POLICY FÖR POSITIV KONFLIKT- KÄNSLIGHET I UTVECKLINGSSAMARBETE

Relevanta dokument
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Program för social hållbarhet

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,

SMRs syn på utvecklingssamarbete

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling


Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Extremism och lägesbilder

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Integrationsprogram för Västerås stad

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Samverkansöverenskommelse

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

LIKABEHANDLINGSPLAN

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Infranords uppförandekod

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Till dig. arbetar. medarbetarpolicy

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Policy Fastställd 1 december 2012

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Infranord AB Box Solna Tel

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

SLU, Enheten för miljökommunikation

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

FRCK Diskrimineringspolicy

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det sitter i väggarna workshop

Barnens Rättigheter Manifest

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Strategi hållbar fred

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Trafikverkets uppförandekod

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Överenskommelsen Värmland

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Transkript:

POLICY FÖR POSITIV KONFLIKT- KÄNSLIGHET I UTVECKLINGSSAMARBETE Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Palmecentrets styrelse, 2016-06-08 Dokumentansvarig: Generalsekreteraren Senast reviderad: 2017-04-04 Senast granskad: 2017-04-04 Olof Palmes Internationella Center utgör med sina 27 medlemsorganisationer ett aktivt nav i den svenska arbetarrörelsens internationella arbete som genomförs tillsammans med fackliga organisationer, socialdemokratiska partiet och andra folkrörelseorganisationer. Dessa organisationer representerar mer än hundra års erfarenhet av att främja medborgerligt engagemang, demokratisering och bekämpning av fattigdom. Följande policy om positiv konfliktkänslighet är avsedd att ge en insikt om Palmecentrets arbete med och via konflikter. Den utgör ett verktyg som ska implementeras och integreras för att stödja Palmecentrets engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och fred så att man undviker eventuella negativa effekter av biståndsarbete. Policyn är även tänkt att stärka biståndsarbetets positiva effekter och praxis. Denna policy definieras inom den vidare kontext som omfattar konflikt, förändringsteori och utveckling inom vilken Palmecentret verkar samt Palmecentrets eget förhållningssätt och strategi. BAKGRUND Palmecentrets arbete för progressiv social förändring handlar om att förändra en rad olika orsaker till sociala konflikter, exempelvis fattigdom, ojämlikhet, otillfredsställda grundläggande behov, sociala orättvisor och missförhållanden, marginalisering och segregering, orättvis fördelning av naturresurser, brott mot de mänskliga rättigheterna, brist på frihet, auktoritärt styre och korruption. Detta arbete styrs i grunden av en rättighetsbaserad strategi samt av demokratiska värderingar och solidaritet. Vi är övertygade om att detta arbete inte bara kommer att leda till stärkt demokrati och mänskliga rättigheter, utan också till fred och stabilitet. I denna process är fredliga kollektiva handlingar, demokratisk organisering, utbildning och kapacitetsuppbyggnad Palmecentrets viktigaste verktyg för förändring och inflytande. Även om vårt medborgerliga och politiska engagemang är tänkt att leda till positiva resultat för målgrupperna genom att ta itu med ovan nämnda konfliktfaktorer, kan det också förorsaka oavsiktlig skada om det exempelvis bidrar till att fördjupa klyftorna mellan olika delar av samhället, om relationerna mellan lokala människor försämras eller om arbetet leder till negativa attityder bland grupper i samhället. Denna skada kan, om den inträffar, också leda till en ökad känsla av hot mot människors trygghet, och därmed orsaka destabilisering och ytterligare konflikter. Ett exempel på sådan skada är om vårt utvecklingsbistånd ges enbart till parter i en viss socialgrupp i samhället utan att tillhandahålla ett tydligt konfliktkänslighetsramverk som föreskriver att de aktiviteter dessa parter ska genomföra ska vara inkluderande, icke- 1 (5)

diskriminerande och icke-våldsamma samt följa principen om fredlig social samexistens med andra socialgrupper och samhället i stort. En negativ effekt av utvecklingsstöd kan leda till en snedvridning av den sociala tilliten och överbryggningarna i samhället i stort. I en konfliktfylld kontext kan denna risk förstärka negativa stereotyper, hat, polarisering och avhumanisering av den andra sidan. Risken för negativa biståndseffekter vid sociala konflikter är särskilt stor i vår samtida värld där religiösa, etniska, rasmässiga, territoriella samt kulturella och språkliga uppdelningar systematiskt odlas och politiseras av olika elitgrupper som önskar uppnå vissa mål och särskilda förmåner. Detta förstör de många faktiska band som binder samman människor, skapar sårbara samhällen och länder och banar väg för spänningar och destruktiva våldsamma konflikter. Bristen på finkänslighet vid utvecklingspartnerskap och/eller okänslig behandling av de ovannämnda politiserade uppdelningarna kan således undergräva människors samhällsengagemang för demokrati, fred, människors trygghet och mänskliga rättigheter. Det är därför av stor vikt att Palmecentrets utvecklingsbistånd och verksamhet genomsyras av ett konfliktkänslighetsperspektiv så att de negativa följderna av konflikten minimeras och de positiva verkningarna främjas. KONFLIKTER OCH PALMECENTRETS FÖRÄNDRINGSTEORI Palmecentret anser att förändringsarbete ofta sker i en konfliktfylld miljö. Konflikter uppstår i mänskliga relationer och är därför en integrerad del av människans existens även i fredstid. Konflikter kan uppstå på både personlig och mellanmänsklig nivå, inom och mellan grupper, inom och mellan organisationer samt på internationell nivå. Konflikter uppstår när två eller flera parter anser att deras angelägenheter, intressen, värderingar, behov och strukturer är oförenliga. Parterna i konflikten kan vidta åtgärder som skadar övriga parters möjligheter att nå sina mål. Om konflikterna inte hanteras och löses kan de växa och bli alltmer destruktiva, fientliga och skadliga för alla inblandade, även för många människor som inte är inblandade i konflikten men redan befinner sig i en utsatt situation. Återkommande våld och inbördeskrig är oerhört farliga för demokrati och välstånd. Det är i relationer som konflikter hanteras, löses eller förändras. I de fall en konflikt kan hanteras fredligt och konstruktivt blir konflikten en viktig faktor som kan leda till social förändring och omvandling. KONFLIKTKÄNSLIGHET Begreppet konfliktkänslighet i förhållande till utveckling och humanitärt bistånd har lyfts fram sedan slutet av 1990-talet. Idag inser allt fler biståndsgivare, statliga myndigheter och internationella icke-statliga organisationer (INGO) att det finns en risk för att konflikter förvärras i samband med bistånd och utvecklingsstöd. Dessutom har internationella organisationer som FN (Förenta nationerna), Världsbanken, OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) med flera gett tydliga rekommendationer och vägledningar för hur man ska granska utvecklingsstöden ur ett konfliktkänslighetsperspektiv, uppförandekoden samt hur man ska anpassa stödet efter konfliktkontexten under och efter konflikterna med tanke på mänsklig otrygghet och instabilitet i staten. Många INGOorganisationer blir alltmer involverade i framtagningen av standarder och verktyg avsedda att ta itu med denna risk. De flesta biståndsgivare, myndigheter och INGO-organisationer hanterar ovan nämnda problem genom att lyfta fram konfliktkänslighet. För att kunna tillämpa konfliktkänslighetsstrategin i Palmecentrets arbete behöver måste man förstå det relationsramverk Palmecentrets program och projekt fungerar, interagerar och påverkar inom för att undvika negativa effekter. En konfliktkänslighetsstrategi gäller alltså i alla sammanhang, oavsett nivån på spänningarna och våldet. Därför är det viktigt att säkerställa att 2 (5)

Palmecentrets utvecklingsprogram är känsligt för möjliga konfliktfaktorer. Ett bra verktyg för konfliktsensibilisering av projekt och program är tillvägagångssättet gör ingen skada, 1 det vill säga att analysera skiljelinjer och länkar som kan ge en förståelse av konfliktkontexten genom att identifiera faktorer som för människor samman (länkar) och faktorer som driver människor från varandra (skiljelinjer). Palmecentrets verksamheter bygger på viktiga principer som utgör grunden för konfliktkänslighet: delaktighet, ickevåld, icke-diskriminering och fred. Palmecentret har dock inget uttalat ramverk för att undvika eventuella negativa biståndseffekter vid konflikter. Det finns inte bara ett behov av att undvika negativ påverkan på Palmecentrets partner i konflikten, utan också ett behov av att aktivt koppla Palmecentrets förändringsteori genom hela organisationen och dess inflytande på fred och mänsklig trygghet samt integrera detta i Palmecentrets övergripande verksamhet och praxis. VÅR STRATEGI: POSITIV KONFLIKTKÄNSLIGHET De flesta internationella biståndsgivare, myndigheter och INGO-organisationer har skiftat sitt arbete med humanitärt bistånd från konfliktblint till konfliktkänsligt. Att arbeta med konfliktkänslighet innebär att man lägger särskilt fokus på att undvika de negativa effekterna av utvecklingsprogram och projekt. Denna utveckling är positiv, men sambandet mellan ett konfliktkänsligt utvecklingsbistånd och fredsbyggande verksamhet är fortfarande relativt svagt. Om man undviker oavsiktlig skada i konflikten har man kommit halvvägs till att aktivt länka samman partnerskap för demokrati och mänskliga rättigheter med fred och mänsklig trygghet. Palmecentret strävar efter att komma förbi denna begränsning genom att operera med den mer omfattande principen positiv konfliktkänslighet. Detta innebär ett bredare fokus, inte bara på att undvika negativa effekter av utvecklingssamarbete i konflikter, utan även på att maximera de positiva effekterna på fred och mänsklig trygghet. Även om konfliktkänslighet i utvecklingsbistånd inte innebär att man arbetar specifikt för fred, medför det ändå viktiga konsekvenser för Palmecentrets mål med demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Positiv konfliktkänslighet syftar till att skapa möjligheter för positiva bieffekter genom att stärka vår egen och partnerns förmåga att minska källorna till våld och otrygghet, sociala spänningar, hat och extremism. Vårt arbete för social förändring är inte begränsat till att förbättra demokrati och mänskliga rättigheter, utan innebär också att främja fred och mänsklig trygghet. Mänsklig trygghet handlar om att människor ska kunna leva fridfulla liv, fritt från hot och rädsla för våld och alla källor till otrygghet, som fattigdom och sjukdomar. Därför innebär vårt arbete också att omvandla samhälleliga ramverk från missämja, antagonism, social polarisering och söndring till acceptans, tolerans, respekt och fredlig samexistens. Positiv konfliktkänslighet är mer än bara konfliktkänslighet. Genom att främja positiv konfliktkänslighet kan Palmecentret samtidigt stödja demokratiseringsprocessen med processer för social förändring och konfliktlösning på ett kreativt sätt. På så vis blir Palmecentret inte bara en aktör för demokrati och mänskliga rättigheter, utan även en politisk fredsaktivist. VÅR VISION Palmecentrets övergripande mål är en värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Denna vision av fred och mänsklig trygghet, demokrati och jämlikhet anger inriktningen för verksamheten, liksom för vårt långsiktiga arbete med att stärka dessa värden och deras praktiska genomförande i världen. Hållbara ramverk och plattformar för konfliktlösning, dialog och kommunikation, i synnerhet 1 Se anvisningar för verktyget Gör ingen skada Analys av skiljelinjer och länkar i Palmecentrets kortfattade guide för konfliktanalysverktyg. 3 (5)

med avseende på livskraftiga demokratiska institutioner, utgör en organisk del av Palmecentrets vision. I själva verket handlar Palmecentrets kärnverksamhet att organisera och ge människor möjlighet till förändring om att utveckla en livskraftig uppsättning institutioner och regler för att hantera sociala konflikter utan att ta till våld. VÅRA PRINCIPER Palmecentret arbetar aktivt för att främja principerna om positiv konfliktkänslighet i alla projekt och program, oavsett kontext och oavsett graden av stabilitet eller spänningar och våld. Dessa principer är: 1) Inkludering, öppenhet och icke-diskriminering. Vi bedriver verksamhet som är inkluderande och öppen för aktivister från hela det sociala spektrumet, oavsett kön, ras, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion etc. Inkludering, öppenhet och ickediskriminering säkerställer att positiv förändring uppnås genom att vi engagerar alla människor över olika grupperingar, och betonar betydelsen av politiska och socioekonomiska gemensamma aktiviteter mellan de olika grupperna framför religiösa, etniska nationalistiska, sekteristiska och andra identitetsskillnader. Palmecentret ansluter sig till principen om att ett mångfaldigt deltagande är en avgörande framgångsfaktor för social förändring. 2) Ickevåld. Vi tillämpar enbart fredliga metoder och dialog i vårt arbete för att lyfta samhället från fattigdom, förtryck, ojämlikhet, maktmissbruk, korruption och våld samt andra källor till mänsklig otrygghet. Ickevåld är den enda metoden för konfliktlösning som Palmecentret erkänner. 3) Fredlig samexistens. Vi främjar en fredlig samexistens mellan individer, socialgrupper och samhällen genom att bekämpa stereotyper, fiendebilder, polariseringar, extremism, hat och motsättningar. Fredlig samexistens säkerställer att förändringsarbetet medför respekt och värdighet för alla, och att man skiljer på sakfrågor och personfrågor. Dessa principer för positiv konfliktkänslighet utgör en integrerad del av Palmecentrets kärnvärderingar. VÅRA METODER På Palmecentret förvärvas, integreras och samordnas principerna för positiv konfliktkänslighet på följande sätt: En systematisk förståelse av sammanhanget ur ett konfliktkänsligt perspektiv, med avseende på de tre principerna inkludering, ickevåld och fredlig samexistens, på projekt- och programnivå. Projekt- och programansökningar ska analysera de politiska, socioekonomiska, institutionella och konfliktfyllda faktorer som positivt och negativt kan påverka projekt och program och vice versa. Palmecentret ska alltid samarbeta med partners och andra progressiva intressenter för att nå större förståelse för de relevanta kontextfaktorerna, konfliktfrågorna och aktörerna. Den kunskap som erhållits från analysen av konfliktkänsliga kontexter ska vidarekopplas till projekt- och programansökningar, planering, uppföljning, rapportering och utvärdering. 4 (5)

Förståelsen av kontexten bör också säkerställa att Palmecentrets programutveckling är känslig för konfliktfaktorer, i synnerhet inom områden som kännetecknas, eller har kännetecknats, av våldsamma konflikter. Principer för positiv konfliktkänslighet redovisas i projektet och i programhandläggarnas handböcker, liksom i grundläggande instruktioner för hur man arbetar med dessa principer. Principer om positiv konfliktkänslighet är inte en engångsföreteelse utan utgör värden som ska återspeglas i Palmecentrets hela verksamhet, inklusive administration, kommunikation, anställning av personal och upphandling av konsulter. Programrelaterat samarbete och inlärningsaktiviteter, inklusive nätverksmöten, utbildningar och studiebesök som kan användas som en möjlighet att aktivt motverka social polarisering, antagonism, hat, extremism och exkludering samt för att stärka och främja relationer och samarbete över olika indelningar och grupper. I särskilda fall, när Palmecentret arbetar direkt med konflikter, försoning, dialog och fred och/eller tillkallas av lokala aktörer och accepterar rollen som tredjepartsmedlare i konflikten, är en detaljerad konfliktanalys ett måste. I dessa fall är ett avgörande syfte med konfliktanalysen att ge en systematisk överblick, vilket hjälper till att framställa en konstruktiv flernivårespons på konflikten. Konfliktanalysöversikten måste innehålla kunskap om kontexten och aktörerna i konflikten samt deras konfliktfrågor, det vill säga vad som står på spel, problem, tryck, spänningar, rädslor samt intressen, förhoppningar, behov och värderingar, samt om de mål som motiverar aktörerna och driver dem till vissa typer av beteenden. Det är viktigt att förstå sambanden mellan parterna, att kontrollera balansen för Palmecentrets egen verksamhet eller kontakter, att se var allierade eller potentiella allierade finns, att identifiera öppningar och möjligheter till intervention eller åtgärder samt, naturligtvis, att utvärdera vad som redan gjorts. Konfliktanalysverktyg bör användas för att underlätta en hållbar konfliktomvandlingsprocess som kännetecknas av att man skapar ökat förtroende, fördjupad förståelse och kontinuerlig dialog så att man når fram till kreativa problemlösningar som gynnar alla parter. 5 (5)