FN frågade: FN: Vilket är vårt största problem? Ni svarar?

Relevanta dokument
Energi och Uppgift 2. Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur. Global energiförbrukning och energitillgång

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi Sveriges största energislag!

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova


Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm

Regional Carbon Budgets

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Energimyndigheten.

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

För lite eller för mycket olja?

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Varför ett nytt energisystem?

100 % förnybart 2050.!?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Global Carbon Law Pathway to Paris

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Olika uppfattningar om torv och

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Solar eclipse (Friday)

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Fossilfritt men hur? Styrmedel. Thomas Sterner

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Arbetstillfällen

Nordic Energy Perspectives

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

EU frågade: EU: Vilket är vårt största problem? Ni svarar?

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Utmaningar och en internationell utveckling

Making electricity clean

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Ingenjören och miljön

Chalmers för en hållbar framtid

Skiffergas förändrade förutsättningar på de globala energimarknaderna?

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Energiförsörjningens risker

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Den globala energiproduktionen och dess konsekvenser för jordens klimat på längre sikt

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Framtida energisystem i Jönköpings län

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Vad är ett hållbart jordbruk?

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Transkript:

FN frågade: Vilket är vårt största problem? Ni svarar? FN: Vilket är vårt största problem? Europeans attitudes towards climate change, EU-rapport 2008 1

Klimatproblemet, Krig i Irak, Svält, Bensinpriset Samma grundproblem Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur ENERGIFÖRSÖJNINGEN!!!!!... Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur 2

Ene r g i Energetic limits to Economic growth Brown et al, 2011 (3850 ZJ/Y) 3

(HIDDEN) The total solar energy absorbed by Earth's atmosphere, oceans and land masses is approximately 3,850,000 exajoules (EJ) (3,850 zetajoule per year) per year. [6] In 2002, this was more energy in one hour than the world used in one year (Wikipedia Solar energy) The amount of solar energy reaching the surface of the planet is so vast that in one year it is about twice as much as will ever be obtained from all of the Earth's non renewable resources of coal, oil, natural gas, and mined uranium combined (Wikipedia Solar energy) Ironiskt att en vi I en varmare värld behöver mer energi för att kyla av oss. Hur kyler man med solenergi? El till fläkt? Jämför el till kylskåp! Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur Wikipedia 4

5

US Energy Information Administration (EIA) (the devil is in the details) http://www.eia.gov/countries/ 6

7

500 quadrillion Btu motsvarar 1.4653553472e+14 KWh eller mellan tummen och pekfingret cirkus 150 000 TWh Most English language countries and regions use the short scale with 10 15 = quadrillion Terawatt = 10 12 W = 10 9 KW 8

NPP Net primary productivity energi samlad i all jordens biomassa per år Energetic limits to Economic growth Brown et al, 2011 Shares of world primary energy supply 1850 2000 100% biomass coal 50% oil gas hydro nuclear 0% 1850 1900 1950 2000 Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur 9

IEA, 2010 Energy use Terawatthour (EIA) Fossil Nuclear Renewable Total 1990 83.,4 6,1 13,1 102.6 2000 94,5 7,8 15,3 117,7 2008 117,1 8.3 18,5 143,8 Change 2000 2008 22.6 0,4 3,1 26,2 10

11

Peak oil scenario Oljekrisen, vi och marknaden överlevde några år av recession Vi konsumerar i snitt 2,3 TW elektrisk energi globalt > 20 000 TWh Om alla solceller skulle leverera 300 GW hela året om > 2 600 TWh Kom ihåg 150 000 TWh globalt (och ökande) men ändå, exponentiellt 12

Total photovoltaic peak power capacity ()[64][65] Country or Region Total 2010 World 39,778 Total 2011 [66] Total 2012 [67] 69,684 (+77%) 102,024 (+45%) European Union 29,328 51,360 68,640 Germany 17,320 24,875 32,509 [68] Italy 3,502 12,764 16,987 China 893 3,093 8,043 United States 2,519 4,383 7,665 Photovoltaic power (GW)[1][2] 2005 5.4 2006 6.9 2007 9.5 2008 16.2 2009 23.6 2010 40.7 2011 71.1 2012 102.2 Year end capacities Vi konsumerar i snitt 2,3 TW elektrisk energi globalt > 20 000 TWh Om alla solceller skulle leverera 100 GW hela året om > 900 TWh Kom ihåg 150 000 TWh globalt (och ökande) 13

Share of Global Energy Production Source: German Advisory Council on Global Change Solar energy 14

15

World energy use per sector 2000 2008 2000 2008 TWh %* Industry 21,733 27,273 26.5 27.8 Transport 22,563 26,742 27.5 27.3 Residential and service 30,555 35,319 37.3 36.0 Non energy use 7,119 8,688 8.7 8.9 Total* 81,970 98,022 100 100 Source: IEA 2010, Total is calculated from the given sectors Numbers are the end use of energy Total world energy supply (2008) 143,851 TWh The other 27% of the world's energy is lost in energy transmission and generation. 16

Energi till jordbruket? Sverige ca 8 TWh (av 500 (2004)) Approx 4 % Total energy consumption in the US 2010 310 QBTU), approc 3 %, hur mkt är olja? 17

Capita Energy in the United States [13] Prim. energy Production Import Electricity CO 2 emission Million TWh TWh TWh TWh Mt 2004 294.0 27,050 19,085 8,310 3,921 5,800 2007 302.1 27,214 19,366 8,303 4,113 5,769 2008 304.5 26,560 19,841 7,379 4,156 5,596 2009 307.5 25,155 19,613 6,501 3,962 5,195 2010 310.1 25,776 20,056 6,205 4,143 5,369 Change 2004 10 5.5% 4.7 % 5.1% 25.3 % 5.7% 7.4 % Mtoe = 11.63 TWh>, Prim. energy includes energy losses that are 2/3 for nuclear power [14] For comparison, prim. energy losses for PV solar are between 85 and 92%. [15] Siffror från Aleklett, Peeking at Peak oil, 2012 Människa överlever på 1800 cal men bör få 2500 cal (100 watts lampa) (2400 kcal / 24 hr = 100 kcal/hr = 27.8 cal/sec = 116.38 J/s = 116 W) 7 miljarder människor (7*10 12 ) behöver 7 200 TWh per år (20 TWh per dag,) 9 miljarder människor (9*10 12 ) behöver 9 200 TWh per år (26 TWh per dag,) Energiinnehållet i 129 olika grödor summerade 2006 till 17 560 ätligt av totalt 19 900 TWh (48TWh per dag) Efter förluster (utsäde, under odling, under lagring, i butiken, till djurmat)? Då återstår 7 200 TWh per år (förluster i hushåll ej medräknade) Hur klarar vi 9 miljarder? Odla hemma. Beräkningarna bygger på att vi har olja så att vi kan sköta jordbruket rationellt (gödning, traktorer för plöjning ) 18

Siffror från Aleklett, Peeking at Peak oil, 2012 Energi för att producera 1cal Odling 1,5 cal Transport 1 cal Processning 1,2 cal Grossisten, Affären, Paketering, restaurangen 1,3 cal Hantering i hushållet 2,3 cal Summa 7,3 cal, Av dessa är 3 cal olja och resten el (indirekt olja beroende på elproduktion). I USA säger Aleklett 6,2 cal olja. Globalt antas 5 cal 5 cal olja per 1 cal på bordet 7 200 TWh per år ger 36 000 TWh per år av olja för jordbruket. Globalt använde vi 117 TWh per år av olja 2008 30 % av all olja går till vår mat! Kol kanske? 19

S c i e n t i c A m e r i c a n c o 2 c a p t u r e 2013 09 05 Energy watch group 130 500 Gton C with structural traps 30 650 Gton C Herzog et al Scientific American, February 2000. Enhanced oil recovery 20 65 Gton C Grimston et al (2001). 20

Emission paths towards stabilisation of atmospheric CO2 Emission paths w/o becs 25 20 Gton C/year 15 10 5 Baseline 350 ppm, no capture 350 ppm, fossil capture 350 ppm, BECS 450 ppm, no capture 450 ppm, fossil capture 450 ppm, BECS 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100-5 EROI för olika energislag? 21

Revisiting the limits of growth after peak oil, Hall, Day, American Scinece may june 2009 22

En liten utmaning Kolla om mina siffror stämmer (i 1000 TWh)! Vad jag är ute efter är att hitta ett tak för den olja / energi vi har tillgång till. Att bevisa att det finns ett slut. Detta är egentligen en självklarhet men ingen tar åt sig budskapet! Reserver oljefält 2250 (*4 om tunga oljor räknas) Skiffergas reserver 2000 Skifferbaserad olja 1700 Kol? (rätt mycket) Summa resurser (utan kol) 6000. Olja gör vi nu av med globalt 54 / år, vi har olja i mer än 100 år (Jippi!) Om alla konsumerar som USA (*6) gör vi av med 300 / år, då räcker det i 20 år (ojippi) Totalenergi bränner vi nu globalt 132 / år. Summa resurser (utan kol) 6000. Det börjar bli tomt i tanken om 60 år. Anta att vi alla spenderar som USA (*6) 700 / år. Nu räcker reserverna (utan kol) bara i 10 år!!!!! Alternativen kol, uran, sol måste ta över inom 100 år om man är otroligt optimistisk. Om man är mer realistisk och unnar alla andra vår levnadsstandard (och bygger in en viss befolkningsökning) kan jag inte se annat är att vi har mindre än 50 år på oss att svänga skutan. Är kol uteslutet på grund av klimatproblemen har vi rejäla problem. Stadier i energianvändning (Förädlad) Energieffekt från olja Social effektivisering Teknikeffektivisering Utvunnen olja Tid (år, dekader) 23

Alternativ Snålekonomi Teknomarknad Energi Oljechock Kollaps Hur ser business as ususal ut? Hur ser motsvarande kurva ut för information? tid Hur kommer vi att göra? Alla svenskar går med på att minska sitt ekologiska fotavtryck till under 1. Vi fortsätter som förut, eknomisk utveckling, oförändrad livsstil. Använd energin effektivare Byt fossilt till förnyelsebart Använd mindre energi Elda på med fossilt 24

Hur kommer vi att göra? Använd energin effektivare Byt fossilt till förnyelsebart Använd mindre energi Elda på med fossilt Grön teknik Minimeras Individuellt engagemang När kommer vi att göra det? Vi börjar nu, idag När är det kris nog? Vi börjar när det kraschar It is better to build a dam than wait for the flood to come to its senses /Mark Twain Vi satsar på att forska fram bättre teknik i stället för att slösa miljarder på stimulans till nuvarande dåliga lösningar / Björn Lomberg (av samma anledning är Kyoto en dum ide) 25

Hur kommer de att göra? (hundratals gånger fler än oss) Alla i Afrika och Asien ökar omedelbart sitt ekologiska fotavtryck till samma nivå som oss. Nu eller sent Alla i Afrika och Asien fortsätter som förut med oförändrad livsstil. Använd energin effektivare Byt fossilt till förnyelsebart Använd mindre energi Elda på med fossilt Alternativ Social och ekonomisk anpassning Grön teknikrevolution Kollaps Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur 26

STERN REVIEW: The Economics of Climate Change (2005) Damages from business as usual scenario would be at least 5% and up to 20% of Global GDP a year Costs of removing most of the climate risk are around 1% of GDP per year This is equivalent to paying on average 1% more for what we buy We can grow and be green Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur Sir Nicholas Stern 27

Supply consistent with a 350 ppm target 800 Estimated amount left with current production levels (2011, World coal association) 700 600 500 nuclear coal w capt. 118 years 46 years 59 years EJ/yr 400 300 200 100 oil coal gas biomass gas w capt. solar H2 bio w capt. 1000 000 years solar electr. solar heat wind hydro 1000 000 years Could be extended! 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Results from the GET model. Azar et al, 2005, Climatic Change KATASTROFEN LURAR Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur 28

Åtta ekologiska faktorer som lett till historiska kulturers undergång (rep) 1. skogsskövling, 2. skador på markytan vilka leder till erosion, 3. försaltning och urlakning av näringsämnen, 4. dålig hushållning med vatten, 5. överdriven jakt, fiske, 6. införande av främmande arter, 7. överbefolkning och 8. överkonsumtion, (Diamond 2005). Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur Fosfor och kväve i gödning är ändliga resurser Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity, Rockström et al, 2009 29

Fyra möjligheter Man kan inte förutse problemet, helt enkelt därför att man inte upplevt någon liknande situation tidigare och därför inte kan förutse vad som är i antågande. Man kan blunda för problemet. Problemet kan vara osynligt som atmosfärens stigande koldioxidhalt eller problemet kan vara dolt i naturliga variationer, som den stigande temperaturen. Det kan också vara så att man inte upptäcker problemet därför att det är någon annans ansvar. Man kan strunta i att göra något åt problemet, trots att man mycket väl känner till det och dess katastrofala följder. Orsaken kan vara att det är rationellt att handla mot det långsiktigt bästa. Ett exempel är rovdriften på havets fiskbestånd. Man kan försöka lösa problemet, ibland med framgång och ibland med ett misslyckande som följd. Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur Energin tar slut här Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentli eratur 30