Årsberättelse 2009 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 1

Innehåll Chefen ha Chefen har ordet 2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 4 Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 SKL och det svenska EU-ordförandeskapet 8 Undersökning och analys 9 Ärendeutveckling 1965 10 Produktion av ärenden under 11 Stöd och service 12 Forskning och utveckling 14 Utbildning och information 16 Kvalitet och miljö 18 Internationellt samarbete 20 Biologienheten 22 Dokument- och informationsteknikenheten 24 Droganalysenheten 26 Kemi- och teknikenheten 28 Förvaltning och service 30 Personal 32 Resultat- och balansräkning 34 Ekonomi 35 Artiklar och deltagande i konferenser 36 Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL 38 Fotografer: Marcus Andrae: Fotografier på fram- och baksida, samt sidorna 9, 10, 13, 14, 17, 18, 19, 23, 25, 27, 29, 30 och 31. Johan Palm: Fotografi på sidan 7. Leif Wetterström: Fotografier på sidorna 3, 33 och 35. Johnny Bengtsson: Fotografi på sidan 36. Europeiska kommissionen i Sverige (http://ec.europa.eu/sverige/ press_services/audiovisual/flaggor_sv.htm): Fotografi på sidan 8. Government Analyst Department, Colombo, Sri Lanka: Fotografi på sidan 20. SSFRC (State Scientific Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine): Fotografi på sidan 21. Rätt kvalitet och kompetens i den forensiska processens samtliga delar är avgörande för den tekniska bevisningens trovärdighet. Brottsligheten är idag, och kommer, med all sannolikhet, även i framtiden, att fortsätta vara, ett allvarligt samhällsproblem. Rättsväsendets behov av en tillgänglig och kvalitetssäkrad kriminalteknik kommer därmed också att vara bestående. I takt med att samhällsresurser satsats för att minska brottsligheten och öka brottsuppklarningen, har belastningen på SKL under en lång följd av år också ökat när det gäller undersökningsärenden. Detta gäller framför allt de stora volymområdena narkotika och DNA. År blev i detta avseende ett trendbrott, då vi kunnat konstatera att antalet begärda undersökningar i brottmålsärenden minskade något jämfört med tidigare år. Att efterfrågan inom ett visst undersökningsområde planar ut och stabiliseras är i och för sig naturligt. Det var dock något oväntat att det skedde för de ovannämnda områdena vid den här tidpunkten med hänsyn till de satsningar som genomförts för rättsväsendet, och då i synnerhet för att öka insatserna mot de så kallade mängdbrotten. Det är en viktig framgångsfaktor att så många brottsaktiva som möjligt finns i fingeravtrycks- och DNA-registren. Detta förbättrar nämligen förutsättningarna för en ökad brottsuppklarning genom att eventuella träffar kan användas både som spaningsinformation i utredningsskedet och/eller som bevis vid en rättegång. Det är därför glädjande att antalet undersökta personprover som kan läggas in i DNA-registret fortsätter att öka. Vid årets slut innehöll DNAregistret tillsammans med Utredningsregistret ca 77 000 DNA-profiler, medan det i Spårregistret fanns ca 20 000 DNAprofiler. Redigering och layout: Ann-Louise Flisbäck 2

r ordet Den internationalisering som varit så självklar inom många områden börjar nu också bli märkbar inom rättsväsendet. Det finns ett tydligt behov av en större samverkan och en anpassning av rättsväsenden länder emellan för att kunna lösa brott, vilket naturligtvis får konsekvenser även inom det forensiska området. Det svenska ordförandeskapet inom EU har inneburit ett utmärkt tillfälle att driva frågor som syftar till en ökad harmonisering av arbetssätt och gemensamma kvalitetskrav för att underlätta utbyte av analysresultat, samt öka tilltron till dessa. Ett konkret resultat under ordförandeskapet, var det svenska initiativet (som SKL arbetat mycket aktivt med) om ackreditering av DNA- och fingeravtrycksverksamheten, som sedermera resulterade i ett nytt EU-direktiv. Direktivet är det första steget för att fastställa en lägsta nivå för den forensiska verksamheten i Europa. Det absolut viktigaste europeiska samarbetsorganet för forensiska laboratorier är European Network of Forensic Science Institutes, ENFSI. Från att ha startats av en handfull laboratorier i västra Europa, däribland SKL, har det utvecklats till en närmast heltäckande organisation för de europeiska forensiska laboratorierna som inte enbart är inriktade på rättsmedicin och/eller rättskemi. Den stora förändringen under består i att EU har gett ENFSI monopolstatus. Detta innebär att EU-kommisionen har identifierat ENFSI som den enda existerande organisation som finns för de forensiska laboratorierna i Europa. EU är därmed beredd att öronmärka medel för att utveckla verksamheten inom detta område. SKL:s långvariga engagemang i ENFSI ger oss nu unika möjligheter att påverka inriktningen i det pågående arbetet. Ett exempel på ett viktigt område som vi kommer att driva är en vetenskapligt grundad resultatvärdering för att kunna göra graderade slutsatser. Under publicerades också en rapport 1 från National Research Council of the National Academies, som innehåller en ordentlig genomlysning av den kriminaltekniska verksamheten i USA, samtidigt som den blottlägger ett antal brister inom den forensiska vetenskapen. Nu kan visserligen inte förhållandena i USA helt jämnställas med de europeiska, men i rapporten understryks ändå ett antal faktorer på generell nivå som i vissa avseenden mycket väl kan appliceras även hos oss. I sammanfattningen framhålls att tilliten till den kriminaltekniska bevisningen i en rättegång måste vila på två fundamentala faktorer: Ett fullgott kvalitetssystem som säkerställer att alla analyser av bevismaterial genomförs på ett vetenskapligt och tillförlitligt sätt och en kompetens hos dem som arbetar inom en forensisk disciplin att utföra en resultatvärdering som ger rättsväsendet underlag för rätt bevisvärde. Ett fullgott kvalitetssystem innebär i detta hänseende att ett foren- Laboratoriechef Tore Olsson. siskt undersökningsområde måste baseras på en tillförlitlig vetenskaplig metodik som har kapacitet för en noggrann analys. Den som praktiserar en viss forensisk disciplin ska ha kompetens och integritet för att kunna göra en tolkning som är fri från direkta fel, partiskhet, och som baseras på en välgrundade metodik och robusta standardförfaranden. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är rättssäkerhet. Eftersom teknisk bevisning numera är ett väsentligt inslag i rättsprocessen ställer detta höga krav på hanteringen i alla led i den forensiska processen; från spårsäkringen vid en brottsplatsundersökningen till laboratorieanalyserna vid SKL. Att till fullo möta den uppgiften är den utmaning som jag och mina medarbetare dagligen ställs inför. Min uppgift är att leda och utveckla verksamheten så att personalen vid SKL har rätt förutsättningar för att hantera detta uppdrag. Denna årsredovisning hoppas jag ger dig som läsare en möjlighet att själv bilda dig en uppfattning om SKL är kompetent för den uppgiften. För min egen del är jag i trygg förvissning om att vi genom vårt lagarbete vid SKL har lagt en stabil grund för framtiden. 1 National Research Council of the National Academies (): Strengthening Forensic Science in the United States: A Path Forward. The National Academies Press. Washington D.C. United States of America. 3

Statens kriminalteknis SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, och framförallt har vi välutbildade medarbetare med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten av de undersökningar som vi utför. Forskning och utveckling Undersökning och analys Verksamhetsområden Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes), har gett oss en framskjuten internationell placering. Utbildning och information Stöd och service Självständig myndighet SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. Vi ingår i därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med de olika polismyndigheterna. Våra medarbetare är dock inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst någon form av akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regelbundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL 581 94 Linköping Tel 013-24 14 00, Fax 013-14 57 15 skl@skl.polisen.se, www.skl.polisen.se 4

ka laboratorium SKL Korta fakta om SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SKL är beläget på Garnisonen i Linköping. Antal anställda: cirka 285 personer fördelat på fem enheter samt en stab. Könsfördelning: 32 procent män, 68 procent kvinnor. Medelålder: 44 år Antal ärenden totalt: 88 284 Kemi- och teknikenheten Verksamhetsfält: Klassisk kriminalteknik, det vill säga fingeravtryck, fibrer, skospår, vapen, inbrottsverktyg, brand, färger med mycket mera. Antal ärenden: 4 504 Antal medarbetare: 68 Dokument- och informationsteknikenheten Verksamhetsfält: Olika typer av informationsbärare, från handstil och dokument till datorer. Antal ärenden: 2 390 Antal medarbetare: 36 Förvaltning och service Verksamhetsfält: Frigör tid till den operativa verksamheten genom att ge support inom IT, personal, ekonomi, diarieföring, arkivering, utbildning och övrig administration. Antal interna administrativa ärenden: 4 706 Antal medarbetare: 33 Droganalysenheten Verksamhetsfält: Narkotikaoch dopningsbeslag, gifter, illegal alkohol samt bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Antal ärenden: 23 342 Antal medarbetare: 61 Biologienheten Verksamhetsfält: DNA-analyser i brottmål samt hantering av DNA-registren. Antal ärenden: 58 048 Antal medarbetare: 73 5

Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus SKL:s roll i rättskedjan är att stötta rättsväsendet när det gäller resultatvärdering som rör den tekniska bevisningen. Från och med 2008 har vi antagit en teoretisk modell det logiska synsättet för resultatvärderingsprocessen. Med denna modell som grund vill vi förtydliga slutledningsprocessen och slutsatsen i sakkunnigutlåtanden så att dessa blir mer transparenta för både uppdragsgivare och användare. Målsättningen är en transparent och vetenskapligt baserad resultatvärdering i form av graderade slutsatser som tydliggör hur vi tolkar och presenterar värdet av undersökningsresultat på ett objektivt och opartiskt sätt. Detta ska underlätta för hela rättskedjan att sätta undersökningsresultat från SKL i sitt rätta sammanhang, samt vara en garant för att resultatet i slutänden får sitt rätta bevisvärde. Hur går det till när ett ärende kommer in för undersökning hos SKL? Uppdragsgivaren skickar in undersökningsmaterial och beskriver frågeställningen i sin begäran om undersökning. Våra handläggare diskuterar material, metoder och möjligheter relaterade till frågeställningen med varandra, och vid behov även med uppdragsgivaren. Utifrån detta formuleras dels en huvudhypotes, dels en alternativ hypotes. Huvudhypotes och alternativ hypotes Huvudhypotesen beskriver ett scenario eller förutsättningar utifrån uppdragsgivarens frågeställning i ärendet t.ex.: Adressen har skrivits av person P. Den alternativa hypotesen beskriver ett annat scenario som är en motpol till huvudhypotesen t.ex: Adressen har skrivits av en annan person. Mot dessa hypoteser värderas sedan resultaten från undersökningen. Resultat och resultatvärdering Resultat är kort och gott alla observationer man gör utifrån bevismaterialet oavsett om det handlar om okulära observationer eller rena analysresultat (analyssvar). Varje observation testas var för sig mot de uppställda hypoteserna där en värdering görs av hur starkt resultaten talar för eller emot respektive hypotes. Det som ligger till grund för värderingen är insamlade data, kunskaper, beprövad erfarenhet och vetenskapliga rön. Med hjälp av en beräkningsmodell omformar forensikern sedan bedömningarna av resultaten till resultatvärden. Resultatvärdena kan i vissa fall kombineras, och kan då stärka eller försvaga varandra. Det bedömda resultatvärdet översätts till en grad på vår niogradiga utlåtandeskala (se sidan 9). Varje grad på utlåtandeskalan beskriver sannolikheten att erhålla undersökningsresultaten om en viss given huvudhypotes är sann, ställd mot sannolikheten att erhålla resultaten om det istället är den alternativa hypotesen som är sann. Från källnivå till aktivitetsnivå Traditionellt har SKL i sina utlåtande oftast svarat på frågor om ursprung, dvs. vi har uttalat oss på den så kallade källnivån. Exempel: Flera glasbitar påträffas i den misstänktes jacka. Sannolikheten för resultaten av glasundersökningen kan då bedömas mot ett hypotespar på källnivå: Huvudhypotes: Glasbitarna kommer från det krossade fönstret. Alternativ hypotes: Glasbitarna kommer från ett annat glasföremål. Lyfter man frågeställningen en nivå till aktivitetsnivå (dvs. att en händelse eller en aktivitet har begåtts) bedöms sannolikheten för resultaten från glasundersökningen mot ett hypotespar på aktivitetsnivå: Huvudhypotes: Den misstänktes jacka var i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. Alternativ hypotes: Den misstänktes jacka har inte varit i nära anslutning till den aktuella glasrutan när denna krossades. Vår ambition är idag att oftare svara på frågor om en aktivitet eller händelse, på den så kallade aktivitetsnivån. Vi vill således pröva resultaten mot ett hypotespar på aktivitetsnivå. Vår uppfattning är att det i många fall ger ett bättre stöd i rättsprocessen än svar på källnivån. Vid svar på källnivå vägs endast egenskaper i själva glaset in (tjocklek, brytningsindex, färg etc.). På aktivitetsnivå kan även värderas antal partiklar, vilken storlek partiklarna har, och var exakt de har anträffats. Denna sakkunskap används inte i värdering på källnivå, men tillför ett mervärde i rättsprocessen. Vad uttrycker SKL:s slutsats och gradskala? Slutsatsen är en värdering av erhållna resultat i relation till respektive hypotes. Ibland kan flera undersökningsresultat kombineras, och ger då en sammanvägd slutsats. Ibland måste resultaten värderas var för sig och slutsatsen för varje resultat redovisas var för sig. Graden anger hur mycket mer (positiva grader) eller mindre (negativa grader) sannolikt det är att erhålla undersökningsresultaten om en viss given huvudhypotes är sann jämfört med om den alternativa hypotesen är sann. 6

SKL:s grupp i bevisvärdesprojektet (fr.v): Jenny Elmqvist, Inger Wistedt (projektledare), Niklas Adolfsson, Jane Palmborg, Anders Nordgaard, Lars Jaeger, Weine Drotz, Siw Sullivan och Tobias Höglund. SKL bedömer alltså inte om en hypotes eller ett scenario är sann eller inte, utan istället värderar vi sannolikheten för att erhålla ett visst resultat om en definierad hypotes är sann. Fördelen med en enhetliga skala och ett logiskt synsätt Oavsett vilken undersökning som gjorts på SKL ska slutledningsprocessen bakom varje utlåtande vara en och samma för hela SKL. Exempelvis ska resultatvärden för en handstilsundersökning och en skoavtrycksundersökning vara harmoniserade så att Grad +2 lika starkt pekar mot den aktuella hypotesen. SKL gör resultatvärderingen av erhållna undersökningsresultat domstolen gör bevisvärderingen Många pekar på betydelsen av tekniska bevis i rättsprocessen. Det är dock viktigt att framhålla att teknisk bevisning bara utgör en del av grunden för rättens bevisvärdering. SKL:s slutsatser erhåller sitt bevisvärde i rättssalen genom att de värderas och kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. Styrkan på vår gradskalan är därför inte ensam avgörande faktor för vilket bevisvärde resultatet har i det aktuella fallet. Grad +1 i en utredning kan ha avgörande betydelse i kombination med andra uppgifter, medan Grad +3 i ett annat ärende kanske bara bekräftar ett redan känt sakförhållande. SKL:s bevisvärdesprojekt SKL har arbetat med att utveckla en gemensam slutledningsmetod sedan år 2001 då vi satte samman en första bevisvärdesgrupp som tog fram en gemensam utlåtandeskala för myndigheten. I januari 2008 antog vi det logiska synsättet som gemensam teoretisk modell för resultatvärderingsprocessen. Syftet med det nuvarande bevisvärdesprojektet är att ge våra medarbetare förbättrade förutsättningar att i enlighet med den logiska principen tolka värdet av sina undersökningsresultat på ett objektivt, opartiskt och enhetligt sätt, och därefter muntligt och skriftligt kunna förklara slutledningsprocess och slutsats så att dessa blir transparenta och tydliga för rättsväsendet. Syftet med detta är att i slutänden uppnå ett optimalt bevisvärde. Medlemmarna i projektgruppen arbetar bl.a. med att lämna förslag till intervall för de resultatvärden som ligger till grund för respektive utlåtandegrad i vår utlåtandeskala, samt att planera och genomföra aktiviteter som syftar till att kalibrera skalan så att den används på samma sätt av alla. Gruppen arrangerar också föreläsningar och tar fram utbildningsmaterial på olika nivåer för våra medarbetare, samt informerar uppdragsgivare om SKL:s resultatvärdering. 7

SKL och det svenska EUordförandeskapet Under Sveriges ordförandeskap i EU hösten har medarbetare från SKL deltagit i olika arbetsgrupper i Bryssel. SKL har bidragit med expertkunskap gällande ackreditering av forensisk verksamhet, DNA, narkotikaprofilering och dokumentsäkringar. Ackreditering av forensiska laboratorier Den 30 november fattade EU:s Råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) ett rambeslut (/905/RIF) om ackreditering av tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster som utför laboratorieverksamhet. Rådet anser att ackreditering av laboratorierna är ett viktigt steg mot ett säkrare och effektivare utbyte av kriminalteknisk information inom unionen, och att ackreditering också kommer att bidra till att bygga upp ett ömsesidigt förtroende för validiteten i de grundläggande analysmetoder som används. Syftet med beslutet är att säkerställa att de resultat som tas fram av de ackrediterade laboratorierna inom unionen är av samma kvalitet (genom att laboratorierna ackrediterats för EN ISO/ IEC 17025) och att de därmed kan användas (på samma sätt) av rättsväsendena i alla unionens medlemsstater. Rambeslutet gäller laboratorieverksamhet som resulterar i DNA-profil och uppgifter om fingeravtryck, och de bestämmelser som anges i beslutet ska vara genomförda i medlemsstaterna om senast fyra respektive sex år. DNA Medarbetare vid SKL:s Biologienhet är aktiva medlemmar i ENFSI:s arbetsgrupp för DNA ENFSI DNA Working Group(se även sidan 23). Arbetsgruppen har under fokuserat på framtagandet av nya DNA-analyssystem med fler markörer samt att arbeta för att de nya markörerna också tillförs EU-standarden för forensiska DNA-analyser. Förslagen har riktats till EU under det svenska ordförandeskapet och frågan har drivits av Justitiedepartementet. I slutet av året beslutade EU om att utöka antalet markörer med de fem föreslagna (se även Rådets resolution 15870/09) och förändringen ska vara genomförd på alla forensiska laboratorier i EU inom två år (se även Rådets rambeslut /905/RIF). Narkotikaprofilering Vid RIF:s rådsmöte den 29 november 1 december antog Rådet slutsatserna om ett europeiskt system för profilering av narkotika. Ett införande och genomförande av ett EU-omfattande system finns sedan tidigare även medtaget i EU:s narkotikastrategi och i EU:s handlingsplan mot narkotika. Ett sådant europeiskt profileringssystem kan användas av polis i Europas medlemsstater för att bekämpa illegal tillverkning och smuggling av narkotika. Därigenom utgör systemet även ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Hjärtat i systemet utgörs av en forensisk profileringsdatabas (International Drugs Profiling Database IDPD) som för närvarande används av forensiska laboratorier i tio medlemsstater. Databasen gör det möjligt att på ett effektivt sätt utbyta forensiska data och information i form av forensiska länkar mellan narkotikabeslag i olika länder, vilket rapporteras till polisen i de berörda länderna. Där det är relevant kopplas även Europol in. Enligt Rådet bör en EU-databas för profilering av narkotika inrättas och drivas i nära samarbete med Europol och Europeiska kommissionen. Grunden för denna databas finns redan och har utvecklats under svensk ledning i ett antal EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt (2003 2008). Databasen IDPD innehåller idag profiler från mer än 10 000 amfetaminprover. Arbetet med profileringssystemet, i vilket databasen är en del, fortsätter nu inom ramen för det EU-finansierade projektet European Drugs Profiling System (EDPS). Efter många år med svensk projektledning tar nu Nederländerna över denna roll. I EDPS-projektet kommer systemet att expandera genom implementering av ecstasyprofilering, och förstudier på heroin och kokain kommer att genomföras (se även sidan 27). Systemet kommer även att expandera geografiskt i och med att länderna Frankrike och Schweiz ansluts till systemet. 8

Undersökning och analys Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang (se även sidorna 6 7 om den teoretiska modellen det logiska synsättet ). Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar (se även sidan 32, under rubriken kompetens). Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper (dvs. vilka analyser som gjorts och när man beräknar att kunna återkomma med ett besked), eller få råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial m.m. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis på sidan Kontakt med SKL:s enheter (sökväg: Arbetsstöd & regelverk/kärnverksamhet/kriminalteknik/undersökningar och analyser/statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/ Kontakt med SKL:s enheter. Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar med visshet för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Frågan lämnas öppen Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte Grad -2 Resultaten talar för att inte Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte Grad -4 Resultaten talar med visshet för att inte 9

Ärendeutveckling 1965 90000 Antal ärenden 80000 70000 60000 50000 40000 Under har antalet begärda undersökningar från rättsväsendet stagnerat inom så gott som samtliga ärendediscipliner med undantag för personprover för registrering i DNA-registren. Detta är särskilt anmärkningsvärt när det gäller områdena DNA och narkotika. Polisen har ett särskilt uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. I detta sammanhang borde DNA vara ett självklart och resurseffektivt verktyg för att nå framgång i utredningsarbetet. Emellertid kan vi inte se någon sådan effekt i antalet begärda undersökningar. Däremot har vi en stor ökning i antalet salivtopsade personer där syftet är att registrera deras DNA-profil i DNA-registren. Detta är mycket glädjande och antalet registrerade personer i DNA-registren var vid årets slut ca 77 000 personer. Det finns givetvis en gräns där de brottsaktiva personer som finns i Sverige har blivit registrerade, och målsättningen är att nå upp till den gränsen så fort som möjligt. Inom narkotikaområdet har Polisen gjort en större satsning på urinprovsscreening för att påvisa missbruk. Vi räknar med att stagnationen är tillfällig och att beslagen av narkotika kommer att öka igen, med hänsyn till Polisens mängdbrottsuppdrag. 30000 20000 10000 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror främst på ärendetypen personärenden DNA, som infördes i samband med en ny DNA-lagstiftning den 1 januari 2006. 10

Produktion av ärenden under Typ av undersökning Inkomna ärenden* totalt år 2008 Utfört antal undersökningar** totalt år 2008 Inkomna ärenden* totalt år Utfört antal undersökningar** totalt år Handläggningstider (antal dagar, mediantider) Biologienheten DNA-spår (undersökningsuppdrag) 13 982 15 059 14 189 14 748 13 DNA (jämförelseprover 36 366 36 148 43 093 43 210 2 FTA) Morfologi/hår, m.m. 550 81 494 90 42 Dokument- och informationsteknikenheten Digitala bevis 156 151 158 139 39 Handstil 363 380 351 357 21 Urkund 1 868 1 867 1 917 1 894 10 Droganalysenheten Gift m.m. 118 165 132 162 57 Narkotika 25 548 22 984 25 641 22 907 7 Alkoholanalyser 252 255 258 253 26 Utandningsalkohol 47 46 21 20 Kemi- och teknikenheten Brand 901 718 896 958 119 Fingeravtryck 888 1 136 788 959 50 Kemi 877 855 1 042 1 037 35 Verktygsspår, skoavtryck, 562 613 749 701 43 fibrer m.m. Vapen*** 855 707 855 849 85 TOTALT 83 333 81 165 90 584 88 284 * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller i vissa fall färre utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 11

Stöd och service Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. En viktig del av detta arbete är att vi i samverkan med polisens kriminaltekniker utvecklar både metoder och rutiner som används i fält och inne på de tekniska rotlarna. Vi prövar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen (RPS) den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området, och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. Man vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Under har en helt ny mötesstruktur för forensiska frågor utvecklats och driftsatts det Forensiska rådet. Rådet leds av RPS och har representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen (RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV), SKL samt facklig representation. Under rådet finns fyra samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till det Forensiska rådet träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Nytt under Kundenkät och kundpolicy SKL genomför regelbundet kundenkäter för att på ett strukturerat sätt tillvarata våra uppdragsgivares synpunkter på vårt arbete i syfte att ständigt förbättra oss. Under 2008 togs en handlingsplan fram efter kundenkäten som genomfördes 2007. Detta resulterade i fastställandet av en kundpolicy, ett intensifierat arbete med kartläggning av arbetsflöden och differentierade handläggningstider i ärendeverksamheten ett arbete som intensifierats under. Ny utlåtandemall SKL har tagit fram en ny utlåtandemall som baseras på att man för varje material redovisar alla de undersökningar som rör det aktuella materialet. Förslaget har varit på remiss till olika instanser i rättsväsendet under och håller nu på att införas i verksamheten. Möjlighet att lämna forensisk spaningsinformation Ett projekt som syftar till att både utreda och pröva olika möjligheter för SKL att ge information i ärenden som inte är så tillförlitlig som den information vi normalt lämnar startades och beräknas vara klart 2010. Projektet är ett samprojekt mellan SKL, RPS, RKP och storstadsmyndigheterna. Samverkan mellan SKL och Rättsmedicinalverket (RMV) SKL och RMV hade i regleringsbreven för ett uppdrag att inventera möjliga samverkansområden myndigheterna emellan. Ett flertal grupper med representanter från RMV och SKL har arbetat med frågan under hösten och resultatet föreligger i en gemensam rapport. 12

SKL:s nyutexaminerade generalister tillsammans med biträdande laboratoriechef Liselotte Nielsen Sundberg (fr.v.): Lars Jaeger, Ann Jangblad, Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Mirja Lenz Torbjörnsson, Anna Zackrisson och Siw Sullivan. Färdighetsprov Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, DNA-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. Vi hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt en möjlighet att kontrollera sin kompetens inom olika områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Man får också ett verktyg för att avgöra om man klarar av en undersökning själv eller om man ska anlita annan expertis. Två färdighetsprov sändes ut under. Ett rörde påvisande och säkring av DNA-spår och det andra testade förmågan att säkra skoavtryck i lera. Utbildning och examination av generalistaspiranter En forensisk generalist vid SKL är en person som koordinerar de största och mest omfattande ärendena för att i slutänden avge en sammanhållen redovisning samt i de fall det går en sammanvägd analys till rättsväsendet. Den forensiska generalisten arbetar internt med att prioritera vilka undersökningar som ska utföras, samt i vilken ordning de ska ske så att en förstörande metod inte används först när flera undersökningar ska genomföras på samma material. En viktig hörnsten i arbetet är att bygga upp det nätverk för kommunikation som behövs i ett komplext ärende, såväl inom laboratoriet med berörda handläggare, som externt med uppdragsgivaren. För att bli forensisk generalist måste man uppfylla dels formella krav, dels ha vissa personliga förmågor. Formellt måste en generalistaspirant vara en examinerad forensiker, och ha flera års erfarenhet av arbete som detta, samt kunna handlägga, driva och utvärdera udda eller komplexa ärenden. Förmågor som krävs för att kunna utföra generalistarbetet är att ha en god analytisk förmåga, vara initiativrik, stresstålig och bra på att kommunicera. Dessutom krävs att generalisten är en person som litar på sina förmågor och sitt omdöme i arbetet. En forensiker som antagits som generalistaspirant internutbildas vid SKL under sammantaget två års tid. Utbildningen är spridd i tiden för att aspiranten dels ska hinna med sitt vardagsarbete parallellt med utbildningen, dels för att aspiranten stegvis ska slussas in i den nya yrkesrollen genom att hantera allt mer komplicerade ärenden tillsammans med sin generalistmentor (vilken självklart är en av våra mer erfarna forensiska generalister). Utbildningen avslutas sedan med en skriftlig, en praktisk samt en muntlig examination. Under slutfördes utbildningen för fem av våra generalistaspiranter och de examinerades med godkända resultat tidig höst. 13

Forskning och utveckling SKL:s forskningsorganisation med FoU-samordnare för respektive enhet samt SKL:s forskningsledare Birgitta Rasmusson (fr.v.): Rikard Gunzenheimer, Andreas Carlsson, Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Anna Emanuelsson, Ricky Ansell och Peter Bergström. FoU-arbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling inom många olika ämnesområden. FoUverksamheten har under fått en tydligare struktur och flera nya samarbeten har inletts. till att omfatta bland annat Lunds Tekniska Högskola, Linköpings universitet, Université de Lausanne, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Umeå, Livsmedelsverket och National Bureau of Investigation Forensic Laboratory i Finland (se även separata faktarutor). SKL är en kunskapsintensiv organisation som verkar i ett ämnesfält i ständig förändring. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av arbetsmetoder och organisation är en förutsättning för effektivitet och optimal kvalitet i den forensiska verksamheten. Vårt FoU-arbete bedrivs i linje med laboratoriets strategier och bidrar därmed till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad verksamhet med rätt kvalitet. Frågeställningarna ska tydligt utgå från verksamhetens behov och resultaten ska komma den till godo. Verksamheten innefattar såväl interna projekt som samarbetsprojekt med externa parter. Under bedrevs ett drygt åttiotal FoU-projekt vid SKL, samt ett lika stort antal övriga projekt, bland annat inom kvalitets-, organisations- och utbildningsområdena. Vår forskning och utveckling bedrivs integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet, och ingår som en naturlig del i verksamhetsoch budgetplaneringen. Omfattningen på FoU-projekten kan variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år. Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende. Under år har ett nytt, förbättrat system för projektplanering och uppföljning tagits i drift och utvärderats. Det nya systemet har medfört en effektivare projektverksamhet. En delvis ny FoUorganisation har också etablerats. FoUgrupper, ledda av en FoU-samordnare, finns vid samtliga enheter. FoU-samordnarna träffas regelbundet under ledning av forskningsledaren för att diskutera SKL-övergripande frågor. Samarbetet med universitet och andra myndigheter har fortsatt att ut vecklas EAFS European Academy of Forensic Sciences (EAFS) är en fast kommitté inom European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI; se även sidorna 21 22) som hanterar forskningsfrågor. EAFS anordnar vart tredje år en internationell forensisk konferens, som år ägde rum i Glasgow. SKL deltog med totalt 20 bidrag (abstracts). Anders Nordgaard (SKL/Linköpings universitet) var inbjuden som föreläsare inom bevisvärdesområdet med föredraget Ordinal scales of conclusions for the value of evidence. Artiklar och konferensbidrag De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året, samt SKL:s bidrag till inter nationella konferenser (abstracts, posters med mera) redovisas på sidorna 36 37. 14

Interna rapporter :01 SYREN förstudie. Utvärdering av GC-MS-analyser med fragmentvillkor Författare: Sten Jonson, Andreas Carlsson, Anna Stenfeldt Hennings, Ian Jamieson och Marie Wetterhall :02 Risker DNA-analys: Uppföljning från 2004 2005 Författare: Christina Valgren, Charlotte Dufva, Linda Albinsson och Melina Olstedt :03 Lokalplaneringsprojekt Delprojekt fas 1 Författare: Sabine Rütten, Helene Andersson och Peter Bergström :04 3D Reconstruction of a Cuboid from a Single Image A Short Study Författare: Tobias Höglund :05 Nya Forum. Inventering av Forum inför en konvertering till Java Författare: Stig Holgersson :06 Sexualbrottsrelaterade referenser med ämnesnyckel Författare: Ricky Ansell :07 Äkthetsundersökning av analog video. En inledande studie Författare: Per Brolund, Peter Bergström och Fredrik Eklöf :08 Missfärgning av sedlar vid tvätt Författare: Carina Andersson Examensarbeten vid SKL De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Tre examensarbeten har lagts fram under året F. Andersson Determining Recording Time of Digital Soundrecordings Using the ENF Criterion L. Norén Forensic Low Template DNA Analysis A Comparison of Different Extraction Methods L. Ring Purification of Phychoactive Biomolecules in Plants Using Size Exclusion Chromatography 15 hsp specialarbeten i Forensisk vetenskap vid SKL : Pär Lund Ansiktsjämförelse En studie i hur bildbaserad ansiktsjämförelse kan påverkas av bildkompression och betraktningsvinkel Mikaela Cruz Delgado Från 2d-bild till 3D-ansiktsmodell En utvärdering av mjukvaror för forensisk ansiktsjämförelse Kristina Eriksson Skosulans tjocklek och dess inverkan på kroppshöjden Birgitta Andersson Relativ datering av text skriven med kulspetspenna. Analys av lösningsmedel med termisk desorption :09 Klassificeringsprojekt. Amfetamin i Östergötland Författare: Annika Sandvall, Kjell Andersson, Inger Granstam och Carina Högberg Nytt under DNA i smutsiga prover Nya metoder har utvecklats för att detektera DNA i brottsplatsspår med höga halter av s.k. PCR-hämmare. Arbetet är en del i Johannes Hedmans forskarstudier och har utförts i samarbete med professor Peter Rådström vid Lunds Tekniska Högskola. CBRNE-samarbete En fördjupad myndighetssamverkan har inletts i syfte att förbättra spårsäkring och forensisk analys av främst kemiska och biologiska strids- och terrorämnen. Arbetet innefattar flera delprojekt och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Match Probability Ett forskningssamarbete har inletts med professor Christoph Champod och hans forskargrupp vid Université de Lausanne i Schweiz. I projektet testas och vidareutvecklas systemstöd för fingeravtrycksidentifierare/ daktyloger. Kognition Tillsammans med docent Thomas Karlsson vid Linköpings universitet studeras kognitiva aspekter av fingeravtrycksjämförelse, bland annat beslutsprocessen. 15

Utbildning och information Utbildningar Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Kriminalteknisk grundutbildning Antal deltagare: 20 Målgruppen är personer anställda vid Polisens tekniska rotlar och utbildningen omfattar 20 veckor. Under utbildningen genomförs teoriveckor, fyra fallstudier och deltagarna examineras genom kunskapsprov, rättegångsövning och ett specialarbete. Utbildningen 2008 avslutades i maj. Nästa utbildning startar i januari 2010 och utbildningen kommer framöver att genomföras per kalenderår. Övriga utbildningar Blodbildsanalys 12 deltagare Utredare från Stockholm 24 deltagare Vidareutbildning för åklagare 25 deltagare Assistentåklagare 46 deltagare Domstolsverkets fiskaler 67 deltagare Ekobrottsmyndigheten 20 deltagare Tullverket Utbildning i kriminalteknik 9 deltagare Tullverket Alkoholutandningsprov 15 deltagare Kustbevakningen Alkoholutandningsprov 22 deltagare Skatteverket Granskning av persondokument 48 deltagare Juridikstuderande 23 deltagare Räddningsverket, Länsförsäkringar och Kalmar läns Brandbefälsutbildning Kurs på temat brandorsak 51 deltagare Föreläsningar genomförda utanför SKL 17 st SKL:s utbildnings- och informationsinsatser riktar sig i första hand till polisväsendet och det övriga rättsväsendet. Vi ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler. Därmed kan föreläsningar av professionella interna och externa föreläsare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. I lokalerna finns en hel Brottsplatsvilla för träning och utbildning i brottsplatsundersökningar, och där genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. År var blodbildsanalys temat för vidareutbildningen för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel åklagare, fiskaler och utredare. Under genomfördes även kortare kurser för Skatteverket, Kustbevakningen och Tullverket. På uppdrag av Tullverket genomfördes dessutom en fyra veckor lång utbildning med fokus på brottsplatsundersökning, dokumentation och säker materialhantering. Utbildningskonferenser Varje år har SKL anordnat en konferens i kriminalteknik. År genomfördes dock inte någon konferens på grund av de sparkrav som införts för Polisens verksamhet. Målsättningen är dock att under 2010 genomföra en fortbildning i konferensform för kriminaltekniker med temat brottsplatsanalys. Under anordnades följaktligen inte heller någon konferens för fotografer inom Polisen, men även där är målsättningen att under 2010 genomföra en fortbildning för fotografer. Information till rättsväsende och allmänhet Tidningen Kriminalteknik är en facktidning inom kriminalteknik som ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Även övriga intresserade och privatpersoner kan prenumerera på tidningen. Vi ger även på eget förlag ut facklitteratur inom området kriminalteknik. Utöver polis- och rättsväsendet har vi också ett ansvar för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig information om kriminalteknikens möjligheter. Den 19 september arrangerades ett välbesökt Öppet hus på Garnisonen i avsikt att synliggöra och presentera de myndigheter som finns på området för allmänheten. SKL var en av deltagarna och vi visade bland annat hur det går till att undersöka material från en brottsplats. 16

SKL:s utbildningsadministration och studierektor Gunnel Carlsson (fr. v.): Susanne Lindberg, Ann-Mari Österberg, Laila Höljervangen (administratörer) och Gunnel Carlsson (studierektor). Specialarbeten vid kriminalteknisk grundutbildning 2008 Jonas Hallin Identifierad genom en mygga Tony Möörk Bildbehandling av digitalt fotograferade fingeravtryck Staffan Rydqvist Nomenklatur för olika typer och delar av verktyg Birgitta Jansson Fingeravtrycksframkallning med pulvermetoden. Hur påverkar de vidare behandling med DFO, ninhydrin och PD? Göran Hellström Livescan eller trycksvärta? Vilken metod för fingeravtrycksupptagning ger bästa resultatet? Göran Aidenmark Att detektera latenta fingeravtryck med ljuskälla fluorescens en brottsplatsundersökningsmetod Charlotte Möller Nödraketer & handbloss. En studie om tänkbara brandstiftare och identifierbara rester Pia Stigsdotter DLK ute? Ett nytt sätt att säkra fibrer utomhus Pernilla Hemmingsson DNA-kontamination. Finns det risk för att kriminaltekniker kontaminerar sina engångshandskar vid brottsplatsundersökningar? Mats Toth Tape Glo. För framkallning av fingeravtryck på maskeringstejpers klisterskikt? Linda Leidefors Spårfotografering Örjan Westerlund Skjutplatsen ett förslag till Best Practice avseende dess spår Lotta Svensson och Malene Lindeberg Värdeord i kriminaltekniska protokoll. Hur används, tolkas och lärs de in? Margareta Jakobi Blodspårsfotografering. Fotografering av blodspår för framtida analyser Hans-Inge Johansson The Forensic Buddy. Tillvaratagande av kulor från provskjutning av pistoler och revolvrar för jämförande undersökningar Anders Meier Vatten, gel eller lera. Hur påverkas fingeravtrycken? Bengt Nyström Narkotikapåverkade fingeravtryck. Påverkas fingeravtryck på emballage av amfetamin? Carina Grönlund En studie i rött. En jämförande studie av sex blodförprövningsmedel Susanne Karlsson Jämförelseavtryck från bildäck 17

Kvalitet och miljö Den verksamhet som SKL bedriver har höga krav på sig, både när det gäller kvalitet och miljö. SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. Det innebär att en tredje part har granskat att vi är kompetenta att utföra de provningar och analyser som vi har ackrediterats för. SKL bedriver ett mycket aktivt kvalitetsarbete, vilket leder till ständiga förbättringar av vår verksamhet. Att rättssäkerheten dessutom ökar i och med en ökad spårbarhet är ytterligare en bonus. SKL:s kvalitetspolicy SKL:s verksamhet ska kännetecknas av Verksamhetsexpert och kvalitetsansvarig Christina Bertler. högt ställda krav på rättssäkerhet undersökningar och stödrutiner med kvalitet som sammanstämmer med överenskommelse mellan SKL och uppdragsgivare ständigt pågående arbete med förbättringar kompetent, kvalitetsmedveten och delaktig personal ackreditering enligt ISO/IEC 17025 för samtliga frekvent använda standardförfaranden och metoder deltagande och aktiv uppföljning av kvalitets tester och samlaborativa övningar ISO/IEC 17025 Den här standarden kan, och bör enligt EU (se sidan 8) användas för arbete vid ett kriminaltekniskt laboratorium. SKL arbetar efter ISO/IEC 17025, och Rikspolisstyrelsen har i den kriminaltekniska strategin klargjort att man kommer att införa en gemensam kvalitetsstandard baserad på förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet att även landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC 17025 för sin interna verksamhet för att harmonisera det arbetet med SKL:s. Standarden innehåller allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive provtagning. Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder framtagna av laboratoriet. Den tydliggör också krav på validering eller verifiering av tillämpning av olika metoder eller förfaranden. Det är även denna standard som EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) anser bör användas för ackreditering av DNA- och fingeravtrycksverksamhet (se sidan 8). ISO/IEC 17020 Detta är en internationell standard som anger, oberoende av vilken sektor som berörs, allmänna regler för kompetens hos organisationer som utför kontroll. Den här standarden kan användas för arbete på en brottsplats. En Europagemensam guideline (EA-05/03 Guideline for the implementation of ISO/IEC 17020 in the field of crime scene investigation) med tolkningar om hur standarden ska tillämpas finns tillgänglig på Internet på adressen: http:// www.european-accreditation.org/n1/doc/ea-5_03.pdf. En översättning av dokumentet till svenska är planerad att färdigställas under 2010. 18

Ledningssystemet Ledningssystemet är den organisatoriska struktur samt ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda och styra verksamheten. Här ingår: Dokumentstyrning av styrande dokument som metodbeskrivningar, standardförfaranden, verksamhetshandböcker, SKL:s Spelregler och redovisande dokument som laboratorieanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibreringar och sakkunnigutlåtanden. KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer att de anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter (se även avsnittet Personal, sidan 32). Delaktighet genom möten gruppmöten, enhetsmöten och andra möten syftar till delaktighet och ständiga förbättringar genom en bred samverkan. Samverkan med kunderna. SKL och Polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen m.fl. samarbetar genom det Forensiska rådet och genom arbetsgrupperna som finns under rådet. SKL deltar i länspolismästarmöten, möten med länskriminalchefer och möten med chefer för de tekniska rotlarna. Kvalitetsuppföljningar genom stickprov, revisioner och diskussioner i ledningsgruppen för att se till att kvalitetssystemet är effektivt och fyller sin funktion och förbättras, samt genom hantering av avvikelser och förbättringsförslag. Extern revision sker genom den årliga tillsyn som SWEDAC utför. Kvalitetstester sker genom deltagande i test där resultaten från olika laboratorier jämförs mot ett känt resultat, och där en eventuell avvikelse från resultatet analyseras och följs upp. Validerade/verifierade metoder och standardförfaranden Miljöledningssystem Vårt miljöledningssystem syftar till tydliga roller och ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. Miljökoordinatorn ser på ett övergripande plan till att processen analys planering ledning genomförande uppföljning utvärdering hålls levande. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet. Vidareutveckling av kvalitetssystemet vid SKL under Under arbetade vi med att uppfylla alla kvalitetskrav för att vi utöver att vara ackrediterade som ett provningslaboratorium även skulle bli ackrediterade som ett kalibreringslaboratorium. Båda typerna av laboratorieverksamhet ackrediteras enligt kraven som finns i ISO/ IEC 17025, men det är mer rigorösa krav på framförallt mätosäkerhet för ett kalibreringslaboratorium. Vår kalibreringsverksamhet utgörs av årskontroll av bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Ytterligare metoder och standardförfaranden vid Biologi-, Droganalys- och Kemi- och teknikenheterna ackrediterades under året. Våra data- och bild- och ljudgrupper har arbetat intensivt med kvalitetsarbete och har dokumenterat standardförfarande och metoder med mera för respektive område. Vi har också påbörjat ett samarbete inom kvalitetsområdet tillsammans med Rättsmedicinalverket (RMV). Långsiktiga miljömål SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Våra medarbetare utbildas i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och ens ansvar och möjligheter. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier, miljömedvetna inköp, miljömedvetna resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor. 19

Internationellt samarbete Vid SKL är internationellt arbete en del av vardagen. Vi deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt och tar regelbundet emot studiebesök från andra länder. Under har även Sveriges ordförandeskap inom EU varit en del av det internationella samarbete som vi deltagit i. Gunnel Carlsson från SKL vid ett besök på det forensiska laboratoriet i Colombo, Sri Lanka,. Vid SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke-operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden som vi utför åt andra länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och kontroll av utandningsinstrument. Den icke-operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper, huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes). Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring och utveckling av standarder, forskningssamarbete, kvalitetstester (färdighetsprov), samt att utreda utbildningsbehov och utveckla Best Practice. Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar i olika länder kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir jämförbar olika länder emellan. Utländska studiebesök vid SKL SKL har tagit emot ett tjugotal studie- eller utbildningsbesök under. Besöken har varit SKL-övergripande eller inriktade på ett eller flera ämnesområden. Även besök med syfte att studera vårt kvalitetssystem, vårt ärendehanteringssystem och generalisternas roll har genomförts. Nordiskt samarbete Under har cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna haft ett möte för att diskutera dokumentförslag för mandat för gruppen från ländernas Rikspolischefer, samt gemensamma frågeställningar som gruppen föreslår aktiviteter inom. Under påbörjade till exempel brandundersökningsgruppen framtagning av en manual. Ett IBISanvändarmöten arrangerades under. Det samarbete som genomförs inom Norden ska återrapporteras till respektive lands Rikspolischef. NORDAKT NORDAKT:s arbete fortskrider med certifieringar inom Norden, och under arrangerades certifieringar vid SKL (se även sidan 29). Övriga internationella aktiviteter Bland de övriga internationella aktiviteter som genomfördes under kan nämnas att SKL deltog i bedömningen av det forensiska laboratoriet Government Analyst Department (GAD) i Colombo, Sri Lanka, samt att vi deltog i ett SIDA-samarbete för att diskutera Provtagningssats efter sexualbrott som kan användas i olika regioner som ingår i utvecklingsprojekt. 20

Anna Ahlsten Andersson och Christina Bertler besökte det Ukrainska laboratoriet SSFRC som är SKL:s twinningpartner inom EMFAprojektet. European Network of Forensic Science Institutes ENFSI European Network of Forensic Science Institutes ENFSI grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för forensiska institut. Målsättningen är att garantera att kvaliteten på utvecklingen och förmedlandet av forensisk kunskap i Europa håller världsklass. Tore Olsson, laboratoriechef vid SKL, är sedan våren 2008 en av ENFSI:s fem styrelsemedlemmar. År ingick 58 laboratorier från 34 länder i ENFSI. För att vara medlem i ENFSI krävs att man är ett ackrediterat laboratorium eller arbetar aktivt enligt en tidplan för att bli det. I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and Competence Committee (QCC) och European Academy of Forensic Science (EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler från SKL ordförande i QCC. Totalt deltar ett trettiotal av våra medarbetare i ENFSI:s arbete, i första hand som medlemmar i någon av expertarbetsgrupperna, men också genom att delta i de konferenser och utbildningar som ENFSI arrangerar. År arrangerade EAFS en internationell konferens i Glasgow, där SKL deltog med sammanlagt ett tjugotal medarbetare (se även sidorna 14 och 37). Monopolstatus ENFSI har under erhållit monopolstatus inom EUkommissionens finansieringsprogram ISEC. Detta innebär att ENFSI tilldelas medel för att bedriva projekt för att utveckla den forensiska verksamheten inom EU. Ackreditering av forensisk verksamhet ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ackrediteringen av den forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer håller man också på med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for forensic science laboratories (vilken beskriver hur standarden ISO/IEC 17025 kan tillämpas av forensiska laboratorier i deras verksamhet). Ambitionen är att den reviderade upplagan av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande. EMFA European Mentorship for Forensic Accreditation (EMFA) är ett internationellt projekt där man bildat fem så kallade twinningpar av forensiska laboratorier. Varje par består av ett mentorlaboratorium, som är ackrediterat, och ett adeptlaboratorium, som inte är ackrediterat. Målet är att hjälpa adeptlaboratoriet med att nå fram till ackreditering. Projektet startades upp under 2007, då SKL bildade twinningpar med det Ukrainska laboratoriet SSFRC (State Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine). Under fortsatte projektarbetet och inbegrep besök vid laboratoriet i Ukraina då uppföljning av projektplaner och internrevisioner genomfördes. Samarbetet beräknas pågå fram till år 2010. ENFSI har 16 arbetsgrupper Digital Imaging Fire and Explosive Investigation DNA Forensic Information Technology Documents Forensic Speech and Audio Analysis Drugs Handwriting Explosives Marks Fibres Paint and Glass Fingerprints Road Accident Analysis Firearms Scene of Crime Sverige deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och tal/ ljud. 21

Biologienheten Antal ärenden: 58 048 Antal medarbetare: 73 Vid Biologienheten genomförs DNA-analyser av biologiska spår som anträffats på brottsplats eller påvisats på tillvaratagna bevismaterial. DNA-analyser genomförs även på ett stort antal salivtopsningar från personer. Spår från brottsplatser Spår och material från brottsplatser kan vara komplicerade att hantera. Mycket handlar om själva spårsökningen och spårsäkringen. Problematiken kan gälla var på materialet man ska söka, hur man ska söka, vilken typ av spår det rör sig om, vilka metoder man ska använda för att förbereda provet för analys och hur man ska minimera risken för kontamination. Störande ämnen eller svåra spår med en liten mängd eller nedbrutet DNA kan resultera i ofullständiga DNA-profiler. Analyserna kan även ge så kallade blandbildsresultat med DNA från två eller flera personer. Specialanalyser För en vanlig DNA-analys krävs DNA från cirka 50 celler (mindre än ett 2 gånger 2 mm litet blodspår) men s.k. LCN-teknik (Low Copy Number) kan i vissa prioriterade grova brott användas när man har än mindre DNA att utgå ifrån. LCN går i stort sett till som en vanlig DNA-analys, men är mycket känsligare för kontamination och materialet måste därför hanteras med allra största omsorg i alla steg från spårsäkring på Antal ärenden 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 DNA-ärenden Personärenden, DNA Biologienheten brottsplatsen till den slutliga analysen. LCN-analys kan utföras i de grövsta brotten och analysen efterfrågas allt oftare. En annan specialanalys är typbestämning av Y-kromosomalt DNA (manligt DNA) som kan komma till användning exempelvis då rutinanalysen gett ett blandbildsresultat med DNA från en kvinna och en man. Utvärdering SKL arbetar utifrån en forensisk helhetsbild. Utvärderingen av de erhållna resultaten är sällan så enkel som att bara jämföra olika DNA-profiler med varandra. Den slutliga utvärderingen består av en sammanvägning av flera faktorer inom varje ärende. Man måste i många fall ta hänsyn till såväl vilken typ av spår det handlar om, hur spåret ser ut och var det satt, hur och när spåret har säkrats, samt vilka övriga undersökningar som har gjorts. I vissa fall går det inte att få fram fullständiga DNA-profiler från ett spår, eller så blir resultatet en blandning av DNA från flera personer. I dessa fall kan statistiska beräkningar grundade på en databas för svensk normalbefolkning göras som 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År stöd för den slutsats som ges. I vissa fall måste man även ta hänsyn till personers släktskap och göra ytterligare statistiska beräkningar eller få in fler jämförelseprov. Utvärderingen av resultaten efter specialanalyser som LCN är än mer omfattande. Det behövs en gedigen forensisk kompetens för att utföra dessa analyser, utvärdera resultaten och komma fram till relevanta slutsatser. Personprover Den DNA-lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2006 medger att DNA-prover från personer kan tas som salivprov med hjälp av så kallad topsning. Dessa prover hanteras hos oss i en automatiserad och datorstödd process, vilket innebär att endast omkring fyra årsarbetskrafter krävs för att hantera de cirka 41 000 prov som kom in under. Samtidigt har handläggningstiderna för personproverna kunnat hållas korta. DNA-profiler från misstänkta läggs in i Utredningsregistret inom några få arbetsdagar. DNA-registren På SKL finns Spårregistret, med oidentifierade DNA-profiler från spår på brottsplatser, Utredningsregistret, med DNAprofiler från personer som misstänks för ett brott som kan ge fängelse, och DNA-registret. DNA-registret innehåller DNA-profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Varje arbetsdag söks alla spår mot registrerade personers DNA-profiler i registret och mot alla registrerade spår. De spår och/ eller personers DNA-profiler som är lika rapporteras till berörda polismyndigheter med en träffrapport. 22

Biologienhetens enhetsledning (fr.v): Helena Stolt Olsson, Carina Ansell, Ricky Ansell, Mia Almcrantz (enhetschef), Anna Beckman, Hanna Elnegård, Weine Drotz och Mikael Weddfeldt. Nytt under ENFSI DNA Working Group (se även sidan 8) SKL driver aktivt ENFSI DNA WG:s arbete för utveckling av automatiserade DNA-analyssystem och datastöd och har under året arrangerat två workshops. SKL har i denna roll genomfört en inventering av medlemslaboratoriernas robotutrustningar och tagit initiativ till en internationell jämförande studie mellan olika automatiserade DNAextraktionssystem. Under året har tre av enhetens forensikeraspiranter besökt det forensiska DNA-laboratoriet i Haag, Nederländerna. Nya metoder och rutiner inom verksamheten Under året ackrediterades en tidseffektiv metod för DNA-extraktioner med BioRobot M48 från Qiagen. Extraktionen som ba seras på magnetkulor är ett bra alternativ till organisk extraktion med fenol och kloroform. Andra metoder som ackrediterats under året är human blodförprövning med OBTI och salivförprövning med Phadebas Forensic Press test. För Y-kromosomala DNA-analyser har Applied Biosystems kit Yfiler validerats. Kitet omfattar fler markörer än det tidigare använda analyskitet och ger därmed ett bättre underlag. Inom DNA-registerverksamheten har det under året tagits fram ett datorstöd samt rutiner för ut redning och rapportering till uppdragsgivarna när det gäller salivprover med oklara identiteter. Riskanalys Under året har en förnyad riskanalys av enhetens analysdel genomförts för att få bättre och än säkrare arbetssätt. Ett antal förbättringsförslag har tagits fram som syftar till att ytterligare minska risken för fel i samband med prov- och resultathanteringen. En nyinförd rutin med kontinuerlig provtagning och analys av olika ytor och material i laboratorielokalerna syftar till att avgöra hur mycket DNA som finns i bak grun den och som potentiellt sett kan utgöra en kontaminationsrisk. En effekt är att rutinerna för rengöringen av lokaler, arbetsytor och verktyg kan förbättras ytterligare. Nytt i Biologienhetens organisation Enheten har under året tillsatt en ny e x ternt rekryterad enhetschef. För att fördjupa kompetensen inom DNA-verksamheten har två verksamhetsexperter tillsatts med inriktning mot FoU och resultatvärdering. Inom DNAregisterverksamheten har re surs tillförts för att möta ett kraftigt utvecklingsbehov. Verksamheten Grova brott har omorganiserats så att tre arbetsgrupper slagits samman till två. Biologienhetens organisationsoch verksamhetsprojekt (BOV) BOV-projektet löpte på under hela i olika delprojekt. Ett delprojekt om Grova brott har med en ny modell beskrivit handläggningsprocessen för ett antal ärenden av olika typer och gjort en pro cesskarta över nuvarande handläggning av grova brott. Vidare har bedömts hur personalen interagerar inom Grova brott och med uppdragsgivare. Flaskhalsar i verk samheten har identifierats och be dömts. Ett delprojekt om DNA-registerverksamheten har under året kartlagt nuvarande verksamhet, vad som fungerar bra, vad som behöver förändras och lärdomar för framtiden. En del av de förändringar som har föreslagits har redan införts under projektets gång. Ett delprojekt om organisation och roller på Biologienheten har under året arbetat med Polisens värdegrund och vilken betydelse värdeorden Engagerade, Effektiva och Tillgängliga har för enheten. Projektet har också sammanställt en kartläggning av enhetens samtliga funktioner och roller. Under 2010 fortsätter BOV-projektet i form av praktiska delprojekt för att utveckla handläggningen i Grova brott. Det görs med tester av nya arbetssätt, där erfarenheterna från tidigare projektdelar tas tillvara. Samarbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala Samarbetet som påbörjades hösten 2008 har fortsatt under hela med utbildningsinsatser och seminarier på de fem pilotorterna Karlstad, Kalmar, Skövde, Umeå och Uppsala. Arbetet på pilotorterna har under hösten utvärderats och Provtagningssats efter sexualbrott har uppdaterats och omarbetats för att ligga i linje med Nationellt Centrum för Kvinnofrids (NCK) rikstäckande handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Resultaten presenterades vid Medicinska Riksstämman i november. 23

Dokument- och informationsteknikenheten Antal ärenden: 2 390 Antal medarbetare: 36 Vid Dokument- och informationsteknikenheten arbetar vi inom ett mycket brett område i våra undersökningar av bärare av information. Det äldsta undersökningar av handstil och dokument kombineras med det allra nyaste IT-undersökningar. Dokumentanalys Handstil Har olika skrift samma upphovsman? Små men betydelsefulla detaljer i handstilen granskas, vanligtvis med lupp eller mikroskop. Det som oftast ifrågasätts är uttagshandlingar, testamenten, lånehandlingar, borgensförbindelser och anonyma brev. Handstilsundersökningar kan ge ett högt bevisvärde och kan därför användas för att fria eller fälla en skribent. Undersökningar kan i brådskande fall även utföras på kort tid. Mer än 30 procent av undersökningarna är av privat natur och är alltså inte anslagsfinansierade. SKL utför även handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Urkund Äkta eller falsk? Tryckta produkter som pass, ID-kort, körkort och sedlar undersöks för att svara på frågor om manipulation och äkthet. SKL:s djupa kunskap inom området medför att vi i brottsförebyggande syfte deltar vid framtagandet av nya persondokument och övriga värdedokument. År 2008 inleddes arbetet med att bl.a. ta fram kravspecifikationen för det nya tjänstekortet. Vi deltar också i olika EU-grupper rörande exempelvis dokumentsäkringar i ID-handlingar (biometri, information, förhållningssätt) och viseringar. Informationsteknik Digitalt lagrad information blir allt viktigare i spanings- och utredningsarbetet. Den gemensamma nämnaren för den IT-forensiska verksamheten på SKL är idag digital teknik med undersökningar som är data-, bild-, video- och/eller ljudrelaterade. Hos oss utförs analys på udda och komplexa ärenden som kräver kvalificerad analysteknik och ett nära samarbete mellan forensiker och olika experter. Huvudsysslan är dock utvecklingsverksamhet där SKL tar fram och för ut nya metoder och verktyg till polismyndigheterna för att förenkla, möjliggöra och kvalitetssäkra analysarbetet som utförs lokalt. Bild Bildmaterial som undersöks består huvudsakligen av video och bildmaterial från övervakningssystem, mobiltelefoner och spaningsmaterial. Fokusområden är bildjämförelser (vem/vad är det på bilden?), skattning av personers längd, teknisk analys, restaurering, kameraidentifiering (togs bilden med den omstridda kameran?) och äkthetsundersökningar. Ljud Hörbarhetsförbättring är en vanlig önskan från våra uppdragsgivare. En teknisk analys av utrustning eller inspelningsförfarande samt utredningar om en inspelning är manipulerad eller inte är andra vanliga frågeställningar. Foto Fototeknik används vid både dokumentation, spårsäkring och spårextrahering av t.ex. fingeravtryck och skoavtryck. Detta görs med hög detaljåtergivning i den synliga delen av spektrumet men även i ultraviolett och infrarött ljus. Antal ärenden 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Dokument- och informationsteknikenheten Urkund Handstil, tal Digitala bevis Data Förutom framtagning av information kan undersökningarna även handla om att återskapa lösenord, undersöka elektronik och restaurera skadad lagringsmedia. 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År 24

Dokument- och informationsteknikenhetens enhetsledning (fr.v.): Sabine Rütten (enhetschef), Helene Andersson, Håkan Bergstedt och Peter Bergström. Nytt under Sedelförfalskningar Ungefär hälften av de sedlar som un dersöks i gruppen är svenska. Övriga undersökningar fördelar sig enligt följande: 15% EURO, 15% USD och 20% övriga valutor; främst CNY (Kina), GBP (Storbritannien) och NOK (Norge). Det som var anmärkningsvärt under var att andelen övriga valutor ökat avsevärt jämfört med 2008. Somaliska handlingar Under året har försök gjorts för att utöka laboratoriets kunskap om somaliska handlingar i syfte att sedan kunna avgöra äktheten på dessa. Tillgången på referens- och informationsmaterial är dock tyvärr så låg att SKL beslutat att tills vidare inte undersöka handlingar från Somalia. Irakiska handlingar Under året har delvis på SKL:s intitiativ, och genom EU:s försorg en s.k. fact-findingresa genomförts till Irak. Syftet var bl.a. att utöka kunskapen om irakiska handlingar och få ökad tillgång till säkra och tillförlitliga referenser. Resecheckar Under har ett stort antal ärenden med falsktryckta resecheckar inkommit. Ärendena kommer från ett flertal polismyndigheter runtom i Sverige. Många av resecheckarna kan genom framställningssätt och överensstämmande defekter bindas samman. Privata ärenden Ärenden från privata uppdragsgivare gällande urkundsundersökningar har i viss mån åter kunnat genomföras under året. Detta ger en bra bredd på gruppens ärendetyper. Kameraidentifiering av DV-kameror Ett projekt för att ta fram en metod för att kunna fastställa om en DV-film har framställts med en omstridd kamera eller inte. Restaurering av digitalt bild och videomaterial Ett projekt för att återskapa raderat och delvis överskrivet bild- och videomaterial. Klädprojektet Ett projekt för att ta fram statistik gällande klädkombinationer för fot-, ben- och överkroppskläder. Kläderna har klassificering efter färg och kategori, t.ex. röd jacka. Målet är att ta fram en databas som kan användas som underlag i jämförande undersökningar. Restaurering av skadad lagringsmedia Under året har utrustning införskaffats för att kunna återställa fysiskt skadad lagringsmedia såsom hårddiskar och olika typer av minneskort. Kvalitetsarbete Ett flertal projekt har genomförts för att ta fram standardförfaranden, instruktioner och andra kvalitetsdokument. En viktig del har varit att identifiera och analysera delmoment i resultatvärderingen. Manipulerade kortautomater och kassaterminaler Bedragarnas utveckling av skimmeranordningar fortsätter med inbyggda manipulerade system i tankautomater, sändande utrustningar och naturtrogna skal som snabbt kan placeras över kassaterminaler. Lösenordsåterskapning SKL har utvecklat en metod för att återskapa lösenord, och ett projekt har påbörjats med att implementera systemet i BasA-nätet så att det även blir tillgängligt för polismyndigheternas IT-undersökare. Avancerad virusbeskrivning En ny typ av undersökning har införts där analysen går ut på att avgöra och beskriva på vilket sätt så kallad elak kod (virus, trojaner, etc.) påverkat undersökningsmaterialet. Manipulation av elektroniska system i bilar En ökande ärendeandel utgörs av utrustning för att stjäla moderna bilar, där man med olika tekniska hjälpmedel lyckats låsa upp bilar och avaktivera såväl larmsystem som startspärrar (så kallade immbolizers). Cardsharing SKL har analyserat utrustningar som använts för så kallad cardsharing, det vill säga delning av ett eller flera digital-tv abonnemang mellan olika hushåll där således flera mottagare delar ett programkort till digitalboxar via nätverk. Stora datamängder Vi har under året noterat en ökning av ärenden med mycket stora datamängder där man skapat diskvolymer från ett antal hårddiskar fördelade på ett flertal datorer och servrar. Lagringen har bland annat varit avsedd för fildelning. 25

Droganalysenheten Antal ärenden: 23 342 Antal medarbetare: 61 Vid Droganalysenheten arbetar vi med att identifiera och analysera olika typer av narkotika- och dopningsbeslag, liksom gifter och illegal alkohol. Evidenzer, som är Polisens bevisinstrument för alkoholutandningsprov, kalibreras på enheten. Vätskor, pulver och tabletter Ett prov som består av pulver, tabletter eller vätska analyseras för att ta reda på om, och vilken typ av, narkotika, dopningspreparat eller läkemedel det innehåller. Beträffande läkemedel och dopningspreparat bedöms även yttre kännetecken som färg, diameter, höjd, vikt, prägling med mera. Jämförelser av narkotika Jämförelser av olika typer av narkotika utförs för att bedöma om preparaten har ett gemensamt ursprung, det vill säga om preparaten kommer från samma (illegala) tillverkare eller tillverkningssats. I andra fall vill uppdragsgivaren ha klassificeringar av narkotika för att använda som spaningsinformation om hur narkotika sprids i landet. Informationen används även i det internationella samarbetet mot narkotika. Växtmaterial Misstänkt cannabis eller cannabisharts undersöks makroskopiskt och mikroskopiskt. Ytterligare analys bekräftar identifikationen av cannabis. Halten av den aktiva substansen THC kan också bestämmas. I många fall kan även av göras om preparaten kommer från samma tillverkare. Andra typer av narkotiska växtmaterial som undersöks och analyseras är opium, kat, svampar, kaktusar med mera. Internetdroger Bland de olika droger som bjuds ut till försäljning via Internet finns många preparat som innehåller ämnen som liknar narkotikaklassade substanser, men som på grund av en liten förändring i den kemiska strukturen inte kan klassas som narkotika ännu. När SKL får in prover som innehåller nya substanser undersöks de noga för att fastställa deras kemiska struktur. Data lämnas sedan vidare till Folkhälsoinstitutet som föreslår eventuell klassning som hälsofarlig vara eller narkotika. Gift Frågeställningarna här kan vara mycket varierande och ibland krävs ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete för att kunna besvara en frågeställning gällande t.ex. om material i ett ären de innehåller eller har tillsats en giftig/narkotisk substans. Alkohol Här avgörs till exempel om ett beslag innehåller hembränd sprit, kemiskt tillverkad sprit eller renaturerad teknisk sprit. Även undersökningar av mäsk utförs, och en analys av aktivt kol kan ge besked om materialet har använts för sprittillverkning. Jämförande analyser utförs för att kunna svara på frågan om spriten kommer från samma tillverkningssats. Evidenzer SKL ger telefonsupport och utbildning på Polisens bevisinstrument Evidenzer för alkoholutandningsprov. Dessutom kontrolleras och kalibreras instrumenten samt administreras den databas som innehåller data från alla alkoholutandningsprov. Droganalysenheten (utom narkotika) Droganalysenheten (narkotika) 700 25000 Antal ärenden 600 500 400 300 200 Alkohol Gift Utandningsalkohol Antal ärenden 20000 15000 10000 Narkotika 100 5000 0 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År År 26

Droganalysenhetens enhetsledning (fr.v.): Åsa Klasén, Mikael Hellgren, Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef), Lotta Rapp och Per Lundquist. Nytt under EDPS Under godkändes projektansökan för projektet EDPS som kommer att starta under 2010. European Drugs Profiling System (EDPS) är ett treårigt EU-finaniserat projekt med målsättningen att utveckla ett uthålligt europeiskt system för profilering (jämförelse) av narkotika (se även sidan 8). I projektet deltar polis och forensisk expertis från Sverige, ytterligare sex europeiska länder, Australien, samt representanter från Europol. Sverige har genom SKL varit projektledare för flera internationella profileringsprojekt, men för EDPS är det Nederländerna som står för projektledningen. Ett viktigt delmål på den forensiska sidan är att implementera en metod för profilering av ecstasy (MDMA). Spice Under året har gåtan kring Spice/spiceliknande produkter lösts och det har uppdagats att man tillsatt syntetiska cannabinoider till växtblandningarna. De ingående växterna i sig stod alltså inte för de cannabisliknande effekterna utan var ett villospår som Sverige och de flesta andra länder tidigare följde. Den 15 september narkotikaklassades flera av de syntetiska cannabinoiderna och en del av enhetens arbete har under året inriktat sig på att fastställa dessa substanser. Antalet ärenden innehållande dessa substanser har ökat kraftigt. Ny metod för identifiering av organiska substanser Under har ett projekt för framtagande av en ny vätskekromatografisk metod genomförts vid Droganalysenheten. Den kommer framförallt att användas för identifiering av dopningsmedel samt GHB och GBL. Den nya tekniken innebär i korthet att analystiden förkortats till cirka 20 procent samt att det blir möjligt att haltbestämma material innehållande dopningsmedel. GIOS/nya substanser som klassades GIOS (gruppen för identifikation av okända substanser) är en grupp kemister med hög kompetens som har behörighet att utreda och fastställa identitet på nya substanser. har GIOS utrett ett tiotal narkotiska substanser, till exempel 4-AcO- DMT (en form av psilocin, vilken finns i vissa svampar), 4-fluoramfetamin, butylon och metedron. Trenden är att nya substanser plötsligt kommer in i stora mängder. Så var fallet med butylon, 4-fluoramfetamin, mefedron och metedron. De tre sistnämnda narkotikaklassades under, medan butylon klassades den första februari 2010. 27

Kemi- och teknikenheten Antal ärenden: 4 504 Antal medarbetare: 68 Vid Kemi- och teknikenheten utförs främst olika typer av jämförelser, exempelvis fingeravtryck, fibrer, skospår, däck, inbrottsverktyg, explosivämnen, färger, glas, kulor med mera. Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras sida vid sida. Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern, och vid Kemi- och teknikenheten finns den samlad. Det innebär att vi har ett nära samarbete med både Polisen och övriga enheter inom SKL. Många ingående specialiteter ger ett övergripande spektra, vilket innebär att vi ofta samarbetar över enhets gränserna i olika ärenden. Detta ställer extra stora kompetenskrav på de forensiker som arbetar vid vår enhet. Här finns många års kompetens och erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i det resonemang kring resultatvärdering som ligger till grund för ett sakkunnigutlåtande. När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser och undersökningar, utan man bör först fundera över vad SKL kan och ska göra. Vad är mest intressant ur rättssynpunkt och vad ger starkast bevisvärde i just det här fallet? Kan och bör SKL göra något mer? Samarbete och en bra dialog mellan Polis, Åklagare och SKL ger bättre och robustare utredning. Enhetens medarbetare deltar även i ett europeiskt samarbete för att fort löpande utveckla verksamheten. Förutom jämförelser av olika slag utförs bland annat följande undersökningar vid Kemi- och teknikenheten: Fiberplastfusioner Fiberplastfusioner kan uppstå vid en kollision när en textil yta, till exempel kläder, med kraft träffar plastdetaljer utanpå eller inuti en bil, varvid friktion uppstår mellan materialen. Textilierna kan då överföra material i form av textilfibrer till olika plastdetaljer i eller utanpå bilen, och plasten från bilens plastdetaljer kan överföras till de textila ytorna. Dessa spår kan till exempel användas till att avgöra vem som satt på förarplatsen vid krocktillfället. Vapenundersökningar Vapengruppen svarar bland annat på tekniska frågeställningar vid undersökningar av till exempel skjutvapen som tillvaratagits i brottsliga sammanhang. Bestämning av skjutavstånd och inmätning av kulbanor på skottplatser är exempel på undersökningar som utförs av gruppens medarbetare. Fingeravtryck Fingeravtrycksverksamheten arbetar med framkallning, respektive jämförelse, av fingeravtryck. Fingeravtrycket har varit, och kommer med största sannolikt att vara, ett av de viktigare bevisen inom brottsutredningar. Vi arbetar fortlöpande med metodutveckling inom Fingeravtrycksgruppen för att förbättra vår verksamhet. Brottsförebyggande SKL arbetar inte bara med att lösa brott, utan även i många sammanhang brottsförebyggande. Ett exempel är framtagning av sedelskyddsfärg. Färgen finns i ampuller som förvaras tillsammans med sedlarna och som utlöses och färgar in sedlarna om exempelvis värdetransporten eller bankboxen utsätts för åverkan. Området utvecklas ständigt för att öka säkerheten och spårbarheten (det vill säga möjligheten att avgöra från vilken penningtransport de infärgade sedlarna härrör). Kemi- och teknikenheten 1200 Vapen 1000 Kemi Antal ärenden 800 600 400 Brand Fingeravtryck Spår 200 Morfologi 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År 28

Kemi- och teknikenhetens enhetsledning (fr.v.): Anders Isaksson, Inger Granstam, Anna Nilsson, Lena Hallberg, Helene Hed och Roger Carlsson (enhetschef). Nytt under Glas i kyckling Under inkom drygt 100 material med anknytning till de i media uppmärksammade händelserna med glas i bland annat kyckling. Förutom glasanalyser blev det i några fall aktuellt med undersökning av plast, kristaller, sammanpassning med mera. IONSCAN 500DT och Sabre EXV Två nya instrument för detektion av explosivämneskomponenter har inköpts till Kemigruppen. Båda instrumenten är baserade på IMS (Ion Mobility Spectrometry)-teknologi och kompletterar gruppens övriga detektionssystem. Sabre EXV är ett bärbart instrument som ger goda möjlighet för SKL:s medarbetare att bidra vid brottsplatsundersökningar där sprängämnen förekommit. Kvalitetstester Inom ENFSI-samarbetet anordnas varje år kvalitetstester inom olika verksamhetsområden. arrangerade SKL ett test för fiberundersökningar. SKL bidrog även till test för skoavtrycksundersökningar. I dessa tester deltog ett sextiotal laboratorier i Europa. Effektivisering Under har enheten arbetat med att genomlysa verksamheten för att därigenom se hur man på ett bättre och effektivare sätt ska kunna bistå rättsväsendet med forensisk kompetens. NORDAKT-certifiering NORDAKT är det nordiska samarbetet för certifiering av fingeravtrycksexperter och har funnits sedan 2004. För att bli certifierad krävs att man besitter en omfattande kompetens inom fingeravtrycksområdet i dess helhet. Detta innebär krav på att man dels måste arbeta inom något av de nordiska ländernas polisväsenden, dels att man till största delen arbetar med fingeravtrycksidentifiering. Man måste också ha utfört ett godkänt specialarbete inom området och klarat dels ett skriftligt och dels ett praktiskt prov inom fingeravtrycksundersökningar. Certifieringen man får gäller sedan i fem år, varefter man måste återcertifieras. I mars arrangerades en NORDAKT-certifiering vid SKL, där bland annat en av SKL:s medarbetare, Malin Helgesson (fotografiet till vänster), certifierades. Vid samma tillfälle återcertifierades också ett antal fingeravtrycksexperter från Kripos i Norge, NBI i Finland, Kriminalteknisk Center i Danmark och Rikskriminalpolisen (RKP) och Polisen i Sverige. 29

Förvaltning och service Antal DoIT-ärenden: 4 706 Antal medarbetare: 33 Förvaltning och service uppgift är att frigöra tid för den operativa verksamheten genom att ge administrativ support. Enhetsadministratörer Till varje operativ enhet, samt till ledning och stab, finns enhetsadministratörer kopplade. Administratörernas huvudsakliga uppgift är att bistå enhetsledningarna och därmed frigöra tid för den operativa verksamheten. Huvudsakliga arbetsuppgifter är inköp, fakturahantering, konferenslogistik, resebokningar samt statistik. IT-förvaltning SKL:s verksamhet kräver väl fungerande datasystem och IT-utrustning. I gruppen finns det systemutvecklare, systemförvaltare och IT-tekniker som arbetar för att tillgodose dessa krav. Utöver utveckling och förvaltning av system så ansvarar IT-förvaltningen för beställningar av IT-utrustning, teknisk support och installation. Support hanteras i första hand av PVIT (Polisväsendets ITservice). SKL-specifika IT-lösningar, exempelvis instrumentnätverket, hanteras lokalt. IT-förvaltningen deltar i projekt där systemstöd efterfrågas. Laboratoriedisk Här rengörs materiel som används vid analyser på de operativa enheterna. Beredning av lösningar och reagenser sköts även av laboratoriediskens personal. Personal- och ekonomiservice Personal- och ekonomiservice administrerar personal- och ekonomiärenden. Medarbetarna är också kontaktpersoner mot PAC (Polisens Administrativa Center). Personalservice hanterar även administrationen kring SKL:s kompetensförsörjning, KUB. Ekonomiservice sköter centrala inköp samt fakturahantering. Utbildningsadministration SKL har en mycket omfattande utbildningsverksamhet inom kriminalteknik. Utbildningsadministrationen sköter all administration kring studiebesök, kurser och konferenser (se mer om utbildning på sidorna 16 17). Stödet består av schemaläggning av kurser, lärarbemanning, kallelser och utvärderingar. Även vid examinationer av SKL:s medarbetare bistår utbildningsadministrationen kvalitetsansvarig med administrativt stöd. Utbildningsadministrationen administrerar även introduktionsutbildningar, aspirantutbildningar och examinationer i KUB. Ärendeservice I denna grupp ingår diarium, arkiv och vaktmästeri. På diariet hanteras och registreras inkommande och utgående skrivelser/försändelser. Efter registrering överlämnas begäran om analys samt insänt undersökningsmaterial till berörd grupp/enhet på SKL. Diariejouren är en av kontaktytorna gentemot SKL:s uppdragsgivare där bl.a. inkommande e-post till SKL:s myndighetsbrevlåda och övriga frågor hanteras av registratorerna. Arkivarien ansvarar för att arkivering och gallring sker enligt Riksarkivets anvisningar, samt bistår med råd och stöd och riktlinjer för dokumenthanteringsfrågor. Vaktmästeriet ansvarar för SKL:s post och pakethantering, avfallsåtervinning, tjänstebilar och kontorsmöbler samt för den dagliga tillsynen av gasanläggningen som SKL delar med Rättsmedicinalverket (RMV). Vaktmästeriet utför också enklare hantverksarbeten. 30

Förvaltning och service enhetsledning (fr.v.): Rikard Gunzenheimer, Titti Bäckström (enhetschef) och Desirée Eriksson. DoIT ett elektroniskt ärendehanteringssystem för administrativ support DoIT är ett elektroniskt ärendehanteringssystem som används internt inom SKL för att anmäla önskemål om administrativ support. Systemet är knutet till intranätet där anmälan görs via olika webbformulär. I samband med att uppdragsgivaren fyller i och skickar sin anmälan blir ärendet dokumenterat, och uppdragsgivaren kan sedan kontinuerligt följa vad som sker i ärendet genom att dels se vem av administratörerna som handlägger det, dels hålla sig uppdaterad om ärendets status genom att läsa administratörens noteringar om vad som gjorts. Systemet innebär en stor trygghet och spårbarhet för både uppdragsgivare och administratörer. DoIT innebär också att man har möjlighet att ta fram statistik över behovet av olika typer av administrativt stöd, mäta tidsåtgången för olika typer av ärenden och eventuella väntetider, samt få en överblick över administratörernas behov av kompetensutveckling. Under utfördes totalt 4 706 st DoIT-ärenden; 1 815 st av dessa utfördes av våra administratörer, medan 2 891 st utfördes av IT-förvaltningen och vaktmästeriet. Nytt under Administration kring internationell verksamhet Under det svenska EU-ordförandeskapet har enhetsadministratörerna arbetat mycket med administration kring internationell verksamhet. Ny modell för utveckling av IT-system IT-förvaltningen har under arbetat fram en ny modell för hur utveckling av nya IT-system ska bedrivas vid SKL. 31

Personal Personalfakta Antalet anställda vid SKL var vid årets slut 285 personer varav 68 procent var kvinnor. Under har 14 personer anställts, samtidigt som 17 har slutat. Medelåldern bland de anställda var 44 år. Av våra medarbetare är cirka två tredjedelar högskoleutbildade (se cirkeldiagram nedan) inom framförallt områdena kemi, biologi, biomedicin och olika inriktningar inom teknik. Värdegrundsarbete fastställde Rikspolisstyrelsen en polisväsendegemensam värdegrund enligt vilken organisationen ska genomföra sitt uppdrag professionellt och skapa förtroende genom att vara engagerad, effektiv och tillgänglig. Vid SKL har vi under genomfört aktiviteter på alla nivåer för att skapa en gemensam syn i syfte att utveckla verksamheten med värdegrunden som stöd. Detta arbete är inte att betrakta som ett projekt med en satt tidsplan, utan kommer att pågå alltjämt framöver. Fortsatta aktiviteter är planerade för 2010. Kompetens SKL har under flera års tid arbetat med att utveckla ett system för introduktion, kompetenssäkring och utveckling av medarbetare. Systemet, som kallas KUB (Kompetens Utveckling Behörighet), är integrerat med de viktigaste kraven från kvalitetssystemet kombinerat med tydlighet i karriärutveckling och lönesättning. Systemet omfattar operativa befattningar och har under utvecklats till att även omfatta administrativa befattningar, inklusive chefer. Alla våra nyanställda genomgår ett allmänt och ett befattningsspecifikt introduktionsprogram. För alla befattningar har upprättats dels en generell kompetenskravspecifikation dels en ämnesspecifik kravspecifikation. För vissa operativa befattningar krävs en skriftlig och en muntlig godkänd examination innan medarbetaren går från aspirantstadiet och får behörighet att lämna sakkunnigutlåtande. Introduktionen och den interna utbildning kan för vissa befattningar ta upp till mellan två och tre år innan efterföljande examination. De medarbetare som var anställda innan KUB-systemets införande (2006) har samtliga nu genomgått examination. För att fortsatt säkerställa kompetensen ska en förnyad examination ske vart sjätte år. En utvärdering av KUB-systemet påbörjades i slutet av för att följa upp funktionen och effekten av systemet, samt för att identifiera områden för förbättring. Utvärderingen genomförs av en extern aktör och omfattar medarbetarna i den operativa verksamheten. Rekrytering/lön SKL har under några års tid haft stora rekryteringar som de senaste åren stagnerat då vi bedömer att personalstyrkan är i balans med de krav som ställs på vår verksamhet. För att bland annat effektivisera den administrativa rekryteringsprocessen har SKL under inhandlat rekryteringsverktyget Offentliga jobb. Som ett ytterligare stöd i rekryteringsarbetet har vi låtit en HR-handläggare utbildas i Thomassystemet. Avsikten är att instrumentet ska var en del i helhetsbedömningen vid rekryteringar. SKL tillämpar individuell lönesättning, och för olika befattningar görs en helhetsbedömning av medarbetarnas djup och bredd i ansvar och behörigheter (i enlighet med vårt KUB-system). Vid lönerevisionen tillämpade vi för andra gången lönesättande samtal för SACO-anslutna medarbetare. För att öka förståelsen och kunskapen om det lönesättande samtalet har vi genomfört en partsgemensam utbildning för SACOmedlemmar vad gäller löneprocessen. Arbetsmiljö och hälsa Det arbetsmiljöarbete som inleddes under 2008 har i princip genomförts under. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har organiserats utifrån ett SKLperspektiv, vilket också har dialogförts med Arbetsmiljöverket. Samtliga chefer och skyddsombud har genomgått arbetsmiljöutbildning, och kompetensen inom arbetsmiljöområdet har stärkts som helhet. En skriftlig fördelning av arbetsuppgifter som ger en tydlighet inom arbetsmiljöområdet har genomförts för enhetschefer och gruppchefer. En viktig del i detta arbete har varit undertecknandet av ett nytt samverkansavtal som stärker den arbetsmiljöprocess som påbörjats. Utbildningsnivåer Ej högskoleutbildning Högskoleutbildning < 3 år Högskoleutbildning >= 3 år Forskarutbildning 32

Personaldirektör Leif Clemedtson och HR-handläggare Maria Öryd-Ring. Arbetsmiljöverket konstaterade vid sitt återbesök hösten att vi genomfört förelagda åtgärder samt lyft vårt arbetsmiljöarbete till en ny nivå. Bland annat noterades att hela organisationen har ett bra gemensamt förhållningssätt till arbetsmiljöfrågor. SKL strävar fortsatt efter att stödja medarbetarna i deras hälsoarbete. Vi har ett utvecklat hälsostöd med bland annat subventionerade träningskort, ett eget gym, subventionerad massage och gruppgemensamma fysiska aktiviteter där möjligheter finns att nyttja uttag av en så kallad friskvårdstimme i veckan. SKL:s hälsoinspiratörer är navet i de frivilliga aktiviteterna. Bland annat har lagtävlingar genomförts med syfte att få fler medarbetare att motionera. Förmånerna och aktiviteterna nyttjas på många håll flitigt och cirka en tredjedel av medarbetarna har deltagit i dessa aktiviteter. Sjukfrånvaron är för närvarande 2,7 procent. Chefs- och ledarskap SKL är med i RPS satsningar på ett utvecklat chefs- och ledarskap. Framför allt har vi satsat på det som benämns det direkta ledarskapet för våra chefer. Sex chefer har genomgått och är klara med sin utbildning, medan tre för närvarande går utbildningen och två kommer att påbörja sin utbildning under våren 2010. En chef går också för närvarande sin utbildning i det indirekta ledarskapet. Jämställdhet SKL har under året köpt in lönekartläggningsinstrumentet lönevågen för att lättare kunna arbeta med löneanalyser utifrån ett genusperspektiv. En arbetsgrupp har tillsatts för att i ett första steg poängbedöma varje befattning enligt lönevågens kriterier. När poängbedömningen är klar ska resultatet av analysen eventuellt leda till åtgärder om osakliga löneskillnader upptäcks. Förslag till åtgärder kommer därefter att omhändertas vid de lokala löneöversynsförhandlingarna. SKL har under året rekryterat en kvinnlig enhetschef, vilket innebär att SKL:s ledningsgrupp numera utgörs av sex kvinnor och fyra män (fördelningen under 2008 var fem kvinnor och fem män). Under 2010 ska en ny plan för mångfald och likabehandling processas fram. 33

Resultat- och balansräkning Resultaträkning Belopp i tusen kronor Verksamhetens intäkter 2008 Intäkter av anslag 209 487 197 452 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 8 973 9 370 Intäkter av bidrag -234 862 Finansiella intäkter 222 1 593 Koncerninterna intäkter 5 091 10 006 Summa verksamhetens intäkter 223 539 219 283 Verksamhetens kostnader 2008 Kostnader för personal -129 400-128 781 Kostnader för lokaler -32 506-31 558 Övriga driftskostnader -43 936-45 253 Finansiella kostnader -561-3 034 Koncerninterna kostnader -3 319-4 295 Ej omförd reavinst-/förlust 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar -14 073-14 373 Summa verksamhetens kostnader -223 795-227 294 VERKSAMHETSUTFALL -256-8 011 Balansräkning Belopp i tusen kronor Tillgångar År avrundat -12-31 År avrundat 2008-12-31 Immateriella anläggningstillgångar 149 82 Materiella anläggningstillgångar 61 517 71 508 Varulager m.m. 4 132 2 541 Fordringar 7 542 6 068 Periodavgränsningsposter 7 404 11 255 Avräkning med statsverket -10 456-25 193 Kassa och bank 15 113 28 997 Summa tillgångar 85 401 95 258 Kapital och skulder År avrundat -12-31 År avrundat 2008-12-31 Myndighetskapital 610-6 378 Avsättningar 318 0 Skulder m.m. 74 675 90 727 Periodavgränsningsposter 9 798 10 909 Rapposteringsdifferens 0 0 Summa kapital och skulder 85 401 95 258 34

Ekonomi SKL har under år via effektivisering, ökat kostnadsmedvetande och besparingar lyckats sänka eller bibehålla kostnadsnivån trots en ökad ärendeinströmning. Produktiviteten har totalt sett ökat. Arbetet med att utveckla verksamhets- och budgetplaneringen till att omfatta treårsperioder har fortsatt, liksom att utveckla och effektivisera verksamheten genom att öka medarbetarnas delaktighet och engagemang. Resultat- och balansräkningen på motstående sida visar värden enligt SKL:s bokföring per utgången av år. Hänsyn har inte tagits till omföringar som sker på central nivå i samband med sammanställningen av Polisens gemensamma bokslut. Finansiering Verksamheten vid SKL finansieras till största delen av anslagsmedel från Rikspolisstyrelsen. Till detta kommer inkomster från fakturering för bland annat uppdragsutbildningar (i huvudsak riktade mot Polisen) och uppdragsärenden från andra än rättsväsendets myndigheter. Ekonomidirektör Billy Edquist. Kommentarer till resultaträkningen Ökningen av intäkter från anslag beror delvis på en ökad tilldelning. Det totala medelsbehovet har även finansierats med anslagssparande från föregående år. Detta gör att anslagstilldelningen blir lägre än vad annars skulle varit fallet. Detta i sin tur gör att årets verksamhetsutfall blir svagt negativt. År uppgick verksamhetens intäkter till totalt 223,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4,3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Intäkter av anslag uppgick till 209,5 miljoner kronor, en ökning med 12,0 miljoner kronor. De fakturerade inkomsterna uppgick till 13,8 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6,4 miljoner kronor. Besparingar inom Polisen avseende utbildning medförde att intäkterna från intern fakturering minskade med 4,9 miljoner kronor till 5,1 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader minskade under året med 3,5 miljoner kronor. Effektiviseringar och besparingar medförde att kostnaderna för personal endast ökade med 0,6 miljoner kronor inklusive löneökningar. Övriga driftskostnader minskade med 1,3 miljoner kronor. Kostnader för lokaler ökade med 0,9 miljoner kronor, varav en ökad hyreskostnad står för 0,8 miljoner kronor. Nya avtal gällande elektricitet och städning minskade kostnaderna med 0,1 respektive 0,5 miljoner kronor. Sammantaget har alltså personalkostnaderna ökat mycket marginellt och driftskostnaderna minskat trots prisökningar och en större ärendeinströmning. Antalet inkomna ärenden ökade med cirka 9 procent jämfört med föregående år, framförallt skedde ökningen inom DNA-området. De finansiella kostnaderna har under året minskat med 2,5 miljoner kronor, vilket är en effekt av sänkta räntor och en lägre lånenivå. Kommentarer till balansräkningen De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången av år till 85,4 miljoner kronor. Drygt 70 procent av dessa utgörs av materiella anläggningstillgångar. I samband med flytten till Garnisonsområdet år 2001 finansierades en rad anpassningar i det nya huset med lån. Under år 2006 hanterades anpassningar av den nya tillbyggnaden på motsvarande sätt, och vid utgången av år 2008 var dessa anläggningstillgångar totalt bokförda till 40,5 miljoner kronor. Årets anskaffning av nya anläggningstillgångar bestående av olika instrument och installationer uppgick till 5,5 miljoner kronor, och vid utgången av året uppgick det bokförda värdet för dessa till 20,9 miljoner kronor. Besparingsåtgärder under år har inneburit att en del nyinvesteringar skjutits framåt i tiden. Majoriteten av investeringarna i anläggningstillgångar finansieras av lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån uppgick vid utgången av år till 60,6 miljoner kronor. Varulagret har ökat med 1,6 miljoner kronor jämfört med föregående år, i huvudsak beroende på ökade inköp av material och kemikalier för att säkerställa DNA-verksamheten. 35

Artiklar och deltagande i kon Interna rapporter Under har nio interna rapporter sammanställts. Dessa redovisas på sidan 15. Examensarbeten Tre examensarbeten utförda vid SKL har lagts fram under året. Dessa redovisas på sidan 15. Konferenser Under har SKL deltagit aktivt (med posters eller föredrag) i flera internationella konferenser. Några exempel är: th 30 & 31 st ENFSI DNA Working Group Meeting (Lissabon och Edinburgh) th 5 European CODIS (ENFSI) Users Meeting (Lissabon) th 36 & 37 th EDNAP Meeting (Lissabon och Edinburgh) International Symposium the Future of Forensic Bioinformation (Oxford) th 5 European Academy of Forensic Science (EAFS) Meeting (Glasgow). (se även sidan 37) Medicinska Riksstämman (Älvsjö/Stockholm) ENFSI Working Group Meeting for Fire and Explosions (Haag) ENFSI European Fibres Group Meeting (Berlin) Skolan brinner, konferens anordnad av Svenska brandskyddsföreningen Svenska narkotikapolisens utbildningskonferens (Göteborg) Sverige mot narkotika (Örebro) Svenska narkotikapolisens halvårskonferens (Jönköping) th 9 ENFSI-DIWG, Digital Imaging Working Group Meeting (London) th 9 ENFSI EDEWG (the European Document Experts Working Group) Business Meeting (Zürich) Tredje årliga mötet; workshop vid SKL om DNA-undersökningar tillsammans med det finska forensiska DNAlaboratoriet vid NBI (National Bureau of Investigation) Vetenskapliga artiklar De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats för granskning under året inkluderar: J. Andrasko: Some Examples of Applications of a Micro Thermal Desorption Device in the Forensic Laboratory. Journal of Forensic Science 54, 5 (): 1055 1058. T. Höglund: Digital Camera Identification A Brief Test of a Method Based on the Sensor Noise. Journal of Forensic Science, Vol. 59, No. 5,. R. Ansell, W. Banicki: The Future of Forensic Human Identification Tools. Problems of Forensic Sciences, LXXX: 471 478. J. Hedman, A. Nordgaard, B. Rasmusson, R. Ansell, P. Rådström: Improved Forensic DNA Analysis through the Use of Alternative DNA Polymerases and Statistical Modeling of DNA Profiles. BioTechniques, ; 47 (5): 951 958. Ett flertal andra artiklar har dessutom publicerats i fackpress av olika slag. 36

ferenser SKL:s postrar som presenterades vid EAFS Integration of Rape Case Related Information in the Electronic Communication between the Swedish Police and the Forensic Laboratory Joakim af Forselles, Sylvia von Eckardstein, Yvonne Stegeryd, Madelen Svanström och Ricky Ansell Using Alternative DNA Polymerases to Combat PCR Inhibitors in Crime Scene Samples Johannes Hedman, Anders Nordgaard, Birgitta Rasmusson, Ricky Ansell och Peter Rådström Variation in Amylase Activity and the DNA Content of Saliva Johannes Hedman, Erik Dalin och Ricky Ansell Single DNA Analysis Approach of Crime Scene Samples Linda Albinsson, Ricky Ansell och Weine Drotz Inventory of Stains in the Swedish National DNA Database in After Ten Years in Action Karin Hedberg, Christina Widén och Ian Jamieson Image Comparisons and Population when Using Likelihood Ratio Klas Brorsson Läthén och Tobias Höglund Study of an ATR Objective as a Co-operation Project between Forensic Laboratories of Finland and Sweden Saani Martilla, A. Paananen och Anna Ahlsten Andersson Prevalence of Sole Patterns Jenny Elmqvist, Åsa Johansson, Therese Stattin, Anders Nordgaard och Maria Ledin Tool Mark Examination in Drug Investigations Maria Ledin och Jenny Elmqvist Development of Fingerprints on Glossy Porous Surfaces Using Powder. How Does It Influence Further Treatment with DFO, Ninhydrin and PD? Sofie Svensson, Birgitta Jansson och AnnKristin Malmefjäll An Analysis of Smokeless Powder from Inside of Firearms Barrels and a Comparison with Grains of Smokeless Powder from Clothing Jan Andrasko Underground Manufacturing A New Trend in the Doping Area Ann-Kristin Ljung och Anna Zackrisson Strategic Overview of Amphetamine Profiles from the Collaborative Harmonised Amphetamine Initiative (CHAIN) Project Laura Aalberg, Kjell Andersson, Johan Dahlén, J.w. Hulshof, K. Jalava, C. Priddis, T. Rössler, N.W. van der Stelt, A. Ward och M. White A Summary of the Collaborative Harmonised Amphetamine Initiative (CHAIN) Project Laura Aalberg, Kjell Andersson, Johan Dahlén, J.w. Hulshof, K. Jalava, C. Priddis, T. Rössler, N.W. van der Stelt, A. Ward och M. White Rational Identification of Novel Drugs in Swedish Seizures Andreas Carlsson och Anna Stenfeldt Hennings The RFID Technology Upcoming Old School Fraud in a New Wrapper Johnny Bengtsson Camcorder Identification Using Noise Patterns Tobias Höglund Comparison of Analysis Tools in Data Recovery of Image and Video Files Klara Eklund A Method for Estimating the Body Height of a Perpetrator from CCTV Video Material with Non-Expertise Work at the Scene Per Brolund och Peter Bergström Some Examples of Applications of a Microthermal Desorption Device in the Forensic Laboratory Jan Andrasko 37

Swedish National Labora The main function of SKL is to act as an impartial expert body in investigations of criminal matters on behalf of the judicial system. This requires state of the art analytical and exploratory equipment and a highly trained workforce with the necessary competence to carry out forensic investigations and evaluations and apply the results in a judicial context. SKL is accredited according to ISO/IEC 17025 for the majority of our operations. The SKL competence assurance system CDA (Competence, Development and Authority) ensures that all personnel have the right competence for their tasks. We also conduct research and development and work with information, training, support and service in all aspects of forensic science. The work carried out within ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes) has positioned us at the international forefront. SKL is a state funded independent laboratory under the Swedish National Police Board. As such, SKL is the expert body of the national police organisation and is in close collaboration with a number of police authorities. Our employees are not police officers but specialists in their respective fields. Most employees have an academic degree supplemented with an extensive internal training programme. The majority of the forensic investigations at SKL are carried out on behalf of the judicial system, i.e. the police, prosecutors and courts of law, in matters relating to a criminal act. Research and Development Investigation and Analysis Training and Information Support and Service We also undertake assignments or investigations on behalf of individual clients. One example is the forensic handwriting identification carried out on behalf of the judicial system in Iceland. All individual assignments are subject to a charge. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL SE-581 94 Linköping Phone +46 13 24 14 00, Fax +46 13 14 57 15 skl@skl.polisen.se www.skl.polisen.se 38

tory of Forensic Science SKL Short Facts on SKL for The Swedish National Laboratory of Forensic Science SKL is located at Garnisonen in Linköping. SKL employs a total of 285 people in five units and staff officers. 32 percent are men and 68 percent are women. Average age: 44 years No. of assignments in total: 88,284 Chemistry and Technology Unit Scope of activities: Traditional forensic investigations such as fingerprints, fibres, shoe prints, firearms and tools as well as arson, explosives, glass and paints No. of assignments: 4,504 No. of employees: 68 Forensic Document and Information Technology Unit Scope of activities: Different types of information carriers from handwriting and documents to computers No. of assignments: 2,390 No. of employees: 36 Administration Unit Scope of activities: Facilitates other operations by providing support on IT, finance, registration, staff administration, archiving, education and other administrative issues No. of internal administrative assignments: 4,706 No. of employees: 33 Drugs Unit Scope of activities: Narcotics and doping agents, toxins, illegal alcohol and evidential breath analysing Evidenzer No. of assignments: 23,342 No. of employees: 61 Biology Unit Scope of activities: DNA analyses in criminal matters and management of DNA registers No. of assignments: 58,048 No. of employees: 73 39

Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 581 94 Linköping Tel 013-24 14 00 Fax 013-14 57 15 skl@skl.polisen.se www.skl.polisen.se Tryck: Intellecta infolog, 2010. 40