Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Transkript

1 Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet med vision om att vara ett av världens främsta forensiska laboratorier. Under 2011 påbörjades ett omfattande arbete för att förbättra SKL:s handläggningstider, vilket har fortsatt under Detta har genomsyrat hela vår verksamhet och redovisas därför ur olika aspekter i flera av berättelsens avsnitt. I avsnittet Kundfokus behandlar vi ämnet handläggningstider mer ingående genom att redogöra för de faktorer som styr hur lång handläggningstiden blir i olika ärenden. Under 2012 genomförde vi en kundradar för att undersöka hur våra uppdragsgivare uppfattar vår hantering av dna-ärenden utifrån en rad olika frågeställningar. Resultatet av undersökningen visar att våra kunder generellt sett är nöjda med vår arbetsinsats i hanteringen av dessa ärenden. I årsberättelsens inledande avsnitt ges några exempel på SKL:s spetskompetens inom olika forensiska områden. SKL har till exempel genom ett långt och gediget arbete inom resultatvärdering bidragit till att det numera finns ett stort internationellt intresse för detta område. SKL har också varit delaktig i att ta fram de nya pass- och ID-handlingar som togs i bruk 2012, och som uppmärksammats internationellt för sin höga kvalitet i fråga om dokumentsäkerhet och design. I ett avsnitt beskriver vi vårt arbete inom projektet Operativa rutiner som är ett myndighetsövergripande samarbete i syfte att skapa och säkerställa Sveriges operativa förmåga att hantera så kallade CBRNE-händelser ur ett forensiskt perspektiv. Därefter följer en genomgång av SKL:s enheter och olika verksamheter, samt en ekonomisk redovisning över året som gått. För en mer detaljerad disposition, se innehållsförteckningen på insidan av denna flik. Årsberättelse 2012 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

2 Innehållsförteckning SKL i korthet 2 Chefen har ordet 4 Internationellt samarbete 6 Exempel på SKL:s spetskompetens 8 Stödsystem för automatisk identifiering och utvärdering av viss narkotika 8 Resultatvärdering 9 Analysprocess för registertopsningar (dna) 10 Nya pass- och ID-handlingar 11 Undersökning och analys 12 Ärendestatistik 13 Stöd och service till rättsväsendet 14 Kundfokus 16 Kundradar för hantering av dna-ärenden 16 Handläggningstider 17 Exempel på större projekt under Projeket Operativa rutiner 18 Biologi 20 Dokument och informationsteknik 22 Droganalys 24 Kemi och teknik 26 Förvaltning och service 28 Forskning- och utveckling 30 Utbildning 32 Kriminalteknisk grundutbildning Information till rättsväsende och allmänhet 36 Kvalitet och miljö 38 Personal 40 Ekonomi 42 Resultat- och balansräkning 43 Publikationer och vetenskapliga artiklar 44 Deltagande i konferenser och EAFS Summary in English 46 Fotografer Marcus Andrae; fotografier på omslag, sidorna 4, 5, 8, 10, 11, 12, 13, 16, 17, 18, 19, 21, 23, 25, 27, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 38, 44 och baksidan. Johan Palm; fotografiet på sidan 36. Leif Wetterström; fotografier på omslag, sidorna 9, 14, 28, 29, 31, 37, 39, 41, och 42. Jane Palmborg; fotografi på sidan 41. European Network of Forensic Science Institutes ENFSI/ Netherlands Forensic Institute (NFI); fotografier på sidorna 6 och 45. Illustrationer istockphoto; illustration på sidorna 3 och 47. Produktion Redigering och layout; Ann-Louise Flisbäck Tryck; DanagårdsLiTHO, 2013 SKL I KORTHET verksamhet har präglats av ett uttalat kundfokus 2012Årets och en satsning på vår internationalla verksamhet vilket bland annat har visat sig inom följande områden: Kundradar för hantering av dna-ärenden Under 2012 genomförde SKL en kundradar för att besvara specifika frågeställningar om vår hantering av dna-ärenden. Undersökningen visar att SKL:s uppdragsgivare generellt sett är nöjda med vår arbetsinsats i dessa ärenden. Läs mer om SKL:s kundradar på sidan 16. Kortare handläggningstider för drog-, urkund, gift- och spårärenden Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende avgörs av en rad olika faktorer som till exempel vilken typ av brott det handlar om och om de forensiska undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. Läs mer om SKL:s handläggningstider på sidan 17. Operativa rutiner för att hantera farliga ämnen Projektet Operativa rutiner är ett samarbete mellan SKL, FOI, SLV och RPS i syfte att skapa en operativ förmåga att hantera så kallade CBRNE-händelser ur ett forensiskt perspektiv. Läs mer projektet Operativa rutiner på sidan 18. Stödsystem för automatisk identifiering och utvärdering av viss narkotika Vid SKL:s Droganalysenhet pågår arbete med att utveckla ett stödsystem för att kunna införa automatisk identifiering och utvärdering av viss typ av narkotika. Läs mer om SKL:s arbete inom Syren-projektet på sidan 8. Internationellt intresse för resultatvärdering SKL:s långa och gedigna arbete inom resultatvärdering har bidragit till att detta område lyfts upp på den internationella agendan. Läs mer om SKL:s arbete med resultatvärdering på sidan 9. Snabba analyssvar för registertopsningar SKL:s digitaliserade och semiautomatiserade process för registertopsningar ger Polisen analyssvar inom några dagar. Läs mer om SKL:s process för registertopsningar på sidan 10. Svårförfalskade pass- och ID-handlingar SKL har varit delaktig i att ta fram de nya säkra passoch ID-handlingar som togs i bruk Läs mer om de nya pass och ID-handlingarna på sidan 11. SKL ska vara ett av SKL är en nationell forensisk expertmyndighet som i dialog med rättsväsendet utvecklar och tillgodoser dess behov av forensisk expertis inom sina ansvarsområden. SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Fristående myndighet SKL är en anslagsfinansierad och fristående myndighet under Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi ingår därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med RPS och de olika polismyndigheterna. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som vi utför, samt enligt ISO/IEC för brandplatsundersökningar. Som ett av få laboratorier i Europa har SKL under 2012 ackrediterats för IT-forensiska undersökningar. Medarbetare med säkerställd specialistkompetens Våra medarbetare är inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst en akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens Utveckling Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. En del av rättsväsendet Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs åt rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare som försäkringsbolag och privatpersoner. Ett exempel på regel bundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Nationellt och internationellt drivande inom det forensiska området Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes) har gett oss en framskjuten internationell placering. Engagerade, effektiva och tillgängliga Arbetet vid SKL genomsyras av Polisens gemensamma värdegrund som innebär att vi genomför vårt uppdrag genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt Effektiva för resultat och utveckling Tillgängliga för allmänheten och varandra. 2 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

3 SKL I KORTHET världens främsta forensiska laboratorier Linköping SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

4 CHEFEN HAR ORDET Chefen har ordet 2012 ett år i kundperspektivets tecken med vision en att vara ett av världens främsta laboratorier hur har vi levt upp till vår nationella och internationella expertroll? Hur väl har vi lyckats att tillgodose våra kunders uttalade och outtalade behov? Återigen slutar jag inte förvånas över hur snabbt ett verksamhetsår tar slut och hur mycket som har åstadkommits har varit ett händelserikt år. Inriktningsbeslutet om en nationell polismyndighet med förslag till en nyordning för polisorganisationen och SKL är en historisk milstolpe och känns som en självklar utveckling. Nationell samordning i en centraliserande styrmodell med visst mått av decentralisering av vissa ansvarsområden är en logisk modell med resultatstyrning som uppföljningsverktyg. I en organisation där tillgänglighet, engagemang och effektivitet är ledstjärnor och värdegrund behövs en bra arbetsfördelning och ett bra flöde för att använda resurser på ett samhällsekonomiskt och rättssäkert sätt. Därför kändes rekommendationen i inriktningsbeslutet att SKL ska bli en nationell avdelning inom den nya myndigheten med ett nationellt ansvar för den forensiska processen som en lika logisk slutledning. SKL har ett välutbyggt kvalitetsystem, fastställda och ackrediterade metoder och ett vetenskapligt förhållningssätt som garanterar opartiskhet i vår expertroll. Nu är det upp till regeringen att fatta det slutgiltiga beslutet om SKL:s placering som en del av polismyndigheten eller utanför. Hur det än blir så är SKL ett laboratorium i statens, rättsväsendets och medborgarens tjänst, vilket jag hoppas vår årsberättelse kan visa. Med vår välutbildade personal driver vi utvecklingen av verksamheten, såväl när det gäller att förbättra och utveckla metoder, som att förbättra våra handläggningsprocesser i ärendeverksamheten. Vi kan väl mäta oss i ett internationellt perspektiv utifrån vår vision att vara ett av världens främsta laboratorier. Här är ett axplock av vad vi har gjort under året: På den stora återkommande europeiska konferensen inom forensik (EAFS) presenterade SKL inte mindre än 20 bidrag inom olika expertområden. Vår modell för internutbildning och examination av SKL:s forensiker uppmärksammades och även vår modell för utbildning av kriminaltekniker. På handläggningssidan kan nämnas att SKL på 2 3 dagar levererar svar på dna-personprov med hjälp av vår semiautomatiserade analysprocess. Denna typ av analys tar i ett internationellt perspektiv för många laboratorier flera veckor. Vid våra rutinanalyser för narkotika letar vi efter 900 olika substanser och i processen för klassning av nya narkotika har vi en nyckelroll. Våra väl genomarbetade processer för framförallt våra volymärenden gör att vi har kunnat redovisa över utlåtande och analysbesked. 80 procent av dessa med en handläggningstid på under två veckor. SKL:s ledningsgrupp. Stående (från vänster): Christina Bertler Edlund (verksamhetsexpert), Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Leif Clemedtson (personaldirektör), Mia Almcrantz (enhetschef Biologienheten), Billy Edquist (ekonomidirektör), Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Roger Carlsson (enhetschef Kemi- och teknikenheten), Titti Bäckström (enhetschef Förvaltning och Service), Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef Droganalysenheten), Tore Olsson (laboratoriechef) och Sabine Rütten (enhetschef Dokument- och informationsteknikenheten samt informationsansvarig). 4 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

5 CHEFEN HAR ORDET SKL är ett laboratorium i statens, rättsväsendets och medborgarens tjänst. Vi är med och driver utvecklingen av verksamheten inom vårt fält, och kan väl mäta oss i ett internationellt perspektiv utifrån vår vision att vara ett av världens främsta forensiska laboratorier. Laboratoriechef Tore Olsson. Vi har förstärkt vårt samarbete med universitet och högskolor och ingår som forensiskt expertis i ett nationellt projekt som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet ska öka Sveriges beredskap för olika typer av möjliga terrorbrott. Vi har lämnat ett genomförandeförslag för en verksamhetsövergång av fingeridentifierings- och registerverksamheten till ett nationellt ansvar för SKL. Vi har förberett det internationella utbytet av dnaprofil er inom ramen för Prüm-fördraget. Men åtgärder och handlingsplaner finns, eller håller på att ta form, som gör att jag med tillförsikt går in i ett nytt verksamhetsår. Kan vi leverera resultat för 80 procent av våra ärenden med en svarstid på under två veckor kommer vi att hitta vägar även inom de områden där vi inte är i mål riktigt ännu. Lite bättre varje dag, varje år. Med allt detta och mycket mer i bagaget kan jag med gott samvete säga att laboratoriet har fullgjort det uppdrag vi har ålagts utifrån vår instruktion och vårt åtagande gentemot Rikspolisstyrelsen. Det som återstår är att anpassa handläggningstiderna inom alla undersökningsområden på ett bättre sätt till våra kunders behov. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

6 INTERNATIONELLT SAMARBETE SKL är engagerad och drivande i ENFSI:s arbete Pawel Rybicki, ordförande i ENFSI, delade ut priset Distinguished ENFSI Contributor Award till Christina Bertler Edlund, verksamhetsexpert vid SKL, under årets EAFS-konferens som hölls i Haag, Nederländerna. Priset delas ut till personer som på ett utmärkande sätt har drivit ENFSI:s arbete framåt. Christina Bertler Edlund delade priset med Kimmo Himberg från Finland och Wim Neuteboom från Nederländerna. European Network of Forensic Science Institutes ENFSI har målet att främja en god kvalitet i tillhandahållande och utveckling av forensiska undersökningar, samt att ligga i framkant på det internationella planet. För att uppnå detta arbetar man intensivt med kvalitetsaktiviteter och uppmuntran av utveckling och informationsöverföring inom aktuella ämnesområden. En viktig del är framtagande och genomförande av kvalitetstester. ENFSI arbetar för närvarande med ett projekt som kallas Future of ENFSI. Projektet som syftar till att se över hur organisationen kan utvecklas för att hantera den allt mer betydande roll som erhålls inom Europa. Organisationen fick 2009 monopolstatus inom Europeiska kommissionens ISECprogram, vilket möjliggör att ENFSI kan erhålla medel för delfinansiering av projekt som organisationen driver. Vidare har ENFSI omnämnts i Council conclusion on the vision for European Forensic Science 2020 including the creation of a European Forensic Science Area and the development of forensic science infrastructure in Europe. Det sistnämnda medför att ENFSI ska vara delaktig i att ta fram en handlingsplan för att skapa en gemensam plattform för forensiskt arbete inom EU. Handlingsplanen ska vara klar till i juni ENFSI:s årsmöte i maj 2012 ägnades åt att diskutera hur organisationens framtida arbete ska bedrivas dels utifrån de förslag som ställts från Future of ENFSI, dels utifrån de behov som uppstår i och med att organisationen som sådan växer (vilket till exempel berör finansieringsmöjligheter och behov av kommunikationsplan). Vidare beslutades att sekretariatet ska flyttas från Netherlands Forensic Institute (NFI) i Nederländerna till Central Forensic Laboratory of the Police (CFLP) i Polen. ENFSI arbetar genom tre kommittéer och 17 arbetsgrupper (se faktaruta nedan). Kommittén för Education and Training startades under 2011 och är under uppbyggnad. En av kommitténs uppgifter är att se över utbildningar som kan ges till dem som använder resultaten från forensiska undersökningar, det vill säga utredare, åklagare med flera. SKL har en medlem, Gunnel Carlsson, i denna kommitté. SKL har även en deltagare, Birgitta Rasmusson, i kommittén för Research and Development och Christina Bertler Edlund är ordförande i kommittén för Quality and Competence. SKL deltar i 15 av ENFSI:s 17 arbetsgrupper. Grupperna arrangerar årliga möten med informationsöverföring, redovisning av projekt samt genomgång av kvalitetstester som utförts. Ackreditering av forensisk verksamhet ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ackrediteringen av den forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer håller man också på med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for forensic science laboratories (vilken beskriver hur standarden ISO/IEC kan tillämpas av forensiska laboratorier i deras verksamhet). Ambitionen är att den reviderade upplagan av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande och därmed omfatta både ISO/IEC och ISO/IEC ENFSI har 17 arbetsgrupper Digital Imaging Fire and Explosive Investigation DNA Forensic Information Technology Documents Forensic Speech and Audio Analysis Drugs Handwriting Explosives Marks Textile and Hair Paint and Glass Fingerprints Road Accident Firearms Scene of Crime Animal, Plant and Soil Traces SKL deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och Tal/ Ljud. 6 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

7 INTERNATIONELLT SAMARBETE Internationella kontakter är allt viktigare för verksamheten SKL:s internationella verksamhet ska präglas av engagemang inom områden som prioriterats. Fokus är att vara aktiv inom de områden som ger störst genomslagskraft i verksamheten. Därav kan man se ett ökat engagemang på Europanivå gällande resultatvärdering. SKL:s internationella engagemang ska präglas av aktiviteter som är till nytta för verksamheten eller bidrar till att stödja andra laboratorier i deras utveckling. För att kunna följa vad SKL har deltagit i används Rapport för Internationella Aktiviteter (RIA). Detta medför att det går att följa syftet med en aktivitet samt återkoppling av densamma. Nordiskt samarbete Under 2012 har SKL varit aktiv i certifieringsarbetet genom Nordakt och deltagit i brandgruppsmöte, nordisk konferens i blodbildsanalys och i svensk-finsk dna-samverkan. Cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna träffades vid ett möte i Helsingfors senvåren Vid mötet togs förslag på riktlinjer fram för det nordiska samarbetet inom det kriminaltekniska området. Det samarbete som genomförs inom Norden ska återrapporteras till respektive lands rikspolischef. Europeiskt samarbete Under året har medarbetare deltagit i 15 av ENFSI:s 17 arbetsgrupper för olika ämnesområden. I de flesta grupperna är SKL:s representanter aktiva genom att ingå i styrelsen, vara kontaktperson för kvalitets-/kompetenssäkringsfrågor samt att ta fram och genomföra kvalitetstester. SKL har även svarat för värdskapet för tre arbetsgruppskonferenser under året, dna och glas/ färg samt konferens för kvalitetssamarbetsgruppen inom ENFSI. SKL har varit aktiv inom flera rådsarbetsgrupper inom EU. Vi deltar med expertkompetens framförallt inom dokument- och dna-frågor där vi ingår i grupperna Artikel 6, FAUXDOC (båda arbetar med falska dokument) och DAPIX/DNA (Information Exchange and Data Protection). Inom den operativa verksamheten bedrivs också samarbete med andra laboratorier för att utföra undersökningar på uppdrag av dem, eller för att kunna nyttja deras kompetens och kapacitet när det behövs. aktiviteter har under året skett på 2012Internationella nordisk, europeisk och global nivå. SKL har som expertmyndighet stort utbyte av internationella kontakter för att vidareutvecklas och ta till sig nya rön. Dessutom har SKL gett stöd åt andra organisationer som är under utveckling inom olika ämnesområden eller mer generella forensiska frågeställningar genom: Fortsatt arbetet med projektet Future of ENFSI. SKL är svensk kontaktpunkt i EU-arbetet med en forensisk plattform Fortsatt arbete med de tre projekt inom ENFSI, delvis EU-finansierade, för att förbättra kvalitetsarbetet inom det forensiska området. Detta är bland annat projekt som syftar till att ta fram kvalitetstester inom området forensisk IT. Fortsatt certifiering inom Nordakt. Bistått med vår kompetens i SIDA-projektet i Serbien som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland. Påbörjat ett arbete som initierades under det Polska ordförandeskapet avseende standardiseringsarbete inom det forensiska området CEN Påbörjat ett arbete inom ramen för DHS-avtalet med USA till att även omfatta händelser med radioaktiva och nukleära agens. Genomförande av tre ENFSI arbetsgruppsmöten i Linköping (dna-, färg och glas- samt kvalitetsmöte). inför det 2013Målsättning kommande året är att vara drivande inom våra kunskapsfält genom att: Aktivt delta i ENFSI:s arbetsgrupper enligt gjorda prioriteringar. Ingå i de tre kommittéerna inom ENFSI. Bistå med vår kompetens i SIDAprojektet i Serbien som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland. Stötta andra forensiska laboratorier i utveckling av kvalitetssystem. Fortsätta arbetet med CEN - standardiseringsarbetet inom det forensiska området. Fortsätta arbetet inom ramen för DHS-avtalet med USA med framtagning av operativa och laborativa rutiner vid CBRNE-händelser och utöka dessa till att även omfatta händelser med radioaktiva och nukleära agens. Arrangera ENFSI möte/konferens i Linköping för arbetsgruppen inom forensisk IT. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

8 EXEMPEL PÅ SKL:S SPETSKOMPETENS Vi har spetskompetens inom många och vitt skilda områden SKL:s spetskompetens inom kriminaltekniken gör oss till en resurs för det svenska rättsväsendet. Våra experters kunskap och erfarenhet gör oss internationellt drivande och ledande för tillämpning och utveckling av nya foren siska metoder inom flera områden. Vi arbetar också för att förhindra och försvåra vissa brott som till exempel förfalskningar. Analys av material som misstänks innehålla narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel utförs med hjälp av moderna tekniker. Syren-projektet skapar ett stödsystem för automatisk identifiering och utvärdering av viss narkotika Varje år genomförs analyser av narkotikaprover vid SKL:s Droganalysenhet. En mycket stor andel av dessa prover utgörs av så kallad rutinnarkotika som analyseras med hjälp av instrumentet GC-MS (gaskromatograf med masspektrometer); ett instrument som används för att separera, detektera och identifiera de olika enskilda ämnena i varje prov. Analysen av vad provet innehåller redovisas i form av en pappersutskrift av ett spektrum som alltid utvärderas av en eller flera handläggare innan resultatet registreras manuellt i SKL:s ärendehanteringssystem Forum. För att effektivisera analysverksamheten har Droganalysenheten sedan 2006 utrett möjligheten att skapa ett systemstöd för att hantera de resulat som genereras i analysinstrumenten vid analys av misstänkt narkotika inom ramen för Syren-projektet. Visionen eller det slutliga målet är att möjliggöra en automatisk utvärdering vid identifieringen av vissa vanliga narkotiska substanser för att undvika den tids- 8 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012 krävande manuella granskningen. En automatisering skulle därmed innebära ett ökat utrymme för handläggarna att ägna sig åt analys och utvärdering av de mer komplexa proverna. En ytterligare fördel med systemet är att kunna överföra dagens utvärdering till ett digitalt system, vilket sparar mycket papper, ger en miljövinst och underlättar arkivering i digital form. Projektet har tagit fram kravspecifikationer för de anpassningar som krävs av Forum för att kunna ta emot ett digitalt resultat. Arbetet har under fokuserats på enhetens rutinmetod för analys av misstänkt narkotikamaterial som utförs på GC-MS-instrumentet. En förutsättning för att kunna skapa en automatisk utvärdering av analysdata är att ha en låg och kontrollerad variation i den analysmetod som används, det vill säga att ett material alltid ger samma utslag vid en analys. Projektet har studerat analysmetodens variation ur många perspektiv och ett flertal förbättringar kommer att genomföras för att få ett så robust system som möjligt.

9 EXEMPEL PÅ SKL:S SPETSKOMPETENS SKL är med och sätter resultatvärdering på den internationella agendan! SKL:s roll i rättskedjan är att stödja rättsväsendet när det gäller teknisk bevisning och hur den ska värderas. Sedan 2001 har vi arbetat med att utveckla vår kompetens inom resultatvärdering, och vi driftsatte vår gemensamma utlåtandeskala Målsättningen är att leverera slutsatser som sätter SKL:s undersökningsresultat i sitt rätta sammanhang, så att de i domstolen får sitt rätta bevisvärde. Från att ha varit ett av få laboratorier som drivit frågan om resultatvärdering kan vi nu konstatera att det internationella intresset för är starkt; vid årets EAFS:konferens var resultatvärdering (strength of forensic evidence) det näst största temat vad gällde inkomna förslag på föredrag och postrar. Så går det till när ett ärende kommer in för undersökning hos SKL Uppdragsgivaren skickar in undersökningsmaterial och beskriver frågeställningen i sin begäran om undersökning. SKL:s handläggare diskuterar material, metoder och möjligheter kopplade till frågeställningen med varandra, och vid behov även med uppdragsgivaren. Utifrån detta formuleras dels en huvudhypotes (som beskriver ett scenario eller förutsättningar utifrån uppdragsgivarens frågeställning), dels en alternativ hypotes (som beskriver ett scenario som är en motpol till huvudhypotesen). Mot dessa hypoteser värderas sedan resultaten från undersökningen. Resultat och resultatvärdering Resultat är alla observationer som görs utifrån bevismaterialet oavsett om det handlar om rena observationer (exempelvis färg, form, struktur) eller analysresultat. Varje observation tolkas var för sig mot de uppställda hypoteserna i ärendet (huvudhypotes och alternativhypotes) och en värdering görs av hur starkt resultaten talar för eller emot respektive hypotes. Det som ligger till grund för värderingen är insamlade data, ämnesmässiga kunskaper, beprövad erfarenhet och vetenskapliga rön. Värderingen görs genom att uppskatta hur sannolika/ förväntade observationerna är om huvudhypotesen är sann, respektive hur sannolika/förväntade de är om alternativhypotesen är sann. Resultatvärdet är kvoten mellan dessa två uppskattade sannolikheter. Resultatvärdet översätts till en slutsatsgrad på SKL:s nio-gradiga utlåtandeskala. En enskild slutsatsgrad anger hur stort eller litet stöd resultaten ger åt huvudhypotesen, men säger ensam inget om hur sannolik huvudhypotesen är. Slutsatsgraden måste alltid kombineras med de uppfattningar om huvudhypotesen respektive alternativhypotesen, som utgår från annan bevisning och information i fallet. Några fingeravtrycksidentifierare diskuterar hur ett problematiskt brottsplatsspår ska värderas. Vad uttrycker SKL:s slutsats och gradskala? Slutsatsen är en värdering av erhållna resultat i relation till respektive hypotes. Ibland kan flera undersökningsresultat kombineras, och ger då en sammanvägd slutsats. Ibland måste resultaten värderas var för sig och slutsatsen för varje resultat redovisas då var för sig. Graden anger hur mycket mer (positiva grader) eller mindre (negativa grader) sannolikt det är att erhålla undersökningsresultaten om en viss given huvudhypotes är sann jämfört med om den alternativa hypotesen är sann. SKL bedömer alltså inte om en hypotes eller ett scenario är sann eller inte, utan istället värderar vi sannolikheten för att erhålla ett visst resultat om en definierad hypotes är sann. Fördelen med en enhetlig skala och ett logiskt angreppssätt Oavsett vilken undersökning som gjorts på SKL ska slutledningsprocessen bakom varje utlåtande vara en och samma för hela SKL. Exempelvis ska resultatvärden för en handstilsundersökning och en skoavtrycksundersökning vara harmoniserade så att grad +2 lika starkt pekar mot den aktuella hypotesen. SKL gör resultatvärderingen av erhållna undersökningsresultat domstolen gör bevisvärderingen Många pekar på betydelsen av tekniska bevis i rättsprocessen. Det är dock viktigt att framhålla att teknisk bevisning bara utgör en del av grunden för rättens bevisvärdering. SKL:s slutsatser erhåller sitt bevisvärde i rättssalen genom att de värderas och kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. Styrkan på vår gradskala är därför inte ensam avgörande faktor för vilket bevisvärde resultatet har i det aktuella fallet. Grad +1 i en utredning kan ha avgörande betydelse i kombination med andra uppgifter, medan grad +3 i ett annat ärende kanske bara bekräftar ett redan känt sakförhållande. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

10 EXEMPEL PÅ SKL:S SPETSKOMPETENS SKL:s digitaliserade och semiautomatiserade process för registertopsningar är både resurssnål och snabb. Inom loppet av några dagar får polisen besked om personen de topsat gett träff mot spår i spårregistret. Digitaliserad och semiautomatiserad process för registertopsningar ger polisen snabba analyssvar När polisen topsar en person för dna-analys inleds en process som inom några dagar kan ge besked om träff mot spårregistret. Analysprocessen, som skapades i samband med de utvidgade möjligheterna att tillvarata salivprov i januari 2006, är konkurrenskraftig både avseende snabbhet och resursutnyttjande. Den svenska modellen är samtidigt ovanlig då den är elektroniskt heltäckande från begäran om analys till mottagande av en träffrapport. Personärendehanteringen inleds med en brottsmisstanke och ett beslut om topsning av en skäligen misstänkt person, alternativt att en målsägare eller en annan topsas. Via slagning i PMF (polisens multifråga) går det att se om personen som misstänks för brott redan förekommer i dna-registret eller inte, behöver topsas om på grund av en ofullständig dna-profil eller om en tidigare topsning är kopplad till en oklar identitet. Topsningen genomförs av polis med ett standardiserat provtagningskit, Provtagningssats för salivprov (DNA), som skickas till SKL. Samtidigt skickas en digital begäran om analys till SKL med bland annat personuppgifter, brottsmisstankenummer och identifieringsunderlag. Ett personärende upprättas automatiskt av ärende- och laboratoriehanteringssystemet Forum. För att aktivera ärendet och dna-analysen, skannas informationen på ankommet salivprov som då kopplas till den digitala begäran. En felutredningsfunktion fångar automatiskt upp och hanterar felaktiga be gäran eller provtagningar (eller när någondera av dessa saknas). Beställaren måste då korrigera detta innan en dna-analys kan genomföras. Den efterföljande dna-analysen bygger på ett flertal semiautomatiserade och datorstödda steg. En del av provet stansas ut och tvättas, varefter dna-profilen tas fram genom kopiering av de dna-markörer som utgör europastandard. Av kvalitetsskäl analyseras varje topsning två gånger (dubbelanalys). Resultatet bekräftas av ett datorstött expertsystem och dirigeras vidare i processen. Uppdragsgivaren anger i en digital begäran för undersökning av gods och spår om det finns dna-prov från misstänkta, en målsägare eller annan som ska kopplas till ärendet ifråga för jämförelse mot analyserade brottsplatsspår. Forum kopplar då dna-resultatet från berört personärende till ärendet i fråga. Görs ingen aktiv begäran föreslår Forum en koppling med stöd av överensstämmande K-nummer* eller motsvarande. Merparten av topsningarna av en skäligen misstänkt person görs i rent registersyfte. Dna-profiler från dessa prov läggs automatiskt, med stöd av angivet brottsmisstankenummer, in i utredningsregistret och kommer att sökas mot spårregistret, dna-registret och utredningsregistret. När en sökning ger en träff genereras automatiskt en träffrapport med information över vad som träffat och med vilken slutsatsgrad. Träffrapporten redovisas med digital signatur till berörda parter, samt utsedda träffrapportsamordnare. Aktuella dna-spår gallras i samband med en träff. Elektronisk kommunikation mellan SKL:s datorsystem och polisens misstanke- och belastningsregister stödjer registervården genom en kontroll av personuppgifter, att registrerade dna-profiler hålls i rätt register och att de gallras när så ska ske. Året innan lagförändringen analyserades omkring blodprov med enkelanalys. Året därpå analyserades med den nya processen drygt salivprov med dubbelanalys, på kortare tid än blodproven och utan att någon balans skapades. Under 2012 analyserades drygt salivprov och kapaciteten kan relativt enkelt uppgraderas för att klara ytterligare ökningar av prover. Analysdelen har integrerats på ett smart sätt i dna-verksamheten, och kräver på så sätt ett mycket begränsat antal personresurser. En efterföljande registerträff redovisas i de flesta fall 2 5 dagar efter att provet kommit till SKL. Gräddfilsprov (det vill säga förtursärenden) kan hanteras ännu snabbare. Hela flödet från salivprovtagning till mottagen träffrapport är snabb även internationellt sett. Det är också ovanligt med en så pass enkel, strömlinjeformad och elektroniskt stödd process. *Polisens ärendenummer. 10 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

11 EXEMPEL PÅ SKL:S SPETSKOMPETENS Sidorna i det nya svenska passet har ett stads- och landskapstema. Mittuppslaget visar Linköping och Norrköping. Många av passets säkringar blir synliga först när man undersöker det med ljus inom olika våglängdsområden. Nya pass och ID-kort försvårar förfalskning Från och med den 2 januari 2012 utfärdas helt nya pass och ID-kort i Sverige. Det gäller såväl nationella hemlandspass som främlings-, diplomat- och tjänstepass samt resedokument för olika konventioner. Dessutom tillkommer nya provisoriska handlingar, viseringar, uppehållstillstånd och uppehållsrättskort. SKL har varit delaktiga i hela processen med de nya handlingarna, från att ta fram kravspecifikationer för de dokumenttekniska delarna till att slutligen få fram säkra produkter. Processen för framtagning av nya ID-handlingar kan se olika ut. Många länder lägger beställningar om nya handlingar enbart till utförare. I Sverige har vi ett professionellt samarbete mellan ansvarig myndighet, SKL (som expertmyndighet) och producenter. Sverige har uppmärksammats internationellt för sina ID-handlingar och deras goda kvalitet utifrån dokumentsäkerhet och design. Vi började redan hösten 2009 med att undersöka marknaden efter innovationer och smarta lösningar. Därefter inleddes arbetet med att ta fram kravspecifikationer. Det har varit en intensiv process med många deadlines och olika dokumentsäkringar som påverkar varandras kvalitet. Svårare att manipulera Intentionen med den nya passhandlingen är att bilden på innehavaren, födelsedatumet och passnumret ska finnas på ett stort antal ställen och vara framställt med olika tekniker. Därigenom gör man det besvärligt för en presumtiv förfalskare, som då måste ändra på flera ställen och gå till väga på olika sätt. Chansen att upptäcka förfalskningar ökar eftersom det inte är lätt att få ett bra och bedrägligt resultat på alla positioner. Designen i ett pass är viktig både ur ett estetiskt perspektiv och som en del av dokumentsäkerheten. Den nya passerien har ett stads- och landskapstema med stilistiska byggnader från olika svenska städer. Bladen på pärmarnas insidor har mönster uppbyggda av fina linjer och med många detaljer. Dessa blad är tryckta med koppartryck och innehåller fler dokumentsäkringar. Nya innovativa lösningar Det finns några helt nya lösningar i det nya passet som vi inte sett i passhandlingar tidigare. Exempelvis finns en speciell lins integrerad i personsidan i form av ett genomsynligt fönster. Om man lägger linsen emot bilden på innehavaren på sidan tre framträder kodade uppgifter i form av efternamnet och passnumret. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

12 UNDERSÖKNING OCH ANALYS I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska bevisningen i sitt sammanhang Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där vi utifrån kunskap och erfarenhet har satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang. Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar Ärendeutveckling samt produktion av ärenden under 2012 Under 2012 har antalet begärda undersökningar från rättsväsendet totalt ökat med 9 procent. Inom området dna-undersökningar har det skett en ökning gällande personprover med 17 procent. Med tanke på polisens uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott, hade vi förväntat oss en kraftig ökning av antalet spårundersökningar, men dessa har endast ökat marginellt. Antalet registrerade personer i dna-registren var cirka personer vid årets slut Detta är en ökning med 12 procent, vilket tyder på att Polisen, när de topsar, gör det på relevanta personer och att i faktiska siffror mer än var fjärde person som Polisen topsat under året nu ligger i dnaeller utredningsregistret. Antalet registrerbara spår i spårregistret ökade med 9 procent och antalet träffrapporter med 7 procent. Nästan hela ökningen av träffar kan kopplas till Polisens ökade förmåga till att topsa personer för dna, då merparten av ökningen jämfört med 2011 är träffar där ett topsat personprov vid första sökningen träffar mot ett befintligt spår från brottsplats. Gällande de traditionella kriminaltekniska disciplinerna inom Kemi- och teknikenheten finns en ökning inom de områden som ofta relaterar till mängdbrott såsom färg, glas och spår med cirka 10 procent. Vidare ökade fingeravtryck med cirka 12 procent. Det område som ökat mest är dock miljöundersökningar där vi har en ökning på 30 procent. Inom narkotikaområdet har vi sett en fortsatt ökning av nya substanser och där arbetet med strukturutredningar och informationsunderlag för klassning av nya substanser har fortsatt. Den nya satsning som gjorts på en NMR-utrustning har fallit väl ut och medfört att tiden för strukturbestämningar har kunnat minskas. Undersökningsområdena urkund/sedlar har haft en nedgång med cirka 17 procent av antalet begärda undersökningar. Området IT-forensik har en kontinuerlig tillväxt och är också föremål för en snabb teknikutveckling. SKL har under året fortsatt uppbyggnaden av expertområdet mobiltelefonundersökningar och elektronik. Det totala antalet avslutade ärenden har under 2012 ökat med drygt 10 procent. Ökningen har skett inom dna-, IT- och narkotikaområdet men även inom de traditionella kriminaltekniska disciplinerna. Dokumentundersökningar har minskat. Antalet öppna ärendet har ökat med 2 procent, men den ökningen kan främst tillskrivas problematiken med våra vapenärenden. 12 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

13 ÄRENDESTATISTIK Antal ärenden SKL:s ärendeutveckling mellan åren 1965 och Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och 2006 beror främst på ärendetypen personärende dna, som infördes i samband med en ny dna-lagstiftning den 1 januari SKL:s produktion av ärenden under 2012 jämfört med Typ av undersökning Inkomna ärenden* totalt år 2011 Utfört antal undersökningar** totalt år 2011 Inkomna ärenden* totalt år 2012 Utfört antal undersökningar** totalt år 2012 Handläggningstider 2012 (antal dagar, mediantider) Biologienheten Dna-spår (undersökningsuppdrag) Dna (jämförelse prover FTA) Morfologi, hår, med mera Dokument- och infor mationsteknikenheten Digitala bevis Handstil Urkund Droganalysenheten Gift med mera Narkotika Alkoholanalyser Utandningsalkohol Kemi- och teknikenheten Brand Fingeravtryck Kemi Verktygsspår, skoavtryck, fibrer med mera Vapen*** TOTALT * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller, i vissa fall färre, utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

14 STÖD OCH SERVICE TILL RÄTTSVÄSENDET Vår kompetens gör oss till en stark länk i rättskedjan Utifrån vår position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen (RPS) den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd inom området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. De vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Liselotte Nielsen Sundberg är SKL:s biträdande laboratoriechef. året ökade antalet topsade personer markant. Antalet registrerade 2012Under personer i dna-registren har också ökat och likaså träffarna från dna-registret. SKL har: Deltagit i det förberedande arbetet med förslag till en ny polisorganisation. Utökat sitt sortiment av tjänster till att inkludera forensiska uppslag. Utvecklat system för att kunna utbyta dna-profiler med andra länder inom EU enligt Prüm-konventionen. Gjort förberedande Prüm -sökningar mot Norge med gott resultat. Utvecklat bättre systemstöd för våra special analyser för dna så att de kan hanteras fortare och med mindre resurs. Ackrediterat den IT-forensiska verksamheten. Utformat och genomfört en helt ny nationell utbildning för lokala brottsplattsundersökare. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Inom ramen för det Forensiska rådet (FOR) har ett antal specifika arbetsgrupper startats som har slutfört sina uppdrag i syfte att förbättra det forensiska arbetet. Exempelvis har under 2012 färdigställts rapporter om definition av olika undersökningsnivåer med tillhörande kompetenskrav för skoavtrycksundersökningar, rapport om eliminationsdatabasen för dna, rapport om märk-dna som bevismedel samt en kartläggning av nuläget rörande dokumentundersökningar. Inom det digitala området har en rapport tagits fram med en kompetensutvecklingsmodell och åtgärder inom den ITforensiska verksamheten för rättsväsendet, samt en modell för förbättrade beställningsrutiner för det IT-forensiska området gentemot PVIT. Inom drogområdet har en förstudie genomförts avseende möjlighet till tablettidentifiering ute i verksamheten. Vidare har arbetsgrupper startats för prioriteringskriterier och best practice för Kalla fall samt revidering av den kriminaltekniska strategin. FOR och andra mötesforum FOR leds av RPS och har representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen (RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV), SKL samt facklig representation. Under rådet finns fem samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor, narkotika och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till FOR träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två 14 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

15 STÖD OCH SERVICE TILL RÄTTSVÄSENDET tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden i syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Metodstöd till verksamheten SKL samverkar med Polisens kriminaltekniker i utveckling av både metoder och rutiner som används i fält och på de tekniska rotlarna. Vi provar även olika typer av kriminalteknisk utrustning, och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med RPS. Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Under året har SKL deltagit i inspektion avseende myndigheternas verksamhet med lokala brottsplatsundersökare. Vidare är vi en del av det stödprojekt som Polismyndigheten i Västra Götaland leder med mål att bygga upp såväl verksamhet som utbildning på det kriminaltekniska området i Serbien. Bättre IT-stöd SKL har under 2012 utvecklat stöd för automatisk diarieföring vid SKL av narkotikaärenden. Tanken är att vi ska arbeta vidare enligt denna modell för att även kunna använda den automatiska diarieföringen för resterande ärendetyper, och vi kommer att arbeta vidare på detta under Vidare har vi utvecklat ett speciellt stöd för specialanalyser av dna för att dessa ska kunna hanteras snabbare och med mindre resurs. För att stötta hanteringen av SKL:s modell för kompetens, utbildning och behörighet (KUB) har ett egets system utvecklats. Tidigare har vi använt oss av datasystemet Palasso, men efter förändringar centralt i det systemet har hanteringen omöjliggjorts. Tillsammans med RPS har ett stöd för informationsutbytet inom Prüm utvecklats och driftsatts. SKL har även medverkat vid omdaningen av Evidenzerstödet så att det blir en fullt integrerad del av PUST. Slutligen har SKL skapat en hasch-databas som stöd till Polisen i syfte att kunna hitta och identifiera partier som härrör från samma källa. Färdighetsprov Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, dna-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. Vi hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt en möjlighet att kontrollera sin kompetens inom olika områden, och kan planera åtgärder utifrån detta. Rotlarna får också ett verktyg för att avgöra om de klarar av en undersökning själva, eller om de ska anlita annan expertis. Under 2012 genomfördes två prov. Det första avseende förmågan att säkra material inför en skjutavståndsbedömning. Det andra berörde skoavtryck och förmågan att gallra fram spår för vidare analys. Servicetelefoner Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper det vill säga vilka analyser som gjorts och när SKL beräknar att kunna återkomma med ett besked, eller få råd om spårsäkring och förpackning av bevismaterial med mera. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis på sidan Kontakt med SKL:s enheter (sökväg: Arbetsstöd & regelverk/kärnverksamhet/ Kriminalteknik/Undersökningar och analyser/statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/Kontakt med SKL:s enheter). Den SKLgemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar extremt starkt för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Resultaten talar varken för eller emot att... Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte... Grad -2 Resultaten talar för att inte... Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte... Grad -4 Resultaten talar extremt starkt för att inte SKL:s målsättningar inför det kommande året innebär att vi: Har fokus på våra kunders behov framförallt i syfte att sänka våra handläggningstider ytterligare. Övertar huvudmannaskapet för fingeravtryck. Påbörjar utbyte av dna-profiler med andra länder inom EU enligt Prüm-konventionen. Fortsätter satsningen på kalla fall. Inför mer transparenta utlåtanden. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

16 KUNDFOKUS SKL har nöjda kunder Vid SKL strävar vi kontinuerligt efter att förbättra våra tjänster för att kunna ge ett relevant stöd i rättsprocessen. Dialogen vi för med våra uppdragsgivare eller kunder är mycket viktig för att vi ska kunna fullfölja vårt uppdrag på ett kundfokuserat och rättssäkert sätt. En del av denna dialog sker i form av enkäter som vi med några års mellanrum skickar till våra kunder. Avsikten är att inhämta deras synpunkter på vår verksamhet såväl rent generellt, som också specifikt för en viss typ av undersökningar i ett antal utvalda ärenden. Under 2012 genomförde SKL en kundradar för att besvara specifika frågeställningar inom dnaärenden. Undersökningen visar att SKL:s uppdragsgivare generellt sett är mycket nöjda med vår arbetsinsats i dessa ärenden. SKL:s hantering av dna-ärenden fick högt betyg i kundradaren som skickades ut till våra uppdragsgivare under hösten Kundradaren belyste vår hantering av dna-ärenden Under hösten 2012 lät vi 601 enkäter medfölja olika typer av dna-ärenden, och 496 uppdragsgivare (83 procent) besvarade våra frågor runt det aktuella ärendet. De ärendetyper som ingick i undersökningen var mängdbrott, sexualbrott och övriga grova brott. Frågor fanns även avseende den speciella blankett som ska fyllas i vid begäran om undersökning i sexualbrottsärenden. Till omfattningen stora ärenden, som vissa mord och rån, var undantagna och ingick inte i enkätundersökningen. Resultatet visar att de uppdragsgivare som har svarat på kundradaren är nöjda med SKL:s hantering av dna-ärenden. SKL:s utlåtanden får höga betyg både avseende förståbarhet och att ställda frågor besvaras. Även bemötandet från handläggare får bra betyg, medan handläggningstiden och tillgängligheten till de medarbetare på SKL som är ärendeansvariga får ett något lägre betyg. Av de tre ärendetyperna får mängdbrott överlag bra betyg, och här anses även handläggningstiderna tillfredsställande. Våra uppdragsgivare är mindre nöjda med grova brott och sexualbrott, där framförallt handläggningstiderna för sexualbrott får viss kritik. För sexualbrott är nästan en av fem missnöjd med handläggningstiden. Den speciella blanketten som ska fyllas i vid sexualbrott upplevdes också som svår av 14 procent av de svarande. En hög andel av de svarande uppger att de inte har någon åsikt om det var lätt att få tag på handläggaren under ärendets gång eller i frågan om bemötandet från SKL:s personal. Detta kan bero på att det är få kontakter mellan SKL och uppdragsgivare i dessa ärenden. I mängdbrott är begränsade kontakter förväntade och generellt sett av mindre betydelse för ärendet. I grova brott och sexualbrott är kontakten med uppdragsgivaren ofta väsentlig, och därmed förväntad. Resultatet av kundradaren har gett oss värdefullt underlag för som vi kan arbeta vidare med för att förbättra och utveckla vår dna-verksamhet. 16 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

17 Vår målsättning är att optimera våra handläggningstider efter rådande förutsättningar Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende avgörs av en rad olika faktorer som till exempel vilken typ av brott det handlar om, hur vanligt förekommande denna typ av brott är och om undersökningarna i sig är tidskrävande eller ej. SKL:s målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. I de fall man hör några negativa uttalanden om SKL så är det sällan rörande vår kompetens eller våra resultat, utan istället är det våra handläggningstider som får kritik. Man kan lätt få för sig att SKL alltid har långa handläggningstider, och att våra kunder i rättsväsendet alltid blir fördröjda av att vi inte levererar i tid. Finns det någon sanning i detta, eller är det en förklaring att ta till när journalister ligger på i massmedialt intressanta utredningar? Vår målsättning är att kunna ge våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns. Därför varierar SKL:s handläggningstider beroende på undersökningsområde för olika ärendetyper, brottets grovhet samt närvaro av ungdomar, häktade eller andra skäl för förtur. För vissa ärendetyper klarar vi målen, medan vi för andra ärendetyper har en förbättringspotential. Under 2012 har vi sänkt handläggningstiden för områden som drog, urkund, gift och spår, men tyvärr har vi för några andra ämnesområden, av olika orsaker, fått en höjning av handläggningstiderna. Framförallt har vi under året haft långa handläggningstider för ärenden som innehåller vapenundersökningar, där vi fick akut brist på handläggare på grund av att medarbetare fick en annan tjänst, var föräldralediga eller sjukskrivna. Stora volymer med likartade ärenden Inom några ärendetyper har SKL stora volymer med likartade frågeställningar om till exempel narkotikaanalyser, personärenden till dna-registret och mängdbrott dna. Detta medför att man kan skräddarsy hela processen från metodik till en väl fungerande stödprocess med automatiserade instrument och ett bra IT-stöd till handläggningen. För de här typerna av ärenden har SKL bra handläggningstider (några av de bättre i Europa). Små volymer Flertalet av SKL:s olika ärendetyper ligger under eller långt under ärenden per år, och hanteras av ett fåtal handläggare inom varje ärendetyp. Svårigheten är att få effektiva flöden inom en ärendetyp med ett lågt antal ärenden. Den KUNDFOKUS effektiva arbetstiden i våra ärenden är för merparten av dem resurseffektiv, men i de aktuella ärendetyperna uppstår ofta liggtider i avvaktan på att handläggaren måste utföra andra arbetsuppgifter. Ett sådant exempel är när ärenden med absolut förtur måste gå emellan för att få en tillräckligt snabb hantering. Undersökningstyper som är mycket tidskrävande Det finns ärendetyper där själva analysförfarandet i sig tar mycket lång tid att utföra. Ett sådant område är de olika specialanalyserna inom dna till exempel LT (Low Template) där man utgår från en liten mängd ursprungsmaterial. Andra exempel är analys av kulpennpasta och tid sedan senaste skjutning. Mängdbrott Det är rimligt att ett mängdbrott inte får kräva lika mycket i resurser som ett grovt brott. De resurser som åtgår i mängdbrott ska dock vara av sådan art att de ger mycket valuta för pengarna, och resultaten ska helst peka mot en person eller en brottserie för att vara direkt användbara i en brottsutredning. Att på förhand besluta om vad som är rimligt att göra i denna typ av ärenden ger även det precis som vid de stora volymerna möjlighet till en anpassad snabb process. Grova brott De grova brotten måste nästan alltid hanteras individuellt utifrån förutsättningarna i just det specifika ärendet. Ofta blir utredningsprocessen mycket lång såväl inom Polisen, som vid SKL. Det normala i denna typ av ärenden är att vi inte får allt material till SKL med en gång, utan att material prioriteras för analyser och undersökningar av olika slag i omgångar via samråd mellan SKL:s handläggare, polis och åklagare. Utredningen är ofta inledningsvis beroende av snabba resultat för att man ska kunna rikta in arbetet vidare. Det är inte ovanligt att det i denna typ av ärenden kommer in material till SKL utspritt över en mycket lång tidsperiod. Samarbetsärenden De grova brotten är ofta även samarbetsärenden vid SKL, det vill säga att de ska undersökas beträffande flera olika ärendetyper. Ett grovt rån kan till exempel behöva undersökas avseende dna, fingeravtryck, vapenundersökning och fibrer. Ofta är det samma material som ska undersökas med flera tekniker. Detta kräver att man i förväg strukturerar arbetet så att de olika analysteknikerna förstör så lite som möjligt för varandra. Även detta medför långa handläggningstider då vi vill förvissa oss om att vi har fått ut den information som finns att få innan vi går vidare med nästa analysteknik. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

18 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2012 I samverkan med andra uppdagas nya områden där det finns behov av vårt kunnande och kompetens SKL deltar i många olika samarbets- och samverkans konstellationer i syfte att optimera nyttan av de analys er och undersökningar som vi utför, men också för att bistå med forensiskt kunnande inom olika områden. Mottagning av misstänkt CBRNE-kontaminerat material vid FOI. C- och RN-experter från FOI screenar materialet utifrån deras mottagningsbestämmelser innan materialet tas i in i säkerhetslaboratoriet. Forensiker från SKL är med eller har utbildat FOI:s personal så att de inte ska förstöra forensiska bevis vid mottagning och screening. Projektet Operativa rutiner skapar och säkerställer Sveriges förmåga att hantera och undersöka farliga ämnen Projektet Operativa rutiner är ett samarbete mellan SKL, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), SLV (Livsmedelsverket) och RPS (Rikspolisstyrelsen) i syfte att skapa en operativ förmåga i Sverige att hantera CBRNE-händelser ur ett forensiskt perspektiv (det vill säga att komplettera den befintliga kompetensen omkring traditionella forensiska bevis med fördjupad information om toxiska kemiska ämnen, smittsamma mikrobiologiska organismer och radioaktiva ämnen). Projektet, som är treårigt, inleddes 2010 och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med hjälp av beredskapsanslag (så kallade 2:4 medel). Projektet ingår i det så kallade DHS-avtalet som är ett avtal mellan USA och Sverige inom området Homeland Security. Avtalet ger oss unika möjligheter att ta del av information och forskningssamarbete med bland annat FBI (Federal Bureau of Investigation). När projektet startade 2010 inleddes det med en studieresa till USA där projektgruppen fick delta i en övning som FBI genomförde för att öva sina rutiner vid omhänder tagande och analys av CBRNE-kontaminerat material. Ett av projektets mål är just att överföra amerikanska kunskaper och erfarenheter inom hantering och spårsäkring av CBRNE-kontaminerat material till svensk expertis. 18 SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012

19 EXEMPEL PÅ STÖRRE PROJEKT UNDER 2012 Forensiker som arbetar med det kontaminerade materialet i en så kallad Glowe Box med full säkerhetsutrustning inne i säkerhetslaboratoriet. Forensiska bevis och säkring av material för forensiska undersökningar övas under autentiska förhållanden i säkerhetslaboratoriet. På fotot arbetar forensiker från SKL (Helena Lyth och Erica Juntti) i FOI:s säkerhetslaboratorium. I projektet arbetar vi i ett helhetsperspektiv och utvecklar praktiska rutiner för att kunna hantera CBRNE-kontaminerat material i hela kedjan från provtagningar och omhändertagande av material på plats där en händelse inträffar, via säker transport till ett laboratorium där forensiska undersökningar och analyser genomförs i säker miljö, fram till en slutlig redovisning av ett resultat. SKL har i projektet valt att samarbeta med FOI och SLV som har tillgång till SVA:s (Statens veterinärmedicinska anstalts) säkerhetslaboratorium, men de arbetsrutiner som tas fram inom projektet kan också appliceras vid andra expertmyndigheter som till exempel SMI (Smittskyddsinstitutet) vid B-smitta. Projektarbetet som har genomförts under 2012 har inneburit att vi har kommit långt med att ta fram operativa rutiner för forensisk analys av CBRNE-kontaminerat material. Detta har framför allt skett genom övningar som genomförts i säkerhetslaboratorier vid FOI och scenarieövningar till sammans med polis (kriminaltekniker och bombtekniker) samt specialister och forskare från FOI och SLV. Tyngdpunkten i projektet ligger i huvudsak på undersökning och analys, vilket för SKL:s vidkommande handlar om att utveckla arbetssätt som dels gör det möjligt att utföra forensiska undersökningar på kontaminerat material dels gör att andra berörda experter kan utföra sina analyser utan att förstöra eventuella forensiska spår. Projektgruppen har också utbildats i transportsäkerhet för de transportboxar som ska användas vid materialtranspor- CBRNE CBRNE är en samlad internationell förkortning för: C B R N E Kemiska ämnen (kemiska stridsmedel, toxiska ämnen med mera) Biologiska ämnen (mikrobiologiska agens) Radiologiska ämnen Nukleära ämnen Explosiva ämnen ter av CBRNE-kontaminerat material. De transportboxar som används är godkända för transport av den högsta klassen med misstänkt biologisk smitta. Det är mycket viktigt att kommunikationen i samband med en CBRNE-händelse fungerar, och att ansvariga myndigheter redan på ett tidigt stadium kan få tillgång till den expertis som utvecklats inom projketet. Projektet har därför också under året arbetat fram en kommunikationsplan för att säkerställa detta. SKL har även i pågående ärenden haft god användning av det kontaktnät som skapats i projektet och de rutiner som tagits fram. I april 2013 kommer en stor övning attt genomföras inom EU-projektet AniBio Threat, vilket kommer att ge en stor möjlighet att öva de rutiner som projektet tagit fram. SKL:S ÅRSBERÄTTELSE

20 BIOLOGI Förbättringar av specialanalyser och förberedelser inför europeiskt dna-utbyte Antal ärenden Vid Biologienheten undersöks material som tillvaratagits på brottsplatser i syfte att påvisa biologiska spår och ta fram dna-profiler, för jämförelse mot person eller för registrering i spårregistret. De biologiska spår som analyseras utgörs vanligtvis av saliv, blod och sperma. Biologienheten genomför varje år även ett stort antal dna-analyser på registertopsningar från personer som är misstänkta för brott. verksamhet har under året, bortsett ärendeverksamheten, präglats 2012Enhetens av insatser inom följande områden: Förberedelser inför starten av Prümsamarbetet. Utbyte av information mellan de svenska och norska dna-registren. Ackreditering och implementering av nytt dnaanalys kit för specialanalysområdet LT/LCN. Utbyggnad av specialanalysområdet LT/LCN och förbättrat IT-stöd. Ackreditering och driftsättning av nya sekvenatorer Fortsatt arbete kring kontaminationsbegränsande åtgärder DNA ärenden Personärenden, DNA Ärendeutveckling Biologienheten Diagram över Biologienhetens ärendeutveckling SKL:S ÅRSBERÄTTELSE 2012 År Året har, förutom ärendeproduktion, präglats av förberedelser inför internationellt utbyte av dnaprofiler inom ramen för Prümsamarbetet, som för svensk del planeras att påbörjas Under året har också IT-stödet för ärendehantering förbättrats för specialanalysområdet LT/LCN och vår kapacitet att analysera LT/LCN-prover har utökats. Biologiska spår undersöks i tre huvudflöden Biologienheten undersöker och analyserar biologiska spår och dna från brottsplats, samt analyserar salivprover från person för jämförelse direkt i ett ärende eller för registrering. På enheten utförs dna-analyserna med så kallad PCR-baserad teknik, varvid 15 områden och kön undersöks. För att uppnå hög effektivitet i verksamheten delas ärenden och material in i tre huvudflöden. Ett flöde för så kallade volymbrott (såsom inbrott, stöld och biltillgrepp) med olika undersöknings material och spår, och ett flöde för material och spår från grova brott (såsom mord, rån och våldtäkt). För sistnämnda ärenden finns möjlighet till olika former av special analys. De mest frekvent använda specialanalyserna är LT/LCN dna-analys för mycket små mängder dna, och analys av Y-kromosomalt dna. Specialanalyser är som regel resurskrävande då de kräver specialanpassad material- och provhantering, samt att utvärderingen av resultaten är mer komplex och tidskrävande. Det tredje huvudflödet hanterar personprover, där merparten utgörs av registertopsningar på FTA-kort. Personprover hanteras i en automatiserad analysprocess. SKL administrerar de svenska dna-registren På SKL finns de svenska dna-registren. Spårregistret, med profiler från brottsplatsspår som ännu inte gett träff mot person. Utredningsregistret, med profiler från personer provtagna utifrån brottsmisstanke som kan leda till fängelse och med en annan förväntad påföljd än böter. Dna-registret, med profiler från personer som sedan dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Handläggningstiden för hanteringen av registertopsningar är mycket kort och eventuella registerträffar når utsedda mottagare vid polismyndigheterna inom 2 5 dagar. Förbättringar inom specialanalysområdet LCN/LT-processen är enskilt enhetens mest resurskrävande verksamhet. Behovet av tekniken i grova brottsärenden är stort och efterfrågan stiger. Under 2012 har aktiviteter genomförts för att effektivisera processen. Bland annat har ett IT-stöd utvecklats och tagits i bruk. Stödet underlättar för handläggaren vid resultatutvärderingen och ger också en möjlighet att enklare följa ärendeprocessens olika steg. I den övriga verksamheten infördes under 2011 dna-analyskit anpassade efter den nya Europastandarden, med fler markörer