Medicinsk Informatik VT 2004

Relevanta dokument
Medicinsk Informatik IT VT2002

Bildbehandling, del 1

Signaler, information & bilder, föreläsning 15

Medicinska bilder. Programkurs 6 hp Medical Images TSBB31 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Medicinsk Informatik VT 2004

TNM030 -Sammanfattning Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Grundläggande bildteori. EXTG01 Medicinska bildgivande system Michael Ljungberg

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?

Bildbehandling i frekvensdomänen. Erik Vidholm

TNM030 Tentasammanfattning (frågor) Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

Bildanalys. Segmentering. Föreläsning 7. Split and Merge. Region Growing

Biomedicinskt bildskapande och bildanalys

Medicinsk Informatik VT 2005

1) Automatisk igenkänning av siffror. Miniprojektuppgifter ppg för Signal- och Bildbehandling. av siffror. Klassificering av virusceller.

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken

Röntgen och nuklearmedicin

Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Originalbild Dilation Erosion Slutning Öppning R esultat av morfolo giska op er ationer til l upp gift 6(b). 2

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Signal och bildbehandling SBB

5 GRÅSKALEOPERATIONER

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Projektarbete i Bildanalys vid Institutionen för Matematik Lunds Tekniska Högskola. Segmentering. Av: Karin Kolmert och Julia Stojanov

Medicinsk Informatik VT 2002

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken

Medicinsk Informatik VT 2003

Signal och bildbehandling SBB. Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på?

SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE

Bildbehandling En introduktion. Mediasignaler

BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

Egenskaper och inställningar för QuickScan och förhandsgranskningsfönstret

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

QosmioEngine För avancerad video

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Segmentering av celler med hjälp av aktiva konturer och level sets

Signal- och bildbehandling

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Projekt i bildanalys: Snakes Sofia Åberg, F98 HT-01 Handledare: Anders Heyden

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G35(18) TER4(12)

Den nuklearmedicinska bilden

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Metoder för rörelsemätning, en översikt.

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Bildbehandling i frekvensdomänen

Fingerprint Matching

Perfekt skärpa i Photoshop

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Ett enkelt OCR-system

2D1420 Datorseende gk (Period 3; VT 2004)

ffl Utdrag ur kap 2 ur R. O. Duda and P. E. Hart, Pattern Classification", ffl Utdrag ur kap 8 ur R. A. Johnson and D. W. Wichern, Applied Multi

Kodning av ansiktstextur med oberoende komponenter

Laboration 1: Elementära bildoperationer

VistaScan Mini liten men naggande god

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik

Kan man se minnet på röntgen?

Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer. Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1(17) TERE(1)

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Histogramberäkning på en liten bild

Spektrala Transformer för Media

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

VixWin PRO din centrala styrenhet i den moderna praktiken

Spektrala Transformer för Media

BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik

Laboration i Fourieroptik

RÖNTGEN & FRAMKALLNING

Projekt i Bildanalys: Automatisk detektion av lungemboli ur scintbilder

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Bildlagring och kommunikation

Grafiska pipelinen. Edvin Fischer

Dilation Erosion. Slutning. Öppning

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Laboration i Fourieroptik

RadiForce. Medicinsk bildgranskning med inbyggd kvalitetssäkring

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

COMPUTER VISION. Niklas Brunberg nikbr568

Mekaniska metoder för att mäta objekt och/eller rörelser kan bestå av:

Transkript:

Informatik VT 2004 bildbehandling Bildbehandling Mål Extraktion av relevant information ur medicinska bilder för diagnostisk tolkning, terapiplanering, dokumentation och patientinformation

Digital bildbehandling Datainsamling Bildtagning Histogrammodifikation geom. Korrektur Filtrering Bildbearbetning Segmentering Selektion Bildanalys Klassifikation Presentation Beskrivning Bildförståelse Digitalisering digital bildmatris (x,y) enskild matriselement = pixel (picture element) x pixel p (x,y) spatial upplösning => Rastrering/sampling amplitudupplösning = Bit depth => Kvantisering y

Sampling 800 x 600 400 x 300 100 x 75 50 x 37 Kvantisering 256 gråvärden 64 gråvärden 16 gråvärden 4 gråvärden

Bildtagningsmetoder Röntgen Ultraljud (Sonografi) Datortomografi (CT) Magnetresonanstomografi (MR) Gammakamera, SPECT, PET Endoskopi Röntgen Röntgenbild (skelett) Röntgenbild (lunga) Röntgenbild = skuggbild från ett punkt fokus

Ultraljud Sonografi = Ljudreflektion mot gränsskikten mellan anatomiska strukturer Datortomografi (CT) CT = Rekonstruktion av tvärsnittsbilder, baseras på attenueringsskillnader för röntgenstrålning

Magnetresonanstomografi (MR) MR = Rekonstruktion av tvärsnittsbilder, baseras på protontäthet och relaxationstider Nuklearmedicinska bilder PET = Snittbilder visar aktivitetsfördelning av positronsönderfall

a bilder Röntgenbild (skelett) Röntgenbild (lunga) Mikroskopibild av celler Datortomografibild MR-bild PET-bild http://www.cb.uu.se/~stina/bildslu/kurs.html Digitala tandröntgensystem Intraoral Röntgenbild (CCD/PSP) Orthopantomogramm (CCD/PSP) Cephalogramm (CCD/PSP), Department of Information Science, Uppsala University

Jämförelse CCD och PSP Sensorstorlek Upplösning Minnesplats Exponeringstid Dosreduktion Intraoral CCD 20x30 mm bis 30x45 mm; Dicke: 4-6mm 11-13 lp/mm (bis zu 26 lp/mm); 14 bit 560 kb bis 5,3 MB 1-4 s 60-95% PSP 20x30 mm bis 57x76 mm; Dicke: 1,5 mm 6-9 lp/mm; 12 bit 480 kb 60s 80% (bei 6 Folien/Scan) OPG CCD 300x140 mm 6 lp/mm 4,5-8MB 2,5-18s 30% PSP 300x150 mm 4 lp/mm 4 MB 150-300s Ceph CCD 230x180 mm, 290x230 mm 5 lp/mm 5-12 MB 15s 20-70% PSP 240x180 mm, 300x200 mm 4 lp/mm 10MB 200-300s, Department of Information Science, Uppsala University Fördelar ingen filmframkallning reducerad strålningsdos digital bildarkiv och kommunikation digital bildbehandling

Bildkarakteristika Medelvärde m p = M Z 1 S 1 1 x= 0 y= 0 p( x, y), M = Z S Information om ljusintensitet, men ej om kontrast Standardavvikelse q p 1 = M Z 1 S 1 x= 0 y= 0 ( p( x, y) m ) 2 p, M = Z S Information om kontrast Bildkarakteristika Gråvärdefördelning frekvens kum. frekvens 1 0 gråvärde 255 0 gråvärde 255 Histogram Kumulativ histogram

Operatorer Geometriska operatorer Rotation Translation Inversion Punktoperatorer Koordinattransformation Gråvärdetransformation Lokala Operatorer Brusreducering Ökning av bildskärpan Globala operatorer Fouriertransformation Gråvärdestransformation Ljusintensitetsändring ' p + ( x, y) = p ( x, y) b b<0, ljusintensiteten minskar; b>0, ljusintensiteten ökar Kontraständring ' p ( x, y) = p ( x, y) c c <1, kontrasten minskar; c >1, kontrasten ökar

Gråvärdetransformation Histogram normalisering ' p ( x, y) = [ p ( x, y) min ] n 2 1 max min Histogram linearisering n p' ( x, y) = 2 1 h p( x, y) n ( ( ) h ( 2 1 ) kum kum Exempel original normaliserad lineariserad

Filters (lokal) p (x,y) = F(p(x,y)) 0000000 007 00 007 5 7 1 1 0 00 0 0 7 1 1 0 0000000 11 1 1 5 1 111 0000000 0 2 6 0 0 0 2 7 0 0 0 2 5 662 3 1 0 0 0 000000 Effektivitet beroer på fönsterstorlek antal filtreringar Grannskapet 2 - punkt 4 - punkt 6 - punkt 8 - punkt

Smoothing, Brusreducering Smoothing = Gråvärdesutjämning för att minska kanter, ta bort detalj mm. Brusreducering = Minskning av additiva signaler (okorrelerad med bildinnehållet) Problem: Bilden blir oskarp! Exempel: Smoothing, Brusreducering Medelvärdesfilter Filtermask: 111 1 11 1 1 1 - enkel smoothingfilter - arithmetisk medelvärdesbildning -> hög smoothingeffekt

Exempel: Smoothing, Brusreducering Gausslågpass (isotrop) Filtermask: 121 2 42 1 2 1 - Filterkoeffizienter motsvarar en gaussfunktion mot 0 -> Smoothingeffekt mindre än hos medelvärdesfilter Exempel: Smoothing, Brusreducering viktad medelvärdesfilter (icke linear) Filtermask: g 1 g 2 g 3 g 4 g 5 g 6 g 7 g 8 g 9 ju högre gråvärdesgradienten, desto högre g - Viktning av filterkoeffizienter beroende på differens mellan granngråvärder -> mindre detaljförlust och oskärpa i kanter

Ökning av bildskärpan Ökning av bildskärpan = Framhävning av högfrekventa bildregioner, t.ex. detaljer, kanter, fina texturer Problem: Brusökning! Exempel: Ökning av bildskärpan Unsharp Masking Resultat = Faktor * (Original - lågpassf. Original) + Offs Faktor (1..10) förstärkar differensbildens kontrast Offs ökar gråvärden lineärt

Rangordningsoperatorer Exempel: Medianfilter Erosion Dilatation Medianfilter Sortering av gråvärden inom fönstret = Rangordning Resultat = Median (rangordning) Verkningssätt: Smoothingfilter, låg påverkan på kanter

Erosion och Dilatation Erosion = Objektförtunning Sortering av gråvärden inom fönstret = Rangordning Resultat = Minimum (rangordning) Dilatation = Objektförtjockning Sortering av gråvärden inom fönstret = Rangordning Resultat = Maximum (rangordning) Segmentering Uppdelning av bilden I enskilda objekt eller regioner Segmenteringsmetoder - punktorienterad - regionorienterad - kantorienterad

Punktorienterade metoder Objekttillhörighet beroende på pixels gråvärde Exempel: global thresholding lokal thresholding Fördel: Nackdel: Fungerar i realtid Användning av gråvärdet som enda segmenteringskriteriet Regionorienterade metoder Uppdelning av bilden i sammanhängande regioner som tilldelas olika objekt Exempel: Klassifikation av egenskaper (tuplar) Thresholding efter transformation Region growing Region splitting Fördel: Igenkänning av sammanhängande regioner Nackdel: Definition av objektgränser kan vara oexakt

Kantorienterade metoder Detektion av objektgränser (slutna linjesegment) Exempel: - Kantoperatorer i samband med morfologiska operatorer - contour tracing - aktiva konturer ( snakes ) Fördel: Relativ hög präzision Nackdel: Undersegmentering av relevanta objektgränser Översegmentering inom objektet Litteratur van Bemmel: Handbook of medical informatics, Springer, kap. 9, 10 och 26 Gonzalez, Woods: Digital image processing, Addison-Wesley Russ: The image processing handbook, IEEE Press Sonka, Hlavac, Boyle: Image processing, analysis and machine vision, Chapman&Hall