Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun 2012-2015

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun 2012-2015 Dokumenttyp Handlingsprogram Dokumentägare Brand och säkerhet Dokumentnamn Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun Dokumentansvarig Avdelningschef brand och säkerhet Beslutad/Antaget Kst/2011:621 KF 2012-01-30 9 Reviderad Version Version 2012 Giltighetstid 2012-2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Beskrivning av kommunen och riskmiljöer... 5 1.3 Målbeskrivning... 6 1.3.1 Nationella säkerhetsmål... 6 1.3.2 Kommunens övergripande säkerhetsmål... 7 1.3.3 Handlingsprogrammets mål och aktiviteter... 7 1.4 Ansvarsförhållanden... 7 1.5 Uppföljning och utvärdering... 7 1.6 Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun... 8 1.6.1 Vardagsolyckor... 8 1.6.2 Allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser... 8 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet... 9 2.1. Organisation... 9 2.1.1 Ledningsgrupp för säkerhet... 9 2.1.2 Säkerhetsgrupp... 9 2.2 Örnsköldsviks kommuns arbete med samhällsskydd... 9 2.2.1 Kommunskydd... 9 2.2.2 Kommunens alarmeringscentral, Växel/reception... 10 2.2.3 KOMLAB... 10 2.2.4 Tillsyn och rådgivning... 10 2.2.5 Sotning... 11 2.3 Nätverk för samverkan... 11 2.4 Prioriterade verksamhetsområden... 12 2.4.1 Trafiksäkerhet... 13 2.4.2 Vattensäkerhet... 19 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor... 25 2.4.4 Brottsprevention... 29 2.4.5 Suicidprevention... 35 2.4.6 Extraordinära händelser... 43 2.4.7 Brandsäkerhet... 49 3. Förbereda, genomföra och följa upp räddningsinsats... 54 3.1 Allmänt... 54 3.2 Säkerhetsmål... 54 3.3 Prestationsmål... 55 3.4 Kommunens förmåga och uthållighet... 57 3.4.1 Politisk organisation... 57 3.4.2 Organisation vid räddningsinsatser... 57 3.4.3 Systemledning... 57 3.4.4 Insatsledning... 57 3.4.5 Länsstyrelsens operativa uppgifter... 58 3.4.6 Resurser... 59 3.4.7 Kompetens... 61 3.4.8 Alarmering och varning... 61 3.4.9 Kommunikation... 62 3.4.10 Samverkan... 62 3.5 Vattenförsörjning... 63

3.6 Hamnområden... 63 3.7 Höjd beredskap... 63 4. Uppföljning och utvärdering... 64 4.1 Olycksutredning... 64 4.2 Uppföljning... 64 5. Psykosocialt stöd vid större olyckor... 65 6. Bilagor och bakomliggande dokument... 66

5 1. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778; LSO) ska alla kommuner ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Det ska beskriva mål för, samt ta upp risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (t.ex. bränder, trafikolyckor, ras, skred). Örnsköldsviks kommun inkluderar även olyckor i en vidare mening som inte behöver leda till räddningsinsats i handlingsprogrammet (t.ex. fallolyckor, suicid, inbrott, skadegörelse, hot och våld). Programmet överensstämmer väl med Örnsköldsviks kommuns övergripande mål om att vara en trygg och säker kommun att bo i. I den olycksförebyggande delen finns även starka kopplingar till kommunens folkhälsopolitiska program God Folkhälsa gemensamt ansvar för hållbar välfärdsutveckling där Örnsköldsviks kommun har en vision om en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Programmet innehåller två delar, en olycksförebyggande del som redovisar samhällets förebyggande arbete (se avsnitt 2) samt en del (se avsnitt 3) som beskriver kommunens förmåga att förberedda, genomföra och följa upp räddningsinsats. 1.2 Beskrivning av kommunen och riskmiljöer Örnsköldsviks kommun består av ca: 55 000 innevånare boende på en yta som är lika stor som Stockholms län. På denna stora yta har kommunen ett stort antal riskmiljöer inom olika verksamhetsområden där aktivt olycksförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder ska genomföras. Kommunen karaktäriseras av ett stort antal kemiska industrier med de risker som dessa innebär. Beskrivning av dessa kemiska industrier enligt 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor finns som länk kommunens hemsida under trygghet och säkerhet, rubriken kommunens plan för räddningsinsats. Inom trafiksektorn finns väg E4 och ett flertal länsvägar samt Botniabanan och stambanan med hög trafiktäthet samt stora mängder farliga transporter. E4:an och Botniabanan passerar rakt igenom Örnsköldsviks stads centrum med de risker det innebär. Detta kräver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och förutsättningar för effektiva skadeavhjälpande åtgärder.

6 Kommunen har en ca 6 mil lång kust och ett stort antal vattendrag som kräver aktivt förebyggande åtgärder samt en beredskap för skadeavhjälpande åtgärder vad gäller vattensäkerhet. Den allt mer förändrade ålderssammansättningen med en större andel äldre över 65 år, ökar även behovet av aktiva skadeförebyggande åtgärder för äldre med inriktning att t.ex. förhindra fallolyckor. Trots att Örnsköldsviks kommun är en kommun med relativt låg brottslighet behöver det genomföras åtgärder inom detta område för att kommuninnevånare ska känna sig trygga. Inom området brandsäkerhet är det viktigt med ett aktivt skadeförebyggande arbete för att förhindra olyckor i samband med bränder samt erbjuda effektiva skadeavhjälpande åtgärder om bränder uppstår. Inom området suicidprevention har den senaste forskningen visat att omfattande åtgärder måste sättas in för att skapa de bästa möjliga villkoren för barn och ungdomars uppväxtförhållanden till en effektiv behandling av psykisk ohälsa och förebyggande av miljörelaterade risker. Att bedöma när en händelse ska klassas som extraordinär eller ses som en allvarlig samhällsstörning är inte helt enkelt. Detta innebär att en händelse i ett inledande skede kan hanteras utifrån Lagen om skydd mot olyckor för att sedan övergå och hanteras utifrån båda lagstiftningarna. Området för extraordinära händelser har lagts till handlingsprogrammet för att lättare knyta samman hanteringen i ordinarie verksamhet med de förändringar som hanteringen av extraordinära händelser kräver. Inom samtliga områden är det viktigt med att utbilda och informera allmänheten och verksamheter för att förhindra uppkomsten av olyckor och hur man agerar om en olycka uppstår. Riskbedömning för sannolikheter och konsekvenser för handlingsprogrammets olyckstyper återfinns i bakomliggande dokument. Statistik för respektive verksamhetsområde redovisas i respektive avsnitt. 1.3 Målbeskrivning Handlingsprogrammet innehåller följande målbeskrivningar som gäller både för den skadebegränsande och olycksförebyggande verksamheten. 1.3.1 Nationella säkerhetsmål I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.(lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778)

7 1.3.2 Kommunens övergripande säkerhetsmål Tryggheten och säkerheten hos medborgare och besökare i kommunen ska öka. Detta ska ske genom att: medvetandegöra risker och hot förebygga olyckors uppkomst begränsa konsekvenserna vid inträffade olyckor 1.3.3 Handlingsprogrammets mål och aktiviteter Den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet är ett samhällsprogram där olika aktörer har ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetet inom sina respektive ansvarsområden. Målsättningarna i handlingsprogrammets olika verksamhetsområden ska omsättas i olika aktiviteter där ansvarsförhållandena klarläggs inom respektive område. Inom ett verksamhetsområde bryts målen ner till aktiviteter på en konkret nivå och ger då en tydlig beskrivning av vad medborgare, kommun, landsting, polis och andra aktörer inom kommunen förväntas medverka till inom respektive prioriterat område. Planerade aktiviteter från handlingsprogrammet ska ingå i berörda myndigheters verksamhetsplanering. Resultaten från aktiviteterna följs upp med hjälp av statistik, enkäter och jämförelsetal med andra kommuner. 1.4 Ansvarsförhållanden Den enskildes ansvar, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, tydliggörs i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenser av de olyckor som inträffar. Kommunen har ett tillsynsansvar samt ett ansvar för rådgivning, stöd och information för att leva upp till kraven i LSO. Kommunen har även ett samordningsansvar för säkerhetsarbetet inom kommunen, utan att den enskildes, andra myndigheters eller organisationers ansvar inskränks. Avsikten med detta är att kommunen ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom den geografiska kommunen. 1.5 Uppföljning och utvärdering Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet är mätbara och för att underlätta uppföljningen av säkerhetsarbetet ska huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde bedöma att en utveckling sker och vartannat år följa upp de mål som definieras inom området. Uppföljningen redovisas, på av kommunen tillhandahållna uppföljningsmallar, till kommunskyddet under januari månad. Återkoppling sker

8 till Samhällsbyggnadsnämnden och huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde. Inför varje ny mandatperiod utvärderas arbetet inom respektive verksamhetsområde. Kommunen via kommunskyddet är initiativtagare till utvärderingen i samarbete med berörda förvaltningar, bolag, myndigheter, organisationer m.fl. till grund för det kommande handlingsprogrammet. 1.6 Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun Riskerna som finns för olyckor inom Örnsköldsviks kommun har kartlagts. Inriktningen på kartläggningen har varit högfrekventa mindre olyckor, s.k. vardagsolyckor, och lågfrekventa större olyckor, s.k. allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser. 1.6.1 Vardagsolyckor Utifrån riskanalyser för vardagsolyckor har en prioritering gjorts inom det olycksförebyggande arbetet på följande 7 områden: trafiksäkerhet, vattensäkerhet, äldresäkerhet - fallolyckor, brottsprevention, suicidprevention och brandsäkerhet För det skadebegränsande arbetet har följande 4 verksamhetsområden identifierats: bränder, trafikolyckor, olyckor med farliga ämnen samt vatten/drunkningsolyckor. Se bakomliggande dokument Räddningstjänstens dimensionering och styrkor. Orsakerna till olyckor och skadegörelse varierar, men analyser tyder på att en betydande bakomliggande orsak är felaktiga attityder till och missbruk av droger. Med anledning av detta kommer det alkohol- och drogförebyggande arbetet att ha en central roll i arbetet för trygghet och säkerhet och arbetas in utifrån kommunens drogpolitiska program. 1.6.2 Allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser I handlingsprogrammet har extraordinära händelser tillförts som ett nytt prioriterat verksamhetsområde. När det gäller allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser prioriteras följande områden (utifrån kommunens industri- och infrastruktur samt yta och folkmängd): kemikalieolyckor (trafik och industri), större transportolyckor, snöoväder, ras och skred, översvämningar, vattenförsörjning och brand i större samlingslokaler. Se bakomliggande dokument Riskinventering 110505. Prioriterade områden för allvarliga samhällsstörningar/extraordinära händelser kopplas både till handlingsprogrammets del för skadebegränsande verksamhet, kommunens översiktsplanering, samt arbetet med planering för extraordinära händelser. Se bakomliggande dokument Örnsköldsviks kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011-2015. Arbete med förebyggande frågor gällande allvarliga samhällsstörningar/ extraordinära händelser som förorsakas av förändringar i klimatet hanteras i översiktsplanen.

9 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet 2. Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet 2.1. Organisation Kommunen har det övergripande ansvaret att samordna arbetet mellan samhällets olika aktörer utifrån de intentioner som finns enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Brand och säkerhet har kommunens uppdrag att formulera, samordna och följa upp den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet. 2.1.1 Ledningsgrupp för säkerhet För att stötta och ta övergripande beslut på verksamhetsnivå i säkerhetsfrågor finns Koncernledningsgruppen. Gruppen består av kommundirektör, förvaltningschefer samt bolagschefer. Ledningsgruppens uppgifter: Stödja samt ta beslut över säkerhetsgruppens arbete Besluta om gemensamma säkerhetsmål inom kommunkoncernen Vägleda beträffande samsyn på arbetssätt, uppfyllande av säkerhetsmål och ekonomi 2.1.2 Säkerhetsgrupp För att aktivt kunna arbeta med säkerhetsfrågor finns en säkerhetsgrupp med säkerhetssamordnare från kommunens förvaltningar och bolag. Säkerhetsgruppen leds av kommunskyddet. Säkerhetsgruppens uppgifter: Inventera och prioritera risker Ge förslag på säkerhetsmål till koncernledningsgruppen Initiera, samordna och ge stöd för säkerhetsarbetet i förvaltningarna/ bolagen (internt) Initiera, samordna och ge stöd för ett breddat säkerhetsarbete inom kommunen som geografiskt område (externt) 2.2 Örnsköldsviks kommuns arbete med samhällsskydd 2.2.1 Kommunskydd Kommunens grupp för kommunskydd har uppdraget att vara katalysator i samhällsskyddsfrågor och genom säkerhetsgruppen samordna arbetet inom kommunens förvaltningar och bolag. Arbetet bedrivs framförallt inom följande fyra områden Skydd mot olyckor Inom området Skydd mot olyckor behandlas frågor som rör vardagsolyckor och trygghetsfrågor inom Örnsköldsviks kommuns geografiska område. Arbetsområdena beskrivs närmare i Handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet

10 Extraordinära händelser Inom området extraordinära händelser behandlas frågor i syfte att minska kommunens sårbarhet och öka dess förmåga att hantera krissituationer. Arbetet grundar sig på lagstiftningen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Intern säkerhet Inom området intern säkerhet återfinns frågor som rör kommunkoncernens säkerhetsarbete. Arbetet omfattar försäkrings- och säkerhetsfrågor kopplade till kommunens egendom och verksamhet Informationssäkerhet Inom området informationssäkerhet behandlas frågor som rör kommunens säkerhet för IT och information. I arbetet ingår bl.a. att prioritera samhällsviktiga datasystem, genomföra sårbarhetsanalyser samt upprätta kontinuitetsplaner 2.2.2 Kommunens alarmeringscentral, Växel/reception Kommunens alarmeringscentral (KAC) tar emot alla typer av larm för att öka trygghet och säkerhet inom kommunen. Den fungerar också som lednings- och kommunikationscentral både vid vardagsolyckor som vid allvarliga samhällsstörningar. Växel/reception fungerar som kommunens ansikte utåt och medborgarnas första kontakt med kommunen. En integrering av växel/reception och KAC har möjliggjort att händelser snabbt kan hanteras inom kommunen för att vidta nödvändiga hjälpinsatser. Integreringen ger även en naturlig koppling att aktivera den kommunala upplysningscentralen för information till allmänheten. 2.2.3 KOMLAB KOMLAB är en resurs som ska användas vid allvarliga samhällsstörningar (exempelvis dricksvattenföroreningar, radiaknedfall m.m.). KOMLAB utför analyser av olika slag på vatten samt genomför rådgivande mätningar av radon och cesium. 2.2.4 Tillsyn och rådgivning Tillsyn utförs enligt riktlinjer som är framtagna i samverkan med räddningstjänstförbunden i Västernorrland och Jämtlands län. Riktlinjerna beskriver hur tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:11) om brandfarliga varor planeras och följs upp. En lokal tillsynsplan tas fram för varje år där årets tillsynsplanering beskrivs. Mer detaljerad information om tillsynsverksamheten finns i det underliggande dokumentet "riktlinjer för tillsyn". Inom verksamhetsområdet genomförs även utbildnings- och informationsaktiviteter till allmänheten gällande brand och säkerhet.

11 2.2.5 Sotning Sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler sker på uppdrag av kommunen av en entreprenör utifrån de riktlinjer som finns enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Mer detaljerad information om sotningsverksamheten finns i det underliggande dokumentet "riktlinjer för tillsyn". 2.3 Nätverk för samverkan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att åstadkomma en samsyn i fråga om trygghet och säkerhet för att stimulera kommunerna och ge möjlighet till tvärsektoriellt säkerhetsarbete utifrån egna ambitioner, där olika sektorer ska samverka för att höja den allmänna säkerhetsnivån. Det kan gälla samverkan med andra aktörer med ansvar inom t.ex. trafiksäkerhetsområdet, plan och byggsektorn, miljösektorn, folkhälsoverksamheten, brottsförebyggande arbete eller civil beredskap, där verksamheten bl.a. styrs av speciallagstiftningar. Resultatet av samverkan inom säkerhetsarbetet ska sedan ligga till grund för olika aktörers åtagande och samordning. Figuren nedan visar exempel på samverkansaktörer, samt planer och program som anknyter till den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun. Folkhälsopolitiskt program Folkhälsoplan Landstinget Världsklass 2015 Politisk förankring Polisen Välfärd i Örnsköldsvik tillsammans Drogpolitiskt program BRÅ Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Örnsköldsviks Hälsooch sjukvård Kommunen Ungdomspolitiskt program Föreningar Trafikverk Översiktsplan Allmänheten

12 2.4 Prioriterade verksamhetsområden Örnsköldsviks kommun med samverkande myndigheter och organisationer kommer under programperioden 2012-2015 att arbeta aktivt inom följande sju verksamhetsområden: Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Äldresäkerhet fallolyckor Brottsprevention Suicidprevention Extraordinära händelser Brandsäkerhet Inom respektive verksamhetsområde ska det finnas en samverkansgrupp och en eller flera arbetsgrupper utifrån områdets målsättningar och aktiviteter. Respektive grupp leds av en ansvarig aktör som leder och samordnar arbetet tillsammans med andra aktörer utifrån behov. Detta för att säkerställa att befintliga resurser används på ett optimalt sätt och att fastställda målsättningar kan uppnås. Respektive verksamhetsområdes målsättningar, aktiviteter, ansvariga och samverkanspartnerns finns beskrivna nedan under respektive verksamhetsområde.

13 2.4.1 Trafiksäkerhet 2.4.1 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhets medvetande Antalet döda i trafiken har minskat i Sverige men siffran är fortfarande hög. Transporter Säker trafikmiljö Trafikverket ansvarar för och arbetar inom det nationella vägnätet och kommunen genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för och arbetar inom det lokala vägnätet. Genom utbildning av framförallt ungdomar samt tekniska förbättringar i trafikmiljön där skadestatistiken är hög på inträffade olyckor, ska samhället gemensamt och aktivt arbeta med förebyggande arbete inom trafikområdet. Inom verksamhetsområdet Trafiksäkerhet har nämnden för huvudansvaret, Trafikenheten, Polisen, Trafikverket, Landstinget, Bildningsförvaltningen samt Brand och säkerhet, bildar en samverkansgrupp med Trafikenheten som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller trafiksäkerhet Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning STRADA (Trafikverket) Registreringsprogram ()

14 Utveckling av trafikolyckor inom kommunen, länet och riket Örnsköldsviks kommun Trafikolyckorna har minskat i Örnsköldsvik kommun utom viltolyckorna som har ökat från 221 (2009) till 249 (2010). Kommunen jobbar ständigt med åtgärder för att minska olyckorna på de kommunala vägarna. Många cirkulationsplatser har byggts och arbetet med att bygga ut cykel- och gångbanor pågår. En annan orsak till minskningen kan vara vädret och vägunderhållet. Fallolyckor bland gående har minskat. Kan bero på att många använder broddar på sina skor under vinter. Polisens arbete med trafikövervakning kan också ha påverkat trafikanterna. Västernorrland Trafikolyckorna i Västernorrland är nere på rekordlåga nivåer 2010. Det kan röra sig om mer än en halvering av antalet svårt skadade sedan 2005. 2010 har varit bra sett ur ett olycksperspektiv för Västernorrland. Till och med november 2010 har hittills 137 människor skadats svårt i biltrafiken i Västernorrland. Under samma period 2005 var antalet svårt skadade 294 personer, alltså mer än det dubbla. Även antalet döda har under senare år sjunkit i statistiken. Bilarna har blivit säkrare. Vägarna har blivit säkrare. Satsningen på mitträcken längs de stora Europavägarna och pendlingsstråken. Istället för mötande trafik krockar bilister med ett räcke vilket räddar många liv enligt Trafikverket. Hela riket Antalet dödade i den svenska vägtrafiken är nu nere på en historiskt låg nivå. Under 2010 omkom preliminärt 270 personer eller 2,9 personer per 100 000 innevånare i vägtrafikolyckor. I stort sett alla olyckstyper har minskat, liksom dödsfallen inom de flesta trafikantgrupper. Undantaget är cyklister. Även antalet svårt skadade har minskat kraftigt 15 procent jämfört med 2009. I och med de senaste årens minskning av antalet omkomna i vägtrafikolyckor så kommer Sverige att klara EU-målet om en reduktion av antalet omkomna från 2001 till 2010 på 50 procent. En starkt bidragande faktor till förbättringen av trafiksäkerheten på de svenska vägarna är att trafikanterna har blivit bättre på att följa hastighetsbegränsningarna. Även utbyggnaden av det mötesfria vägnätet, kommunernas arbete med att förbättra trafikmiljön i tätorterna och utvecklingen av säkrare fordon har gett positiva resultat. I december 2010 omkom preliminärt 17 personer i vägtrafiken. En av de lägsta siffrorna någonsin för december. Motsvarande månad 1970, det vill säga för 40 år sedan, omkom 148 personer.

15 Trafiksäkerhetsmedvetande Målsättning Aktiviteter Ansvariga Öka trafiksäkerhetsmedvetandet hos medborgare och verksamma inom den geografiska kommunen Ta fram trafiksäkerhetsmaterial till skolor, föreningar och kommuninnevånare i allmänhet Trafikplanering finns med vid framtagande av planer för nybyggnation, ombyggnad och förändrade verksamheter redan i projekteringsstadiet Ta fram en informationsfolder och hemsida för att förbättra säkerheten vid arbete på allmän plats Genomföra en trafiksäkerhetsrevision och därefter arbeta fram policy, utbildning och föreskrifter Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Förbättra trafiksäkerheten för skolelever Öka synbarheten, bältes- och cykelhjälmanvändningen samt kännedom om alkoholens påverkan. Besöka skolor för trafiksäkerhetsinformation och diskutera problemlösningar samt redovisning och uppföljning av trafiksäkerhet Skolskjutsutbildning av skolelever Upplysning, tema- och upplevelse dagar för kommuninnevånare. Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen

16 Säker trafikmiljö Målsättning Aktiviteter Ansvariga Antalet olyckor på E4:a genom centrala Örnsköldsvik ska under perioden 2012-2015 minska med 10 % Anpassa trafik miljön till funktionshindrade Minska antalet trafikolyckor med 5 % under perioden 2012-2015 på kommunens övriga vägnät Vidta förebyggande åtgärder genom information, skyltning och väg tekniska åtgärder för E4 genom centrala Örnsköldsvik Anvisa medel årligen för handikappanpassa gatumiljöer, busshållplatser enligt plan för handikappanpassade åtgärder Fortlöpande arbeta med trafiknätsanalyser som befintliga aktiviteter Identifiera problem i trafiken och gatumiljön och ta fram åtgärdsprogram, t ex omskyltning som befintliga aktiviteter Utveckla användningen och tillgängligheten av kommunens egen trafikskadestatistik, trafikverkets STRADA samt räddningstjänstens risklinje Ökade medel/anslag till drifts- och vägunderhåll i hela kommunen Ökad beteendebevakning och trafikinformation Hastighetsöversyn av kommunens vägar Trafikverket Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafik och parkavdelningen Trafikverket Örnsköldsviks sjukhus akutmottagning Trafik och parkavdelningen Trafikverket Polismyndigheten Trafik och parkavdelningen

17 Transporter Målsättning Aktiviteter Ansvariga Minska konsekvensen om en farligt gods olycka inträffar i centrala Örnsköldsvik Minimera antalet olyckor och tillbud vid beställda skolskjutstransporter samt skolskjutsar i linjetrafik Övningar i form av rollspel Förbättra säkerheten vid av- och påstigning genom utplacering av mobila hållplatser samt utmärkning av hållplatser enligt fastställd prioriteringsordning (röd, gul, grön) Återuppta Vi syns projektet med utdelning av reflexvästar Förstudie om rabatterade bussresor för olika resenärskategorier Brand och säkerhetsavdelningen Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen Trafik och parkavdelningen Minimera antalet alkoholrelaterade olyckor och påverkan på miljön med fordon i kommunens verksamhet Installera alkolås i kommunens tjänstebilar Utbildning i ekonomisk och miljövänlig körning med kommunens tjänstefordon och maskiner Upphandlingsenheten Trafik och parkavdelningen Bildningsförvaltningen

18

19 2.4.2 Vattensäkerhet 2.4.2 Vattensäkerhet Badplatser, hamnar m.m. Enligt nationell statistik drunknar ca 100 personer varje år i Sverige och lika många skadas så allvarligt i drunkningsolyckor att de måste vårdas på sjukhus. Örnsköldsviks Skärgård Simkunnighet & livräddning Skoterleder Allmän information Kostnaden för insatser, vård och produktionsbortfall i samband med drunkningsolyckor beräknas till ca 730 mkr årligen. Det är det främst män över 45 år som drunknar, ofta med alkohol i blodet. Örnsköldsviks kommun är en skärgårdskommun med aktivt sjöliv och många badstränder. Detta innebär att kommunen måste verka aktivt i ett förebyggande syfte för att säkerställa simkunnigheten genom att erbjuda och följa upp simundervisning i tidig ålder. Inom verksamhetsområdet Vattensäkerhet är Kultur- och Fritidsnämnden huvudansvarig. Kultur och fritidsavdelningen, Bildningsförvaltningen och Brand och säkerhetsavdelningen samt Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB bildar en samverkansgrupp med Kultur- och fritidsavdelningen som drivande och sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller vattensäkerhet Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning: Skolenkäter Mätning av egna uppställda mål SLS olycksstatistik MSB enkäter och faktasamlingar

20 Nedan redovisas en jämförelse med andra kommuner i Sverige utifrån MSB:s enkät 2010 om kommunernas drunkningsförebyggande arbete Ansvar och organisation Nära hälften av Sveriges kommuner saknar idag uppsatta mål mot drunkningsolyckor. Likaså har knappt hälften av kommunerna omnämnt drunkningsrisk i handlingsprogrammet. Tre fjärdedelar av kommunerna saknar någon funktion eller tjänsteman med övergripande ansvar för kommunens drunkningsförebyggande arbete. Vår kommun har uppsatta mål i handlingsprogrammet och ansvariga tjänstemän för det övergripande drunkningsförebyggande arbetet vid utomhus- och inomhusbaden. Information och service till allmänheten Drygt 40 % av alla kommuner informerar allmänheten om de risker som kan finnas i och vid vatten. I drygt 60 % av Sveriges kommuner finns en flytvästdepå med låga avgifter och i de flest fall gratis. Vår kommun informerar via tidningar och tidskrifter samt via hemsidan. En flytvästdepå finns i Kanotcentralen i Själevad. Uthyrning sker per dygn eller per vecka till ett fastpris. Säkerhet vid vattenanläggningar Många kommuner kontrollerar regelbunden skydden runt kommunala vattenanläggningar som badhus, reningsverk, hamnar, kajer m.m. däremot utförs sällan kontrollen mot privata anläggningar. I vår kommun utför MIVA AB regelbundna kontroller utifrån upprättat egenkontrollprogram. Runt hamnar och kajer är det Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB som har uppdraget att genom föra regelbundna kontroller. Livräddningsutrustning I många kommuner sker en kontroll av utplacerad livräddningsutrustning enligt en plan. Sex av tio kommuner har en plan för underhållet. Vår kommun har en tillfredsställande kontroll av livräddningsutrustning vid de kommunala utomhusbaden, Paradiset samt längs hamnar och kajer. Det är kultur och fritidsavdelningen samt Örnsköldsviks Hamn och Logistik som har uppdraget att göra denna kontroll. Ansvar vid bad I Sverige har 131 kommuner upprättade rutiner och utbildningskrav för sin badhuspersonal i syfte att förebygga drunkningsolyckor. När det gäller rutiner och utbildningskrav för personal som bara ibland ansvarar för badande (skola och omsorg) så är dessa föreskrifter än mer ovanliga. Vår kommun har upprättade rutiner och utbildningskrav för badhuspersonal. När det gäller personal som bara ibland ansvarar för badande (skola och omsorg) så finns enbart krav för livräddning upprättat i Örnsköldsviks kommun. Simundervisning Simundervisning för barn i grundskolan erbjuds kostnadsfritt i de flesta kommunerna. Dessutom dokumenteras simkunnigheten utifrån skolans mål. Många kommuner erbjuder idag också vattenvane- eller simkurser för barn mellan 0-6 år samt motsvarande kurser för vuxna. I nästan hälften av alla kommuner finns det också elever som inte deltar på grund av religiös tro. Vår kommun har som mål att barn boende i kommunen ska så tidigt som möjligt lära sig simma 200m varav 50m ryggsim. Kommunens ambition är att det ska ske innan starten av åk 4. Detta uppfylls läsåret 2010/2011 till 84 %. Kurs i simträning ordnas också för vuxna i Paradiset till ett självkostnadspris. Några extra kommunal insatser för att öka simkunnigheten eller vattenvanan bland barn mellan 0-6 år sker inte. För barn med särskild religiös tro anordnas särskild simundervisning i samråd med föräldrarna. Bland simlärare på Paradiset finns bred erfarenhet av hur man optimerar simundervisningen. Det centrala är att man börjar tidigt och att grupper har en homogen sammansättning vad gäller kunskapsnivå. När kunskapsnivån är ojämn, vid klassvis undervisning, hämmas de icke simkunniga barnen.

21 Badplatser, småbåtshamnar, större hamnanläggningar och bebyggelse i strandnära områden, ofta gamla hamnar Målsättning Aktiviteter Ansvariga Hög kvalitet och säkerhet på alla officiella badplatser enligt Svenska Livräddningssällskapets(SLS) rekommendationer Årlig besiktning och tillsyn innan badsäsongen Kultur och fritidsavdelningen Hög kvalitet och säkerhet vid större hamnanläggningar, småbåtshamnar och bebyggelseområden enligt Svenska Livräddningssällskapets(SLS) rekommendationer Kontinuerligt underhåll och besiktning samt tillsyn vart fjärde år inkluderat utbyte av utsliten räddningsutrustning. Rondering görs en gång per vecka under sommarsäsongen Kultur och fritidsavdelningen Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB

22 Simkunnighet och livräddning Målsättning Aktiviteter Ansvariga Alla barn boende i kommunen ska så tidigt som möjligt lära sig simma 200 meter varav 50 ryggsim samt hoppa i vattnet från bassängkanten. Kommunens ambition är att det ska ske innan starten av årskurs 4. Tillgång till nya och välutbildade simlärare i tillräcklig omfattning Ökad simkunnighet bland vuxna Obligatorisk simundervisning i årskurs 0-3 enligt Paradisets utvecklingsförslag Utomhussimskolor på vissa platser i kommunen Mätning: Simkunnigheten mäts i slutet av årskurs 5. Simlärarutbildning för 10 personer i Örnsköldsvik Två Kickoff varje år för nya och gamla simlärare Vuxna ska erbjudas minst en kurs per år med 10 utbildningstillfällen för simträning, simteknik och vattenvana Kultur och fritidsavdelningen Bildningsförvaltningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Hög kvalitet och säkerhet i samband med vistelse i och i anslutning till vatten Framtagning av rutiner och checklistor för allmänheten och grupper av barn/elever, hur man beter sig i samband med vistelse i och omkring vatten Kvalitetssäkring av lärare som har ansvar för barn/elever i och omkring vatten Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Bildningsförvaltningen

23 Allmän information Målsättning Aktiviteter Ansvariga Öka medvetenhet och kunskap kring vattensäkerhet hos allmänheten Kontinuerlig information till allmänheten i samverkan med SLS Informera på kommunens Internet- och Intranätsidor under rubriken Vattensäkerhet Informera i tidningen Nolaskogs samt i olika typer av nyhetsblad Marknadsföra Vattensäkerhet på sociala media Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Skoterleder Målsättning Aktiviteter Ansvariga Kommunens skoterleder ska utformas säkra i kombination med att de som åker skoter ska kunna ta del av råd för en säker skotertrafik Sprida information via sociala media om aktuell status på skoterleder Skicka ut information till alla skoteråkare och inte bara till dem som är medlemmar i skoterklubben Årlig besiktning av olika farliga passager Nolaskogs Skoterklubb Nolaskogs Skoterklubb Kultur och fritidsavdelningen Nolaskogs Skoterklubb Kultur och fritidsavdelningen

24 Örnsköldsviks Skärgård Målsättning Aktiviteter Ansvariga Kajanläggningar, naturhamnar och skärgårdsrastplatser m m som byggts upp i projektet en skärgård i världsklass ska vara utrustade med livbojar och säkerhetsutrustning som fordras för allmänheten ska kunna vistas på platser på ett säkert sätt Uppsättning av säkerhetsutrusning i naturhamnar och strandnära rastplatser som Vågön, Högholmen, Råskärsön, Lilla Bergön, Skommarskatan och Sandlågan Längs de nybyggda kajerna på Norra Ulvön och Västra Strängön monteras räddningsrep för att möjliggöra en säker förflyttning i vatten Införskaffa en hjärtstartare till servicehuset på Ulvön Införskaffa brandsläckare och förstahjälpen utrustning till raststugor och bastu som byggs upp för att förebygga skador på stugor, på land och i båtar Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen Minska antalet drunkningsolyckor genom att informera om livräddning och vattensäkerhet längs bryggor, kajer, stränder m.m. Uppsättning av informationsmaterial rörande förstahjälpen, livräddning och vattensäkerhet Se till att det finns informationsmaterial om förstahjälpen, bad och badvett i raststugor på Vågön och Högholmen Kultur och fritidsavdelningen Kultur och fritidsavdelningen

25 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor 2.4.3 Äldresäkerhet - fallolyckor Äldre i ordinärt boende utan insats Äldre i ordinärt boende med stödjande insats Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till fler dödsfall, fler besök på akutmottagningarna och större antal vård tillfällen än någon annan olyckskategori. Fallolyckorna innebär dessutom stort lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. Inom Örnsköldsviks kommun uppgår vård- och rehabiliteringskostnader för fallolyckor bland äldre till minst 20 miljoner kronor per år. Om inget görs kommer denna kostnad att öka i samband med att andelen äldre i kommunen ökar Äldre som behandlas på sjukhus Äldre i särskilt boende Inom verksamhetsområdet Äldresäkerhet - fallolyckor är samverkansorganet Stratsam huvudansvarig, arbetet ska även förankras i det politiska samverkansorganet Polsam Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden gällande fallolyckor bland äldre Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet med fallskadeprevention Årligen via Stratsam redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Landstingets diagnosregister ICD 10 Senioralert

26 Uppföljning av 2007 års handlingsplan Resultatmått I 2007 2011 års handlingsprogram sattes resultamått för att minska antalet höftfrakturer med 10 % Tabell 8. Antal vårdade för höftfraktur i Örnsköldsvik 2000-2009 65-79 år 80 - w år 65 - w år Antal/1000 inv. År Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor och Män 2000 25 16 54 20 115 (10) 2001 32 12 65 21 130 (11) 2002 20 25 65 18 128 (11) 2003 28 12 51 23 114 (10) 2004 26 9 52 19 106 ( 9 ) 2005 19 12 53 17 101 ( 9 ) 2006 28 10 48 22 108 ( 9 ) 2007 26 9 69 19 123 (11) 2008 20 13 56 26 115 (10) 2009 16 9 49 26 100 ( 8 ) I genomsnitt vårdades 114 patienter per år mellan 2000 och 2009. Av dessa var det mer än dubbelt så många kvinnor som män. Det genomsnittliga antalet frakturer 65 år och äldre är 9,9 per 1000 invånare för perioden 2000 2009 och är i stort sett oförändrat jämfört med perioden 2000 2006. Antal/1000/inv. 25 20 15 10 Kvinnor Män Antal/1000/inv. 50 40 30 20 Kvinnor Män 5 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 9:1 Antal vårdade för höftfraktur per 1000 invånare Figur 9:2 Antal vårdade för höftfraktur per 100 000 65 79 år i Örnsköldsvik invånare 80 år och äldre i Örnsköldsvik Trenden i Örnsköldsviks kommun visar att antalet höftfrakturer i åldersgruppen 65-79 år minskar marginellt över tid både bland kvinnorna och bland männen. Antalet höftfrakturer bland de i åldern 80 år och äldre minskar över tid bland kvinnorna, men varken ökar eller minskar bland männen. Processmått Av de föreslagna åtgärder som föreslogs i 2007-2011 handlingsprogram har endast ett begränsat antal genomförts.

27 Äldre i ordinärt boende utan insats Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder. Äldre i ordinärt boende med sociala insatser Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder.

28 Äldre i särskilt boende Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder. Äldre som behandlas på sjukhus Målsättning Uppdrag Ansvarig Utifrån 2010 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 20 % fram till 2015. Revidera 2008-2011 års handlingsprogram Samverkan kring fallskadeprevention riktat till äldre (65+) i Örnsköldsvik. Stratsam Stratsam ger uppdrag att bilda arbetsgrupp och utifrån den besluta om åtgärder.

29 2.4.4 Brottsprevention 2.4.4 Brottsprevention Skyddsfaktorer för barn och unga Örnsköldsviks kommun är en kommun som tillhör de främsta i Sverige då det gäller låg brottslighet och har gjort det under de senaste åren. Det är viktigt att vidmakthålla denna framskjutna position för att uppnå ett tryggt samhälle för våra kommuninnevånare att verka och vistas i. Kontinuerlig uppföljning Arbete med trygghetsfrågor Allmän information En överenskommelse mellan Örnsköldsviks kommun och Örnsköldsviks närpolisområde ligger till grund för det brottsförebyggande arbetet inom kommunen Inom verksamhetsområdet brottsprevention ska Lokala Brå vara samverkansgrupp och huvudansvarig, med Välfärdsförvaltningen (ordförande i Lokala Brå) som sammankallande. Lokala Brå arbetar med att samordna olika lokala initiativ och sprider kunskap gällande brottsförebyggandefrågor. Lokala Brå är en samarbetsgrupp med representerar från följande förvaltningar och organisationer: Välfärdsförvaltningen, Bildningsförvaltningen,, (trafik och park, kultur och fritid samt brand och säkerhet) Polismyndigheten och Näringslivet. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller brottsprevention Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Polisens statistikprogram RAR Kommunens skadestatistikprogram STINA Övikshems skadestatistikprogram Trygghetsmätningar BRÅ

30 Aktuell trygghetsbild för Örnsköldsviks kommun Under 2010 genomfördes en trygghetsmätning i Västernorrlands län. Diagrammet nedan visar aktuell trygghetsbild i länets kommuner. Oro/Utsatthet för brott Källa: Kjell Elefalk Trygghet och Management AB 2010 Örnsköldsvik ligger långt nere i vänstra hörnet vilket visar att vi har en låg brottslighet och en liten oro för brott. Vi är en trygg kommun. Lägesbild Anmälda brott i Örnsköldsviks kommun har minskat i förhållande till föregående år. Många av våra ungdomar ser inte alkohol och droger som ett problem samtidigt som vi vet att bruk av nätdroger och redan narkotikaklassade droger sker långt ner i åldrarna. Merparten av våldsbrotten är alkohol- och drogrelaterade. För att nå framgång i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Örnsköldsviks kommun krävs att samhällets alla aktörer samarbetar för att nå gemensamma normer och värderingar. Redan idag sker samarbete inom flera områden med det finns mer att göra. Målet är att öka tryggheten i Örnsköldsvik och förebygga brott och missbruk. Vid varje träff med Lokala brå redovisar polisen den senaste lokala brottsstatistiken för Örnsköldsviks kommun, detta för att snabbt kunna vidta åtgärder där behov uppstår.

31 Skyddsfaktorer för unga och barn Målsättning Aktiviteter/Utvärderingsbara delmål Ansvarig Öka skyddsfaktorer som förebygger att barn och unga utvecklar riskbeteenden och hamnar i problem Fler barn och unga ska uppleva att de har goda vuxenrelationer. BRÅ ska t ex i den mån det är ekonomiskt möjligt stödja Mentorskapsprogrammet och verka för att programmet ska kunna utvidgas. Indikatorer: Resurser (tid/verksamhetsmedel) som tilldelas årligen. Kamratstödjare i kommunens skolor. Undersöka förutsättningarna för att kunna anställa två kamratstödjare på respektive grundskola Indikator: Lägga fram förslag Årligen uppmana alla skolområden, fritidsgårdar och lokalt föreningsliv att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och gemensamma förhållningssätt. Detta gör BRÅ genom att minst en gång per år lyfta vikten av att olika aktörer i lokalsamhället samverkar i arbetet med värdegrundsfrågor och gemensamma förhållningssätt i media. Detta kan göras utifrån ny statistik eller trender i samhället och utformas som debattartikel eller redaktionellt material. Indikatorer: Nyhetsklipp, Antal skickade pressmeddelanden. Vid ett Brå möte/år (förslagsvis vid höstterminsstart) ska det tas upp om hur Brå kan lyfta detta BRÅ ska bidra med ett övergripande brottsförebyggande perspektiv i samverkan runt Unga lagöverträdare genom att finnas med i referensgruppen runt LUL. Indikatorer: Protokoll och annan dokumentation från LUL-gruppens fortsatta arbete Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnads/ Kultur och Fritid i samverkan med bildningsförvaltningen Lokala Brå Lokala brå

32 Arbete med trygghetsfrågor Målsättning Aktiviteter Ansvarig Öka antalt samverkansgrupper genom att uppmuntra och stödja nya och befintliga grupper med ett främjande och förebyggande fokus. Antalet samverkansgrupper (inventera antal under 2011) En gång/år bjuda in till möte för att uppmuntra till bildandet av nya lokala samverkansgrupper Indikatorer: Bildandet av nya samverkansgrupper/föreningar, ökad mediakontakt Lokala Brå Utveckla vuxna på stan. Ökad trygghet i fysiska miljön. Färre inbrott i hemmen Öka antalet föräldrar och andra vuxna på stan under riskhelger genom riktad informationsspridning Indikatorer: informationsblad, mediakontakt, utvärdering och redovisning av antal vuxna på samlingarna Genomföra 1 trygghetsvandring per år Indikator: Antal genomförda trygghetsvandringar Starta upp ett Grannsamverkansområde per år Indikator: antal nystartade grupper, för mediaplan se målområde 4:4 Lokala Brå Samhällsbyggnads/ Brand & Säkerhet Polisen

33 Allmän information Målsättning Aktiviteter Ansvarig Öka medvetenheten hos allmänheten genom media. Höja kompetensen bland elever och personal vid skolor och fritidsgårdar. Höja medvetenheten hos beslutsfattare beträffande brottsprevention BRÅ ska kontinuerligt arbeta med att få redaktionellt utrymme i lokal media BRÅ ska ha en årsvis egen mediaplan BRÅ ska samla aktuell information och statistik på det brottsförebyggande området Indikatorer: hålla hemsidan uppdaterad Lyfta fram goda förebilder, samverkansformer och metoder med god evidens. T ex grannsamverkan Dela ut stipendium 1 gång/år för brottsförebyggande insats i samhället. Indikatorer: Fyra annonser/år inklusive reportage, pressmeddelanden, hålla hemsidan uppdaterad samt en stående punkt på dagordningen Information till media & allmänhet Återkommande träffar med alla rektorer. Indikatorer: Träff 1 gång/termin för att delge aktuell information/lägesrapport Återkommande träffar med alla fritidskonsulenter (Även föreningsdrivna.) Indikatorer: fortlöpande information via Benny/representant Driva och följa upp Temadag Val och Konsekvenser som erbjuds samtliga elever i årskurs 8 (samarbete mellan Räddningstjänst, Polis, Fältgruppen) Indikatorer: Utvärdering, antal genomförda temadagar Sprida kunskap till polis och kommunledning om vinsterna av att arbeta förebyggande och främjande Indikatorer: En gång/år återkoppla och redovisa Lokala Brå:s arbete, t ex socioekonomiska beräkningar Lokala Brå Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnads/Kultur & Fritid Välfärdsförvaltningen Lokala Brå

34 Kontinuerlig uppföljning Målsättning Aktiviteter Ansvarig Kontinuerlig uppföljning av brottsutvecklingen inom kommunen. Kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på alkoholoch drogområdet inom kommunen. Kompetenshöjning för Lokala Brå Bevaka att det sker besök i skolorna vid behov - efter större händelser (Ex. efter skadegörelse, tillgrepp, anlagd brand mm) Indikatorer: stående punkt på dagordningen Bevaka klottersituationen i Örnsköldsvik Indikatorer: stående punkt på dagordningen Följa upp arbetet utifrån Klotter och liknande skadegörelse policy och riktlinjer inom Örnsköldsviks kommun som antogs 2009 Indikatorer: Uppföljningsmöte en gång/år med minst 1 skolledare/skolområde och samtliga bildlärare, redovisning till Jan Edblad Följa upp arbetet kring alkohol och krogmiljöer Indikatorer: antal genomförda krogutbildningar, detaljhandelsutbildningar, tillsyn (både polisens och alkoholhandläggarna) Årligen inventera arbetet med förebyggande insatser Indikatorer: antal och vilka aktiviteter som görs under året för att sprida information, skapa opinion och samverkan Stötta arbetet med förebyggande insatser genom ekonomiskt stöd och i möjligaste mån medverka i aktiviteter inom området Kunskapsupphämtning Lokala Brå Lokala Brå Samhällsbyggnads/ Kultur & Fritid Lokala Brå Lokala Brå

35 2.4.5 Suicidprevention 2.4.5 Suicidprevention Sekundär prevention Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Den senaste forskningen har visat att suicidprevention måste omfatta åtgärder inom en rad fält, allt ifrån att skapa de bästa möjliga villkoren för barn och ungdomars uppväxtförhållanden till en effektiv behandling av psykisk ohälsa och förebyggandet av miljörelaterade risker. Tertiär prevention Hälsofrämjande insatser och primär prevention Varje år väljer ca 1 500 personer i Sverige att avsluta sitt liv. Varje dag begår fyra personer suicid. Det innebär att var sjätte timme dör någon genom att ta sitt eget liv. Det är fem gånger fler än de som dör i trafiken. Inom verksamhetsområdet Suicidprevention har humanistiska nämnden med välfärdsförvaltningen huvudansvaret. Representanter för kommun (Folkhälsoutveckling, Socialpsykiatrin, Integration, Elevhälsan, Brand och säkerhet), Landstinget (Psykiatricentrum, Primärvården, Ungdomsmottagningen) Polisen och Svenska kyrkan bildar en samverkansgrupp med välfärdförvaltningen som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller suicidprevention Tillsätta arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Nationellt program för suicidprevention Socialstyrelsen Landstinget Västernorrland - Hälsa på lika villkor

36 Utveckling av suicid inom kommunen, länet och riket. Regional och lokal lägesbeskrivning I befolkningsenkäten 2006 genomförd i länet angav 26 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i åldern 16-29 år att de allvarligt övervägt att ta sitt liv. Jämfört med riket var andelen män något lägre i Västernorrland och andelen kvinnor låg lika med riket 1. Mellan åren 2002-2004 var det en markant större andel flickor som gjorde suicidförsök än pojkar i Västernorrland. Jämfört med riket var siffrorna något högre, förutom för pojkar i åldrarna 0-14 år där siffran var något lägre än för riket 2. Vid en jämförelse mellan två 4- års intervall 2001-2005 och 2004-2008 så har suicid halverats bland kvinnor men ligger på ungefär samma nivå bland män. Totalt ligger länet något lägre än riket vid båda intervallerna. Statistiken fångar inte alla suicid inom kommunen eftersom mörkertalet ofta är stort, dessutom är det svårt att utläsa några trender då materialet är för smalt. Nationell lägesbeskrivning Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män under 35 år och oavsett ålder är fullbordade suicid vanligare bland män medan suicidförsök är vanligare bland kvinnor. Suicid är den huvudsakliga orsaken till för tidig död bland personer med psykisk störning och en fjärdedel av alla suicid sker bland äldre över 65 år. Bakom varje person som fullbordar suicid ligger det ca 20 allvarliga suicidförsök. I Sverige förekommer enstaka suicid per år bland barn under 15 år och det brukar gälla 3-6 barn per år om man räknar in osäkra suicid. I Sverige har det totala antalet suicid minskat med ca 30 procent under perioden 1970-2003. Den positiva trenden med ett minskat antal suicid uppvisas inte i den yngre åldersgruppen. Suicidförsöken bland unga kvinnor tenderar att öka och antalet fullbordade suicid bland unga vuxna (15-24 år) har varit relativt konstant sedan början av 70-talet 3. Bestämningsfaktorer för suicid och psykisk ohälsa Personer som begår suicid och personer som gör suicidförsök anses utgöra två olika grupper med viss överlappning. Suicid begås främst av män och äldre personer medan suicidförsök främst begås av kvinnor och yngre. Grupperna skiljer sig när det gäller avsikt och metod för handlingarna. I gruppen suicid är oftast avsikten för dessa personer med all sannolikhet att dö, medan för personer i suicidförsöksgruppen är oftast avsikten att begå en icke dödlig självskadande handling 4. Psykisk ohälsa är en faktor som starkt påverkar risken för suicid och därför också den viktigaste bestämningsfaktorn för möjligheterna att reducera suicidförekomsten. Psykisk ohälsa innefattar allt från lättare psykiska besvär till psykiska sjukdomar och allvarliga psykiska störningar. Lättare psykisk ohälsa kan handla om huvudvärk, ängslan, oro eller ångest, trötthet, stress, sömnbesvär m.m. Depression är den form av psykisk ohälsa som drabbar en stor del av befolkningen i olika grad och kan ofta kopplas till suicidförsök och suicid. Nästan varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under livet av depression. En människa som begår suicid upplever att det inte återstår någon annan möjlighet än att avsluta livet. Följdriktigt är personen vanligen deprimerad. Det finns en händelsekedja av upplevd livsmöjlighet eller tillfredsställelse i livet depression/psykisk ohälsa och suicid. Prevention innebär att påverka de olika stegen i denna kedja, på såväl befolkningsnivå som individnivå. Syftet är att rädda liv och att minska lidandet hos den suicidnära människan och anhöriga. Eftersom suicid och suicidförsök även innebär stora ekonomiska kostnader för samhället, kan ett framgångsrikt preventionsarbete ses som en samhällsekonomisk investering. 1 Hälsa på lika villkor 2006. LVN 2 Socialstyrelsen xxxxxxxxxx 3 Rapport 2007:11 Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag 4 ibid

37 Hälsofrämjande insatser - skapa stödjande miljöer för hälsa. Primär prevention förebyggande insatser mot hela befolkningen där även riskgrupper ingår Målsättning Aktiviteter Ansvarig Barn och ungdomar med stärkta förmågor och god psykisk hälsa Livskunskap och social emotionell träning ska genomsyra hela skolarbetet Sprida hälsofrämjande/förebyggande tonårsmetoder för fickor till alla kommunens högstadieskolor Medvetet och systematiskt öka skyddsfaktorer i strukturerad fritidsgårdsverksamhet Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen Kultur och fritidsavdelningen i samarbete med föräldrainsats och ideella sektorn Elevhälsa i funktion Förstärka och utöka Elevhälsans kompetenser/funktioner Bildningsförvaltningen Nollvision för kränkande behandling Tidig upptäckt och insats för att motverka psykisk ohälsa som kan leda till suicid Utveckla likabehandlingsarbetet Inventera fysiska skolmiljöer genom trygghetsvandringar i åk 7 samt åtgärda problem som upptäcks Vidmakthålla och utveckla insatser som bättre identifierar barn till föräldrar med psykisk ohälsa genom befintligt nätverk (se bilaga) Från 2012 erbjuda hälsoundersökningar för alla 40- och 50-åringar i kommunen Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen i samarbete med brand och säkerhet Alla Bildningsförvaltningen Välfärdförvaltningen Landstinget - MVH o BVH Landstinget Ökat socialt kitt, gemenskap/ trygghet (minskad isolering och oönskad ensamhet) Inventering och utveckling av sociala mötesplatser och information om dessa Välfärdsförvaltningen Kultur och fritidsavdelningen i samarbete med ideella sektorn

38 Målsättning Aktiviteter Ansvarig Ökad kunskap om den psykiska hälsans bestämningsfaktorer Nollvisionen för mobbing på arbetsplats/föreningslivet Ökat antal föräldrar som är trygga i sin förälder roll Ökat antal goda relationer i familjer Kunskapshöjande insatser för olika målgrupper gällande (psykisk) hälsa och kopplingar till fysisk aktivitet, natur, sociala relationer/tillhörighet Värdegrundsarbete, etik och moral, för att uppnå ökat vuxenansvar Genomföra trygghetsvandringar ute i samhället för att identifiera fysiska riskmiljöer där mobbing sker/kan ske och olycksrisker förekommer, samt åtgärda Utveckla och erbjuda föräldrastödskedja 0-17 år, ex COPE; Familjeverkstan, Nya Steg, ÖPP Relationsstärkande hälsofrämjande insatser för par, ex PREP Vidmakthållande och utveckling av relationsstärkande insatser för familjer, ex familjerådgivning Välfärdsförvaltningen Landstinget - Primärvården samt ideella sektorn Arbetsgivare i samverkan med ideella organisationer Kommun och Landstinget i samarbete med ideella sektorn Kommun I samarbete med ideella sektorn Välfärdförvaltningen i samarbete med ideella sektorn Ökad fysisk aktivitet Se kommunens och landstingets program och planer för folkhälsa - Minskad alkoholkonsumtion Se kommunens drogpolitiska program - Minskat antal suicid i trafik Införa alkolås på tjänstebilar Kommun Landsting Övriga arbetsgivare Säkra utomhusmiljöer Tidig upptäckt med medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Ökat samarbete med den ideella sektorn Inventera, identifiera och åtgärda riskmiljöer vid räls och vattenförekomst centralt i Örnsköldsvik samt utforma barriärer vid risk för suicid Vidmakthålla EPDS-screening och utveckla metoden Utbildning till lokala frivilligorganisationer, ex Första hjälpen vid psykisk ohälsa Landstinget Barnhälsovårdscentral -

39 Sekundär prevention förebyggande insatser som riktas direkt mot riskgrupper Målsättning Aktiviteter Ansvarig Tidig upptäckt och insats för att motverka psykisk ohälsa som kan leda till suicid Tidiga insatser för personer med beroendebeteende som ej innefattar droger Tidig hjälp vid missbruks upptäckt i trafiken Säkra inomhusmiljöer Tidig upptäckt och tidiga insatser Stötta barn till föräldrar med psykisk ohälsa med ex metoden Beardslee Identifiera befintliga svar och eventuell insats utveckla stöd Vidmakthålla SMADIT verksamheten Översyn och utformning av vårdmiljöer, boenden och arrest med hänsyn till suicidproblematiken Behandling av underliggande psykisk störning samt i förekommande fall av missbruk, beroende och rehabilitering för att öka funktionsförmågan Underbehandlade och obehandlade grupper bör identifieras och ges adekvat behandling, ex patienter med depression inom primärvården Behandling och rehabilitering bör finnas parallellt och behandlingsinsatser vara riktade på att möjliggöra rehabilitering Utbildning i evidensbaserade psykoterapeutiska metoder för att göra dessa metoder mer tillgängliga för vårdsökande i kommuner och landsting Landstinget psykiatrin och primärvården Kommun Kommun Landstinget Välfärdsförvaltningen Polisen och Landstinget Välfärdsförvaltningen Lanstinget och Polisen Välfärdsförvaltningen Landstinget

40 Tertiär prevention förebyggande insatser som riktas direkt mot grupper och individer i behov av behandling/rehabilitering för att motverka en nedåtgående spiral och/eller förhindra återfall Målsättning Aktiviteter Ansvarig Tidig hjälp vid missbruksupptäckt i trafiken Individer med psykisk ohälsa eller tillfällig livskris som möter sjukvården/särskilda boenden, får verktyg till självhjälp Tidig upptäckt och tidiga insatser God beredskap vid larm Ökad tillgänglighet och kunskap om självhjälp Vidmakthålla SMADIT verksamheten Utveckla individers förmåga att lösa problem samt hantera negativa känslor, inklusive suicidtankar, utan att bli överväldigad av dem Lokalt skadepreventivt arbetet som utvidgas till att även gälla självtillfogande skador, ex KBT, Emotionell träning, Coping/Problem lösning, Empowerment/egenmakt, KASAM; MI (motiverade samtal) Utveckla och tillgängliggöra befintlig själavård/-samtal Arbeta fram rutiner för samverkan vid larm/hot om suicid ( larmplaner, ansvarsfördelning, samarbetsformer) Informera om Nationella hjälplinjen (NASP) och Anhörigföreningen(SPES), Röda korset, Jourhavande medmänniska/präst, 1177 Sjukvårdsupplysning, BRIS, Rädda barnen; Föräldratelefonen, Föräldramejl m.m. Välfärdsförvaltningen Polisen Landstinget Landsting - primärvården Välfärdsförvaltningen - Särskilda boenden Kyrkor/samfund Polisen Landstinget - Ambulansen brand och säkerhetsavdelningen Alla (som kommer i kontakt med riskgrupper) Förbättrat omhändertagande av suicidbenägna personer Säkerställa rutiner vid första kontakt så att alla gör lika, att det finns tydlighet i hur man handlar och vilka kontaktvägar som finns samt att bemötandet ska förbättras genom ökad kunskap Alla Landstinget primärvården och sjukhuset Kommunen

41 Målsättning Aktiviteter Ansvarig Ökad kunskap om evidensbaserade metoder och verktyg Ökad individuell beredskap på arbetsplatser Ökad kunskap om metoder och verktyg och ökad tillgänglighet av desamma Erbjuda behovsstyrda gemensamma kunskapshöjande insatser om metoder till olika målgrupper och verksamheter, ex genom NASP Kunskap och insikt i bemötande av medarbetare som mår psykiskt dåligt Utbildning och handledning, ex Första hjälpen vid psykisk ohälsa Samla och sammanställ informationsmaterial/länkar/ på hemsidor Gemensam kunskapsutveckling över vård gränserna/ sektorgränserna Stratsam Kommun Landsting Stora arbetsplatser Ideella sektorn Alla Stratsam Ökad kunskap genom utredningar Ökat samarbete med den ideella sektorn Vidmakthålla upparbetade rutiner för händelseanalys av suicidfall Frivilligorganisationer som ex NASP och SPES ska vara delaktiga i kommunens arbete med suicidprevention Landstinget -

42

43 2.4.6 Extraordinära händelser 2.4.6 Extraordinära händelser Ledningsplaner för extraordinära händelser Inom området extraordinära händelser behandlas frågor i syfte att minska kommunens sårbarhet och öka dess förmåga att hantera krissituationer. Arbetet grundar sig på lagstiftningen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Risk och sårbarhetsanalys Övning och utbildning Geografiskt områdesansvar Lagen om extraordinära händelser tillkom efter en rad händelser i slutet av 1990- talet och början av 2000-talet. Kännetecknande för dessa händelser var att kommuner och landsting ställdes inför en svår akut ledningsuppgift, vars syfte var att så långt som möjligt minska konsekvenserna av det inträffade för kommunens eller landstingets invånare. Definition av extraordinära händelser Enligt lagen om extraordinära händelser definieras en extraordinär händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Att bedöma när en händelse ska klassas som extraordinär eller ses som en allvarlig samhällsstörning är inte helt enkelt. Detta innebär att en händelse i ett inledande skede kan hanteras utifrån Lagen om skydd mot olyckor för att sedan övergå och hanteras utifrån båda lagstiftningarna. Området för extraordinära händelser har lagts till i handlingsprogrammet för att, utifrån de båda lagstiftningarna, lättare knyta samman hanteringen i ordinarie verksamhet. Arbetet i kommunen Inom handlingsprogrammets verksamhetsområde Extraordinära händelser har samhällsbyggnadsnämnden huvudansvaret för samordning och planering av de förberedelser som vidtas för hanteringen av allvarliga samhällsstörningar och extraordinära händelser. Arbetet ska bedrivas brett och hantera händelser som anses som hårda (tekniska system, el-bortfall, sabotage m.m.) och mjuka (misstro mot myndigheter, pandemier, störningar i vård och omsorg m.m.). Representanter för kommunens förvaltningar och bolag bildar en samverkansgrupp (säkerhetsgruppen) med kommunskyddet som sammankallande.

44 Arbetsuppgifter för kommunens säkerhetsgrupp: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller extraordinära händelser Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden. Vart annat år redovisa uppföljningen av arbetet till kommunskyddet I Örnsköldsviks kommun ska följande dokument finnas upprättade utifrån lagstiftningen: Reglemente för krisledningsnämnd Kommunal krisledningsplan Kommunal informationsplan Ledningsplaner i förvaltningar och bolag Kommunal risk och sårbarhetsanalys Övnings- och utbildningsplan Allvarliga samhällsstörningar inom kommunen, länet och riket Lokal och regional lägesbeskrivning Lokalt i Örnsköldsviks kommun har det varit två stora avbrott (år 1999 och 2008) på vattenledningsleveranserna till centrala Örnsköldsvik. Brotten på huvudledningen orsakades vid bägge tillfällena av yttre omständigheter, 1999 borrades det oavsiktligt hål i ledningen medan avbrottet 2008 berodde på stora nederbördsmängder lokalt under en kort tidsperiod. Under 2009-2010 inträffar en våldtäkt inom en skola i kommunen. Under hösten 2009 och fram till mars 2010 startas flera kampanjer via bloggar och Facebook för att fria den svarande från skuld till våldtäkten. I Mars 2010 sänds TVprogrammet Uppdrag granskning som tar upp hanteringen av denna händelse från våldtäkten fram till hur situationen ser ut när programmet sänds. Händelsen har efter TV-programmet medfört en stor mediebevakning av hur skolan agerat, kyrkans agerande vid skolavslutningen samt människors agerande då framförallt via bloggar och Facebook. Inom länet har det varit två (år 2000 och 2002) stora översvämningar inom Sundsvalls och Ångeområdet. Båda inträffade längs Ljungan och dess tillflöden efter stora nederbördsmängder under en kort tidsperiodperiod (s.k. 100 års regn). Nationell lägesbeskrivning Nationellt kan följande händelser betecknas som större samhällstörningar/ extraordinära händelser: Snöovädret i Gävle Stormen Gudrun i Småland Kevin-fallet i Arvika Skogsbranden i Boden Tågolycka på Borlänge järnvägsstation Fallet Louise i Vetlanda

45 Geografiskt områdesansvar Målsättning Aktiviteter/Utvärderingsbara delmål Ansvarig Kommunen ska bilda Krishanterings råd och FRG-råd för att upprätthålla samverkan med informations och erfarenhetsutbyte med myndigheter, organisationer och föreningar Kommunen ska ha en väl organiserad krisledningsfunktion för både folkvalda och tjänstemän Lokalt krishanteringsråd ska sammankallas minst 1 gång/år Frivilliga resursgruppens styrgrupp, FRG-rådet, ska sammankallas och mötas minst 1 gång/år Krisledningsnämnd ska mötas minst 1 gång/mandatperoiod. Nämnden ska vara väl organiserad och utbildad med tydligt upprättat reglemente. Krisledningsgrupp ska mötas minst 2 gånger/år. Gruppen ska vara väl organiserad och utbildad med tydligt upprättade ledningsplaner med tillhörande bilagor. Kommunskyddet Civilförsvarsföreningen med stöd av kommunskyddet Kommunskyddet Kommunskyddet

46 Ledningsplaner för extraordinära händelser Målsättning Aktiviteter Ansvarig Kommunen ska ha en upprättad plan för ledning vid extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Kommunen ska ha en upprättad informationsplan vid extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Kommunens ledningsplan för extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar revideras kontinuerligt och tas åter för beslut inför den nya mandatperioden 2015 Kommunens informationsplan för extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar revideras kontinuerligt och tas åter för beslut inför den nya mandatperioden 2015 Kommunskyddet Informationsavdelningen i samarbete med kommunskyddet Kommunens förvaltningar och bolag ska upprätta egna ledningsplaner för extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Minst hälften av kommunens förvaltningar och bolag ska innan 2015 ha egna planer upprättade för krisledning Respektive förvaltnings- och bolagsledning

47 Risk och sårbarhetsanalyser Målsättning Aktiviteter Ansvarig Kommunens ska arbeta med risk och sårbarhetsanalyser för att skapa sig en god bild av de risker som finns och som kan uppkomma inom det geografiska området Örnsköldsviks Kommun Kommunens Risk och sårbarhetsanalys ska årligen revideras och åter tas för beslut inför den nya mandatperioden 2015 Kommunen ska årligen genomföra analys på minst 1 scenario med deltagande av berörda förvaltningar och bolag Kommunen ska för varje mandatperiod upprätta en planering för vilka scenarier som är tänkt att analyseras under perioden samt när detta är tänkt att ske Kommunskyddet Säkerhetsgruppen Kommunskyddet Övning och utbildning Målsättning Aktiviteter Ansvarig Kommunens anställda och förtroendevalda ska ha god insikt i krishantering samt god utbildning för att klara att hantera extraordinära händelser Övnings- och utbildningsplan för extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar ska upprättas inför varje mandatperiod, planen ska samordnas med länsstyrelsen och närliggande kommuners planer Kommunskyddet

48

49 2.4.7 Brandsäkerhet 2.4.7 Brandsäkerhet Systematiskt brandskyddsarbete Antalet döda till följd av brand uppgår i Sverige till ca 100 personer per år. Dödsfallen är överrepresenterade i gruppen personer över 45 år samt hos socialt utsatta grupper i samhället. Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Problemet med anlagda bränder har också ökat vilket innebär ett behov av en ökad satsning på att eliminera denna typ av skadegörelse. Brandskydd i skärgård och landsbyggd Anlagd brand Bostadsbränder Inom verksamhetsområdet Brandsäkerhet är samhällsbyggnadsförvaltningen (brand och säkerhet) huvudansvarig. Brand och säkerhet, välfärd, primärvård, Övikshem, fastighetsägarföreningen, samt hyresgästföreningen är samverkanspartners med brand och säkerhet som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade brandsäkerhetsområden Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden Utveckla och följa upp brandsäkerhetsarbetet Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Insatsstatistik (Core) Brandskyddsredogörelse

50 Bostadsbränder Statistik beträffande bostadsbränder och tendens på kategorier som omkommer vid brand. Bostadsbränder i Örnsköldsviks kommun År 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt Totalt antal bänder i byggnader 73 st 91 st 77 st 82 st 80 403 st Varav bostäder 21 st 40 st 31st 29 st 33 154 st Andel % som drabbar bostäder 29 % 44 % 40 % 35 % 41 38 % De senaste 10 personerna som omkommit i bostadsbränder i kommunen, så kan troligtvis 5 av dessa placeras i gruppen utsatta grupper med hjälpbehov och 2 äldre med hemtjänsthjälp. Ovanstående statistik visar på att utsatta grupper står för en stor del av bostadsbränderna. Brandskydd i skärgård och landsbygd I skärgården och på landsbygden i Örnsköldsviks kommun finns orter med lågt antal bofasta med turistnäring som förändrar riskbilden beroende på årstid. I dessa är samhällets förmåga begränsad att genomföra räddningsinsats, varför kompenserande åtgärder behöver vidtas för att erbjuda ett skäligt skydd mot olyckor. Anlagd brand I samhället tenderar anlagda bränder att öka. I Örnsköldsvik har vi tillbud framförallt inom skolan men även i utemiljön i samband med sophantering. Statistiken visar på många bränder som lyckats släckas eller begränsas av personer på plats innan de utvecklats till totalbränder. Preventiva åtgärder är att höja medvetenheten på konsekvenser med företeelsen och även hur fastighetsägare kan vidta åtgärder för att undvika anlagd brand. Systematiskt arbete Ett beprövat sätt att arbeta med förebyggande arbete är att arbeta systematiskt med brandskyddet. Brand och säkerhet har uppdraget att genomföra tillsyn på verksamheter av viss storlek. Målet är att höja brandskyddet med 10 % från 2010 års nivå till 2014. Exakt hur mätningen kommer att gå till är inte klart, metod håller på att utarbetas av en samverkansgrupp i Västernorrlands och Jämtlands län (beräknas vara klart under 2012).

51 Systematiskt brandskyddsarbete Målsättning Aktiviteter/Utvärderingsbara delmål Ansvarig Nivån på brandskyddet ska genomsnittligt höjas med 10 % på de objekt som omfattas av skriftlig redogörelse. Tillsynsaktiviteter enligt årlig tillsynsplan, utifrån Lag (2003.778) om skydd mot olyckor, samt Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Brand och säkerhet Polisen Kultur o Fritid Bygg och miljö Tillsynsobjekt 500 tillsyner ska genomföras under programperioden. Utbildning och utåtriktad information gentemot allmänheten samt internt inom kommunen Brand och säkerhet Anlagd brand Målsättning Aktiviteter Ansvarig Höja medvetenheten hos ungdomar om riskerna och konsekvenserna av anlagda bränder. Höja medvetenheten om vilka brandskyddsförhöjande åtgärder som kan vidtas för att undvika anlagd brand. Temadag för alla klasser i årskurs 8 varje år Informera fastighetsägare 2 gånger/år om brandskyddsförhöjande åtgärder Brand och säkerhet Polisen Fältassistenter Brand och säkerhet Konsult och service Fastighetsägare Försäkringsbolag Näringsliv Cesam

52 Bostadsbränder Målsättning Aktiviteter Ansvarig Antalet bostadsbränder ska minska med 15 % under perioden 2012 2015 från 2011 års nivå. Räddningstjänstens objektskännedom på flerfamiljshus ska öka. Integrera branskydds-höjande åtgärder för utsatta grupper tillsammans med kommunens bostads-anpassning Ge riktad information till den enskilde samhällsmedborgaren Tillsyn av flerfamiljshus Specifika förebyggande insatser mot högriskgrupper i samhället Brand och säkerhet Fastighetsägare Bostadsrättsföreningar Välfärdsförvaltningen Barn o utbildning media m.fl. Brand och säkerhet Brand och säkerhet Välfärdsförvaltningen Fastighetsägare Bostadsrättsföreningar Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska med 15 % under perioden 2012 2015 från 2011 års nivå. Uppföljning av sotningsväsendet gällande brandskyddskontroller och rensning av rökkanaler Brand och säkerhet Sotningsväsendet

53 Brandskydd i skärgård och landsbyggd Målsättning Aktiviteter Ansvarig Boenden i områden där räddningstjänstens förmåga är begränsad ska ges möjlighet till ett ökat eget skydd. Erbjuda information/utbildning till allmänheten på hur man skyddar sig så att sannolikheten blir låg att en olycka inträffar och om det ändå sker få kunskap om hur man agerar vid olika typer av olyckor så att skadorna blir så små som möjligt Brand och säkerhet Polisen Landsting Föreningar Tillväxtavdelningen Brandskyddsföreningen Civilförsvarsföreningen Minska antalet skogsbränder med 10 % under perioden 2012 2015 från 2011 års nivå. Ge riktad information om förebyggande åtgärder mot brand vid avverningar, till enskilda markägare och skogsföretag Ge riktad information till allmänheten vid perioder med brandriskprognos 5 eller 5+ Föra dialog med trafikverket om förebyggande åtgärder ute efter järnvägslinjer inom kommunen Brand och säkerhet Kultur och fritid Länsstyrelsen Angränsande kommuner Trafikverket Näringslivet Privatpersoner

3. 3. Förbereda, genomföra och följa upp räddningsin- räddningsinsats 3.1 Allmänt Utifrån den kommunala riskanalysen, erfarenhetsuppföljning och statistik från Brand och Säkerhets insatser ska Brand och Säkerhet kunna hantera följande typer av olyckor i samhället: 54 Bränder Trafikolyckor Vatten/Drunkningsolyckor Olyckor med farliga ämnen som är skadliga för människors hälsa och/eller miljön Vid olyckor som kan kräva många liv eller ge mycket stora skador, exempelvis. masskadesituationer från flyg, tåg, ras, skred, översvämningar, bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp ska kommunen både enskilt och i samverkan med andra myndigheter och organisationer kunna hantera händelsen. Även om dessa olyckor är ovanliga ska Brand och Säkerhet kunna påbörja en räddningsinsats vid dessa tillfällen. Insatsförmågan varierar beroende på personalbemanning, kompetens, utrustning och var olyckan inträffar i kommunen. 3.2 Säkerhetsmål När den enskildes förmåga att hantera en olycka inte räcker till, ska den enskilde få hjälp av Brand och Säkerhet inom rimlig tid från och med att olyckan upptäcks. Vid farbar väg ska kommuninvånarna få hjälp enligt nedanstående tider. Se bakomliggande dokument insatskarta. Minsta andelen av invånarna 10 min 20 min 30 min som får hjälp enligt angiven tid 68 % 93 % 98 % För att skydda människors liv, egendom och miljö ska Brand och Säkerhet genomföra räddningsinsatser på ett effektivt, anpassat och miljömedvetet sätt.

3.3 Prestationsmål Följande mål är en nedbrytning av de säkerhetsmål som avser Brand och Säkerhets arbete som ansvarig förvaltning för räddningstjänstfrågor. Målen ska inarbetas i Brand och Säkerhets verksamhetsplan. 55 Område Prestationsmål Inriktning Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolyckor Brand och Säkerhet ska utifrån gällande arbetsskyddsregler upprätthålla en god förmåga att genomföra rökdykning vid livräddande insatser. Finns inte liv att rädda ska vi ha förmåga att vidta andra släckande åtgärder med annan typ av släcksystem utan att rökdykning som arbetsmetod behöver användas. Samtlig personal ska kunna använda andningsapparat som arbetsmiljöskydd. Skyddet för brand i skog och mark ska förbättras i utsatta områden, tillexempel avverkningsområden, järnvägssträckningar, flishantering mm. Brand och Säkerhet skall upprätthålla beredskap för snabb losstagning och arbeta på säker olycksplats inom hela kommunen. Idag finns lostagningsutrustning på 4 stationer Drunkningstillbud Insatsförmågan vid drunkningstillbud skall utvecklas. Höga flöden Brand och Säkerhet ska förbättra förmågan att hantera översvämningar. För att effektivisera rökdykningen ska rökdykarreglemente och standardrutiner utvecklas och implementeras inom de styrkor som ska genomföra rökdykning. Rökdykarkompetens ska upprätthållas vid deltidskårerna i Bredbyn, Bjästa, Husum, Örnsköldsvik, Trehörningsjö Björna samt för Örnsköldsviks heltidsorganisation. Vid upphandling av nya fordon skall dessa kompletteras eller bytas ut mot annat släcksystem en dagens konventionella system. Brand och Säkerhet ska ta fram lämplig utrustning och taktik/metod för att effektivisera insatserna. Utrustning som behöver införskaffas till samtliga stationer är mer slang och slangarmatur, pumpar både bärbara samt släpvagns pumpar, även transportfordon för terräng som 4 eller 6 hjulsdrivna motorcyklar samt efterfordon till dessa Vidareutveckla metod och teknik för effektiv och säker losstagning i samverkan med bärgare, polis och sjukvård.övriga 6 stationer förses med lostagningsutrustning för att komma upp till målet. Utveckla säker olycksplats för samtlig personal. I samverkan med kustbevakning och andra samverkansorganisationer, så skall Brand och Säkerhet utveckla och utbilda organisationen med lämpliga metoder i teknik och materiel avseende på säkerhet och miljöaspekter Samtliga stationer förses med utrustning för ytlivräddning Brand och Säkerhet ska arbeta för ökad samverkan med berörda parter. Detta inkluderaräven information om den enskildes ansvar och åtgärder(förebyggande och skadeavhjälpande) som den enskilde kan genomföra. Tillsammans med Gata Park och Brand och Säkerhet förstärker vi förrådshållning med utrustning för att kunna bygga fördämningar, rörtätningsutrustning samt pumputrustning

56 Område Prestationsmål Inriktning Farliga ämnen Insatser mot kemiska olyckor /farlig ämnen ska utvecklas inom område identifiering, riskbedömning, indikering, uppsamling, tätning, invallning, inpaketering samt arbetsmiljöskyddet för egen personal. Medicinsk räddningsinsats Brand och Säkerhet ska verka för att alla personer med hjärtstopp får snabbare hjälp med s.k. defibrillering. Samtliga stationer förses med defibrillatorer Brand och Säkerhet ska utveckla insatsplaner och rutiner för de industrier och transporter som utgör största riskbilden i kommunen. Brand och Säkerhet ska utveckla och utbilda organisationen med lämpliga metoder i teknik/taktik och materiel avseende på säkerhet och miljöaspekter. Brand och Säkerhet ska utrusta och utbilda alla avdelningar i organisationen med defibrillatorer. Stab och ledning Uppföljning och utvärdering Brand och Säkerhet ska arbeta för att sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans (IVPA) ska utvecklas. Räddningsinsatserna ska effektiviseras genom förbättrade ledningsfunktioner för att genomföra insatser och beredskap över tid. Brand och Säkerhet ska genomföra olycksutredningar och uppföljningar på olyckor som föranlett räddningstjänst. Brand och Säkerhet ska i samverkan med lokala aktörer arbeta för att defibrillatorer placeras i lämpliga lokaler där avstånden till hjälp är långa. Brand och Säkerhet ska bibehålla och utveckla kompetensen gällande IVPA. Brand och Säkerhet ska genom rutiner och övning förbättra stabsoch ledningsarbetet (i ledningscentralen och på skadeplats) vid komplicerade insatser. Brand och Säkerhet ska kunna etablera en fältstab till stöd för räddningsledaren. Ta fram rutiner för gränslös samverkan för stab och ledning. Ta fram en arbetsmetod (ansvar, rutiner, utbildningsplan, återkoppling/uppföljning samt struktur och hantering av dokumentation) för utförandet av olycksundersökningar anpassade till Brand och Säkerhets organisation.

3.4 Kommunens förmåga och uthållighet 57 3.4.1 Politisk organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, följt av kommunstyrelsen. Kommunens räddningsnämnd utgörs av samhällsbyggnadsnämnden. Utöver den politiska organisationen ska det finnas en räddningschef som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. 3.4.2 Organisation vid räddningsinsatser För att en organisation som ansvarar för kommunal räddningstjänst skall upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning måste det finnas en förmåga till såväl system- och insatsledning samt uppgiftsledning. Mellan dessa olika ledningskomponenter finns en hierarkisk ordning uppifrån och ner. Systemledning att bedriva kommunal räddningstjänst Insatsledning att genomföra räddningsinsatser Uppgiftsledning att utföra uppgifter Definiera organisationens roll. Definiera insatsers ram (avsikt, resurs, tid, geografi). Resursförsörjning över tid till pågående insatser. Beredskapsproduktion i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Bestämma mål med insatsen. Besluta om och fördela uppgifter till olika organisatoriska delar. Samordna insatsens genomförande. Leda organisatorisk del i utförande av tilldelad uppgift. Samordna utförandet inom den organisatoriska delen. 3.4.3 Systemledning Räddningschef i beredskap (RCB) RCB har det övergripande ansvaret för den operativa räddningstjänstverksamheten. Vid mindre insatser styrs det genom styrdokument ( stående order enligt punkt 3.4.4 Insatsledning) till Insatsledare. Beslut om avsteg från gällande styrdokument skall fastställas av RCB. Vid medelstora och stora insatser skall RCB ansvara för den strategiska samverkan med andra myndigheter och organisationer. RCB:s uppehållsplats är normalt i kommunens alarmeringscentral. 3.4.4 Insatsledning Nivå 1 låg omfattning Insatsledaren skall vara räddningsledare vid mindre räddningsinsatser samt uppgiften att samordna insatsens genomförande ( skadeplatschef )och samordna utförandet ( sektorchef ). Insatsledare finns i jour på heltidsstationen

58 Nivå 2 medel omfattning Insatsledaren skall vara räddningsledare vid medelstora insatser samt uppgiften att samordna insatsens genomförande ( skadeplatschef ). Arbetsledare får uppgiften att samordna insatsens utförande ( sektorchefer ). Nivå 3 hög omfattning Insatsledaren skall vara räddningsledare. Arbetsledare heltid får uppgiften att samordna insatsens genomförande ( skadeplatschef ) och arbetsledare deltid ( sektorchefer ) får uppgiften att samordna insatsens genomförande. Räddningschef i beredskap tjänstgör som räddningsledare vid exempelvis situationer av udda karaktär, oklart rättsläge och med stort behov av koordinering mellan flera samhällsaktörer. Exempelvis kan en kris i ett samhälle vara en extraordinär händelse samtidigt som det pågår räddningstjänst (1 kap 2 LSO). Ledningsarbetet kan ibland behöva integreras på ett sådant sätt att såväl den operativa verksamheten som helhet som den stora händelsen leds från samma ledningscentral. RCB kan då svara för räddningschefsmandatet och samtidigt vara räddningsledare. Vid exempelvis en stor översvämningssituation kan olika skadeområden med separata skadeområdeschefer eller motsvarande behöva skapas som olika delar av en sådan omfattande räddningsinsats. Det bör vid denna storlek övervägas att ordinarie RCB övergår till att enbart vara räddningsledare samtidigt som räddningschef/ vice räddningschef ansvarar för hela den operativa räddningstjänstverksamheten (blir då RCB). Utöver denna udda situation kan RCB i andra fall rent principiellt behöva svara för räddningsledarskapet. Bakgrunden är utgångspunkten i lagstiftningen att räddningschefen är räddningsledare eller utser annan. 3.4.5 Länsstyrelsens operativa uppgifter I följande fall har Länsstyrelsen operativa uppgifter enligt Lagen om Skydd mot Olyckor: 4 kap 6 LSO, har Länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (statlig räddningstjänst). 3 kap 16 LSO, samverkar två eller flera räddningskårer i en räddningsinsats som berör mer än en kommuns område inom samma län, skall länsstyrelsen bestämma vem av räddningsledarna som skall leda insatsen, om inte räddningsledarna själva bestämt det. 4 kap 10 LSO, i fråga om räddningsinsatser som är omfattande får Länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner och utse räddningsledare. Länsstyrelsen primära uppgift inom den kommunala räddningstjänsten, är att följa och stödja kommunernas insatser. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen finns en planläggning som övas regelbundet. För att lösa behovet av räddningsledare, har länsstyrelsen utsett och utbildat ett antal brandingenjörer i länet, så kallade presumtiva räddningsledare. Krisledning Kommunen planerar för att erhålla en högre förmåga och uthållighet av personal och materiel vid större och extraordinära händelser genom samverkan med andra

aktörer i samhället, t.ex. räddningstjänst i andra kommuner, polis, sjukvård, kustbevakning, hemvärn med flera. 59 Vid en större olycka och extraordinär händelse ska även Brand och Säkerhet utnyttja kommunkoncernens krisledningsgrupp och informationsfunktion med informationsstab och upplysningscentral 3.4.6 Resurser Insatsförmåga Utifrån lagen om skydd mot olyckor är det den enskildes ansvar att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra eller begränsa skador till följd av en brand eller annan olyckshändelse. Den som drabbas av en olycka är oftast först på plats och kan om den inte skadats, snabbt påbörja ett arbete för att avbryta skadeutvecklingen och dess konsekvenser. T.ex. kan många bränder släckas mycket enkelt om insats påbörjas tidigt. Detta förtar dock inte kommunens ansvar att ha en effektiv skadeavhjälpande organisation som kan bistå den som drabbats av en olycka, och ibland är skadans omfattning så stor att det kan vara för riskabelt för den drabbade eller annan att påbörja insats. Brand och Säkerhet har därför en utryckningsorganisation som finns tillgänglig dygnet runt och året runt. Utryckningsorganisation Utryckningsorganisationen består dygnet runt av 44 personer i ett antal insatsgrupper, bestående av heltids- och deltidspersonal, geografiskt lämpligt fördelad utifrån den riskbild som finns i kommunen. Vissa delar av året och vid större evenemang kan beredskapen tillfälligt behöva ökas för att möta en större riskbild. Beslut om detta görs av tjänstgörande RCB. Brandstationer Kommunens 10 brandstationerna är placerade på ett sådant sätt som gör det möjligt att nå så stor del som möjligt av befolkningen så snabbt som möjligt vid ett nödläge. Anspänningstiden för insatsgrupperna varierar från 90 sekunder i tätorten Örnsköldsvik till 6 minuter i landsbygden. Insatsgrupperna består normalt av 1 5 personer som självständigt kan hantera mindre olyckshändelser med de fordon och den materiel som insatsgruppen disponerar. Insatsgrupperna kan utgå från brandstationerna eller från annan plats där de befunnits sig när räddningslarm inkommit. Vid alla akuta räddningsuppdrag strävar räddningstjänsten efter att larma den eller de resurser som snabbats kan ta sig till olycksplatsen för att så tidigt som möjligt påbörja räddningsinsats. På varje brandstation i kommunen finns utrustning och materiel för de vanligaste räddningsinsatser, t. ex brandsläckning och omhändertagande vid trafikolycka etc. Specialresurser och materiel som används mycket sällan finns strategiskt utplacerade på ett antal stationer i kommunen. Större händelser Vid större händelser måste flera insatsgrupper samverka med varandra för att olyckans negativa skadeutveckling ska kunna brytas och att skadeverkan ska bli så liten som möjligt.

Samverkansavtal För att säkerställa en effektiv räddningstjänst i kommunen finns även ett samverkansavtal inom länets samtliga räddningstjänster. Räddningstjänstens resurser kan alltså nyttjas utanför kommunen samtidigt som andra kommuners räddningstjänst bistår Örnsköldsviks kommun vid behov. 60 Personella resurser inom organisationen ska vara anpassad efter den riskbild som finns inom respektive område. Brand och Säkerhets resurser delas in i styrkor som fungerar i olika enheter utifrån manskap, materiel, förmåga och kunnande. Detta finns angivet i bakomliggande dokument Räddningstjänstens dimensionering och styrkor samt Karta som beskriver varje räddningsenhet, insatsområde och insatstid. Insatstider När det gäller räddningstjänstens insatstider till olika orter och anläggningar hänvisas till bakomliggande karta som beskriver varje enhets insatsområde och insatstid. Räddningsvärn Inom organisationen finns fem räddningsvärn. Dessa är placerade i Remmarn, Myckelgensjö samt på Ulvön, Grisslan och Trysunda. Deras huvudarbetsuppgift är att begränsa och bekämpa brand i byggnad samt mark och skogsbränder. Dessutom finns det ca 40 skogsbrandvärn i kommunen samt ett antal båtvärn. Räddningstjänstens arbetsuppgifter Nedan beskrivs Brand och Säkerhets räddningsenheter med arbetsuppgifter: Släck/Räddning: Enskilt eller i samverkan med andra enheter kunna släcka bränder, utföra rökdykning, hantera trafikolyckor och kemikalieolyckor, samt kunna hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns. Släck/Begränsande: Enheter för att kunna släcka och begränsa bränder, hantera trafikolyckor, samt kunna hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns Höjd: Utrymning och livräddning på hög höjd. Samt att säkert arbete på hög höjd. Tung Terräng: Transport av materiel och personal i terräng med terräng-gående fordon. Lätt terräng Transport av materiel och personal i terräng med lätt terränggående fordon Vatten: Vattentransport och vattenförsörjning Sjö: Båt för person och materialtransport för insatser på öar och vatten i kustområdet och i sjö Special: Specifik utrustning för insatser med stort skadeutfall. -Kemikalieutsläpp.- Sanering.- Uppsamlingsplats.- Restvärdesräddning. - Ytlivräddning.

61 3.4.7 Kompetens Räddningschef Kommunens räddningschef ska ha avlagt brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och genomgått myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem (Statens Brandnämnds/Statens räddningsverks utbildning till brandingenjör). Kommunen ska ha minst en ställföreträdande räddningschef som också uppfyller dessa krav. Räddningsledare Räddningschefen ska vara räddningsledare enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778 16 ). Denne kan ge delegation till andra personer att vara räddningsledare. För att tjänstgöra som räddningsledare krävs att personen lägst har avlagt examen från MSB:s Räddningsledning A eller motsvarande enlig äldre utbildningssystem (Brandförman heltid respektive deltid). Brandman Målsättningen är att alla brandmän i heltidsstyrkan ska ha avlagt examen i räddnings- och säkerhetsarbete från MSB:s utbildning Skydd mot olyckor, eller avlagt examen i utbildningen Brandman heltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem. Brandman i deltidsstyrka ska ha genomgått MSB:s utbildning i Räddningsinsats eller genomgått utbildningen Brandman deltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem. Räddningstjänsten ska planera sin kompetensbevarande utbildningsnivå enligt verksamhetsplan för varje år. 3.4.8 Alarmering och varning Räddningsarbetet vid en olycksplats leds av en räddningsledare, vilken är ansvarig för att erforderlig information lämnas och att allmänheten varnas vid allvarliga olyckor. Vid beslut om att allmänheten ska varnas på grund av omedelbar fara eller förestående fara inom kommunen ska signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) användas. Signalen ska alltid åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. Beslut om att aktivera signalen VMA har delegerats till räddningsledaren. För att snabba upp aktivering av varningen till boende och övriga som vistas i närheten av fabriksområdena, har räddningschefen även delegerat funktionen till tjänstgörande produktionsledare på Domsjö fabriker och M-Real i Husum enligt vissa i förväg definierade olyckshändelser. Direktalarmering av räddningsstyrkor ska kunna ske från alarmeringsanordning utanför respektive brandstation. I de fall teleavbrott uppstår beslutar räddningsledaren i Örnsköldsvik utifrån i förväg uppgjord plan om räddningsfordon ska placeras ut på strategiska ställen i kommunen.

3.4.9 Kommunikation Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för ledning och samverkan. Rakel effektiviserar samverkan på flera olika nivåer både i kris och vardag. Systemet bidrar till att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlättar den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. 62 Kommunstyrelsen har beslutat att ge uppdraget till Brand o Säkerhet att införa Rakel brett i kommunens förvaltningar och bolag. Rakel är en viktig del i kommunens säkerhet och trygghetsarbete. Med Rakel och de funktioner som finns i systemet kan man från KAC (kommunens alarmeringscentral) larma ut resurser till en olycksplats. Vid en bred anslutning av användare i kommunen kan den/de som är närmast olyckan vara till snabb hjälp för de drabbade. Begreppet IVP I Väntan På bör införas. Detta innebär att närmsta kommunala resurs larmas enligt ovan. Rakel skall användas för utalarmering vid räddningstjänstuppdrag, kommunala jourer, m.m. 3.4.10 Samverkan Räddningstjänsten har för närvarande följande avtal: Alarmeringsavtal: Avtalet reglerar ansvar och rutiner för alarmering avseende alarmering via 112. Avtalet är upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och SOS Alarm AB. Räddningstjänstavtal med M-real: I avtalet regleras ansvar och skyldigheter avseende räddningsinsatser inom ett M-reals fabriksområde i Husum. Räddningsavtal med Nordmalings kommun: Örnsköldsviks kommun ansvarar för första insatsen i Norrforsområdet. Insatsen sker med räddningsstyrkan från Trehörningsjö. Räddningsavtal med Bjurholms kommun: Örnsköldsviks kommun ansvarar för första insatsen i Mjösjöby. Insatsen sker med räddningsstyrkan från Trehörningsjö. Räddningsavtal med Åsele kommun: Örnsköldsviks kommun ansvarar för första insatsen i byarna Holmträsk och Nytjärn. Insatsen sker med räddningsstyrkan från Solberg. Avtal om I Väntan På Ambulans (IVPA): Avtal finns upprättad mellan Örnsköldsviks kommun och Landstinget avseende utryckning vid akuta sjukvårdslarm. Restvärdesskyddsavtal: Avtal finns upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och Larmtjänst AB avseende restvärdesinsats. Avtal om städning av vägbana: Avtal finns upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och Trafikverket avseende sanering av vägbana efter en olycka.

Avtal om gemensam skumsläckningsresurs: Avtal finns upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och kemiska industrier i Domsjö angående inköp och drift av skumsläckningsfordon. 63 Avtal om städning av banvall och sanering av tåg: Avtal finns upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och Trafikverket avseende sanering av banvall efter en olycka. Avtal om gränslös samverkan. Avtal finns om gränslös samverkan vid olyckor inom Västernorrlands län. Avtal om tung bärgning: Avtal finns upprättat mellan Länets räddningstjänster, bärgningsföretag, Landstinget Västernorrland. 3.5 Vattenförsörjning Inom Örnsköldsviks kommun ska det finnas brandposter anslutna till kommunens vattennät. Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd med Brand och Säkerhet. MIVA har ansvaret för underhållet av brandposter. Kommunen har ansvaret för underhållet av branddammar och vattentag i kommunen. Brandposter, branddammar och vattentag ska vara tydligt markerade, lätt tillgängliga och i brukbart skick. MIVA har ansvaret för att Brand och Säkerhet har aktuella kartor, som anger brandposternas placering och kommunen har ansvaret för aktuella kartor när det gäller branddammarnas och vattentagens läge. 3.6 Hamnområden I kommunen finns sex hamnområden (Husum, Skeppsmalen, Örnsköldsvik, Köpmanholmen, Trysunda och Ulvön) där Brand och Säkerhet har ansvar för insatser enligt Lagen om skydd mot olyckor. Detta finns angivet i bakomliggande dokument som beskriver gränsdragningen mellan kommunalt och statligt vatten. 3.7 Höjd beredskap Räddningstjänstens organisation för höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen. Lednings- räddnings- förvaltnings och skadeförebyggande organisationer skall utnyttjas med så få förändringar som möjligt. En effektiv räddningstjänst i fred är grunden för en väl fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap. Målen för räddningstjänst i fred gäller även under höjd beredskap. Dock kommer fokus under höjd beredskap vara mera kortsiktigt inriktat på skadeavhjälpande verksamhet istället för förebyggande sådan.

4. 4. Uppföljning och och utvärdering 64 Brand och Säkerhet ska genomföra olycksutredningar och uppföljningar på olyckor som föranlett räddningstjänstinsats. Utvärderingen bör ge svar på frågan om syftet med räddningstjänst har uppnåtts, det vill säga att förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Utvärderingen bör även ge svaret på frågan om insatsen varit effektiv. Analysresultatet bör ge möjlighet att utveckla och förbättra förmågan hos räddningstjänsten att genomföra räddningsinsatser samt vara ett underlag för det förebyggande arbetet i kommunen. 4.1 Olycksutredning Enligt 3:e kapitlet 10 i lagen om skydd mot olyckor ska en olycka som föranlett en räddningsinsats utredas i skälig omfattning. Föremål för utredningen ska vara olyckans orsak och förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Resultat av dessa utredningar ska användas som ett verktyg i Brand och Säkerhets arbete med kvalitetssäkring. Utredningar ska också utgöra en av grundstenarna i framtagandet av handlingsprogram, både för den olycksförebyggande och den operativa skadeavhjälpande verksamheten. 4.2 Uppföljning Prestationsmålen i handlingsprogrammets operativa del är formulerat med en inriktning att de ska kunna avgöras om ett mål är uppfyllt eller inte. Brand och Säkerhet ska vart annat år i verksamhetsplanen arbeta in de olika prestationsmålen som dessutom ska följas upp. Inför varje ny mandatperiod då handlingsprogrammet ska förnyas ska ett utvärderingsarbete genomföras. Detta ska ligga till grund för det kommande handlingsprogrammet inför nästa mandatperiod.

5. 5. Psykosocialt stöd stöd vid vid större större olyckor olyckor 65 Vid en olycka eller annan större händelse händelse kan det finnas behov av särskilt psykosocialt omhändertagande inklusive öppnande av uppsamlingsplatser, stödcentra m.m. för berörda. Humanistiska nämnden och välfärdsförvaltningen har ansvaret för det psykosociala omhändertagandet och att det inom kommunkoncernen finns en POSOM organisation som är organiserad, övad och utbildad. Organisationen består av en central styrgrupp/ledningsgrupp samt lokala stödgrupper i Grundsunda, Nätra, Anundsjö, Örnsköldsvik och i Björna/Trehörningsjö området. Gruppen har till uppgift att: Ge stöd till drabbade anhöriga Organisera stödcentra Samordna resurser Upprätta kontakter med andra berörda hjälpinsatser Brand och Säkerhet, landstinget och polismyndigheten har mandat att begära hjälp av POSOM-organisationen. Förfrågan ska ställas till den centrala ledningsgruppen som i sin tur kallar in lokala stödgrupper efter behov.

6. 6. Bilagor och och bakomliggande dokument 66 Kopplat till handlingsprogrammet finns nedanstående bilagor och bakomliggande dokument. Önskar man ta del av, men inte har tillgång till dokumenten så är man välkommen att höra av sig till Brand och säkerhet på 0660-787 50 eller via e-post till samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se. Bilagor Handlingsplan för suicidprevention Örnsköldsviks kommun 2012-2015 Bakomliggande dokument Örnsköldsviks kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011-2015 Riskinventering 2011-05-05 Grovanalyser på riskobjekt Grovanalyser HP områden Översiktlig gränsdragning för hamnområden Karta insatsområde/insatstid Dimensionering och styrkor Räddningstjänstens operativa förmåga Tillsynsplan