Program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU

Ett utmanat Europa Program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU

Innehåll Förord.... 1 Ett utmanat Europa... 2 Sverige och EU... 2 Näringslivet och EU.... 2 Utmaningarna... 3 Vägen till ett mer konkurrenskraftigt Europa... 4 En fungerande inre marknad EUs ekonomiska motor... 5 Ett socialt Europa är ett Europa i arbete... 10 Europas mångfald är en styrka... 11 Receptet för ett konkurrenskraftigt EU.... 12 2

Förord Vi lever i en tid av förändring. Migration, snabb teknisk utveckling, politiska omvälvningar. Utmaningarna är många. EUs grundidé om fred och välstånd genom handel och ekonomisk integration har varit en framgångssaga i över 6 decennier och är lika bärkraftig nu som vid Kol- och stålunionens bildande 1952. Det har gett förutsättningarna för ett Europa, som byggt på demokrati, frihet, handel och öppenhet lyckats skapa stora värden och ökande välstånd för sina medborgare. Samma värden och förhållningssätt som lagt grunden för det svenska välståndet. Vi tror inte att svaret på framtidens utmaningar ligger i att nedmontera det europeiska samarbetet, bygga murar mot omvärlden och nostalgiskt titta bakåt på en förmodat bättre tid. Istället måste vi slå vakt om och bygga vidare på EUs styrkor. Den inre marknaden med dess fria rörlighet för kapital, varor, tjänster och människor. Öppenhet och handel med omvärlden. Europas mångfald av idéer och lösningar. Och att utnyttja den plattform som EU ger för att gemensamt ta oss an de problem som ingen enskild medlemsstat klarar av. I vår globaliserade värld handlar det i längden om att ge förutsättningar för Unionens medlemmar, dess medborgare och dess företag att hävda sig i en allt skarpare internationell konkurrens för att skapa jobb, tillväxt och social trygghet. Det är genom att fokusera på att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt och hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver. Carola Lemne, VD Svenskt Näringsliv 1

Ett utmanat Europa Sverige och EU Sverige är ett exportberoende land. Ungefär hälften av vår BNP härrör från export. Den konkurrens som svenska företag mött när de öppnat sig mot omvärlden har drivit fram nödvändiga effektiviseringar och strukturomvandlingar. Detta har i sin tur lett till ökad produktivitet och ett högre välstånd. EU har starkt bidragit till denna utveckling. Svenska företag ges möjlighet att konkurrera på lika villkor över hela Europa och har tillgång till goda handelsvillkor med andra länder via EUs handelsavtal. Övriga EU är vår i särklass största handelspartner. Idag står Europa för över 70 procent av vår handel. Sverige behöver ett väl fungerande EU. För säkerhet och stabilitet. För tillgång till världens största integrerade ekonomi den inre marknaden. För att få inflytande globalt. Och för att hantera det växande antal frågor som inte kan lösas nationellt. Näringslivet och EU Ursprungsidén med det som utvecklats till dagens EU var att säkerställa fred genom handel och ekonomisk integration. Den idén har visat sig varit framgångsrik i över 6 decennier. Genom att verka för ett fritt flöde av varor, tjänster, kapital och personer på en inre marknad och en öppenhet för handel med omvärlden, har EU gett förutsättningar för det som företag gör bäst; skapa jobb, innovation och tillväxt. Detta utgör själva grunden för Europas globala konkurrenskraft och därmed för vårt välstånd. Härutöver är EU-samarbetet en plattform för att söka gemensamma lösningar på problem som inte kan lösas på nationell eller lokal nivå. Gränsöverskridande utmaningar inom miljö och klimat, migrationsströmmar och säkerhet är alla exempel på områden där gemensamma lösningar ger ett påtagligt mervärde. EU ger som världens största handelsblock helt andra möjligheter att påverka den globala utvecklingen än för enskilda länder. EUs legala uppbyggnad innebär ett starkt försvar för rättsstatens principer som är en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Samtidigt ger det institutionaliserade samarbetet i EU förutsättning för att dra nytta av den mångfald av idéer och lösningar som finns spridda över Europa. Utbytet mellan medlemsländerna inom denna ram bidrar till att nationella lösningar, beslut och regler utvecklas positivt och att goda idéer får spridning. Den fördragsfästa subsidiaritetsprincipen ger också en legal grund för att EUs beslut förbehålls de områden som ger ett mervärde. Dessa uppenbara fördelar är grunden för näringslivets starka stöd för EU-projektet. De är lika aktuella idag som vid Sveriges EU-inträde men måste vidmakthållas och appliceras på en innehålls- och medlemsmässigt utökad Union i en föränderlig omvärld. För näringslivet är vägen framåt ett EU som bygger vidare på sin ursprungsidé om öppenhet, handel och ekonomisk integration. Ett EU som fokuserar på det som ger ett genuint mervärde för sina medlemmar. Ett EU som visar att konkurrenskraft inte protektionism är vägen till hållbart välstånd i en globaliserad värld. 2

Utmaningarna Samarbetet inom EU står inför stora utmaningar med flera omvälvande förändringar som skett på kort tid. En våg av nationalism och protektionism sveper över Europa som ifrågasätter EUs kärnvärden. Globalisering, öppenhet och frihandel ses av många som hot istället för de drivkrafter som lyft miljontals människor ur fattigdom och ger förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt och ökad livskvalitet och välfärd. Storbritanniens väg ut ur EU innebär stora påfrestningar för EU-samarbetet. Utvecklingen av Rysslands agerande i sitt närområde, ökade hot för terrordåd och flyktingströmmarna har satt säkerhetsfrågorna i centrum. Den finansiella utvecklingen i vissa medlemsländer och dess effekter på finansiell stabilitet och eurons framtid skapar frågor om den interna sammanhållningen och EUs ekonomiska utveckling. Många företagare har också en oro för att EU går i en riktning där man, snarare än att fokusera på att undanröja hinder för handel och investeringar, bidrar till mer eller mindre ändamålsenliga detaljregler, mer administration och regelkrångel. Detta kan ofta skyllas på medlemsstaternas tillämpning av EUs regelverk, men undergräver likafullt förtroendet för EU. Vidare är en effektiv användning av gemensamma medel en förutsättning för fortsatt tilltro till EUs institutioner. Dessa och andra, delvis sammanlänkande processer, har skapat motsättningar inom EU och ställt frågan om EUs fortsatta inriktning och till och med dess existens i sin nuvarande form på sin spets. Svaren på dessa utmaningar kan inte vara ytterligare splittring eller att resa murar mot handel och ekonomisk integration. Men det är ett nytt Europa som skapas och med det ett behov av en gemensam vision om framtidens EU som säkerställer ett brett och fortsatt stöd för det europeiska projektet. 3

Vägen till ett mer konkurrenskraftigt Europa Svenskt Näringslivs vision: Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens. I vår globaliserade värld är konkurrenskraft det enda sättet att säkra långsiktigt välstånd. Om inte Europas länder och ekonomiska aktörer kan hävda sig internationellt kan vi heller inte skapa jobb, tillväxt och social trygghet. Det är genom att ha konkurrenskraftiga företag och samhällen som vi skapar de resurser som krävs för att bibehålla och utveckla vår välfärd och för att framgångsrikt kunna tackla vår tids utmaningar. Även om EU självt, lika lite som enskilda länders regeringar, kan generera välstånd, avgör EU genom sitt system av lagar och regler i stor utsträckning förutsättningarna för de ekonomiska aktörerna att skapa jobb och tillväxt. Följaktligen bör EUs fokus ligga på åtgärder som stärker medlemmarnas, företagens och individers konkurrenskraft. Avgörande på sikt är att samhällets olika resurser arbetskraft, kapital, entreprenörskap, innovationsverksamhet kontinuerligt både kan uppgraderas och flyttas från stagnerande till expanderande verksamheter. Denna kontinuerliga struktur omvandling och kunskapsutveckling måste stödjas och prioriteras i utformningen av EUs olika regelverk och system. Och omvänt måste EU avhålla sig från att upprätta system och regelverk som hindrar länderna eller enskilda aktörer att bli mer konkurrenskraftiga. Vägen dit handlar om att EU koncentrerar sig på sina styrkor och områden där gemensamma lösningar tillför verkligt värde. För näringslivet handlar det om en väl fungerande inre marknad som utnyttjas till dess fulla potential, en marknadsekonomi som är öppen mot omvärlden och beredd att ta sig an de enorma möjligheter som globaliseringen erbjuder, och att dra full fördel av Europas mångfald av idéer, lösningar och modeller. Det är inom dessa områden som EU har störst potential att leverera och därmed också det säkraste receptet för att få stöd från medborgare och medlemsländer för EU-projektets fortlevnad. 4

EUs inre marknad måste genomföras och underhållas fullt ut. En fungerande inre marknad EUs ekonomiska motor Det ursprungliga syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagande, individers rörlighet, konkurrens och handel. Den skulle ge bästa möjliga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och ökad välfärd för Europas invånare. Det måste också vara utgångspunkten för pågående och framtida arbete med att utveckla den inre marknaden. Det handlar om en marknad där gemensamma regler genomförs och tillämpas så att lika konkurrensvillkor garanteras i hela EU. Så länge det fortfarande finns hinder för den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor inom EU, så kommer den europeiska konkurrenskraften vara hämmad. Tyvärr finns fortfarande stora hinder. Företag rapporterar om krav på anpassning av varor till nationella regelverk trots att antingen harmoniserad EU-lagstiftning eller principen om ömsesidigt erkännande borde gälla. Lika möjligheter som inhemska företag vid gränsöverskridande tjänstehandel eller etableringar borde inte heller vara ett problem om EUs medlemsstater genomförde och tillämpade tjänstedirektivet fullt ut. Därför måste fortsatt fokus ligga på att harmonisera regler och tillämpning på den inre marknaden så att lika villkor för alla företag kan uppnås. Hämmande nationella processer, regler och standarder behöver tas bort. Gemensam lagstiftning ska tillämpas enhetligt och konsekvent. Ramarna är till stor del på plats, men mycket återstår för att den inre marknaden ska kunna utnyttjas till dess fulla potential. Vissa principer måste guida det arbetet. Gemensam lagstiftning måste vara ändamålsenlig, framtagen i samråd med berörda företag, och den måste genomföras och tillämpas på ett sätt som ger likvärdiga villkor för företag i hela EU. 5

Den digitala infrastrukturen måste bli bättre. Den digitala dimensionen av EUs marknad tyngs av nationella regler och gammalmodig lagstiftning. Data måste kunna flöda fritt in och ut från EU. Nya digitala lösningar ska inte regleras under pågående teknikutveckling. Digital inre marknad förutsättningar för data-driven tillväxt En verklig europeisk digital inre marknad är central för att EU ska kunna dra nytta av den allt snabbare tekniska utvecklingen och säkerställa Europas välstånd. Den behövs för att uppnå skalfördelar och innovations- och tillväxtmöjligheter både inom Europa och globalt. Det förutsätter harmonisering av regler, inte minst på områden som konsumenträtt och momsreglering. Digitaliseringen förändrar samhället och förutsättningarna för gamla och nya affärsmodeller. De digitala möjlig heterna har stor påverkan på företagande och tillväxt. Hur lagförslagen utformas och implementeras har därmed en avgörande betydelse för hur digitaliseringens möjligheter kan tillvaratas och därmed bidra till företagens konkurrenskraft och tillväxt. Den digitala inre marknaden lider idag av särreglering och hög regelbörda. Det finns en tendens att betrakta e-handel av varor, tjänster och digitalt innehåll som något väsensskilt från annan handel, vilket leder till snedvridningar av konkurrensen. Generellt bör reglering av den digitala inre marknaden ske endast när det finns ett tydligt marknadsmisslyckande för att inte i onödan hindra innovationer och teknikutveckling. Reglerna måste vara tydliga, enkla att följa och teknikneutrala för att bana väg för nya lösningar. En avgörande källa till innovation och tillväxt är företagens möjlighet att få tillgång till och använda data. En bra balans mellan integritetsskydd och företagens tillgång till data är därför central. Om det inte finns särskilda skäl till restriktioner, bör huvudregeln vara att data ska kunna flöda fritt såväl mellan medlemsländerna som in och ut från EU. Även den fysiska digitala infrastrukturen behöver byggas ut med kapacitet som klarar de nya tjänster som möjliggörs av exempelvis 5G och Internet of Things. Här har EU en viktig roll att driva på utvecklingen i medlemsländerna och underlätta framtagandet av internationellt konkurrenskraftiga standarder. 6

EU måste ta ett ledarskap för frihandel globalt. Ledarskap för frihandel globalt Europas företag behöver marknadstillträde på lika villkor, såväl inom EU som globalt, och öppna relationer med omvärlden. EU måste använda sin position som världens största handelsblock för att driva frihandel, öppenhet och konkurrens på lika villkor internationellt. Europas företag behöver öppna relationer med omvärlden. De samhällsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EUs gränser. Samtidigt som det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns kvar inom EU, bör strävan vara att minimera de begränsningar i varu- och tjänstehandeln som finns gentemot icke-medlemsländer. De fyra friheterna bör i så stor utsträckning som möjligt sträcka sig utanför den europeiska unionen, genom ömsesidigt slopande av onödiga handelshinder med länder utanför. Handelshinder gentemot icke-medlemsländer måste minimeras. I första hand ska multilaterala avtal ingås. Uppstår hinder för multilaterala handelshinder inom ramen för världshandelsorganisationen, WTO, är det naturligt att söka partner på annat håll. EU har hittills varit framgångsrik och fått till stånd ömse sidigt gynnade avtal med till exempel Sydkorea och Kanada. Den kretsen bör utvidgas kraftigt. Om multilaterala avtal inte kan uppnås och frihandelsavtal med enskilda länder bedöms ge för litet utbyte, bör man eftersträva plurilaterala avtal på områden som verkar framkomliga, till exempel avseende tjänster eller så kallade miljöprodukter. Också avseende investeringar och investeringsskydd har EU en mycket viktig uppgift att fylla i första hand gentemot stora kommersiella partners. EU bör i första hand jobba för multilaterala avtal, i andra hand frihandelsavtal med enskilda länder med våra viktigaste handelspartners. Att ta ett ledarskap för frihandel globalt och, i avsaknad av multilaterala överenskommelser fortsätta att få till stånd frihandelsavtal med våra viktigaste handelspartners, är en central uppgift för EU. Den externa dimensionen är nödvändig för att vi även långsiktigt ska kunna öka tillväxten och skapa fler jobb. 7

Bättre regler ger konkurrenskraft. EU bör sätta upp tydliga mål om att minska företagens regelkostnader. Gemensamma regler måste tillämpas lika i alla medlemsländer. Bättre regler ger konkurrenskraft Regelförbättring på EU-nivå är avgörande för att förbättra företagens konkurrenskraft. Det handlar om att optimera EUs regelverk så att de på ett både smart och ett kostnadseffektivt sätt ger resultat i form av fler växande företag och därmed fler jobb. EU bör därför sätta upp tydliga mål om att minska företagens regelkostnader genom konkreta regelförbättringar, utveckla samråd med berörda, öka transparensen, förbättra konsekvensanalyserna av kommande lagstiftning och utvärdera befintliga regler. Reglerna ska vara ändamålsenliga och det är viktigt att de gemensamma reglerna tillämpas lika i medlemsländerna. Regelförbättringsarbetet bör genomsyras av målsättningen att företag ska kunna växa och ge möjlighet för fler jobb och ökat välstånd. Reglerna ska vara nödvändiga, proportionerliga och effektiva. Dessa principer för regelförbättring ska omfatta alla EUs institutioner som deltar i lagstiftnings besluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen inklusive genomförande och uppföljning. Regler ska vara nödvändiga, proportionerliga och effektiva. Goldplating som leder till ökade kostnader och krångel bör undvikas. Detta är också viktigt när EU-lagstiftning ska införas och tillämpas på nationell nivå. Gold-plating, eller överimplementering, ska undvikas i största möjliga utsträckning när det leder till ökade kostnader eller onödigt regelkrångel, det vill säga till konkurrensnackdelar för företag och en splittrad inre marknad. Mycket återstår att göra, inte minst när det gäller hur regelverket tillämpas i praktiken i de olika länderna. Att ta bort existerande hinder och bekämpa nya hinder för den fria rörligheten måste vara en prioriterad fråga för hela EU. Att bekämpa hinder för den fria rörligheten måste vara en prioriterad fråga för hela EU. 8

EU har en viktig roll i klimatfrågan. Klimat- och energipolitik för hållbar tillväxt Klimatfrågan är en av vår tids stora globala utmaningar, varför det behövs ett starkt internationellt engagemang och globala lösningar. EU har en mycket viktig roll att driva på för globala åtgärder och ambitioner inom ramen för Parisavtalet och FNs klimatkonvention. Näringslivet kan bidra till nya lösningar och det är viktigt att reglerna inte står i vägen för utveckling på detta område. Här kan forskning och innovation få avgörande betydelse och utvecklas tillsammans med näringslivet. Att ensidigt öka EUs ambitioner, utan att andra länder och regioner gör detsamma, kan leda till snedvriden konkurrens mellan aktörer inom EU och dess konkurrenter utanför och måste därför endast ske efter noggranna konsekvensanalyser. EUs prioritet i de internationella klimatförhandlingarna bör därför vara att sträva efter en likvärdig pris sättning på utsläpp av växthusgaser globalt, så att europeiska företag kan konkurrera på lika villkor som sina konkurrenter i omvärlden. EU bör fokusera på att formulera gemensamma mål som pekar ut riktningen. De bör vara få, möjliga att följa upp och inte överlappa andra mål. I arbetet med att nå målen bör medlemsländerna ha frihet att formulera de styrmedel som är lämpliga och kostnadseffektiva utifrån de nationella förutsättningarna. Det är därför centralt att EU-gemensam lagstiftning på området inte blir allt för detaljerad, utan fungerar som ramverk som lämnar utrymme för flexibilitet. Det är nödvändigt för en kostnads effektiv implementering av EU-lagstiftning på nationell nivå, där alla länder kan bidra till de gemensamma målsättningarna. Detta är inte minst viktigt eftersom EUs länder har kommit olika långt när det gäller att säkerställa välfungerande energimarknader, effektivt användande av energi och minskade klimatutsläpp. Europeiska företag måste kunna konkurrera på lika villkor som sina konkurrenter i omvärlden. Europa behöver gemensamma mål som pekar ut riktningen. Men lagstiftningen i EU får inte bli för detaljerad. Medlemsländerna måste ha frihet att formulera styrmedel som är anpassade efter de nationella förutsättningarna. EU har en vision om att integrera elmarknaderna så att EU på sikt kan fungera som en enda gemensam inre elmarknad. Detta är en lovvärd vision som genomförd på rätt sätt på sikt kan bidra till att stärka försörjningstryggheten, säkerställa konkurrenskraftiga elpriser och minska fossilberoendet i Europas energisektor. Men det är problematiskt att alla länder inte implementerat befintlig EU-lagstiftning på området, att det fortfarande finns reglerade marknader och elpriser inom EU samt att kvaliteten och funktionaliteten på marknaderna varierar kraftigt. All EU-lagstiftning på området måste utgå ifrån principen att alla marknader ska kunna fortsätta utvecklas, oavsett hur välutvecklade de är. Välfungerande marknaders utveckling bör inte bromsas till förmån för mindre välutvecklade. För att hantera de skilda utgångs lägena bör integreringen av marknader börja på regional nivå, för att med tiden kunna utvecklas vidare när de är mogna. 9

Tillväxt är nödvändigt för att Europa ska må bra. Sysselsättningen måste vara hög i EU för att nå goda levnadsförhållanden för alla. Då krävs konkurrenskraftiga företag och en ekonomi i balans. Inte mer social reglering. EU ska stimulera nationella reformer för att medlemsländerna ska ha sin ekonomi i god makro-ekonomisk balans. Ytterligare reglering av arbetsrättsliga frågor och arbetsmiljö på EUnivå bör prövas kritiskt. Det finns redan ett 70-tal EU-direktiv. Ett socialt Europa är ett Europa i arbete En förutsättning för ett socialt Europa är ett EU som kännetecknas av hög sysselsättning som grund för goda levnadsförhållanden. Det kan bara uppnås genom konkurrenskraftiga företag och en ekonomi i balans i de olika medlemsstaterna. Utan tillväxt kan man inte nå goda levnadsförhållanden. Det hänger samman. Det finns dock idag stora skillnader i levnadsförhållanden mellan olika EU- medborgare. Dessa skillnader beror främst på varje medlemslands ekonomiska utvecklingsnivå samt hur hög sysselsättningsgraden är. Att ha ett arbete är av grundläggande betydelse för medborgarnas levnadsförhållanden. Det ger inte enbart en lön utan man omfattas också i högre utsträckning av de socialförsäkringssystem som finns. I många av EUs medlemsstater är en avgörande förutsättning för arbetstillfällen att man uppnår just bättre arbetsmarknader. Nödvändiga förändringar för att uppnå detta kan vara lägre indirekta arbetskraftskostnader, minimilöner, anställningsskydd och anställningsformer som möjliggör anställning samt skatte- och socialförsäkringssystem som stimulerar till arbete. Ansvaret för dessa frågor är, och ska förbli, medlemsstaternas. EUs ansvar består i att stimulera medlemsstaterna att genomföra nödvändiga struktu rella reformer och att upprätthålla sin ekonomi i god makro-ekonomisk balans. Det finns många parallella processer med dessa syften men det behövs en vitalisering och effektivisering av dessa processer. Enbart då kan EU göra skillnad. Rådets gemensamma principer om flexicurity från 2007 är en god grund för att nå målet. Den öppna samordningsmetoden om sysselsättning och socialt skydd behöver förstärkas och effektiviseras inom ramen för den europeiska terminen. EU ska därmed stimulera nationella reformer så att konkurrenskraften ökar i hela Europa. De landspecifika rekommendationerna bör fortsätta vara den kanal som används för att stötta och ge rekommendationer till medlemsländerna. Ytterligare reglering av arbetsrättsliga frågor och arbetsmiljö på EU-nivå bör därför prövas kritiskt mot bakgrund av de 70-tal EU-direktiv som redan finns. 10

Respektera principen om subsidiaritet. Europas mångfald är en styrka En central del i EU-samarbetet bygger på en mångfald av idéer och lösningar som kan hantera vår tids gemensamma problem. Mångfalden tjänar EU väl och är väsentlig för att generera nya infallsvinklar och nytänkande. Under en period av ett ökande ifrågasättande av EU behöver Unionen dra nytta av sin mångfald till stöd för att tydligare kunna göra de avvägningar och prioriteringar mellan olika lösningar och välja de som skapar störst mervärde. Liksom att respektera medlemsstaternas utrymme att utveckla sina lösningar där ansvaret ligger på nationell nivå och så länge det sker inom EUs ramverk. EUs inre marknad erbjuder en central plattform för att skala upp innovativa lösningar som genereras genom ett effektivt utnyttjande av EUs mångfald. På områden där reglering på EU-nivå ger ett påtagligt mervärde, till exempel för att skapa en likvärdig konkurrens eller ett mer effektivt resursutnyttjande, är harmonisering ett effektivt tillvägagångssätt för att förstärka EUs konkurrenskraft och underlätta för företagande. En central utgångspunkt för näringslivet är att nationella särlösningar måste undvikas när det gäller regelverk som påverkar företagens konkurrenskraft inom den inre marknaden. Den fria rörligheten av varor, tjänster, människor, kapital och i allt större utsträckning även data är ett bärande fundament för den inre marknaden och EUs långsiktiga utveckling. På andra områden är detta inte lika självklart. Bolagsstyrning, lönebildning, sociala trygghetssystem och stora delar av skattesystemet är exempel på områden där harmonisering på europanivå tvärtom kan påverka konkurrenskraften negativt. Att ett stort antal unika modeller lokalt och nationellt tillåts verka sida vid sida inom EUs ram och tävla om att ge de bästa levnadsvillkoren och de bästa förutsättningarna för arbete och företagande är en ofta förbisedd drivkraft för ekonomisk utveckling. Beslut ska inte fattas på en högre nivå än nödvändigt. Gemensam lagstiftning är viktigt på vissa områden, som den inre marknaden. Men på andra områden kan det påverka konkurrenskraften negativt. EU har en viktig roll i att stimulera konkurrensbefrämjande nationella reformer genom idéspridning. Subsidiaritetsprincipen, enligt vilken beslut inte ska fattas på högre nivå än nödvändigt, måste därför respekteras. Det krävs inte bara för att institutioner och vissa nationella regler ska vara anpassade till respektive lands egna förutsättningar utifrån historia, kultur, ekonomi etc. Det är också en viktig beståndsdel för att få till stånd en dynamisk utveckling där goda idéer sprids mellan medlemsländer och som sammantaget leder till ett mer konkurrenskraftigt och framgångsrikt EU. Detta innebär att EUs fortsatta utveckling inte enbart bör gå genom alltmer gemensam lagstiftning. En viktig roll är även att genom jämförelser och idéspridning stimulera konkurrenskraftsfrämjande nationella reformer. 11

Receptet för ett konkurrenskraftigt EU EUs framgångar kan i stor utsträckning mätas i graden av utbyte av varor, tjänster, personer och kapital. Ett fullständigt genomförande och upprätthållande av den inre marknaden måste ligga i fokus. Mycket återstår att göra för att åstadkomma till exempel fri rörlighet för tjänster och arbetskraft, ta bort hämmande nationella processer, regler och standarder och se till att gemensam lagstiftning tillämpas enhetligt och konsekvent. Så länge det fortfarande finns hinder för de fyra friheterna kommer också den europeiska konkurrenskraften vara hämmad. Den digitala dimensionen av EUs marknad tyngs av nationella regler och gammalmodig lagstiftning. Den digitala legala och fysiska infrastrukturen måste förbättras inom hela EU och det är avgörande att data kan flöda fritt såväl mellan medlemsländerna som in och ut från EU. Dessutom bör nya digitala lösningar inte regleras under pågående teknikutveckling så länge inget marknadsmisslyckande kan påvisas. De samhällsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EUs gränser. Samtidigt som det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns kvar inom EU, bör strävan vara att minimera och helst undanröja de begränsningar i varu- och tjänstehandeln som finns gentemot icke-medlemsstater. Att ta ett ledarskap för frihandel globalt och, i avsaknad av multilaterala överenskommelser fortsätta att få till stånd frihandelsavtal med våra viktigaste handelspartner, är en central uppgift. Den externa dimensionen är nödvändig för att vi även långsiktigt ska kunna öka tillväxten och skapa fler jobb. EUs lagstiftning bör förbehållas områden där den ger ett visat mervärde. Subsidiaritetsprincipen bör tillämpas strikt. Reglerna måste vara nödvändiga, proportionella och effektiva. Principerna för regelförbättring måste omfatta alla EUs institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen inklusive genomförande och uppföljning. EU måste sätta upp tydliga mål om att minska företagens regelkostnader, öka transparensen, förbättra konsekvensanalyserna av kommande lagstiftning och utvärdera befintliga regler. Dessutom måste målen följas upp på ett betydligt mer konsekvent och effektivt sätt. Klimatfrågan är en av vår tids stora globala utmaningar. Här behövs ett starkt internationellt engagemang med globala lösningar. EU har en viktig roll att spela inom ramen för Parisavtalet och FNs klimatkonvention, genom att driva på för globala åtgärder och ambitioner. Att ensidigt öka EUs ambitioner utan att andra länder och regioner gör detsamma, kan undergräva de europeiska företagens konkurrenskraft och därmed förmågan att bidra till en bättre miljö globalt. Det är av stor vikt att europeiska företag kan konkurrera på lika villkor som sina konkurrenter i omvärlden. Ett socialt Europa är ett Europa som kännetecknas av hög sysselsättning som grund för goda levnadsförhållanden. Det uppnås inte genom ytterligare EU-gemensam social reglering utan genom konkurrenskraftiga företag och en ekonomi i balans i de olika medlemsstaterna. EU har ett ansvar att stimulera medlemsstaternas nationella reformer som gör att sysselsättningsmålen uppnås. Givet de stora skillnaderna i förutsättningar och behovet av nationella anpassningar, bör social reglering förbli en i grunden nationell kompetens. Benchmarking inom ramen för den europeiska terminen kan vara ett sätt för EU att främja utvecklingen i medlemsstaterna. Även på andra områden kan EUs roll som katalysator för konkurrenskrafts främjande nationella reformer stärkas ytterligare. Genom att utveckla jämförelser mellan länder och dess olika lösningar stimuleras idéspridning och best practice. Europas mångfald är en konkurrensfördel som måste utnyttjas bättre. 12