Uppföljning av energimärkning

Konsumentverket/KO PM 2004:08 Uppföljning av energimärkning Kylar, frysar och ugnar

Förord För åttonde gången har Konsumentverket i samarbete med kommunala konsumentvägledare kontrollerat efterlevnaden av den obligatoriska energimärkningen av hushållsapparater i vitvarubutiker över hela landet. Märkningen ska hjälpa konsumenterna att välja energisnåla vitvaror samtidigt som tillverkarna får ett incitament att utveckla energisnåla modeller. Reglerna är gemensamma för EU-länderna. Konsumentverket har tillsyn över att reglerna efterlevs i Sverige. Våra främsta instrument för att förbättra märkningen är information, utbildning och återkommande kontroller. Som stöd i vårt tillsynsarbete har vi rättsliga medel som påpekanden och vitesförelägganden. Fram till och med 2004 har vi erbjudit handlarna i sju kommuner en informationsträff på plats i respektive butik med rubriken Märks energin i din butik?. Förutom reglerna om energimärkning och tips på hur de ska få märkningen att fungera i praktiken har Konsumentverket förmedlat kunskap om hur man kan spara energi i hemmet. Dessa informationsträffar har arrangerats av personal från Konsumentverket i samarbete med de kommunala konsumentvägledarna som i de flesta fall varit med vid ett eller flera av butiksbesöken. Handlarna i de sju kommunerna har valts ut eftersom de enligt resultaten från kontrollerna har varit sämst på att leva upp till reglerna om obligatorisk energimärkning. Syftet har varit att dessa ska förstå bakgrunden till märkningen och även att de långsiktigt ska förstå vikten av energimärkningen och leva upp till gällande regler. Kontrollerna har blivit allt mer omfattande, det är nu sju olika apparatgrupper som omfattas av reglerna om obligatorisk märkning. Denna kontroll har Konsumentverket valt att begränsa till två av dessa, alla varianter av kylar och frysar samt ugnar. Såväl separata ugnar som ugnsdelen på spisar. På så sätt fångar vi in hur märkningen fungerar dels för den apparatgrupp där kravet funnits allra längst, sedan 1995, samt den senaste apparatgruppen som är ugnar. Konsumentverket, juni 2004 Uppföljning av energimärkning Kylar, frysar och ugnar PM 2004:08 ISBN 91-7398-867-7 Konsumentverket 2004

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Leverantörernas ansvar 6 Handlarns ansvar 7 Omfattning 7 Många gamla ugnar kvar 7 Tabell 1. Antal undersökta butiker och antalet utställda apparater 8 Två olika protokoll 8 Uppföljning av påpekanden och förelägganden 9 Resultat 9 Tabell 2. Andelen märkta apparater per produktgrupp och kommun 9 Kylar och frysar 10 Fyra kommuner med för första gången 11 Dålig märkning av ugnar 11 Tre kommuner med 100% märkta 11 Ugnar tillverkade 4 juni 2002 eller senare ska märkas 12 Ny märkning tar för lång tid 12 Påpekande om bristande energimärkning till leverantörerna 12 Jämförelser med 2002 års resultat 12 Rostfritt och aluminium ofta omärkt 13 Vitvaror i köksmiljö 14 Hur fungerar märkningen i olika butikskedjor? 14 Tabell 3. Andelen märkta kylar och frysar per butikskedja 15 Konsumentverket/KO PM 2004: 3 (20)

Varuhusen bäst på märkning 15 Onoff märker allt 15 Siba och Power på hedrande andraplats 15 Elgiganten med flest utställda apparater 16 Coop Forum på fjärde plats 16 Obs-har inte uppmärksammat märkningen 16 Fackhandelskedjorna 16 Elon bäst bland fackkedjorna 16 Elkedjan och Hemma på delad andra plats 17 Electrolux Home märker 78% 17 Elspar-kedjan sämst på att märka energin 18 Ikea märker på insidan 18 Byggvaruhusen Woody och Beijer 18 Granngården på Gotland 19 Besök hos de rikstäckande butikskedjorna 19 Träff för medverkande kommuner 19 Diskussion 20 Konsumentverket/KO PM 2004:08 4 (20)

Sammanfattning Konsumentverket har i samarbete med de kommunala konsumentvägledarna kontrollerat den obligatoriska energimärkningen av kylar, frysar samt ugnar i 196 butiker spridda över landet. Resultatet visar att 84% av kylarna och frysarna var energimärkta, vilket är ungefär samma resultat som vid den förra kontrollen år 2002. Däremot visar det sig att endast 34% av ugnarna som ska vara energimärkta också är det. Energimärkningen omfattar såväl separata ugnar som ugnsdelen på spisar tillverkade från och med den 4 juni 2002. Det finns fortfarande många ugnar kvar i butikerna som uppges vara tillverkade före detta datum och därmed omfattas de inte av kravet på märkning. Årets kontroll har resulterat i att 14 leverantörer/generalagenter på den svenska marknaden har fått ett påpekande om bristande energimärkning av ugnar. Det är första gången som Konsumentverket påpekat bristande märkning för leverantörer istället för handlare. Det framgår av protokollen att det är leverantörerna som inte försett butikerna med märkmaterial. Via denna insats förutsätter Konsumentverket att leverantörerna i fortsättningen kommer att göra detta. Apparater i rostfritt och aluminium blir allt vanligare. Här framkommer det att klistret på grundetiketterna lämnar fula spår och av den anledningen saknar ofta dessa apparater märkning. I bästa fall har handlaren satt upp märkningen på insidan. Det är dock oacceptabelt att apparater tvingas märkas på insidan på grund av dåliga grundetiketter. Konsumentverket har påtalat detta för branschorganisationen Elektriska Huhsållsapparatleverantörer, EHL, som samordnar tryckningen av grundetiketter för sina medlemmar och uppmanat dem att ta fram grundetiketter som passar för alla ytmaterial. Konsumentverket har under våren besökt ledningen för några av de rikstäckande butikskedjorna. En jämförelse mellan de olika butikskedjorna när det gäller andelen märkta kylar och frysar visar att varuhuskedjorna är bäst. Onoff har allt märkt, tätt följt av Siba och Power med 99% märkta. Bland fackhandelskedjorna är Elon bäst på att leva upp till kravet på märkning med 85% märkta och Elspar är sämst med sina 66%. Byggvaruhuset Beijer har bara märkning på hälften av kylarna och frysarna i de fyra kontrollerade butikerna. Konsumentverket kommer att skriva till de butikskedjor som visar apparater i köksmiljö för att informera om gällande regler. Det finns inget undantag för apparater i köksmiljö, däremot har Konsumentverket gjort tolkningen att om apparaten har snickerilucka i samma stil som köket är det acceptabelt att märkningen sitter på insidan. I 31 butiker som fick påpekande om bristande energimärkning eller ett informationsföreläggande förenat med vite 2002 har konsumentvägledarna kontrollerat märkningen på kylar, frysar, ugnar, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvättmaskiner torktumlare samt diskmaskiner på nytt. 12 av de 13 butiker som fick informationsföreläggande sköter numera märkningen bra, eller så har de slutat med vitvaror. Motsvarande siffror för butiker som fick påpekande om bristande energimärkning ger vid handen att nio av 18 butiker nu sköter märkningen eller har slutat med vitvaror. Resterande ärenden är under handläggning. Konsumentverket/KO PM 2004:08 5 (20)

Inledning Av alla som köpt en ny vitvara de senaste 5 åren är det nästan hälften som säger att de inte fått eller känner till att de fått energimärkningsinformationen. Detta enligt en undersökning som Konsumentverket lät Sifo Research AB genomföra i slutet av 2003. En förklaring kan vara att de handlat i en butik där man slarvat med att märka sina utställda apparater. Samtidigt svarar en majoritet att energimärkningen var viktig eller mycket viktig för valet av apparat. Energimärkningen är obligatorisk och gemensam för alla EU-länder. Syftet med märkningen är att hjälpa konsumenterna att välja energisnåla vitvaror och att utbudet av energieffektiva modeller ska öka. Hur energieffektiv en modell är visas på en skala från A till G, där A är bäst och G är sämst ur energisynpunkt. För kylar och frysar finns det numera ytterligare två A-klasser, A+ och A++, där A++ är de energisnålaste modellerna. Bestämmelserna om märkning av kylskåp och frysar trädde i kraft den 1 januari 1995. För tvättmaskiner och torktumlare gäller bestämmelserna från och med den 1 april 1996. Kravet på energimärkning omfattar också alla kombinerade tvättmaskiner-torktumlare tillverkade efter den 7 november 1996. För diskmaskiner gäller bestämmelserna från den 1 mars 1999. Alla ugnar tillverkade den 4 juni 2002 eller senare omfattas också av dessa regler. Konsumentverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att kravet på energimärkning efterlevs. Föreskrifter om energimärkningen finns i Konsumentverkets författningssamling, KOVFS 1995:1 för kylskåp och frysar, KOVFS 1996:2 för tvättmaskiner och KOVFS 1996:3 för torktumlare samt KOVFS 1997:1 för kombinerade tvättmaskiner-torktumlare, KOVFS 1999:1 för diskmaskiner och KOVFS 2002:3 för ugnar, såväl separata ugnar som ugnsdelen på spisar omfattas. Energimärkningen ska finnas på alla apparater som finns utställda till försäljning eller uthyrning. Det är handlarens ansvar att alla apparater i butiken är försedda med den obligatoriska energimärkningen. Själva märket består av två delar. En grundetikett, som klistras på framsidan eller i vissa fall på ovansidan av apparaten, och en informationsremsa som klistras på grundetiketten. Leverantörernas ansvar Det är leverantörernas uppgift att förse handlarna med märkmaterial, grundetiketter och informationsremsor. Informationsremsan innehåller bland annat uppgifterna om energieffektivitetsklass (A G) och energiförbrukning. Den är unik för varje modell och ska följa med i apparaten från fabriken. Leverantörern ansvarar för att den information som lämnas är korrekt. Dessutom ska leverantören snabbt och smidigt förse butiker med extra informationsremsor när det behövs. Det kan finnas flera skäl till att butikerna behöver extra informationsremsor. Exempelvis blir informationsremsorna ofta fula när de suttit uppe ett tag. Ibland kan handlaren fått en vara i retur från kund som då oftast redan tagit bort märkningen. Grundetiketterna ska vara på svenska och deras uppgift är att förklara de uppgifter som lämnas på informationsremsan. Det finns en grundetikett per apparatgrupp. Konsumentverket/KO PM 2004:08 6 (20)

Handlarnas ansvar Handlaren måste se till att han får grundetiketter och informationsremsor från sina leverantörer. För att märkningen ska vara komplett måste både informationsremsan och grundetiketten vara fästade väl synliga på apparatens fram- eller ovansida. Informationsremsan ska klistras på grundetiketten. För ugnar specificeras att märkningen ska sitta på ugnsluckan. Saknas hela eller delar av märkningen räknas apparaten som omärkt eftersom märkningen då blir obegriplig för konsumenten. Omfattning Årets kontroll omfattar 196 butiker spridda över 33 kommuner. Kontrollerna har ägt rum någon gång under perioden 15 mars till 15 april. I år har Konsumentverket valt att begränsa kontrollen till två olika apparatgrupper, alla varianter av kylar och frysar samt ugnar, både separat ugnar och ugnsdelen på spisar. Varken gasugnar eller mikrovågsugnar omfattas av reglerna om energimärkning, dock är det ganska vanligt att gasspisar har elugn och då ska den vara märkt. Totalt fanns det 4 813 utställda kylar och frysar varav 4067 var komplett energimärkta. I butikerna fanns det också 3004 ugnar, varav 385 uppgavs vara så gamla att de inte omfattas av reglerna om energimärkning. Det fanns 896 energimärkta ugnar i butikerna. Antalet kontrollerade butiker per kommun varierar mellan 1 butik i Ovanåker och 14 butiker på Gotland. De båda kontrollerade butikerna i Varberg fick påpekande om bristande energimärkning vid den senaste kontrollen för två år sedan. En av dessa har nu slutat sälja vitvaror och den andra butiken är inte samma butik som fick påpekandet. Det finns inga nya resultat för Varberg att redovisa. Många gamla ugnar kvar Som framgår av tabell 1 är det vanligare på vissa orter att handlarna uppger att de omärkta ugnarna är för gamla, medan det på andra ställen inte förekommer alls. I tio av kommunerna finns det inte en enda gammal ugn i butikerna. I gengäld finns det många gamla exemplar på andra ställen. I Huddinge uppger handlarna att 42 av de sammanlagt 171 ugnarna är gamla. Motsvarande siffror för Sundsvall och Södertälje är 44 respektive 30 gamla ugnar. Även i Uppsala är det så många som 26 gamla ugnar. I flera fall har det varit svårt för handlaren att svara på om ugnen varit för gammal eller om informationsremsan som ska följa med ugnen från fabriken saknats av andra skäl. Man kan kanske misstänka att på vissa ställen har antalet gamla ugnar överskattas medan de på andra istället underskattats. Var extra observant på att kontrollen ibland omfattar ett fåtal apparater, vilket man bör tänka på när man jämför resultatet mellan olika kommuner. Därför redovisas antalet utställda apparater och antalet märkta i tabell 1. Konsumentverket/KO PM 2004:08 7 (20)

Tabell 1. Antalet undersökta butiker, utställda och antalet märkta kylar, frysar och ugnar. Kommun Butiker Kylar och frysar Ugnar utställda märkta utställda gamla märkta Borlänge 2 33 31 23 0 20 Borås 7 240 190 132 18 56 Enköping 4 50 25 30 0 0 Falun 6 176 149 97 15 35 Gotland 14 240 235 129 0 53 Gävle 12 263 179 169 0 17 Göteborg 6 185 178 139 8 36 Halmstad 12 263 211 185 10 12 Huddinge 6 264 244 171 42 47 Härnösand 3 55 45 26 3 1 Jönköping 3 76 71 26 12 13 Karlshamn 4 95 89 61 12 16 Karlstad 11 301 284 169 18 105 Kungsbacka 4 77 68 54 0 6 Kungälv 3 50 11 34 4 2 Luleå 6 208 193 107 22 37 Malung 3 19 18 9 5 2 Motala 3 78 77 55 18 37 Nacka 5 155 145 93 8 26 Ovanåker 1 5 5 6 6 0 Sandviken 3 54 36 30 0 5 Skara 5 58 29 27 6 5 Skellefteå 8 155 149 105 21 16 Sollefteå 2 30 26 20 0 8 Stockholm 6 276 253 210 24 51 Sundsvall 12 265 226 161 44 52 Södertälje 8 230 208 138 30 64 Trollhättan 3 103 72 54 0 7 Uppsala 9 292 243 167 26 77 Varberg 2 0 0 0 0 0 Västervik 5 148 90 95 11 20 Örebro 13 299 233 237 22 55 Östhammar 5 70 54 45 0 15 Summa 196 4813 4067 3004 385 896 Två olika protokoll Kontrollanterna visar upp protokollet för butikschefen eller annan ansvarig person i butiken för underskrift. Här ska handlarna kryssa i om de godkänner innehållet i protokollet eller om de hade några invändningar. Vid årets kontroll har vi använt två olika protokoll. Ett protokoll för butiker där märkningen kontrollerats för första gången, eller där tidigare kontroller visat så bra resultat att det inte varit aktuellt med rättsliga åtgärder. Detta protokoll omfattade enbart kylar och frysar samt ugnar. I butiker där Konsumentverket 2002 utfärdade påpekanden om bristande energimärkning eller informationsförelägganden har alla apparatgrupper kontrollerats. Förutom kylar, frysar och ugnar även tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvättmaskiner och torktumlare samt diskmaskiner. Konsumentverket/KO PM 2004:08 8 (20)

Ett informationsföreläggande med vite innebär att butikschefen får skriva under på att butiken förbinder sig att följa reglerna om energimärkning. Om en uppföljande kontroll visar att det fortfarande slarvas med märkningen så kan Konsumentverket gå till domstol och få vitet utdömt. Vi har hittills inga exempel på ärenden där ett vite dömts ut. Uppföljning av påpekanden och förelägganden I 31 av de sammanlagt 36 butiker som fick ett informationsföreläggande eller ett påpekande om bristande energimärkning 2002 har Konsumentverket kontrollerat märkningen på nytt i år. 13 utav butikerna fick ett informationsföreläggande kopplat till ett vite på 100 000 eller 200 000 kronor vardera. Sammanfattningsvis kan Konsumentverket konstatera att informationsföreläggandena har haft önskad effekt då märkningen blivit betydligt bättre i butiker som fått dessa förelägganden. 12 av de 13 butikerna klarar den uppföljande kontrollen bra, eller så har de slutat sälja vitvaror. Dessutom fick 23 butiker påpekande om bristande märkning år 2002. Av dessa ingår 18 stycken även i årets kontroll. I hälften av butikerna sköter handlaren numera märkningen bra, eller så säljer de inte längre vitvaror. Resterande ärenden är under handläggning. Resultat 84% av kylarna och frysarna och 34% av ugnarna i denna kontroll är energimärkta. Andelen märkta kylar och frysar varierar mellan 100% i Ovanåker och 22% i Kungälv. I Ovanåker har den kontrollerade butiken tidigare fått ett informationsföreläggande. I Kungälv har energimärkningen kontrollerats för första gången. Tyvärr följer ugnar samma mönster som tidigare tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Första gången energimärkningen kontrolleras är det bara ett fåtal av de ugnar som ska vara märkta som är det. Tabell 2. Andelen märkta apparater per produktgrupp och kommun Kommun Andel märkta Andel märkta Kylar och frysar Ugnar (%) (%) Borlänge 94 87 Borås 79 49 Enköping 50 0 Falun 85 43 Gotland 98 41 Gävle 68 10 Göteborg 96 27 Halmstad 80 7 Huddinge 92 36 Härnösand 82 4 Jönköping 93 100 Karlshamn 94 33 Karlstad 94 70 Konsumentverket/KO PM 2004:08 9 (20)

Kommun Andel märkta Andel märkta Kylar och frysar Ugnar (%) (%) Kungsbacka 88 11 Kungälv 22 7 Luleå 93 44 Malung 95 25 Motala 99 100 Nacka 94 31 Ovanåker 100 100 Sandviken 67 17 Skara 50 24 Skellefteå 96 19 Sollefteå 87 40 Stockholm 92 27 Sundsvall 85 44 Södertälje 90 68 Trollhättan 70 13 Uppsala 83 55 Varberg 0 0 Västervik 61 24 Örebro 78 26 Östhammar 77 33 Summa 84 % 34 % Kylar och frysar Andelen märkta kylar och frysar är i denna kontroll 84%, se tabell 2. Det är något sämre än 2002 då 87% var märkta. Det finns sex stycken kommuner där butikerna har 95% eller mer av kylarna och frysarna märkta. Dessa är: Gotland, Göteborg, Malung, Motala, Ovanåker och Skellefteå. Av dessa hade Gotland och Skellefteå ett bra resultat redan 2002. I Göteborg var det många år sedan märkningen kontrollerades senast. 1997 genomförde Konsumentvägledningen en i princip heltäckande kontroll i 24 av stadens vitvarubutiker och därefter har Konsumentverket gjort egna kontroller, dels för att utfärda informationsförelägganden, dels för att kontrollera hur märkningen fungerar i Sverige på uppdrag av EU-kommissionen. Mellan 90 och 94% av kylarna och frysarna är märkta i Borlänge, Huddinge, Jönköping, Karlshamn, Karlstad, Luleå, Nacka, Stockholm och Södertälje. Detta innebär att i 15 av de sammanlagt 33 kontrollerade kommunerna märker handlarna 90% eller fler av kylarna och frysarna. 21 av kommunerna medverkade även vid den senaste kontrollen. Detta är en medveten satsning eftersom Konsumentverket varit angelägen om att följa upp tidigare påpekanden om bristande energimärkning och utfärdade informationsförelägganden. Konsumentverket/KO PM 2004:08 10 (20)

Allra sämst på att märka sina kylar och frysar är handlarna i Kungälv med bara 22% av kylarna och frysarna märkta. Därefter kommer Enköping och Skara, med bara hälften märkta. Handlarna i Västervik, Sandviken och Gävle märker drygt 60% av sina kylar och frysar. Handlarna i Enköping tillhörde dem som var allra bäst på att märka sina apparater 2002 så detta resultat är nedslående och oväntat. En förklaring är att en av de kontrollerade butikerna är ny och har inte ingått vid tidigare kontroller. De säger sig inte känna till reglerna trots att de tillhör en av de rikstäckande butikskedjorna, Elon. År 2002 konstaterade vi även att utvecklingen gick åt rätt håll i Skara, även om det var en bit kvar innan märkningen kunde sägas fungera i praktiken. Mot bakgrund av detta är det tråkigt att konstatera att andelen märkta kylar och frysar har sjunkit från 73% till 50% mellan de båda kontrollerna. Detta trots att en butik, Stellans Lagerförsäljning fått påpekande om bristande energimärkning och Jula fick ett informationsföreläggande förenat med ett vite på 200 000 kronor. Sedan dess har Jula i Skara upphört med att sälja vitvaror. Dock finns det en butik i Skara, Johanssons El som tillhör kedjan Electrolux Home som sköter märkningen bra. I Gävle kontrollerades energimärkningen senast 1996 och årets kontroll visar att 68% av kylarna och frysarna är märkta. Fyra kommuner med för första gången I butikerna i Halmstad, Sandviken, Kungälv och Östhammar har energimärkningen nu kontrollerats för första gången. Bäst av dessa är handlarna i Halmstad och i Östhammar med 80 respektive 79% av kylarna och frysarna märkta. I Sandviken är motsvarande siffror 67%. Sämst på att energimärka sina kylar och frysar är handlarna i Kungälv där bara 22% av kylarna är märkta. Dålig märkning av ugnar Ugnar är den senaste apparatgruppen som omfattas av reglerna om obligatorisk energimärkning. Tyvärr tvingas vi konstatera att ugnarna följer samma mönster som tidigare tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Fösta gången märkningen kontrolleras visar sig efterlevnaden vara dålig. Endast 34% av de ugnarna som ska vara märkta är det. Då har vi räknat bort ugnar som uppgivits vara så gamla att de inte omfattas av reglerna. Utifrån detta kan vi konstatera att det inte har varit lätt för den konsument som under början av detta år köpt en ny ugn eller spis att få information om energiförbrukning med mera. Allra sämst fungerar energimärkningen av ugnar i Enköping där det inte finns en enda märkt ugn. Därnäst kommer Härnösand med 4% mäkta och Kungälv med 7%. Tre kommuner med 100% märkta Räknar man bort de ugnar som uppges vara för gamla är det bara i Jönköping och i Motala där alla ugnar som ska vara energimärkta är det. Kontrollen i Ovanåker omfattade bara en butik och här uppgav handlaren att alla de sex ugnarna var för gamla så i praktiken fanns det inga märkta ugnar i butiken. I Borlänge var faktiskt hela 87% av ugnarna märkta, varav flera märktes upp under själva kontrollen. Detta visar bara hur värdefullt det är att göra kontroller på plats i butiker eftersom de kunder som kommer in i butiken efter att konsumentvägledaren varit där får energimärkningsinformationen som de har rätt till. Konsumentverket/KO PM 2004:08 11 (20)

Ugnar tillverkade 4 juni 2002 eller senare ska märkas Det framgår av protokollen att den dåliga märkningen har flera orsaker. Det finns en osäkerhet, eller en missuppfattning, bland leverantörerna om från och med vilket tillverkningsdatum ugnarna ska vara märkta. Alla ugnar tillverkade från och med den 4 juni 2002 ska vara märkta. Reglerna trädde i kraft i början av 2003 och därefter fanns det en övergångsperiod fram till och med den 30 juni 2003 då avvikelser från dessa regler fortfarande kunde accepteras. Den generösa övergångstiden hänger bland annat samman med att det ska finnas tid att sälja bort äldre modeller från butikerna och att tillverkarna ska hinna ta fram märkmaterial och information om sina olika modeller. Här har flera handlare uppgivit att de fått olika datum från sina leverantörer och att de trots upprepade kontakter med leverantörerna inte fått några grundetiketter för ugnar. Energimärkningen bygger på ett delat ansvar mellan leverantörerna och handlarna. För att märkningen ska fungera i praktiken måste leverantörerna förse butikerna med märkmaterial, handlarna måste se till att märka upp apparaterna så snart de packas upp. En annan vanlig missuppfattning är att det endast är separata ugnar som ska vara märkta, men även ugnsdelen på spisar omfattas av denna lagstiftning. På spisar med två ugnar ska det finnas en märketikett på respektive ugn. Ny märkning tar för lång tid Första gången tvättmaskiner och torktumlare kontrollerades förutsatte Konsumentverket att märkningen skulle fungera bra eftersom vi då antog att både handlarna och leverantörerna redan hade lärt sig rutiner för detta tack vare märkningen på kylar och frysar, men så var inte fallet. Inte ens nu, fast märkningen snart har funnits i 10 år, är det lätt att införa märkning på nya apparatgrupper. Det tar lång tid innan märkningen fungerar acceptabelt. Detta illustreras också av den stora skillnaden mellan andelen märkta kylar och frysar å ena sidan och ugnar å den andra sidan. Det finns flera butiker där handlarna är mycket duktiga på att märka sina kylar och frysar, samtidigt som motsvarande märkning på ugnar är dålig. Se till exempel på Gotland, Göteborg, Malung, Skellefteå och Nacka i tabell 2. Påpekande om bristande märkning till leverantörerna Mot bakgrund av resultatet från årets energimärkningskontroll och vad som i övrigt framkommit av protokollen har Konsumentverket gjort bedömningen att ansvaret för den dåliga märkningen av ugnar vilar på leverantörerna som inte utnyttjat övergångsperioden till att få fram informationsremsor och grundetiketter. Årets kontroll har resulterat i att 14 leverantörer/generalagenter på den svenska marknaden har fått ett påpekande om bristande energimärkning. Det är första gången som Konsumentverket har valt att påpeka bristande märkning för leverantörerna istället för handlarna. Konsumentverket förutsätter att leverantörerna i fortsättningen lever upp till kravet på att förse butikerna med märkmaterial. Om så är fallet kommer att visa sig vid kommande kontroller, annars får Konsumentverket vidta andra rättsliga åtgärder som till exempel informationsförelägganden med viten. Jämförelser med 2002 års resultat Kylar och frysar är den enda apparatgruppen som det går att jämföra med om man vill se förändringar mellan 2002 och 2004 års kontroller. Som redan nämnts har Konsumentverket/KO PM 2004:08 12 (20)

det skett en försämring i Enköping där samtliga kylar och frysar var märkta 2002 och nu är det bara hälften som är det. Inte lika drastisk är försämringen i Härnösand där alla kylar och frysar också var märkta för två år sedan, att jämföra med 82% idag. En klar förbättring har skett i Jönköping där andelen märkta kylar och frysar nu är 93% mot bara 77% tidigare. Detta kan vara ett resultat av påpekanden och utbildningssatsningen Märks energin i din butik? som genomfördes där i november 2003. Dock är det inte lika många butiker som kontrollerats denna gång. Motsvarande utbildningsträffar genomfördes i Karlshamn i september 2002 som då tillhörde de sämsta kommunerna när det gällde att leva upp till kravet på energimärkning, med bara 45% av kylarna och frysarna märkta. Idag har andelen ökat till hela 94%. Karlstad är en av de kommuner där konsumentvägledningen via upprepade kontroller lyckats öka och nu vidmakthålla en hög andel märkta apparater med 94% i årets kontroll, vilket är ungefär samma resultat som förra gången. Då ska man känna till att det i år ingår två butiker från Forshaga där märkningen inte har kontrollerats tidigare. Räknar man bort dessa visar det sig att 99% av kylarna och frysarna i Karlstadsbutikerna är korrekt märkta. Även i Nacka och Skellefteå har upprepade kontroller resulterat i en hög andel märkta apparater. Vid 2002 års kontroll uppvisade handlarna i Luleå bara 83% av sina kylar och frysar som märkta. Detta trots att handlarna deltagit i informationsträffar arrangerade av Konsumentverket. Årets resultat på 93% är betydligt bättre. Däribland finns två butiker, Onoff och Lindvalls, som fick informationsförelägganden på 200 000 respektive 100 000 kr som nu klarar märkningen bra. I Sundsvall ingick 4 butiker i den förra kontrollen, men har nu tredubblats till 12 butiker och andelen märkta har ökat från 72% till 85% som är lika med genomsnittet i denna kontroll. Även konsumentvägledningen i Södertälje har kontrollerat betydligt fler butiker i år, åtta mot fyra och resultatet är fortfarande bra. Förra kontrollen resulterade i att tre av butikerna i Uppsala, Ikea, Electrolux Home och Elgiganten fick påpekande om bristande energimärkning. Därefter har Konsumentverket i slutet av januari i år genomfört en mindre utbildningsinsats om totalt fyra butiker. Tyvärr har en av butikerna därefter missuppfattat att det skulle vara okej att märka samtliga apparater på insidan, vilket gör att de får ett mycket dåligt resultat i årets kontroll. Detta missförstånd ska nu vara utrett. Rostfritt och aluminium ofta omärkt Ett problem som Konsumentverket redan vid tidigare kontroller identifierat gäller apparater i rostfritt eller aluminium. Där har det visat sig att klistret på grundetiketten lämnar fula märken. Till en början antog vi att detta var ett mindre problem eftersom dessa produkter inte var så många. Konsumentverket gjorde då tolkningen att handlare som hade en komplett märkning på insidan visade sin goda vilja att leva upp till reglerna om märkning. Idag är det dock tämligen vanligt med både kylar, frysar, ugnar och spisar i dessa ytmaterial och därför kan vi inte längre tillåta att handlare märker dessa på insidan. Det är oacceptabelt att apparater tvingas märkas på insidan på grund av dåliga grundetiketter. För att märkningen ska få den önskade effekten är det viktigt att Konsumentverket/KO PM 2004:08 13 (20)

den sitter väl synlig på utsidan och i detta avseende är föreskrifterna mycket tydliga. Konsumentverket förutsätter att leverantörerna tar sitt ansvar och tar fram grundetiketter som fungerar även för produkter i rostfritt, aluminium och färg. Lanseras det nya ytmaterial i framtiden måste leverantörerna redan från början säkerställa att dessa går att energimärka. Konsumentverket har skrivit till Branschorganisationen för leverantörerna, Elektriska Hushållsapparat leverantörer (EHL) och påtala detta problem. Branschorganisationen samordnar tryckningen av grundetiketter för sina medlemmar. Vitvaror i köksmiljö Vissa butiker visar hela eller delar av sitt sortiment inbyggt i köksmiljö. Det framgår av flera av protokollen att det är de exemplar som visas i demonstrationskök som saknar märkning. Handlarna påtalar ofta att märkningen förfular utställningen och att de har satsat på att göra dessa miljöer så trevliga och hemlika som möjligt och då vill man inte ha några energimärkningsetiketter på produkterna. Reglerna om energimärkning gör dock inget undantag för apparater som visas i köksmiljö. Däremot har Konsumentverket gjort tolkningen att om apparaten är försedd med en snickerilucka i samma stil som övriga köksluckor så är det acceptabelt att märkningen sitter på insidan, bara den är komplett, det vill säga både grundetikett och informationsremsa samt att den sitter fast så att den är väl synlig så snart kunden öppnat snickeriluckan. Anledningen till att vi kan acceptera detta undantag från huvudregeln som säger att märkningen ska sitta väl synlig på utsidan är att kunden inte uppfattar att det är en kyl eller frys förrän han eller hon öppnat luckan. Visas däremot kylen eller frysen utan snickerilucka så gäller samma regler om att placera märkningen väl synlig på utsidan som för övriga apparater i butiken. Spisar och ugnar har aldrig snickerilucka så dessa ska alltid vara märkta på ugnsluckan även när de visas i köksmiljö. Bland övriga apparatgrupper förekommer det snickerilucka även för diskmaskiner. För att förbättra märkningen i köksmiljö och för att förtydliga Konsumentverkets tolkning i detta avseende kommer vi att skriva till butikskedjor för att informera om gällande regler. Det är fösta gången som Konsumentverket gör en riktad insats mot butiker som visar apparater i köksmiljö. Vi hoppas att detta ska resultera i bättre märkning vid kommande kontroller. Hur fungerar märkningen i olika butikskedjor? För första gången har Konsumentverket sammanställt resultatet för respektive butikskedja för att se om de finns några skillnader när det gäller att leva upp till kraven på energimärkning. Vid denna sammanställning har vi valt att enbart analysera märkningen av kylar och frysar eftersom märkningen av ugnar generellt är dålig. Sammanlagt har vi funnit 15 olika kedjor bland de kontrollerade butikerna där vi bedömt att det funnits resultat från tillräckligt många butiker att sammanställa. Antalet butiker per kedja varierar mellan fyra och 19. Vilka dessa kedjor är framgår av tabell 3. Huruvida de kontrollerade butikerna är representativa för övriga butiker inom samma kedja är svårt att veta. Konsumentverket/KO PM 2004:08 14 (20)

Tabell 3. Andelen märkta kylar och frysar per butikskedja Kedjor Butiker Kylar och frysar Andel märkta Kylar och frysar (%) utställda märkta Beijer 4 16 8 50 Coop Forum 10 204 173 85 Electrolux 19 344 267 78 Home Elgiganten 14 967 835 86 Elkedjan 17 354 291 82 Elon 19 858 733 85 Elspar 6 71 47 66 Granngården 3 10 10 100 Hemma 15 513 422 82 Ikea 5 60 46 77 Obs 7 137 92 67 Onoff 14 355 355 100 Power 6 139 137 99 Siba 16 320 318 99 Woody 5 41 37 90 Antalet utställda kylar och frysar per butikskedja varierar mellan 16 för Beijer och 967 för Elgiganten. Bäst på energimärkning är Onoff där allt är märkt i de kontrollerade butikerna. Sämst är byggvaruhuset Beijer med 50% märkt i de fyra kontrollerade butikerna. I denna analys har vi delat in kedjorna i tre olika kategorier, varuhus, fackhandel och byggvaruhus. Ikea redovisas separat då det varit svårt att hitta en lämplig kategori för dem enligt ovan. Varuhusen bäst på märkning Enligt denna kontroll är det de stora varuhusen som är allra bäst på att energimärka sina kylar och frysar. I topp återfinns Onoff, tätt följt av Siba. och Power med 99% märkta vardera. Onoff märker allt Onoff har allt märkt i de sammanlagt 14 kontrollerade butikerna. Några av dessa butiker ligger i kommuner där vi genomfört upprepade kontroller de senaste åren, så detta kan vara en förklaring till det goda resultatet. Samtidigt klarar sig även Onoff-butikerna bra i kommuner som till exempel Gävle där märkningen i de andra butikerna generellt är sämre än snittet. Siba och Power på hedrande andra plats I de 16 kontrollerade Siba-butikerna är 99% av kylarna och frysarna märkta. Det är bara enstaka maskiner i butikerna i Stockholm /Bromma och Karlstad som är omärkta. Det är endast 6 butiker från kedjan Power som ingår i denna kontroll, av dessa är det butikerna i Gävle och Borlänge som saknar märkning på en av sina utställda kylar och frysar. Alla tre kedjor kan vara mycket nöjda med resultatet i denna kontroll och vi kan hoppas att dessa butiker är representativa för sina kedjor och att de fortsätter sköta märkningen så här bra. Konsumentverket/KO PM 2004:08 15 (20)

Elgiganten med flest utställda apparater Elgiganten finns representerade med 14 butiker spridda över landet. Här är 86 % av alla utställda kylar och frysar komplett energimärkta. Generellt kan sägas att dessa butiker har väldigt många utställda apparater jämfört med övriga kedjor. Sammanlagt hade de 967 kylar och frysar utställda. Dock är det bara butiken i Karlstad som märker alla sina kylar och frysar. Därefter kommer Uppsala med en enstaka omärkt apparat. Speciellt för Elgiganten är att de numera tillåter att kunderna kan köpa en vara på öppet köp och använda den ända upp till 30 dagar innan de lämnar tillbaka den. Normalt gäller annars att en vara inte får användas om kunden har avtalat om öppet köp med butiken. Samtidigt framgår det av vissa av protokollen att de kylar och frysar som saknar märkning ibland är returer från kund efter 30 dagars öppet köp. Efter 30 dagars användning är apparaterna att betrakta som begagnade och omfattas då inte av kravet på märkning. Det måste tydligt framgå att den är begagnad. Från och med juli månad tar Elgiganten fram egna informationsremsor och grundetiketter. Coop Forum på fjärde plats Coop-butikerna har 85 % av kylarna och frysarna komplett märkta. Vilket innebär att de intar fjärdeplats bland varuhusen med ungefär samma resultat som Elgiganten. Tre av butikerna märker alla sina utställda kylar och frysar, dessa återfinns i Falun, Borås och Örebro Obs-varuhusen har inte uppmärksammat märkningen Den varuhuskedja som är sämst på att leva upp till reglerna om energimärkning är de sju Obs-butikerna som ingår i denna kontroll. Där är endast 67% märkta. Obsvaruhusen tillhör lokala konsumföreningar. Obs i Trollhättan, Gävle och på Gotland drar ner resultatet. Dock finns det även här butiker som sköter märkningen perfekt. Dessa hittar man i Skellefteå, Karlstad och Härnösand och därutöver finns Obs i Luleå som bara har en av sina 38 kylar och frysar omärkt. Fackhandelskedjorna Tittar man på fackhandelskedjorna som Electrolux Home, Elon, Elkedjan, Elspar och Hemma är det Elon med 85 % som bäst lever upp till reglerna om energimärkning. Dock är de inte ens i närheten av de bästa varuhuskedjorna när det gäller andelen märkta kylar och frysar i sina butiker. Elon bäst bland fackkedjorna Totalt ingår 19 butiker från Elon-kedjan i denna kontroll. Åtta av dessa märker alla sina kylar och frysar. Dessa återfinns i Skellefteå, Kungsbacka, Borås, Stockholm, Göteborg, Nacka, Södertälje och Luleå. Därutöver finns det en butik i Falun som saknar märkning på två av sammanlagt 54 kylar och frysar och en butik i Visby som saknar märkning på en enstaka kyl eller frys. Dock finns det också exempel på butiker som inte sköter energimärkningen på ett acceptabelt sätt. Dessa butiker återfinns i Skara, Västervik, Härnösand, Enköping, Halmstad och Uppsala. Sämst av dessa är butiken i Enköping som inte har en enda av sina kylar och frysar märkta och butiken i Västervik där fler än hälften saknar energimärkning. Konsumentverket/KO PM 2004:08 16 (20)

Elkedjan och Hemma på delad andraplats Andraplatsen bland fackhandelskedjorna delas av Elkedjan och Hemma med 82% av sina utställda kylar och frysar komplett energimärkta. 17 butiker från Elkedjan och 15 butiker från Hemma ingår i denna kontroll. Sju av butikerna från Elkedjan märker alla sina kylar och frysar och dessutom finns det tre butiker som bara har en enstaka apparat omärkt. Då har vi räknat bort den butik som bara hade en enda kyl eller frys utställd i sin butik. Dessa butiker finns i Sollefteå, på Gotland, i Klintehamn och Hemse, två butiker i Östhammar, liksom i Västervik och Karlshamn. Bland dessa kommuner har Konsumentverket arrangerat informationsträffar för butikerna på Gotland och i Karlshamn. I butiken i Falun är 18 av 31 kylar och frysar omärkta. Butiken i Kungsbacka saknar märkning på 7 av sina 19 kylar och frysar, den butiken uppges dock vara under ombyggnad, vilket för en kortare tid kan ses som en förmildrande omständighet. Sämst på att leva upp till kravet på märkning bland elkedjans butiker är butiken i Borås, med 27 av totalt 50 kylar och frysar utan märkning. Detta är extra beklagligt då Konsumentverket arrangerat informationsträff för den butiken. Efter en sådan insats hade vi förväntat oss ett betydligt bättre resultat. Dessutom har butiken godkänt ett informationsföreläggande. Tittar man på Hemma-kedjans butiker som klarar märkningen i samma omfattning som Elkedjan finns det två butiker som märker alla sina utställda kylar och frysar och ytterligare tre butiker som bara saknar märkning på en enstaka apparat. Dessa butiker finns i Sandviken, Karlstad, på Gotland och i Motala. Med undantag för Sandviken kännetecknas dessa orter av att Konsumentvägledningen deltagit vid upprepade kontroller av märkningen, vilket i alla fall delvis kan förklara det goda resultatet. Det finns en Hemma- butik i Gävle som inte märker någon av sina kylar och frysar. Därefter kommer en butik i Borås där 16 av 47 kylar och frysar saknar märkning. Förklaringen som butiken lämnat är att de nyligen deltagit i en mässa. Denna ingick inte i projektet Märks energin i din butik då Konsumentverket besökte fyra butiker i centrala Borås för informationsträffar. Electrolux Home märker 78% Även butiker som tillhör kedjan Electrolux Home är enligt denna kontroll dåliga på att leva upp till kravet på energimärkning av sina kylar och frysar. Sammanlagt har märkningen kontrollerats i 19 butiker som tillsammans hade 344 kylar och frysar. De märker 78% av dessa. Det är ungefär samma nivå som Ikea. Delar av sortimentet visas utställda i köksmiljö. Det finns dock sex stycken butiker som tillhör Electrolux Home som märker alla sina apparater. Dessa hittar du i Skara, Borås, Enköping, Sundsvall, Visby, och Husqvarna. I såväl Borås som på Gotland och i Jönköping/Husqvarna har Konsumentverket erbjudit handlarna informationsträffar på temat Märks energin i din butik? Dessutom har konsumentvägledarna i Skara, Enköping och Sundsvall medverkat vid upprepade butikskontroller. Även butikerna i Falun och Karlstad klarar märkningen väl, det har bara en enstaka apparat omärkt vardera. Allra sämst på energimärkning är butiken i Uppsala, här är 27 av 28 kylar och frysar märkta på insidan. Detta är extra beklagligt då Konsumentverket besökt denna Konsumentverket/KO PM 2004:08 17 (20)

butik i samarbete med den kommunala konsumentvägledningen för att informera om energimärkningen. Här har butiken uppenbarligen missförstått budskapet och detta måste rättas till. Jämför med den redan beskrivna insatsen mot butikkedjor som visar vitvaror i köksmiljö. Elsparkedjan sämst på att märka energin Den fackhandelskedja som är allra sämst på att följa reglerna om energimärkning är Elspar, som dock bara finns representerad med sex stycken butiker i denna kontroll. Här är bara 66 % av alla kylar och frysar märkta. Observera att det bara fanns sammanlagt 71 apparater i dessa butiker vid kontrolltillfället. Elspar-butikerna i Visby och i Kungälv märker alla kylar och frysar. Även butiken i Gävle klarar sig bra. Samtidigt saknar alla sex kylar och frysar i Örebro liksom 7 av 10 i Sandviken och 9 av 13 i Enköping energimärkning. Ikea märker på insidan Ikea redovisas i denna analys separat eftersom de inte kan betraktas som en fackhandelskedja för vitvaror. Däremot är de stora när det gäller köksinredningar och i samband med att man beställer ett kök via Ikea kan man också köpa vitvaror. I denna kontroll ingår fem Ikea-butiker som sammantaget märker 77% av sina kylar och frysar. Här visas vitvarorna i köksmiljö, ibland med och ibland utan snickerilucka. En nyhet i butiken i Kungens Kurva utanför Stockholm är att alla vitvaror även finns utställda separat för att kunderna lätt ska se hela utbudet och kunna jämföra dem. Därmed liknar Ikea-butikerna allt mer till exempel Electrolux Home och Elon när det gäller hur de visar upp sina modeller i butik. Kontrollen visar att det är mycket vanligt att apparaterna är märkta på insidan, även då snickerilucka saknas. Ugnarna är ofta märkta på insidan, i botten, vilket gör att det är näst intill omöjligt att se märkningen överhuvudtaget. Detta visar sig bero på ett missförstånd hos ledningen för Ikea Sverige och Konsumentverket förutsätter att detta har rättats till efter vårt besök på huvudkontoret i Helsingborg i maj. Byggvaruhusen Woody och Beijer Det säljs också vitvaror via byggvaruhusen, ofta i anslutning till kök. I denna kontroll finns det fyra butiker från Beijer och fem från Woody. Woddy klarar denna kontroll allra bäst med 90% av kylarna och frysarna märkta. Tre av Woody-butikerna finns på Gotland, och två av dessa deltog på de informationsträffar som Konsumentverket arrangerade tillsammans med den kommunala konsumentvägledningen i januari 2002. Samtliga tre butiker på Gotland märker alla sina kylar och frysar, det gör även butiken i Södertälje. Det är Woody i Gävle som drar ner resultatet, med förklaringen att de har haft tidsbrist i samband med ombyggnadsarbeten i butiken. I de kontrollerade Beijer-butikerna är hälften av kylarna och frysarna komplett energimärkta. Här är det bara butiken i Sundsvall som märker samtliga exemplar. Beijer i Gävle saknar märkning på alla sina tre kylar och frysar med förklaringen att de ska sluta med vitvaror. Konsumenter har dock även rätt till energiinformationen då de köper en ny vitvara vid utförsäljning. I Västervik finns bara informa- Konsumentverket/KO PM 2004:08 18 (20)

tionsremsorna uppsatta, de har inte förstått att det krävs grundetiketter för att märkningen ska vara komplett. I kommande kontroller är det bra att försöka få med fler byggvaruhus som säljer vitvaror. Granngården på Gotland Dessutom finns det tre butiker från Granngården med i denna kontroll. De märker alla sina kylar och frysar. Samtliga dessa butiker ligger på Gotland och har deltagit i tidigare omnämnda informationsträffar. Inför kommande kontroller ska Konsumentverket speciellt uppmana konsumentvägledarna att se efter om det finns fler Granngården-butiker som säljer vitvaror i andra delar av landet. Besök hos de rikstäckande butikskedjorna. Konsumentverket har under våren haft ambitionen att besöka ledningarna för 10 av de rikstäckande vitvarukedjorna, såväl varuhuskedjor som fackhandeln och Ikea. Av dessa har sju kedjor fått besök av två representanter från Konsumentverket fram till och med juni månad. Dessa är Hemma, Power, Onoff, Elon, Elkedjan, Ikea och Elgiganten. Syftet har varit att informera om reglerna samtidigt som vi vill inspirera ledningarna att stötta sina handlare i energimärkningsarbetet. Konsumentverket är övertygat om att det är mycket betydelsefullt att vikten av att leva upp till kraven på energimärkning genomsyrar butikskedjorna från den högsta ledningen. Den eller de personer som deltagit vid mötena har varit VD, vitvaruchef eller motsvarande. Konsumentverket har delat ut pärmen Märks energin i din butik? tillsammans med föreskrifter och en informationstext som kedjorna kunnat sprida till sina butiker som förklarar gällande regler och ger tips på bra rutiner för att märkningen ska fungera i praktiken. Kedjorna har ofta ett Intranät för att kommunicera med butikerna, utbildningsträffar och mässor är andra vägar att sprida central information. Ledningen för kedjorna har ofta också ett nära samarbete med leverantörerna. Det har visat sig att flera av kedjorna har olika miljö- eller kvalitetssystem där energimärkningen är eller borde vara en central del att följa upp. Resultatet av dessa möten hoppas vi kunna utläsa vid nästa kontroll av energimärkningen i butiker. De kedjor som återstår att träffa är Siba, Electrolux Home, Elspar och Coop. Konsumentverket har dock varit i kontakt med samtliga dessa kedjor och i några fall tvingast skjuta fram inplanerade möten. Träff för medverkande kommuner Konsumentverket hade planerat att arrangera en introduktionsträff med genomgång av protokoll för i första hand kommuner som medverkade i kontrollen för första gången. På grund av för få anmälningar ställdes detta möte in. Med denna erfarenhet i bagaget drar vi slutsatsen att det i fortsättningen är bäst att arrangera introduktionsträff för alla som anmält sig eftersom även konsumentvägledare som deltagit tidigare kan vara hjälpta av en förnyad genomgång inför en ny kontroll. Den 2 juni arrangerades uppföljningsträff med en första presentation av resultatet samt diskussion och erfarenhetsutbyte mellan de konsumentvägledare som deltagit i kontrollerna. Totalt deltog 18 personer från 14 olika kommuner. Konsument- Konsumentverket/KO PM 2004:08 19 (20)

verket passade även på att informera om resultatet från den Sifo-undersökning som genomfördes i slutet av förra året, där det bland mycket annat fanns frågor kring energimärkningen och olika beteenden och vanor på energiområdet. Vid detta tillfälle fanns också möjlighet att beställa informationspärmen Märks energin i din butik?. Diskussion Efter kontrollen 2002 konstaterade Konsumentverket att det var viktigt att göra insatser även mot leverantörerna för att åstadkomma eller upprätthålla en hög andel märkta apparater i butikerna. Påpekandena om bristande energimärkning av ugnar är en sådan insats, en annan är det spisseminarium som Konsumentverkets Testlab arrangerat. Även om Konsumentverket utifrån tidigare erfarenheter inte är direkt förvånade över att märkningen på ugnar fungerar dåligt så är det ändock trist att konstatera att samma mönster upprepas när det tillkommer nya apparatgrupper. Det tar lång tid innan märkningen fungerar i praktiken. Detta är en erfarenhet som verket får ta med sig i diskussionerna på EU-nivå och se hur man kan förbättra i framtiden även om det i dagsläget inte finns några planer på att utöka energimärkningen till ytterligare vitvaror, dock finns det andra områden som uppvärmning. Konsumentverket har i år gjort några helt nya insatser, som besök hos ledningarna för sju av de rikstäckande butikskedjorna för vitvaror. Dock beklagar vi att vi fram till sommaren inte hunnit med att besöka samtliga kedjor som vi planerat. Ett annat exempel är brevet till butikskedjor som visar vitvaror i köksmiljö. Resultatet i denna kontroll har visat att det finns ett behov av klargörande information kring detta. Fram till nästa kontroll hoppas vi också att leverantörerna ska ha tagit fram grundetiketter som fungerar för apparater i rostfritt och aluminium. Konsumentverket/KO PM 2004:08 20 (20)