger. Vad fungerar / vad bör göras Preventionsforskningen inom alkohol-, narkotika och tobaksområdet är fortfarande en ung verksamhet. Därför är ännu många frågor obesvarade om såväl orsaker till problem som vilka åtgärder som är effektiva i det förebyggande arbetet. Dock har vissa strategier och preventionsprogram visat sig vara verkningsfulla så kallade flerkomponentsprogram och program som fokuserar på att förebygga riskfaktorer samt stärka skyddsfaktorer kring barn 18

och ungdomar. Dessa risk- och skyddsfaktorer kan motverkas respektive stärkas på ett antal arenor och via ett antal kanaler. Exempelvis är barns- och ungdomars starkaste normgivare deras föräldrar. Därför är föräldrars inställning, förhållningssätt och uttalade förväntningar avseende droger av största vikt. Och därför måste drogförebyggande insatser inbegripa föräldrar. Även skola, fritidsgårdar, föreningsliv och andra fritidsaktiviteter kan vara skyddsfaktorer om de har ett tydligt och restriktivt förhållningssätt gällande tobak, alkohol och narkotika. Även dessa arenor bör därför inbegripas i det drogförebyggande arbetet. Slutligen påverkar även den rådande samhällsinställningen till droger. Här spelar medier en stor roll. Vad är det för inställning till droger som är den rådande? Vad finns det för information i tidningar, på Internet, i bloggar, chattar och i mobiltelefonen? Vilka är avsändare och vilka är budskapen. Här gäller det att även de drognegativa budskapen och den förebyggande informationen får och tar plats. Ett förebyggande arbete bör därför inbegripa strategier för att finnas och kommunicera via de kanaler som finns När det gäller att via olika former av kommunikation påverka människor till långsiktiga förändringar i attityder och beteenden (låta bli att använda droger) är kommunikationsforskarna tämligen eniga om att traditionella kampanjer, det vill säga masskommunikativa insatser så som TV-reklam och annonser, är ineffektiva. Däremot interpersonell kommunikation (människor emellan) har en större möjlighet att påverka till förändring i attityder och beteende. Därför bör målsättningen vara att få upp frågan högt på människors (målgruppens) agenda. Det vill säga att de pratar om den vid middagsbordet, i skolan, på jobbet, i vänkretsen, på internetforum med mera. Målgruppen blir här bärare av budskapet och även av förändringsprocessen. Här gäller att hitta de frågor, budskap och symboler som tänder målgruppen och gör att de är villiga att göra frågan till sin. Det här är ett kommunikationsområde som vissa kommersiella aktörer behärskar men som myndigheter och NGO:s ännu inte har lyckats hitta in i. En problematik med ANT-information till ungdomar är att den inte är efterfrågad av ungdomarna själva. Det är med andra ord svårt att nå ut med ANT-information eftersom ungdomarna själva inte letar efter den. Och i det informationsöverflöd som finns kommer, alternativt sorteras, ANT-information / kampanjer som de är utformade idag helt enkelt bort. Vill vi påverka barn och ungdomars attityder och beteende i ANT-frågorna krävs ett nytt kommunikativt angreppssätt. Ett angreppssätt som gör att ungdomarna själva väljer ANT-informationen och sprider den vidare. Omvärldens önskemål och förväntningar I de undersökningar som har föregått denna rapport har ett antal önskemål och förväntningar uttryckts av de personer och organisationer som har intervjuats/svarat på enkäter med mera. 19

En första reflektion som kan dras ur undersökningarna är att initiativet till samarbetet mellan NSG, UNF och RNS uppfattas positivt. Att det ligger i linje med den samordning av det förebyggande ANT-arbetet som just nu sker på samtliga nivåer från departement till kommunal nivå. Och att det därför på många sätt skulle förenkla tillvaron för samordnarna i kommuner och på länsstyrelserna som ska arbeta samordnat med ANT-frågorna och förväntas samverka med frivilligorganisationer i det arbetet. Man anser att frivilligorganisationerna är viktiga i det drogförebyggande arbetet men svåra att navigera bland. Det finns så många frivilligorganisationer och vilka är seriösa, kompetenta och arbetar med utvärderade metoder? Ett samarbete mellan NSG, UNF och RNS skulle innebära att det för samordnarna fanns ett tydligt samarbetsalternativ bland frivilligorganisationerna. Om samarbetet mellan NSG, UNF och RNS och den gemensamma framtida kampanjen skulle bygga på evidensbaserade metoder och dessutom kunde få Folkhälsoinstitutets stöd och rekommendation så menar samordnarna att det ytterligare skulle stärka möjligheterna till samverkan på det lokala planet. Man har även från samordnarhåll sagt att en samverkan mellan de tre organisationerna uppfattas som ett starkare alternativ än vad organisationerna gör var för sig. Förväntningar och önskemål på en framtida gemensam kampanj från NSG, UNF och RNS är många. Men slår vi samman samordnarnas önskemål med de synpunkter och önskemål som de nyckelpersoner vi har intervjuat, de skolledare och föräldrar som har besvarat enkäter samt de ungdomar som har deltagit i framtidsverkstad fört fram, synliggörs några huvudspår. Den roll man tycker att frivilligorganisationer bör ta är den opinionsbildande och attitydpåverkande. Det kanske tydligaste önskemålet är därför att den gemensamma satsningen ska innehålla delar av attitydpåverkan och opinionsbildning. Här vill man att samarbetet mellan de tre frivilligorganisationerna ska utmynna i en kampanj som påverkar ungdomars, föräldrars och politikers (beslutsfattares) attityder och kunskap till ANTfrågorna. Man ser gärna att det sker under någon form av gemensamt varumärke/kampanjnamn (Knark är bajs kampanjen nämns som exempel). Det är rimligt att anta att den målsättning som har uttalats av NSG, UNF och RNS - Att i samhället i stort och bland ungdomar minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger är ett grundbudskap som ligger i linje med respondenternas önskemål. Det är viktigt att förstå att budskapen och kommunikationsmålen (vad vi vill uppnå med respektive kommunikationsinsats) utgår från samma grund att vi vill minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att de tackar nej till droger men att de måste anpassas till respektive målgrupp. Och att varje kommunikationsinsats har som målsättning att i slutändan nå fram till ungdomarna i någon form. I exempelvis kommunikationen till föräldrar blir målet att få föräldrar att ta en tydlig drognegativ ställning och prata med sina barn om dessa frågor. Vi vill också att föräldrar ska få kunskap om att 20