Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun 2012-2015

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun 2012-2015 Dokumenttyp Handlingsprogram Dokumentägare Brand och säkerhet Dokumentnamn Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun Dokumentansvarig Avdelningschef brand och säkerhet Beslutad/Antaget Kst/2011:621 KF 2012-01-30 9 Reviderad Version Version 2012 Giltighetstid 2012-2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Beskrivning av kommunen och riskmiljöer... 5 1.3 Målbeskrivning... 6 1.3.1 Nationella säkerhetsmål... 6 1.3.2 Kommunens övergripande säkerhetsmål... 7 1.3.3 Handlingsprogrammets mål och aktiviteter... 7 1.4 Ansvarsförhållanden... 7 1.5 Uppföljning och utvärdering... 7 1.6 Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun... 8 1.6.1 Vardagsolyckor... 8 1.6.2 Allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser... 8 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet... 9 2.1. Organisation... 9 2.1.1 Ledningsgrupp för säkerhet... 9 2.1.2 Säkerhetsgrupp... 9 2.2 Örnsköldsviks kommuns arbete med samhällsskydd... 9 2.2.1 Kommunskydd... 9 2.2.2 Kommunens alarmeringscentral, Växel/reception... 10 2.2.3 KOMLAB... 10 2.2.4 Tillsyn och rådgivning... 10 2.2.5 Sotning... 11 2.3 Nätverk för samverkan... 11 2.4 Prioriterade verksamhetsområden... 12 2.4.1 Trafiksäkerhet... 13 2.4.2 Vattensäkerhet... 19 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor... 25 2.4.4 Brottsprevention... 29 2.4.5 Suicidprevention... 35 2.4.6 Extraordinära händelser... 43 2.4.7 Brandsäkerhet... 49 3. Förbereda, genomföra och följa upp räddningsinsats... 54 3.1 Allmänt... 54 3.2 Säkerhetsmål... 54 3.3 Prestationsmål... 55 3.4 Kommunens förmåga och uthållighet... 57 3.4.1 Politisk organisation... 57 3.4.2 Organisation vid räddningsinsatser... 57 3.4.3 Systemledning... 57 3.4.4 Insatsledning... 57 3.4.5 Länsstyrelsens operativa uppgifter... 58 3.4.6 Resurser... 59 3.4.7 Kompetens... 61 3.4.8 Alarmering och varning... 61 3.4.9 Kommunikation... 62 3.4.10 Samverkan... 62 3.5 Vattenförsörjning... 63

3.6 Hamnområden... 63 3.7 Höjd beredskap... 63 4. Uppföljning och utvärdering... 64 4.1 Olycksutredning... 64 4.2 Uppföljning... 64 5. Psykosocialt stöd vid större olyckor... 65 6. Bilagor och bakomliggande dokument... 66

5 1. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778; LSO) ska alla kommuner ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Det ska beskriva mål för, samt ta upp risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (t.ex. bränder, trafikolyckor, ras, skred). Örnsköldsviks kommun inkluderar även olyckor i en vidare mening som inte behöver leda till räddningsinsats i handlingsprogrammet (t.ex. fallolyckor, suicid, inbrott, skadegörelse, hot och våld). Programmet överensstämmer väl med Örnsköldsviks kommuns övergripande mål om att vara en trygg och säker kommun att bo i. I den olycksförebyggande delen finns även starka kopplingar till kommunens folkhälsopolitiska program God Folkhälsa gemensamt ansvar för hållbar välfärdsutveckling där Örnsköldsviks kommun har en vision om en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Programmet innehåller två delar, en olycksförebyggande del som redovisar samhällets förebyggande arbete (se avsnitt 2) samt en del (se avsnitt 3) som beskriver kommunens förmåga att förberedda, genomföra och följa upp räddningsinsats. 1.2 Beskrivning av kommunen och riskmiljöer Örnsköldsviks kommun består av ca: 55 000 innevånare boende på en yta som är lika stor som Stockholms län. På denna stora yta har kommunen ett stort antal riskmiljöer inom olika verksamhetsområden där aktivt olycksförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder ska genomföras. Kommunen karaktäriseras av ett stort antal kemiska industrier med de risker som dessa innebär. Beskrivning av dessa kemiska industrier enligt 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor finns som länk kommunens hemsida under trygghet och säkerhet, rubriken kommunens plan för räddningsinsats. Inom trafiksektorn finns väg E4 och ett flertal länsvägar samt Botniabanan och stambanan med hög trafiktäthet samt stora mängder farliga transporter. E4:an och Botniabanan passerar rakt igenom Örnsköldsviks stads centrum med de risker det innebär. Detta kräver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och förutsättningar för effektiva skadeavhjälpande åtgärder.

6 Kommunen har en ca 6 mil lång kust och ett stort antal vattendrag som kräver aktivt förebyggande åtgärder samt en beredskap för skadeavhjälpande åtgärder vad gäller vattensäkerhet. Den allt mer förändrade ålderssammansättningen med en större andel äldre över 65 år, ökar även behovet av aktiva skadeförebyggande åtgärder för äldre med inriktning att t.ex. förhindra fallolyckor. Trots att Örnsköldsviks kommun är en kommun med relativt låg brottslighet behöver det genomföras åtgärder inom detta område för att kommuninnevånare ska känna sig trygga. Inom området brandsäkerhet är det viktigt med ett aktivt skadeförebyggande arbete för att förhindra olyckor i samband med bränder samt erbjuda effektiva skadeavhjälpande åtgärder om bränder uppstår. Inom området suicidprevention har den senaste forskningen visat att omfattande åtgärder måste sättas in för att skapa de bästa möjliga villkoren för barn och ungdomars uppväxtförhållanden till en effektiv behandling av psykisk ohälsa och förebyggande av miljörelaterade risker. Att bedöma när en händelse ska klassas som extraordinär eller ses som en allvarlig samhällsstörning är inte helt enkelt. Detta innebär att en händelse i ett inledande skede kan hanteras utifrån Lagen om skydd mot olyckor för att sedan övergå och hanteras utifrån båda lagstiftningarna. Området för extraordinära händelser har lagts till handlingsprogrammet för att lättare knyta samman hanteringen i ordinarie verksamhet med de förändringar som hanteringen av extraordinära händelser kräver. Inom samtliga områden är det viktigt med att utbilda och informera allmänheten och verksamheter för att förhindra uppkomsten av olyckor och hur man agerar om en olycka uppstår. Riskbedömning för sannolikheter och konsekvenser för handlingsprogrammets olyckstyper återfinns i bakomliggande dokument. Statistik för respektive verksamhetsområde redovisas i respektive avsnitt. 1.3 Målbeskrivning Handlingsprogrammet innehåller följande målbeskrivningar som gäller både för den skadebegränsande och olycksförebyggande verksamheten. 1.3.1 Nationella säkerhetsmål I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.(lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778)

7 1.3.2 Kommunens övergripande säkerhetsmål Tryggheten och säkerheten hos medborgare och besökare i kommunen ska öka. Detta ska ske genom att: medvetandegöra risker och hot förebygga olyckors uppkomst begränsa konsekvenserna vid inträffade olyckor 1.3.3 Handlingsprogrammets mål och aktiviteter Den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet är ett samhällsprogram där olika aktörer har ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetet inom sina respektive ansvarsområden. Målsättningarna i handlingsprogrammets olika verksamhetsområden ska omsättas i olika aktiviteter där ansvarsförhållandena klarläggs inom respektive område. Inom ett verksamhetsområde bryts målen ner till aktiviteter på en konkret nivå och ger då en tydlig beskrivning av vad medborgare, kommun, landsting, polis och andra aktörer inom kommunen förväntas medverka till inom respektive prioriterat område. Planerade aktiviteter från handlingsprogrammet ska ingå i berörda myndigheters verksamhetsplanering. Resultaten från aktiviteterna följs upp med hjälp av statistik, enkäter och jämförelsetal med andra kommuner. 1.4 Ansvarsförhållanden Den enskildes ansvar, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, tydliggörs i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenser av de olyckor som inträffar. Kommunen har ett tillsynsansvar samt ett ansvar för rådgivning, stöd och information för att leva upp till kraven i LSO. Kommunen har även ett samordningsansvar för säkerhetsarbetet inom kommunen, utan att den enskildes, andra myndigheters eller organisationers ansvar inskränks. Avsikten med detta är att kommunen ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom den geografiska kommunen. 1.5 Uppföljning och utvärdering Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet är mätbara och för att underlätta uppföljningen av säkerhetsarbetet ska huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde bedöma att en utveckling sker och vartannat år följa upp de mål som definieras inom området. Uppföljningen redovisas, på av kommunen tillhandahållna uppföljningsmallar, till kommunskyddet under januari månad. Återkoppling sker

8 till Samhällsbyggnadsnämnden och huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde. Inför varje ny mandatperiod utvärderas arbetet inom respektive verksamhetsområde. Kommunen via kommunskyddet är initiativtagare till utvärderingen i samarbete med berörda förvaltningar, bolag, myndigheter, organisationer m.fl. till grund för det kommande handlingsprogrammet. 1.6 Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun Riskerna som finns för olyckor inom Örnsköldsviks kommun har kartlagts. Inriktningen på kartläggningen har varit högfrekventa mindre olyckor, s.k. vardagsolyckor, och lågfrekventa större olyckor, s.k. allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser. 1.6.1 Vardagsolyckor Utifrån riskanalyser för vardagsolyckor har en prioritering gjorts inom det olycksförebyggande arbetet på följande 7 områden: trafiksäkerhet, vattensäkerhet, äldresäkerhet - fallolyckor, brottsprevention, suicidprevention och brandsäkerhet För det skadebegränsande arbetet har följande 4 verksamhetsområden identifierats: bränder, trafikolyckor, olyckor med farliga ämnen samt vatten/drunkningsolyckor. Se bakomliggande dokument Räddningstjänstens dimensionering och styrkor. Orsakerna till olyckor och skadegörelse varierar, men analyser tyder på att en betydande bakomliggande orsak är felaktiga attityder till och missbruk av droger. Med anledning av detta kommer det alkohol- och drogförebyggande arbetet att ha en central roll i arbetet för trygghet och säkerhet och arbetas in utifrån kommunens drogpolitiska program. 1.6.2 Allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser I handlingsprogrammet har extraordinära händelser tillförts som ett nytt prioriterat verksamhetsområde. När det gäller allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser prioriteras följande områden (utifrån kommunens industri- och infrastruktur samt yta och folkmängd): kemikalieolyckor (trafik och industri), större transportolyckor, snöoväder, ras och skred, översvämningar, vattenförsörjning och brand i större samlingslokaler. Se bakomliggande dokument Riskinventering 110505. Prioriterade områden för allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser kopplas både till handlingsprogrammets del för skadebegränsande verksamhet, kommunens översiktsplanering, samt arbetet med planering för extraordinära händelser. Se bakomliggande dokument Örnsköldsviks kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011-2015. Arbete med förebyggande frågor gällande allvarliga samhällsstörningar/ extraordinära händelser som förorsakas av förändringar i klimatet hanteras i översiktsplanen.

9 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet 2.1. Organisation Kommunen har det övergripande ansvaret att samordna arbetet mellan samhällets olika aktörer utifrån de intentioner som finns enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Brand och säkerhet har kommunens uppdrag att formulera, samordna och följa upp den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet. 2.1.1 Ledningsgrupp för säkerhet För att stötta och ta övergripande beslut på verksamhetsnivå i säkerhetsfrågor finns Koncernledningsgruppen. Gruppen består av kommundirektör, förvaltningschefer samt bolagschefer. Ledningsgruppens uppgifter: Stödja samt ta beslut över säkerhetsgruppens arbete Besluta om gemensamma säkerhetsmål inom kommunkoncernen Vägleda beträffande samsyn på arbetssätt, uppfyllande av säkerhetsmål och ekonomi 2.1.2 Säkerhetsgrupp För att aktivt kunna arbeta med säkerhetsfrågor finns en säkerhetsgrupp med säkerhetssamordnare från kommunens förvaltningar och bolag. Säkerhetsgruppen leds av kommunskyddet. Säkerhetsgruppens uppgifter: Inventera och prioritera risker Ge förslag på säkerhetsmål till koncernledningsgruppen Initiera, samordna och ge stöd för säkerhetsarbetet i förvaltningarna/ bolagen (internt) Initiera, samordna och ge stöd för ett breddat säkerhetsarbete inom kommunen som geografiskt område (externt) 2.2 Örnsköldsviks kommuns arbete med samhällsskydd 2.2.1 Kommunskydd Kommunens grupp för kommunskydd har uppdraget att vara katalysator i samhällsskyddsfrågor och genom säkerhetsgruppen samordna arbetet inom kommunens förvaltningar och bolag. Arbetet bedrivs framförallt inom följande fyra områden Skydd mot olyckor Inom området Skydd mot olyckor behandlas frågor som rör vardagsolyckor och trygghetsfrågor inom Örnsköldsviks kommuns geografiska område. Arbetsområdena beskrivs närmare i Handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet

10 Extraordinära händelser Inom området extraordinära händelser behandlas frågor i syfte att minska kommunens sårbarhet och öka dess förmåga att hantera krissituationer. Arbetet grundar sig på lagstiftningen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Intern säkerhet Inom området intern säkerhet återfinns frågor som rör kommunkoncernens säkerhetsarbete. Arbetet omfattar försäkrings- och säkerhetsfrågor kopplade till kommunens egendom och verksamhet Informationssäkerhet Inom området informationssäkerhet behandlas frågor som rör kommunens säkerhet för IT och information. I arbetet ingår bl.a. att prioritera samhällsviktiga datasystem, genomföra sårbarhetsanalyser samt upprätta kontinuitetsplaner 2.2.2 Kommunens alarmeringscentral, Växel/reception Kommunens alarmeringscentral (KAC) tar emot alla typer av larm för att öka trygghet och säkerhet inom kommunen. Den fungerar också som lednings- och kommunikationscentral både vid vardagsolyckor som vid allvarliga samhällsstörningar. Växel/reception fungerar som kommunens ansikte utåt och medborgarnas första kontakt med kommunen. En integrering av växel/reception och KAC har möjliggjort att händelser snabbt kan hanteras inom kommunen för att vidta nödvändiga hjälpinsatser. Integreringen ger även en naturlig koppling att aktivera den kommunala upplysningscentralen för information till allmänheten. 2.2.3 KOMLAB KOMLAB är en resurs som ska användas vid allvarliga samhällsstörningar (exempelvis dricksvattenföroreningar, radiaknedfall m.m.). KOMLAB utför analyser av olika slag på vatten samt genomför rådgivande mätningar av radon och cesium. 2.2.4 Tillsyn och rådgivning Tillsyn utförs enligt riktlinjer som är framtagna i samverkan med räddningstjänstförbunden i Västernorrland och Jämtlands län. Riktlinjerna beskriver hur tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:11) om brandfarliga varor planeras och följs upp. En lokal tillsynsplan tas fram för varje år där årets tillsynsplanering beskrivs. Mer detaljerad information om tillsynsverksamheten finns i det underliggande dokumentet "riktlinjer för tillsyn". Inom verksamhetsområdet genomförs även utbildnings- och informationsaktiviteter till allmänheten gällande brand och säkerhet.

11 2.2.5 Sotning Sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler sker på uppdrag av kommunen av en entreprenör utifrån de riktlinjer som finns enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Mer detaljerad information om sotningsverksamheten finns i det underliggande dokumentet "riktlinjer för tillsyn". 2.3 Nätverk för samverkan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att åstadkomma en samsyn i fråga om trygghet och säkerhet för att stimulera kommunerna och ge möjlighet till tvärsektoriellt säkerhetsarbete utifrån egna ambitioner, där olika sektorer ska samverka för att höja den allmänna säkerhetsnivån. Det kan gälla samverkan med andra aktörer med ansvar inom t.ex. trafiksäkerhetsområdet, plan och byggsektorn, miljösektorn, folkhälsoverksamheten, brottsförebyggande arbete eller civil beredskap, där verksamheten bl.a. styrs av speciallagstiftningar. Resultatet av samverkan inom säkerhetsarbetet ska sedan ligga till grund för olika aktörers åtagande och samordning. Figuren nedan visar exempel på samverkansaktörer, samt planer och program som anknyter till den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun. Folkhälsopolitiskt program Folkhälsoplan Landstinget Världsklass 2015 Politisk förankring Polisen Välfärd i Örnsköldsvik tillsammans Drogpolitiskt program BRÅ Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Örnsköldsviks Hälsooch sjukvård Kommunen Ungdomspolitiskt program Föreningar Trafikverk Översiktsplan Allmänheten

12 2.4 Prioriterade verksamhetsområden Örnsköldsviks kommun med samverkande myndigheter och organisationer kommer under programperioden 2012-2015 att arbeta aktivt inom följande sju verksamhetsområden: Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Äldresäkerhet fallolyckor Brottsprevention Suicidprevention Extraordinära händelser Brandsäkerhet Inom respektive verksamhetsområde ska det finnas en samverkansgrupp och en eller flera arbetsgrupper utifrån områdets målsättningar och aktiviteter. Respektive grupp leds av en ansvarig aktör som leder och samordnar arbetet tillsammans med andra aktörer utifrån behov. Detta för att säkerställa att befintliga resurser används på ett optimalt sätt och att fastställda målsättningar kan uppnås. Respektive verksamhetsområdes målsättningar, aktiviteter, ansvariga och samverkanspartnerns finns beskrivna nedan under respektive verksamhetsområde.

13 2.4.1 Trafiksäkerhet 2.4.1 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhets medvetande Antalet döda i trafiken har minskat i Sverige men siffran är fortfarande hög. Transporter Säker trafikmiljö Trafikverket ansvarar för och arbetar inom det nationella vägnätet och kommunen genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för och arbetar inom det lokala vägnätet. Genom utbildning av framförallt ungdomar samt tekniska förbättringar i trafikmiljön där skadestatistiken är hög på inträffade olyckor, ska samhället gemensamt och aktivt arbeta med förebyggande arbete inom trafikområdet. Inom verksamhetsområdet Trafiksäkerhet har nämnden för huvudansvaret, Trafikenheten, Polisen, Trafikverket, Landstinget, Bildningsförvaltningen samt Brand och säkerhet, bildar en samverkansgrupp med Trafikenheten som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller trafiksäkerhet Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning STRADA (Trafikverket) Registreringsprogram ()

14 Utveckling av trafikolyckor inom kommunen, länet och riket Örnsköldsviks kommun Trafikolyckorna har minskat i Örnsköldsvik kommun utom viltolyckorna som har ökat från 221 (2009) till 249 (2010). Kommunen jobbar ständigt med åtgärder för att minska olyckorna på de kommunala vägarna. Många cirkulationsplatser har byggts och arbetet med att bygga ut cykel- och gångbanor pågår. En annan orsak till minskningen kan vara vädret och vägunderhållet. Fallolyckor bland gående har minskat. Kan bero på att många använder broddar på sina skor under vinter. Polisens arbete med trafikövervakning kan också ha påverkat trafikanterna. Västernorrland Trafikolyckorna i Västernorrland är nere på rekordlåga nivåer 2010. Det kan röra sig om mer än en halvering av antalet svårt skadade sedan 2005. 2010 har varit bra sett ur ett olycksperspektiv för Västernorrland. Till och med november 2010 har hittills 137 människor skadats svårt i biltrafiken i Västernorrland. Under samma period 2005 var antalet svårt skadade 294 personer, alltså mer än det dubbla. Även antalet döda har under senare år sjunkit i statistiken. Bilarna har blivit säkrare. Vägarna har blivit säkrare. Satsningen på mitträcken längs de stora Europavägarna och pendlingsstråken. Istället för mötande trafik krockar bilister med ett räcke vilket räddar många liv enligt Trafikverket. Hela riket Antalet dödade i den svenska vägtrafiken är nu nere på en historiskt låg nivå. Under 2010 omkom preliminärt 270 personer eller 2,9 personer per 100 000 innevånare i vägtrafikolyckor. I stort sett alla olyckstyper har minskat, liksom dödsfallen inom de flesta trafikantgrupper. Undantaget är cyklister. Även antalet svårt skadade har minskat kraftigt 15 procent jämfört med 2009. I och med de senaste årens minskning av antalet omkomna i vägtrafikolyckor så kommer Sverige att klara EU-målet om en reduktion av antalet omkomna från 2001 till 2010 på 50 procent. En starkt bidragande faktor till förbättringen av trafiksäkerheten på de svenska vägarna är att trafikanterna har blivit bättre på att följa hastighetsbegränsningarna. Även utbyggnaden av det mötesfria vägnätet, kommunernas arbete med att förbättra trafikmiljön i tätorterna och utvecklingen av säkrare fordon har gett positiva resultat. I december 2010 omkom preliminärt 17 personer i vägtrafiken. En av de lägsta siffrorna någonsin för december. Motsvarande månad 1970, det vill säga för 40 år sedan, omkom 148 personer.

15 Trafiksäkerhetsmedvetande Målsättning Aktiviteter Ansvariga Öka trafiksäkerhetsmedvetandet hos medborgare och verksamma inom den geografiska kommunen Ta fram trafiksäkerhetsmaterial till skolor, föreningar och kommuninnevånare i allmänhet Trafikplanering finns med vid framtagande av planer för nybyggnation, ombyggnad och förändrade verksamheter redan i projekteringsstadiet Ta fram en informationsfolder och hemsida för att förbättra säkerheten vid arbete på allmän plats Genomföra en trafiksäkerhetsrevision och därefter arbeta fram policy, utbildning och föreskrifter Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Förbättra trafiksäkerheten för skolelever Öka synbarheten, bältes- och cykelhjälmanvändningen samt kännedom om alkoholens påverkan. Besöka skolor för trafiksäkerhetsinformation och diskutera problemlösningar samt redovisning och uppföljning av trafiksäkerhet Skolskjutsutbildning av skolelever Upplysning, tema- och upplevelse dagar för kommuninnevånare. Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen

16 Säker trafikmiljö Målsättning Aktiviteter Ansvariga Antalet olyckor på E4:a genom centrala Örnsköldsvik ska under perioden 2012-2015 minska med 10 % Anpassa trafik miljön till funktionshindrade Minska antalet trafikolyckor med 5 % under perioden 2012-2015 på kommunens övriga vägnät Vidta förebyggande åtgärder genom information, skyltning och väg tekniska åtgärder för E4 genom centrala Örnsköldsvik Anvisa medel årligen för handikappanpassa gatumiljöer, busshållplatser enligt plan för handikappanpassade åtgärder Fortlöpande arbeta med trafiknätsanalyser som befintliga aktiviteter Identifiera problem i trafiken och gatumiljön och ta fram åtgärdsprogram, t ex omskyltning som befintliga aktiviteter Utveckla användningen och tillgängligheten av kommunens egen trafikskadestatistik, trafikverkets STRADA samt räddningstjänstens risklinje Ökade medel/anslag till drifts- och vägunderhåll i hela kommunen Ökad beteendebevakning och trafikinformation Hastighetsöversyn av kommunens vägar Trafikverket Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafikverket Örnsköldsviks sjukhus akutmottagning Trafik och parkavdelningen Trafikverket Polismyndigheten Trafik och parkavdelningen

17 Transporter Målsättning Aktiviteter Ansvariga Minska konsekvensen om en farligt gods olycka inträffar i centrala Örnsköldsvik Minimera antalet olyckor och tillbud vid beställda skolskjutstransporter samt skolskjutsar i linjetrafik Övningar i form av rollspel Förbättra säkerheten vid av- och påstigning genom utplacering av mobila hållplatser samt utmärkning av hållplatser enligt fastställd prioriteringsordning (röd, gul, grön) Återuppta Vi syns projektet med utdelning av reflexvästar Förstudie om rabatterade bussresor för olika resenärskategorier Brand och säkerhetsavdelningen Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen Minimera antalet alkoholrelaterade olyckor och påverkan på miljön med fordon i kommunens verksamhet Installera alkolås i kommunens tjänstebilar Utbildning i ekonomisk och miljövänlig körning med kommunens tjänstefordon och maskiner Upphandlingsenheten Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen

18

19 2.4.2 Vattensäkerhet 2.4.2 Vattensäkerhet Badplatser, hamnar m.m. Enligt nationell statistik drunknar ca 100 personer varje år i Sverige och lika många skadas så allvarligt i drunkningsolyckor att de måste vårdas på sjukhus. Örnsköldsviks Skärgård Simkunnighet & livräddning Skoterleder Allmän information Kostnaden för insatser, vård och produktionsbortfall i samband med drunkningsolyckor beräknas till ca 730 mkr årligen. Det är det främst män över 45 år som drunknar, ofta med alkohol i blodet. Örnsköldsviks kommun är en skärgårdskommun med aktivt sjöliv och många badstränder. Detta innebär att kommunen måste verka aktivt i ett förebyggande syfte för att säkerställa simkunnigheten genom att erbjuda och följa upp simundervisning i tidig ålder. Inom verksamhetsområdet Vattensäkerhet är Kultur- och Fritidsnämnden huvudansvarig. Kultur och fritidsavdelningen, Bildningsförvaltningen och Brand och säkerhetsavdelningen samt Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB bildar en samverkansgrupp med Kultur- och fritidsavdelningen som drivande och sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller vattensäkerhet Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning: Skolenkäter Mätning av egna uppställda mål SLS olycksstatistik MSB enkäter och faktasamlingar

20 Nedan redovisas en jämförelse med andra kommuner i Sverige utifrån MSB:s enkät 2010 om kommunernas drunkningsförebyggande arbete Ansvar och organisation Nära hälften av Sveriges kommuner saknar idag uppsatta mål mot drunkningsolyckor. Likaså har knappt hälften av kommunerna omnämnt drunkningsrisk i handlingsprogrammet. Tre fjärdedelar av kommunerna saknar någon funktion eller tjänsteman med övergripande ansvar för kommunens drunkningsförebyggande arbete. Vår kommun har uppsatta mål i handlingsprogrammet och ansvariga tjänstemän för det övergripande drunkningsförebyggande arbetet vid utomhus- och inomhusbaden. Information och service till allmänheten Drygt 40 % av alla kommuner informerar allmänheten om de risker som kan finnas i och vid vatten. I drygt 60 % av Sveriges kommuner finns en flytvästdepå med låga avgifter och i de flest fall gratis. Vår kommun informerar via tidningar och tidskrifter samt via hemsidan. En flytvästdepå finns i Kanotcentralen i Själevad. Uthyrning sker per dygn eller per vecka till ett fastpris. Säkerhet vid vattenanläggningar Många kommuner kontrollerar regelbunden skydden runt kommunala vattenanläggningar som badhus, reningsverk, hamnar, kajer m.m. däremot utförs sällan kontrollen mot privata anläggningar. I vår kommun utför MIVA AB regelbundna kontroller utifrån upprättat egenkontrollprogram. Runt hamnar och kajer är det Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB som har uppdraget att genom föra regelbundna kontroller. Livräddningsutrustning I många kommuner sker en kontroll av utplacerad livräddningsutrustning enligt en plan. Sex av tio kommuner har en plan för underhållet. Vår kommun har en tillfredsställande kontroll av livräddningsutrustning vid de kommunala utomhusbaden, Paradiset samt längs hamnar och kajer. Det är kultur och fritidsavdelningen samt Örnsköldsviks Hamn och Logistik som har uppdraget att göra denna kontroll. Ansvar vid bad I Sverige har 131 kommuner upprättade rutiner och utbildningskrav för sin badhuspersonal i syfte att förebygga drunkningsolyckor. När det gäller rutiner och utbildningskrav för personal som bara ibland ansvarar för badande (skola och omsorg) så är dessa föreskrifter än mer ovanliga. Vår kommun har upprättade rutiner och utbildningskrav för badhuspersonal. När det gäller personal som bara ibland ansvarar för badande (skola och omsorg) så finns enbart krav för livräddning upprättat i Örnsköldsviks kommun. Simundervisning Simundervisning för barn i grundskolan erbjuds kostnadsfritt i de flesta kommunerna. Dessutom dokumenteras simkunnigheten utifrån skolans mål. Många kommuner erbjuder idag också vattenvane- eller simkurser för barn mellan 0-6 år samt motsvarande kurser för vuxna. I nästan hälften av alla kommuner finns det också elever som inte deltar på grund av religiös tro. Vår kommun har som mål att barn boende i kommunen ska så tidigt som möjligt lära sig simma 200m varav 50m ryggsim. Kommunens ambition är att det ska ske innan starten av åk 4. Detta uppfylls läsåret 2010/2011 till 84 %. Kurs i simträning ordnas också för vuxna i Paradiset till ett självkostnadspris. Några extra kommunal insatser för att öka simkunnigheten eller vattenvanan bland barn mellan 0-6 år sker inte. För barn med särskild religiös tro anordnas särskild simundervisning i samråd med föräldrarna. Bland simlärare på Paradiset finns bred erfarenhet av hur man optimerar simundervisningen. Det centrala är att man börjar tidigt och att grupper har en homogen sammansättning vad gäller kunskapsnivå. När kunskapsnivån är ojämn, vid klassvis undervisning, hämmas de icke simkunniga barnen.

21 Badplatser, småbåtshamnar, större hamnanläggningar och bebyggelse i strandnära områden, ofta gamla hamnar Målsättning Aktiviteter Ansvariga Hög kvalitet och säkerhet på alla officiella badplatser enligt Svenska Livräddningssällskapets(SLS) rekommendationer Årlig besiktning och tillsyn innan badsäsongen Kultur och fritidsavdelningen Hög kvalitet och säkerhet vid större hamnanläggningar, småbåtshamnar och bebyggelseområden enligt Svenska Livräddningssällskapets(SLS) rekommendationer Kontinuerligt underhåll och besiktning samt tillsyn vart fjärde år inkluderat utbyte av utsliten räddningsutrustning. Rondering görs en gång per vecka under sommarsäsongen Kultur och fritidsavdelningen Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB

22 Simkunnighet och livräddning Målsättning Aktiviteter Ansvariga Alla barn boende i kommunen ska så tidigt som möjligt lära sig simma 200 meter varav 50 ryggsim samt hoppa i vattnet från bassängkanten. Kommunens ambition är att det ska ske innan starten av årskurs 4. Tillgång till nya och välutbildade simlärare i tillräcklig omfattning Ökad simkunnighet bland vuxna Obligatorisk simundervisning i årskurs 0-3 enligt Paradisets utvecklingsförslag Utomhussimskolor på vissa platser i kommunen Mätning: Simkunnigheten mäts i slutet av årskurs 5. Simlärarutbildning för 10 personer i Örnsköldsvik Två Kickoff varje år för nya och gamla simlärare Vuxna ska erbjudas minst en kurs per år med 10 utbildningstillfällen för simträning, simteknik och vattenvana Kultur och fritidsavdelningen Bildningsförvaltningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Hög kvalitet och säkerhet i samband med vistelse i och i anslutning till vatten Framtagning av rutiner och checklistor för allmänheten och grupper av barn/elever, hur man beter sig i samband med vistelse i och omkring vatten Kvalitetssäkring av lärare som har ansvar för barn/elever i och omkring vatten Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Bildningsförvaltningen

23 Allmän information Målsättning Aktiviteter Ansvariga Öka medvetenhet och kunskap kring vattensäkerhet hos allmänheten Kontinuerlig information till allmänheten i samverkan med SLS Informera på kommunens Internet- och Intranätsidor under rubriken Vattensäkerhet Informera i tidningen Nolaskogs samt i olika typer av nyhetsblad Marknadsföra Vattensäkerhet på sociala media Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Skoterleder Målsättning Aktiviteter Ansvariga Kommunens skoterleder ska utformas säkra i kombination med att de som åker skoter ska kunna ta del av råd för en säker skotertrafik Sprida information via sociala media om aktuell status på skoterleder Skicka ut information till alla skoteråkare och inte bara till dem som är medlemmar i skoterklubben Årlig besiktning av olika farliga passager Nolaskogs Skoterklubb Nolaskogs Skoterklubb Kultur och fritidsavdelningen Nolaskogs Skoterklubb Kultur och fritidsavdelningen

24 Örnsköldsviks Skärgård Målsättning Aktiviteter Ansvariga Kajanläggningar, naturhamnar och skärgårdsrastplatser m m som byggts upp i projektet en skärgård i världsklass ska vara utrustade med livbojar och säkerhetsutrustning som fordras för allmänheten ska kunna vistas på platser på ett säkert sätt Uppsättning av säkerhetsutrusning i naturhamnar och strandnära rastplatser som Vågön, Högholmen, Råskärsön, Lilla Bergön, Skommarskatan och Sandlågan Längs de nybyggda kajerna på Norra Ulvön och Västra Strängön monteras räddningsrep för att möjliggöra en säker förflyttning i vatten Införskaffa en hjärtstartare till servicehuset på Ulvön Införskaffa brandsläckare och förstahjälpen utrustning till raststugor och bastu som byggs upp för att förebygga skador på stugor, på land och i båtar Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Minska antalet drunkningsolyckor genom att informera om livräddning och vattensäkerhet längs bryggor, kajer, stränder m.m. Uppsättning av informationsmaterial rörande förstahjälpen, livräddning och vattensäkerhet Se till att det finns informationsmaterial om förstahjälpen, bad och badvett i raststugor på Vågön och Högholmen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen

25 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor Äldre i ordinärt boende utan insats Äldre i ordinärt boende med stödjande insats Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till fler dödsfall, fler besök på akutmottagningarna och större antal vård tillfällen än någon annan olyckskategori. Fallolyckorna innebär dessutom stort lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. Inom Örnsköldsviks kommun uppgår vård- och rehabiliteringskostnader för fallolyckor bland äldre till minst 20 miljoner kronor per år. Om inget görs kommer denna kostnad att öka i samband med att andelen äldre i kommunen ökar Äldre som behandlas på sjukhus Äldre i särskilt boende Inom verksamhetsområdet Äldresäkerhet - fallolyckor är samverkansorganet Stratsam huvudansvarig, arbetet ska även förankras i det politiska samverkansorganet Polsam Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden gällande fallolyckor bland äldre Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet med fallskadeprevention Årligen via Stratsam redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Landstingets diagnosregister ICD 10 Senioralert

26 Uppföljning av 2007 års handlingsplan Resultatmått I 2007 2011 års handlingsprogram sattes resultamått för att minska antalet höftfrakturer med 10 % Tabell 8. Antal vårdade för höftfraktur i Örnsköldsvik 2000-2009 65-79 år 80 - w år 65 - w år Antal/1000 inv. År Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor och Män 2000 25 16 54 20 115 (10) 2001 32 12 65 21 130 (11) 2002 20 25 65 18 128 (11) 2003 28 12 51 23 114 (10) 2004 26 9 52 19 106 ( 9 ) 2005 19 12 53 17 101 ( 9 ) 2006 28 10 48 22 108 ( 9 ) 2007 26 9 69 19 123 (11) 2008 20 13 56 26 115 (10) 2009 16 9 49 26 100 ( 8 ) I genomsnitt vårdades 114 patienter per år mellan 2000 och 2009. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer 65 år och äldre är 9,9 per 1000 invånare för perioden 2000 2009 och är i stort sett oförändrat jämfört med perioden 2000 2006. Antal/1000/inv. 25 20 15 10 Kvinnor Män Antal/1000/inv. 50 40 30 20 Kvinnor Män 5 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 9:1 Antal vårdade för höftfraktur per 1000 invånare Figur 9:2 Antal vårdade för höftfraktur per 100 000 65 79 år i Örnsköldsvik invånare 80 år och äldre i Örnsköldsvik Trenden i Örnsköldsviks kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen 65-79 år minskar marginellt över tid både bland kvinnorna och bland männen. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 80 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men varken ökar eller minskar bland männen. Processmått Av de föreslagna åtgärder som föreslogs i 2007-2011 handlingsprogram har endast ett begränsat antal genomförts.

27 Äldre i ordinärt boende utan insats Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder. Äldre i ordinärt boende med sociala insatser Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder.

28 Äldre i särskilt boende Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder. Äldre som behandlas på sjukhus Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder.

29 2.4.4 Brottsprevention 2.4.4 Brottsprevention Skyddsfaktorer för barn och unga Örnsköldsviks kommun är en kommun som tillhör de främsta i Sverige då det gäller låg brottslighet och har gjort det under de senaste åren. Det är viktigt att vidmakthålla denna framskjutna position för att uppnå ett tryggt samhälle för våra kommuninnevånare att verka och vistas i. Kontinuerlig uppföljning Arbete med trygghetsfrågor Allmän information En överenskommelse mellan Örnsköldsviks kommun och Örnsköldsviks närpolisområde ligger till grund för det brottsförebyggande arbetet inom kommunen Inom verksamhetsområdet brottsprevention ska Lokala Brå vara samverkansgrupp och huvudansvarig, med Välfärdsförvaltningen (ordförande i Lokala Brå) som sammankallande. Lokala Brå arbetar med att samordna olika lokala initiativ och sprider kunskap gällande brottsförebyggandefrågor. Lokala Brå är en samarbetsgrupp med representerar från följande förvaltningar och organisationer: Välfärdsförvaltningen, Bildningsförvaltningen,, (trafik och park, kultur och fritid samt brand och säkerhet) Polismyndigheten och Näringslivet. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller brottsprevention Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Polisens statistikprogram RAR Kommunens skadestatistikprogram STINA Övikshems skadestatistikprogram Trygghetsmätningar BRÅ

30 Aktuell trygghetsbild för Örnsköldsviks kommun Under 2010 genomfördes en trygghetsmätning i Västernorrlands län. Diagrammet nedan visar aktuell trygghetsbild i länets kommuner. Oro/Utsatthet för brott Källa: Kjell Elefalk Trygghet och Management AB 2010 Örnsköldsvik ligger långt nere i vänstra hörnet vilket visar att vi har en låg brottslighet och en liten oro för brott. Vi är en trygg kommun. Lägesbild Anmälda brott i Örnsköldsviks kommun har minskat i förhållande till föregående år. Många av våra ungdomar ser inte alkohol och droger som ett problem samtidigt som vi vet att bruk av nätdroger och redan narkotikaklassade droger sker långt ner i åldrarna. Merparten av våldsbrotten är alkohol- och drogrelaterade. För att nå framgång i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Örnsköldsviks kommun krävs att samhällets alla aktörer samarbetar för att nå gemensamma normer och värderingar. Redan idag sker samarbete inom flera områden med det finns mer att göra. Målet är att öka tryggheten i Örnsköldsvik och förebygga brott och missbruk. Vid varje träff med Lokala brå redovisar polisen den senaste lokala brottsstatistiken för Örnsköldsviks kommun, detta för att snabbt kunna vidta åtgärder där behov uppstår.

31 Skyddsfaktorer för unga och barn Målsättning Aktiviteter/Utvärderingsbara delmål Ansvarig Öka skyddsfaktorer som förebygger att barn och unga utvecklar riskbeteenden och hamnar i problem Fler barn och unga ska uppleva att de har goda vuxenrelationer. BRÅ ska t ex i den mån det är ekonomiskt möjligt stödja Mentorskapsprogrammet och verka för att programmet ska kunna utvidgas. Indikatorer: Resurser (tid/verksamhetsmedel) som tilldelas årligen. Kamratstödjare i kommunens skolor. Undersöka förutsättningarna för att kunna anställa två kamratstödjare på respektive grundskola Indikator: Lägga fram förslag Årligen uppmana alla skolområden, fritidsgårdar och lokalt föreningsliv att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och gemensamma förhållningssätt. Detta gör BRÅ genom att minst en gång per år lyfta vikten av att olika aktörer i lokalsamhället samverkar i arbetet med värdegrundsfrågor och gemensamma förhållningssätt i media. Detta kan göras utifrån ny statistik eller trender i samhället och utformas som debattartikel eller redaktionellt material. Indikatorer: Nyhetsklipp, Antal skickade pressmeddelanden. Vid ett Brå möte/år (förslagsvis vid höstterminsstart) ska det tas upp om hur Brå kan lyfta detta BRÅ ska bidra med ett övergripande brottsförebyggande perspektiv i samverkan runt Unga lagöverträdare genom att finnas med i referensgruppen runt LUL. Indikatorer: Protokoll och annan dokumentation från LUL-gruppens fortsatta arbete Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnads/ Kultur och Fritid i samverkan med bildningsförvaltningen Lokala Brå Lokala brå

32 Arbete med trygghetsfrågor Målsättning Aktiviteter Ansvarig Öka antalt samverkansgrupper genom att uppmuntra och stödja nya och befintliga grupper med ett främjande och förebyggande fokus. Antalet samverkansgrupper (inventera antal under 2011) En gång/år bjuda in till möte för att uppmuntra till bildandet av nya lokala samverkansgrupper Indikatorer: Bildandet av nya samverkansgrupper/föreningar, ökad mediakontakt Lokala Brå Utveckla vuxna på stan. Ökad trygghet i fysiska miljön. Färre inbrott i hemmen Öka antalet föräldrar och andra vuxna på stan under riskhelger genom riktad informationsspridning Indikatorer: informationsblad, mediakontakt, utvärdering och redovisning av antal vuxna på samlingarna Genomföra 1 trygghetsvandring per år Indikator: Antal genomförda trygghetsvandringar Starta upp ett Grannsamverkansområde per år Indikator: antal nystartade grupper, för mediaplan se målområde 4:4 Lokala Brå Samhällsbyggnads/ Brand & Säkerhet Polisen

33 Allmän information Målsättning Aktiviteter Ansvarig Öka medvetenheten hos allmänheten genom media. Höja kompetensen bland elever och personal vid skolor och fritidsgårdar. Höja medvetenheten hos beslutsfattare beträffande brottsprevention BRÅ ska kontinuerligt arbeta med att få redaktionellt utrymme i lokal media BRÅ ska ha en årsvis egen mediaplan BRÅ ska samla aktuell information och statistik på det brottsförebyggande området Indikatorer: hålla hemsidan uppdaterad Lyfta fram goda förebilder, samverkansformer och metoder med god evidens. T ex grannsamverkan Dela ut stipendium 1 gång/år för brottsförebyggande insats i samhället. Indikatorer: Fyra annonser/år inklusive reportage, pressmeddelanden, hålla hemsidan uppdaterad samt en stående punkt på dagordningen Information till media & allmänhet Återkommande träffar med alla rektorer. Indikatorer: Träff 1 gång/termin för att delge aktuell information/lägesrapport Återkommande träffar med alla fritidskonsulenter (Även föreningsdrivna.) Indikatorer: fortlöpande information via Benny/representant Driva och följa upp Temadag Val och Konsekvenser som erbjuds samtliga elever i årskurs 8 (samarbete mellan Räddningstjänst, Polis, Fältgruppen) Indikatorer: Utvärdering, antal genomförda temadagar Sprida kunskap till polis och kommunledning om vinsterna av att arbeta förebyggande och främjande Indikatorer: En gång/år återkoppla och redovisa Lokala Brå:s arbete, t ex socioekonomiska beräkningar Lokala Brå Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnads/Kultur & Fritid Välfärdsförvaltningen Lokala Brå

34 Kontinuerlig uppföljning Målsättning Aktiviteter Ansvarig Kontinuerlig uppföljning av brottsutvecklingen inom kommunen. Kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på alkoholoch drogområdet inom kommunen. Kompetenshöjning för Lokala Brå Bevaka att det sker besök i skolorna vid behov - efter större händelser (Ex. efter skadegörelse, tillgrepp, anlagd brand mm) Indikatorer: stående punkt på dagordningen Bevaka klottersituationen i Örnsköldsvik Indikatorer: stående punkt på dagordningen Följa upp arbetet utifrån Klotter och liknande skadegörelse policy och riktlinjer inom Örnsköldsviks kommun som antogs 2009 Indikatorer: Uppföljningsmöte en gång/år med minst 1 skolledare/skolområde och samtliga bildlärare, redovisning till Jan Edblad Följa upp arbetet kring alkohol och krogmiljöer Indikatorer: antal genomförda krogutbildningar, detaljhandelsutbildningar, tillsyn (både polisens och alkoholhandläggarna) Årligen inventera arbetet med förebyggande insatser Indikatorer: antal och vilka aktiviteter som görs under året för att sprida information, skapa opinion och samverkan Stötta arbetet med förebyggande insatser genom ekonomiskt stöd och i möjligaste mån medverka i aktiviteter inom området Kunskapsupphämtning Lokala Brå Lokala Brå Samhällsbyggnads/ Kultur & Fritid Lokala Brå Lokala Brå

35 2.4.5 Suicidprevention 2.4.5 Suicidprevention Sekundär prevention Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Den senaste forskningen har visat att suicidprevention måste omfatta åtgärder inom en rad fält, allt ifrån att skapa de bästa möjliga villkoren för barn och ungdomars uppväxtförhållanden till en effektiv behandling av psykisk ohälsa och förebyggandet av miljörelaterade risker. Tertiär prevention Hälsofrämjande insatser och primär prevention Varje år väljer ca 1 500 personer i Sverige att avsluta sitt liv. Varje dag begår fyra personer suicid. Det innebär att var sjätte timme dör någon genom att ta sitt eget liv. Det är fem gånger fler än de som dör i trafiken. Inom verksamhetsområdet Suicidprevention har humanistiska nämnden med välfärdsförvaltningen huvudansvaret. Representanter för kommun (Folkhälsoutveckling, Socialpsykiatrin, Integration, Elevhälsan, Brand och säkerhet), Landstinget (Psykiatricentrum, Primärvården, Ungdomsmottagningen) Polisen och Svenska kyrkan bildar en samverkansgrupp med välfärdförvaltningen som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller suicidprevention Tillsätta arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Nationellt program för suicidprevention Socialstyrelsen Landstinget Västernorrland - Hälsa på lika villkor

36 Utveckling av suicid inom kommunen, länet och riket. Regional och lokal lägesbeskrivning I befolkningsenkäten 2006 genomförd i länet angav 26 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i åldern 16-29 år att de allvarligt övervägt att ta sitt liv. Jämfört med riket var andelen män något lägre i Västernorrland och andelen kvinnor låg lika med riket 1. Mellan åren 2002-2004 var det en markant större andel flickor som gjorde suicidförsök än pojkar i Västernorrland. Jämfört med riket var siffrorna något högre, förutom för pojkar i åldrarna 0-14 år där siffran var något lägre än för riket 2. Vid en jämförelse mellan två 4- års intervall 2001-2005 och 2004-2008 så har suicid halverats bland kvinnor men ligger på ungefär samma nivå bland män. Totalt ligger länet något lägre än riket vid båda intervallerna. Statistiken fångar inte alla suicid inom kommunen eftersom mörkertalet ofta är stort, dessutom är det svårt att utläsa några trender då materialet är för smalt. Nationell lägesbeskrivning Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män under 35 år och oavsett ålder är fullbordade suicid vanligare bland män medan suicidförsök är vanligare bland kvinnor. Suicid är den huvudsakliga orsaken till för tidig död bland personer med psykisk störning och en fjärdedel av alla suicid sker bland äldre över 65 år. Bakom varje person som fullbordar suicid ligger det ca 20 allvarliga suicidförsök. I Sverige förekommer enstaka suicid per år bland barn under 15 år och det brukar gälla 3-6 barn per år om man räknar in osäkra suicid. I Sverige har det totala antalet suicid minskat med ca 30 procent under perioden 1970-2003. Den positiva trenden med ett minskat antal suicid uppvisas inte i den yngre åldersgruppen. Suicidförsöken bland unga kvinnor tenderar att öka och antalet fullbordade suicid bland unga vuxna (15-24 år) har varit relativt konstant sedan början av 70-talet 3. Bestämningsfaktorer för suicid och psykisk ohälsa Personer som begår suicid och personer som gör suicidförsök anses utgöra två olika grupper med viss överlappning. Suicid begås främst av män och äldre personer medan suicidförsök främst begås av kvinnor och yngre. Grupperna skiljer sig när det gäller avsikt och metod för handlingarna. I gruppen suicid är oftast avsikten för dessa personer med all sannolikhet att dö, medan för personer i suicidförsöksgruppen är oftast avsikten att begå en icke dödlig självskadande handling 4. Psykisk ohälsa är en faktor som starkt påverkar risken för suicid och därför också den viktigaste bestämningsfaktorn för möjligheterna att reducera suicidförekomsten. Psykisk ohälsa innefattar allt från lättare psykiska besvär till psykiska sjukdomar och allvarliga psykiska störningar. Lättare psykisk ohälsa kan handla om huvudvärk, ängslan, oro eller ångest, trötthet, stress, sömnbesvär m.m. Depression är den form av psykisk ohälsa som drabbar en stor del av befolkningen i olika grad och kan ofta kopplas till suicidförsök och suicid. Nästan varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under livet av depression. En människa som begår suicid upplever att det inte återstår någon annan möjlighet än att avsluta livet. Följdriktigt är personen vanligen deprimerad. Det finns en händelsekedja av upplevd livsmöjlighet eller tillfredsställelse i livet depression/psykisk ohälsa och suicid. Prevention innebär att påverka de olika stegen i denna kedja, på såväl befolkningsnivå som individnivå. Syftet är att rädda liv och att minska lidandet hos den suicidnära människan och anhöriga. Eftersom suicid och suicidförsök även innebär stora ekonomiska kostnader för samhället, kan ett framgångsrikt preventionsarbete ses som en samhällsekonomisk investering. 1 Hälsa på lika villkor 2006. LVN 2 Socialstyrelsen xxxxxxxxxx 3 Rapport 2007:11 Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag 4 ibid