Ungdoms- och vuxencentralen Ungvux Åmåls Kommun
Peter Olsson Behandlingsekreterare UngVux Åmåls kommun Margareta Bohlin Docent i psykologi Högskolan Väst & Göteborgs Universitet
UngVux? Samverkande, lättillgänglig öppenvård i centrala Åmål med brett uppdrag och bred kompetens
Bakgrund Höga ohälsotal. Dubbelt så höga jämfört med riksgenomsnittet. Källor: Försäkringskassan Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Hög belastning på primärvård (missbruk och psykisk ohälsa). Hög belastning på specialistnivå. Samma person/medborgare är aktuell hos flertalet verksamheter. Svårigheter att nå unga vuxna med missbruk och psykisk ohälsa.
Bakgrund fortsättning Ersätter tidigare former av samverkansgrupper mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst. En väg in enligt forskning Önskemål från medborgare enligt resultat från fokusgrupp. Utveckling och satsning på förebyggande stöd. Individ och familjeomsorgens råd- och stödverksamhet.
Politisk nivå HSN (Hälso- och sjukvårdsnämndes kansli norra, Västra Götalandsregionen ) Vård och omsorgsnämnden Åmåls kommun Samordningsförbundet Arbetsmarknadsfrågor (Beredningsgruppen för Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng )
Styrgrupp Verksamhetschef, Balderkliniken (primärvården) Enhetschef, öppenpsykiatriska mottagningen Områdeschef, Ungdomsmottagningen Enhetschef, Integration och arbetsmarknads enheten Gruppledare, BUP Bäckefors Enhetschef, Resurscentrum skola och särskolan AVD chef IFO Kommunens psykiatrisjuksköterska Enhetschef, Ungdoms- och vuxencentralen Förbundschef SOF Samordningsförbundet (Båd-eså)
Samverkan Samverkan första linjen: - Individ o familjeomsorgens råd-och stödverksamhet - Balderkliniken - Jobbcentrum - Arbetsförmedlingen - Skolan - Ungdomsmottagningen - Försäkringskassan Samverkan på specialistnivå: - Psykiatriska öppenvårdsmottagningen - BUP - Individ o familjeomsorg (myndighetsutövning)
Syfte och mål Minska psykisk ohälsa i Åmåls kommun genom samlade resurser kring medborgaren. Ungdoms- och vuxencentralen ska vara lättillgänglig och i ett tidigt skede möta medborgaren för att ge det stöd som behövs/krävs.
Vad är ungdoms- och vuxencentralen? Samverkan Ingen myndighetsutövning Ingen dokumentation Lättillgängligt och enkelt Förebyggande Första linjen Sekretesslättnad En väg in
Tisdagsträffar Samverkansparterna träffas varje tisdag mellan kl.15 och 17 i Ungvux lokaler. Konsultation Tvärprofesionella samverkanssamtal Gemensamma besök Verksamhetsutveckling Informationsutbyte mellan varandras verksamheter
Samlade resurser och kompetenser Socionomer Familjebehandlare Behandlare- beroendeproblematik Psykiatrisjuksköterskor Friskvårdspedagog Distriktssjuksköterskor Arbetsmarknadssamordnare Elevhälsa (tex kurator, skolsköterska)
Målgrupp Från 13 år och uppåt. För personer som: Har det jobbigt och behöver någon att prata med. Känner oro för att hen dricker för mycket/använder droger. Vill ha hjälp med att hantera konflikter i familjen. Är förälder och upplever att föräldraskapet är bekymmersamt. Är orolig för sitt barn. Är anhörig och behöver stöd/råd. Upplever sig vara utsatt för kränkningar, hot och våld. Upplever fysisk/psykisk ohälsa.
Lättillgänglighet Telefontider: måndag-fredag kl. 8.00-16.00 samt måndagar till kl. 18:00 E-post: ungvux.centralen@amal.se Hemsida: www.amal.se/omsorg-ochstod/socialtjanst/ungdoms-och-vuxencentralen Sociala medier: facebook.com/ungdomsochvuxencentral/ Drop in-tider: måndagar, onsdagar och fredagar kl. 8.30-10.00, samt måndagar kl:13:00 till kl.18:00
Enskilda samtal Familjesamtal Föräldrastöd Anhörigstöd Gruppverksamhet Exempel på stödinsatser SIP (Samordnad individuell plan) Friskvård Stöd till arbete/sysselsättning Konsultation med sjukvård/specialistvård Samordnat stöd till barn/ungdomar med hög skolfrånvaro Coach/Case Management
Metoder Familjeterapi MI Repulse COPE PYC ATV BIM ESL Väckarklockan HAP/ CPU MET CRA CRAFT NADA Taktil massage SIP
Samverkan med akademin Samverkan med Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV), Högskolan Väst i Trollhättan Forskare: Docent Margareta Bohlin Högskolan Väst och Göteborgs Universitet Docent Anders Ingelgård (Högskolan Väst)
Forskaren/utvärderaren och projektet Tidigt involverad Tillåtelse att var med i samtliga delar av processen..eller få information om den.
Följeforskning Följeforskning av arbetet på organisationsnivå, personalnivå, brukarnivå. Marknadsföring Intervjuer med individer, screening/skattningar. Rapport Vetenskaplig publicering
Hur följeforskar vi? Utvärdering av arbetet : Organisationsnivå, personalnivå samt brukarnivå Fokusgrupper sex gånger Självvärdering- och reflektionsschema (Bohlin, 2015, baserat på Holmer 2003): Inspelning och anteckningar under tiden leder till Genomlysning av erfarenheter, Förslag till förbättringar och nya idéer. Möjlighet att delta och aktivt arbeta i alla delar av projektet Vetenskapligt analysera anteckningar och inspelningar med syftet att studera organisatoriska processer såväl som individuella Analysen leder till intern rapport av projektet och vetenskapliga rapport.
Marknadföring Teamet marknadsförs på de arenor som anses brukligt (hemsidan under uppdatering) och på kända arenor där ungdomar befinner sig (t.ex. annonsering, fysisk information på olika platser). Undersökning om möjligheter till att marknadsföras på sociala medier, t ex facebook). Information om verksamheten, andra verksamheter, tips, länkar, vanligt förekommande frågor, kommande aktiviteter. En ansvarig för facebooksidan. En ung vuxen gör pilot för att utforma sidan efter ungas behov. Sidan utvärderas i ett verksamhets- och klientperspektiv (funktionalitet) och i vetenskapligt syfte med observationsprotokoll
Hur följeforskar vi? Studie bland sökande klienter och unga inom kommunen inskrivningsformulär Enskilda intervjuer Screening/enkät till klienter och till ungdomar inom kommunen livssituation, t ex tillfredsställelse, livskvalitet, känsla av sammanhang, risktagande Screeningen/enkätstudien används i både i utvärderings- och forskningssyfte.
Hur rapporterar vi? Rapporter Vetenskapliga publikationer Antologikapitel om samverkan Intern rapport Populärvetenskaplig rapport
Möjligheter och hinder? Några exempel Samverkan kan Ge svårigheter att fördela arbete till rätt enhet/individ. Ge svårigheter i relation till olika regler och lagar. Påverkas av personalförflyttningar. Försvåras av olika intressen. Påverkas av omorganisationer. Orsaka konflikter och maktförskjutning. Men å andra sidan kan samverkan Ge överblick för fördelning av arbete Ge mer insyn i olika enheters lagar och regler. Skapa ett gott samarbetsklimat. Skapar goda förutsättningar för klienterna att få rätt hjälp. Ger utrymme för andra yrkesgrupper att ta stöd och råd.
Pågående. Enkätundersökning Analys av datamaterial Rapportskrivning För mer information kontaka peter.olsson@amal.se margareta.bohlin@psy.gu Tack!