Deklarationsblanketterna. Deklarationsblanketten är vid den särskilda fastighetstaxeringen uppdelad i två delar.

Du deklarerar! Behöver du ytterligare upplysningar bör du i första hand vända dig till skattekontoret i det område där fastigheten ligger. Adressen hittar du på den förtryckta deklarationsblanketten. Särskild fastighetstaxering Elproduktion Lantbruk Särskild fastighetstaxering Särskild fastighetstaxering innebär en värdering av de fastigheter som förändrats eller tillkommit sedan den förra allmänna fastighetstaxeringen. Ett basvärde ska fastställas. Se även sista sidan i den här broschyren. Det nya basvärdet Basvärdet räknas ut med ledning av uppgifterna i deklarationen och i huvudsak efter de områdesbeskrivningar och värdetabeller som gällde vid den allmänna fastighetstaxeringen 1998. Underrättelse om det nya basvärdet skickas ut senast den 30 juni. Det nya basvärdet gäller fr.o.m. den 1 januari i år. Vad är en lantbruksenhet? Lantbruksenhet kan bestå av ett eller flera av följande ägoslag: åkermark betesmark skogsmark med växande skog skogsimpediment. Dessutom kan tomtmark och övrig mark ingå. Lantbruksenheten kan vara bebyggd med småhus och/eller ekonomibyggnader. Vad som menas med de olika ägoslagen och byggnadstyperna förklaras längre fram i broschyren. Vem ska deklarera vid särskild fastighetstaxering? Du är skyldig att deklarera om du fått ett föreläggande om det. Av föreläggandet framgår anledningen, t.ex. därför att du fått byggnadslov. Deklarationsblanketterna Deklarationsblanketten är vid den särskilda fastighetstaxeringen uppdelad i två delar. Blankett L ska alltid fyllas i med samtliga ägoslag och ekonomibyggnader. Har du småhus och tomtmark måste även bilaga LS lämnas. Bilaga LS omfattar de småhus och den tomtmark som ingår i lantbruksenheten. När och var ska deklarationen lämnas? Fastighetsdeklarationen lämnas inom den tid som särskilt anges i föreläggandet. Den ska lämnas eller skickas in till det skattekontor som anges på deklarationsblankettens (blankett L) första sida eller till den som har utfärdat föreläggandet om att deklarera. Förseningsavgift Om en särskild fastighetsdeklaration inte lämnas inom föreskriven tid, eller om den har så bristfälligt innehåll att ingen fastighetstaxering kan grundas på den, tas en förseningsavgift på 500 kr ut. Om inte någon deklaration lämnas trots påminnelse höjs förseningsavgiften till 2 000 kr. Den 1 januari avgör taxeringen De uppgifter som lämnas i deklarationen ska avse förhållandena vid det senaste årsskiftet. 1 Fastigheten är inte förändrad Om du fått ett föreläggande om att deklarera och det inte har skett något med fastigheten sedan 1998 års allmänna fastighetstaxering räcker det med att du fyller i föreläggandet om varför du inte lämnar deklaration. Underteckna sedan föreläggandet och skicka in det till skattekontoret. Fastigheten är såld före årsskiftet Om du fått ett föreläggande om att deklarera men sålt fastigheten före det senaste årsskiftet, behöver du inte deklarera. Fyll i föreläggandet, ange att fastigheten är såld, underteckna och skicka in föreläggandet till skattekontoret. Har du frågor?

SÅ HÄR DEKLARERAR DU LANTBRUKSENHETEN Allmänt om fastighetstaxering Fastighetstaxeringssystemet består av tre olika delar: allmän fastighetstaxering, särskild fastighetstaxering och omräkning. Allmän fastighetstaxering sker vart sjätte år efter ett rullande schema. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter skedde senast 1998. Vid en allmän fastighetstaxering görs en ny värdering av samtliga fastigheter av en viss kategori. Beslut fattas om fastighetens skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Samtidigt bestäms också typ av taxeringsenhet och ett basvärde för taxeringsenheten. Basvärdet ska i princip motsvara 75 % av det genomsnittliga marknadsvärdet för en viss kategori två år före det år allmän fastighetstaxering genomförs, således är nivååret 1996 för lantbruksenheter. Särskild fastighetstaxering sker varje år. En sådan taxering ska bara göras när något särskilt har hänt med fastigheten. Naturligtvis undantas en fastighet från särskild fastighetstaxering om den samma år är föremål för allmän fastighetstaxering. Se Skäl för nytaxering på sidan 28. Omräkning innebär att fastigheternas taxeringsvärden justeras årligen med hänsyn till prisändringarna på fastighetsmarknaden. Det basvärde som fastställs vid allmän eller särskild fastighetstaxering multipliceras med ett särskilt omräkningstal. Skattemyndigheten kommer varje år att skicka ut ett särskilt beslut om årets taxeringsvärde efter det att omräkningen är genomförd. Gör så här när du fyller i blanketten De uppgifter som skattemyndigheten redan har är ifyllda. Dessa behöver du bara kontrollera. Om en uppgift är fel, ska du rätta den. Du skriver i så fall in den rätta uppgiften i det vita fältet. Den felaktiga uppgiften ska du inte stryka över. Uppgifterna lämnar du i de i de vita fälten och de vita rutorna genom sifferuppgifter eller kryssmarkeringar. Så här lägger du till en uppgift som saknas: Värderingsenhetsnummer Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering Plantäckdikning 25 bättre Bättre Normal Sämre sämre efter 1970 Värderingsenhetsnummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Ekonomibyggnader (värdeområde ) Värderings- Om- eller tillbyggnadsår enhets- Kate- Nybygg- (efter nummer gori Storlek 1) nadsår 1997) 1 kostnad (1 000-tal kr) Värdeår Poäng 2) 11 107 1961 1961 2 23 200 1998 Rätta eller komplettera förtryckt uppgift i de vita fälten! Beskaffenhet Under uppförande (ange nedlagd kostnad, 1 000-tal kr) Klass 3) Kr Kr Kr Värde, 1 000-tal kr) 40 Värdet justerat vid föregående taxering Gör så här när du ändrar i blanketten Om en förtryckt uppgift är fel ska du ändra den. Det gör du genom att skriva den rätta uppgiften, t.ex. ett kryss eller en sifferuppgift, i det vita fältet eller rutan i anslutning till den felaktiga uppgiften. Den felaktiga uppgiften ska inte strykas över. Så här ändrar du en felaktig uppgift: Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Samfälld åkermark 1 X X Tillfredsställande dränering Otillfredsställande dränering Övrig mark och tomtmark 2

BLANKETT L, FÖRSTA SIDAN Ägare, fastighetsuppgifter Q Adressen till det skattekontor som ska ha din fastighetsdeklaration. Y Då fler än fem fastigheter ingår i taxeringsenheten har du fått en särskild bilaga. W En fastighet kan ägas av flera. Här anges den som har störst ägarandel i fastigheten. Om fastigheten ägs till lika delar anges den som står först i lagfarten. Blanketter skickas normalt endast ut till en delägare. Övriga delägare kan få blanketter genom att vända sig till skattekontoret. Har någon annan person, t.ex. en förvaltare, anmälts som mottagare, skickas blanketter även till denne. E En taxeringsenhet kan bestå av en eller flera fastigheter, del av fastighet eller delar av fastigheter. Kontrollera uppgifterna om kommun, församling, beteckning och areal. Är någon uppgift felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför eller under Kompletterande upplysningar på sidan 4 i L-blanketten. Specifikation används oftast när en fastighet är uppdelad i flera taxeringsenheter. Specifikationen talar om vilken del av fastigheten som taxeringsenheten avser. R Här beskrivs taxeringsenheten dels med en kod, dels i klartext. T Här anges de fastigheter som ingår i taxeringsenheten samt deras församlings- och taxeringsdelsnummer. Dessa nummer används för att varje fastighet som ingår ska kunna identifieras. Om någon arealuppgift är felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför den felaktiga. Telefon Besöksadress Postadress Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). RSV 3303 K utgåva 8 01-02 SKATTEKONTOR Ägare Person-/Organisationsnummer Andel i fastigheten Identifikation Taxeringsenhetsnummer Kommun Församling Beteckning Specifikation eller gatuadress Typ av taxeringsenhet Ingående fastigheter Fler fastigheter på bilaga Skäl för Anmodan Läs först deklarationsbroschyren! Särskild fastighetsdeklaration Lantbruksenhet Areal, hektar Förs. Tax.delsnr Areal, m 2 Taxeringsår Förändring av bostadsbyggnad Återstående arbeten (omfattning och kostnad anges under kompl. upplysningar sid. 2) Ny-, om- eller tillbyggnad. Inflyttning har skett eller bostadsbyggnad 1) var inflyttningsklar senaste årsskifte. Hela bilaga LS ska fyllas i. Nedlagda byggkostn. sedan föreg. tax. Ny bostadsbyggnad är under uppförande men inte inflyttningsklar. 1) Beräknade återstående kostnader 2) Komplettera uppgifterna om marken på bilaga LS sidan 2. Nedlagda byggkostn. sedan föreg. tax. Om- eller tillbyggnad pågår. 1) Beräknade återstående kostnader 2) Komplettera uppgifterna om marken på bilaga LS sidan 2. Bostadsbyggnad har rivits, brunnit ner eller dylikt. Specificera vilken byggnad under kompletterande upplysningar på bilaga LS sidan 2. 1) Kostnader ska anges i 1 000-tal kr. I kostnader ska ingå värdet av eget arbete + moms. 2) Ytterligare uppgifter om bostadsbyggnaden på sid. 2-4 i LS-blanketten behöver ej fyllas i. Ingen förändring av bostadsbyggnad Beräknat datum för byggstart/rivning Beviljat bygg-/rivningslov har inte utnyttjats Om du här markerar med kryss i rutan och lämnar uppgift om byggstart/rivning behöver inga ytterligare uppgifter lämnas. Underteckna blanketten på sidan 4 och sänd in den! Arealfördelning (hektar) Skogsmark Åkermark Betesmark Skogsimpediment Tomtmark och övrig mark SKR Q W E R T Kom. Förs. Beteckning Y Senaste inlämningsdag Taxeringsenhetsnummer L Läs den här texten innan du börjar fylla i L-blanketten! Börja med att kontrollera hur marken är uppdelad på olika ägoslag. Se beskrivning nedan under respektive ägoslag. Stämmer arealuppgifterna? Har markens användning ändrats? Finns ägoslaget kvar? När uppdelningen kontrollerats ska en närmare beskrivning göras av de ägoslag som finns. Observera att två olika redovisningsmetoder används vid beskrivningen av skogsmark. Om arealen är mindre än 30 ha ska en förenklad värderingsmodell användas. Är arealen större ska fler uppgifter lämnas om skogsinnehavet. Kontrollera därefter redovisningen av ekonomibyggnader. De regler som gäller redovisas under rubriken Ekonomibyggnader på sidan 4 i broschyren. Vilka byggnader ska redovisas för sig? Vilka ska föras samman och redovisas med andra byggnader? Om en byggnad ska tas bort, t.ex. genom att den ska redovisas tillsammans med andra byggnader, markeras detta genom att uppgiften om byggnadskategori stryks över. Gör sedan en närmare redovisning av ekonomibyggnaderna. Observera att det kan vara olika förhållanden som efterfrågas för olika kategorier av ekonomibyggnader. 3

Ekonomibyggnader Ekonomibyggnader är andra byggnader än bostadsbyggnader och som används eller behövs för jord- eller skogsbruket. Hit räknas således olika typer av driftsbyggnader som t.ex. djurstall, loge, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus. Även om växthus och djurstallar inte skulle ha anknytning till jord- och/eller skogsbruket räknas de som ekonomibyggnader. Varje modern ekonomibyggnad med värdeår 1970 eller senare ska normalt redovisas separat. Byggnadskategori 11 kan sammanföras och redovisas på en rad. Är en ekonomibyggnad inrättad för väsentligt olika ändamål får varje del deklareras för sig, om detta underlättar redovisningen. BLANKETT L, ANDRA SIDAN 42 och 44) ska storleken anges i kubikmeter lagringsvolym. O Byggnadens värdeår är normalt detsamma som husets nybyggnadsår. Om nybyggnationen pågick under flera år anger du det år huset kunde tas i bruk. P Här lämnar du uppgift om någon större om- eller tillbyggnad har skett efter 1997 och som inte har beaktats vid särskild fastighetstaxering. I beloppet för nedlagda kostnader ska värdet av eget arbete ingå. Då om- eller tillbyggnad har gjorts kan detta påverka värdeåret. Om kostnaden varit mindre än 20 % av kostnaden för att nyuppföra motsvarande byggnad utgör värdeåret normalt nybyggnadsåret för den ursprungliga byggnaden. Mindre ekonomibyggnader som ligger utanför brukningscentrum, t.ex. ängslador och liknande, behöver inte deklareras. Detsamma gäller mindre växthus (mindre än 20 m 2 ) som finns på tomten. Packhus, last- och personalutrymmen etc. i anslutning till växthus ska inte redovisas särskilt. U Ekonomibyggnaderna klassificeras i någon av de 16 byggnadskategorierna på sidorna 6 och 7 i broschyren. Då flera djurslag inryms i samma stall och detta stall, funktions- eller konstruktionsmässigt, inte kan delas upp i fristående stall för varje djurslag, så ska hela stallet anses avsett för det djurslag som tar upp den största stallytan. Beskrivning av kategorier, beskaffenhetsklasser och normalpoäng för ekonomibyggnader finns på sidorna 6 och 7. I Ange byggnadens yta på marken. Undantag: För byggnadskategorierna spannmålslager och silo (kategori Har kostnaden för ombyggnaden varit större än 70 % av kostnaden för att nyuppföra motsvarande byggnad utgör värdeåret ombyggnadsåret. Då ombyggnadskostnaderna ligger mellan 20 70 % av vad nybyggnation skulle ha kostat, ska värdeåret jämkas. { För djurstallar kategorierna 21, 23 26 och växthus 51 53 anges poängsumman för respektive byggnad. Poängen redovisas för djurstallar längst ned på sidan 2 och för växthus på sidan 3. Normalpoängen framgår av tabellen i broschyren. Ger poängen en missvisande bild av byggnadernas standard kan poängsumman jämkas. Ange skälen för detta under Kompletterande upplysningar på sidan 4. } Beskaffenhetsklass ska anges för de kategorier där poängsumman inte anges, se punkt {. Beskrivning av beskaffenhetsklasserna framgår av tabellen på sidan 7 i broschyren. 2 SKR Taxeringsenhetsnr OBS! Rätta eller komplettera förtryckt uppgift i de vita fälten! Ekonomibyggnader (värdeområde ) Värderings- Om- eller tillbyggnadsår enhets- Kate- Nybygg- (efter nummer gori Storlek 1) nadsår 1997) kostnad (1 000-tal kr) Värdeår Poäng 2) U I O P O { } Beskaffenhet Under uppförande (ange nedlagd kostnad, 1 000-tal kr) Klass 3) Kr Kr Värde, 1 000-tal kr) Värdet justerat vid föregående taxering Kr Kr Kr Kr Flera ekonomibyggnader finns 1) Byggnadsyta på marken i m 2 utom för spannmålslager och silo där storleken anges i m 3 lagringsvolym. 2) Poäng enligt nedan för kategorierna 21, 23-26 och enligt sid 3 för 51-53. 3) Beskaffenhetsklasserna för kategorierna 11, 31-33, 42 och 44, se broschyren. Dj t ll d t P o ä Värderingsenhetsnr enligt ovan P o ä 4

Åkermark Åkermark är sådan mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och dessutom är lämplig att plöja. Till växtodling räknas även fältmässiga odlingar av köksväxter, frukt och bär, energiskog och betesvallar som ingår i en växtföljd. Då fruktodlingen uppgår till minst 1 ha, ange trädens ålder och odlad areal under Kompletterande upplysningar på sidan 4. Åkermarken får uppdelas på flera värderingsenheter om detta underlättar beskrivningen. q Beskaffenheten anger markens produktionsförmåga och brukningsförhållanden. Beskaffenheten ska jämföras med det genomsnittliga förhållandet i värdeområdet. Hur området ser ut framgår av länsbeskrivningen som bl.a. omfattar åkermarken. Om församlingen ligger inom två värdeområden, beskriver områdesnumret vid punkt w, vilket värdeområde som är aktuellt. Följande beskaffenhetsklasser finns: BLANKETT L, TREDJE SIDAN För att åkermarkens produktionsförmåga ska klassas enligt föregående tabell förutsätts att marken tillhör någon av dräneringsklasserna 1 och 2 samt att arronderingen är normal för värdeområdet. Tillhör åkermarken dräneringsklass 3, dvs. är otillfredsställande dränerad, ska beskaffenhetsklassen ändå bedömas som om den vore tillfredsställande dränerad. Om brukningsförhållandena är väsentligt bättre än de normala i värdeområdet ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Skulle däremot brukningsförhållandena vara väsentligt sämre sänks klassen ett steg. w Här står värdeområdesnumret. Numret finns angivet i länsbeskrivningen för åker- och betesmark samt för ekonomibyggnader. e Värdefaktorn dränering indelas i följande tre klasser. Dräneringsklasser åkermark Klass 1 Klass 2 Klass 3 Beskaffenhetsklasser åkermark Jämfört med genomsnittet är produktionsförmågan: Klass 1 bättre Mer än 30 % över Klass 2 Bättre 10 30 % över Klass 3 Normalt Avviker mindre än ±10 % Klass 4 Sämre 10 30 % under Klass 5 sämre Mer än 30 % under Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning som utförts efter 1970 Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredsställande dränerad eller självdränerande Åkermark som är otillfredsställande dränerad Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande avrinning sänks klassen ett steg, dock lägst till klass 3. Summa poäng Åkermark (värdeområde ) q w Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga och brukningsförhållanden) Dränering bättre Bättre Normal Sämre sämre e Plantäckdikning efter 1970 Tillfredsställande dränering Otillfredsställande dränering Värderingsenhetsnummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Samfälld åkermark Värderingsenhetsnummer Värderingsenhetsnummer Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering bättre Bättre Normal Sämre Värderingsenhetsnummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Betesmark (värdeområde ) 5 sämre Plantäckdikning efter 1970 Övrig mark och tomtmark Areal, ha Tillfredsställande dränering Otillfredsställande dränering

Byggnadskategorier med poängberäkning Kategori 21 Djurstall för nötkreatur, värdeår 1970 23 Djurstall för svin, värdeår 1970 24 Djurstall för fjäderfä, värdeår 1970 25 Djurstall för får och getter, värdeår 1970 26 Djurstall för hästar, värdeår 1970 51 Växthus, typ friliggande med bredd större än 10 m och dubbelhus med större bredd än 10 m i varje hus 52 Växthus, typ blockhus samt friliggande hus med bredd 6 10 m och dubbelhus med 6 10 m bredd i varje hus 53 Växthus av enklare typ, t.ex. båghus samt friliggande hus och blockhus med bredd mindre än 6 m Poäng enligt sidan 2 eller 3 25 p 14 24 p 1 13 p 20 p 13 19 p 1 12 p 28 p 14 27 p 1 13 p 18 p 12 17 p 1 11 p 18 p 12 17 p 1 11 p 25 p 10 24 p 1 9 p 23 p 10 22 p 1 9 p 7 p 3 6 p 1 2 p Beskrivning Byggnad med god utformning för modern mjölk- eller slaktnötsproduktion och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölk- eller slaktnötsproduktion och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modern mjölkeller slaktnötsproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader. Byggnad med god utformning för modern svinproduktion och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modern svinproduktion och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modern svinproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader. Byggnad med god utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modern ägg- eller slaktdjursproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader. Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modern mjölkproduktion, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader för kött- eller ullproduktion. Byggnad med god utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader. Friliggande växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick. Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. Friliggande växthus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och friliggande växthus i mindre gott skick. Blockhus med god utformning för modern växtodling och i gott skick. Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. Blockhus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och blockhus i mindre gott skick. Enklare växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick. Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick. Enklare växthus med ej godtagbar utformning för modern växtodling och i mindre gott skick. 6

Byggnadskategorier med beskaffenhetsklasser Kategori Beskaffenhet Klass Beskrivning 11 Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår före 1970. OBS! Samtliga kategori 11 bör sammanföras och redovisas då på en rad. 27 Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1970 31 Loge, lada och liknande, värdeår 1970 32 Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1970 33 Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår 1970 42 Spannmålslager 44 Ensilagesilo 60 Övriga ekonomibyggnader 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Byggnad med påtagligt bättre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader. Byggnad med godtagbar utformning och i godtagbart skick för äldre byggnader.. Byggnad med påtagligt sämre utformning och skick än som är normalt för äldre byggnader. Klassindelas ej. Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader. Byggnad med god utformning för modernt lantbruk med värmeisolerad gårdsverkstad och i gott skick. Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. Byggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare byggnader för maskinförvaring. Lagerbyggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. Lagerbyggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. Lagerbyggnad med ej godtagbar utformning för modernt lantbruk, byggnad i mindre gott skick samt övriga enklare lagerbyggnader. Modernt spannmålslager i särskild byggnad med såväl byggnad som spannmålslager med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. Modernt spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande och i godtagbart skick samt övriga spannmålslager i särskild byggnad. Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande. Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick. Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick. Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anläggningar. Beskriv byggnadens användning på sidan 4 under Kompletterande upplysningar. 7

Övrig mark och tomtmark Övrig mark är t.ex. kalfjäll, kraftledningsgator, impediment i anslutning till jordbruksmark och till skogsimpediment samt den mark som upptas av ekonomibyggnader. Tomtmark är mark som är bebyggd med småhus eller obebyggd tomtmark avsedd för småhusbebyggelse. r Här anges arealen övrig mark och tomtmark. Betesmark Betesmark är sådan mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Till betesmark räknas även mångåriga slåtter- och betesvallar som inte antas bli plöjda på nytt och som inte nyttjas. Hit hör också sådan mark som inte bör tas i anspråk för virkesproduktion på grund av att marken bör hållas öppen av naturvårds- eller kulturminnesvårdsskäl. t Med betesmarkens beskaffenhet menas dess produktionsförmåga samt dess bruknings- och torrläggningsförhållanden, som ska jämföras med normalförhållandet i området. Hur värdeområdet ser ut framgår av länsbeskrivningen som bl.a. omfattar betesmarken. Om församlingen ligger inom två värdeområden, beskriver områdesnumret, punkt w, vilket värdeområde som är aktuellt. BLANKETT L, TREDJE SIDAN Beskaffenhetsklasser betesmark Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Bättre Normal Sämre bättre sämre Mer än Mer än Avkastning Mer än 30 % Mer än 30 % 30 % högre 30 % högre och kvalitet lägre av- lägre avavkastning avkastning avviker kastning kastning och kvalitet. och kvalitet. högst 30 % och kvalitet. och kvalitet. Marken i Marken inte Marken anslutning i anslutning beräknas till bruk- till bruk- inom en nära nings- nings- framtid tas centrum centrum i anspråk för virkesproduktion Tabellen förutsätter för värdeområdet normal arrondering och normala torrläggningsförhållanden. Klassindelningen innebär att bete för mjölkkor normalt räknas till klass 1 och 2. Till klass 3 räknas betesmark som kan användas lönsamt för andra betesdjur, t.ex. slaktnöt. Betesmark med låg avkastning och kvalitet ingår i klass 4. Till klass 5 räknas mark som används för mindre krävande betesdjur, t.ex. får och getter. Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga, (produktionsförmåga och kvalitet) Dränering bättre Bättre Normal Sämre Värderingsenhetsnummer Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Flera värderingsenheter för samfälld mark finns t w Betesmark (värdeområde ) sämre Plantäckdikning efter 1970 r Övrig mark och tomtmark Areal, ha Tillfredsställande dränering Otillfredsställande dränering Värderingsenhetsnummer Värderingsenhetsnummer Areal, ha Beskaffenhet (produktionsförmåga och brukningsförhållanden) Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxerring Samfälld mark bättre Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Bättre Normal Sämre sämre 8

Skogsmark och skogsimpediment Skogsmark med en areal som är högst 29 ha redovisas enligt en förenklad skogsvärderingsmodell. Om arealen är 30 ha eller mer används en värderingsmodell som kräver att fler uppgifter lämnas. Som skogsmark räknas: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Sådan mark där det bör finnas skog till skydd mot sandeller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Om du har mark som helt eller i huvudsak ligger outnyttjad på grund av särskilda förhållanden och som därför inte bör tas i anspråk för virkesproduktion ska den inte anses som skogsmark. Mark anses lämplig för virkesproduktion om den under en omloppsperiod kan producera i genomsnitt 1 m 3 sk/ha och år. Mark med s.k. energiskog räknas som åkermark. OBS! Om du har små områden av andra ägoslag som ingår i skogsmarken ska de räknas in om ytan är mindre än 200 m 2. Områden med skogsmark som ligger helt inom annat ägoslag ska räknas till övrig mark om de har en areal som är mindre än 2 500 m 2. Skogsmark, areal mindre än 30 ha y Här anges arealen skogsmark. Observera att om arealen är större än 29 ha, ska du deklarera den längre ned på sidan. u Här anges genomsnittligt virkesförråd av samtliga trädslag. Finns inte uppgiften kan den uppskattas med hjälp av tabellen bredvid, där klass 5 är medelvirkesförrådet i området. Vid onormalt hög andel virkesförråd av lövträd jämfört med värdeområdet, anger du andelen under Kompletterande upplysningar nedan. BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN Virkesförråd m 3 sk/ha Värdeområdets belägenhet Klass för totalt virkesförråd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Område 1: 1 10 22 37 52 67 82 97 112 142 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län Område 2: 2 17 40 60 80 100 120 140 160 190 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Gotland Område 3: 27 54 74 94 114 137 160 180 220 Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län Område 4: 42 74 94 114 134 152 170 190 235 Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län Område 5: 52 90 110 130 150 170 190 210 255 Jönköpings,Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län 1 Område 1 omfattar a) Jämtlands län Härjedalens kommun: Vemdalen, Hede, Ljusnedal, Tännäs, Lillhärdal församlingar och i Bergs kommun: Storsjö, Klövsjö församlingar. b) Västerbottens län Kommunerna Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Lycksele. c) Norrbottens län Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala, Gällivare, Kiruna. 2 Område 2 omfattar: a) Gotlands län b) Jämtlands län Kommunerna Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Östersund. Härjedalens kommun: Sveg, Linsell, Älvros, Överhogdal, Ytterhogdal, Ängersjö församlingar och i Bergs kommun: Berg, Hackås, Oviken, Myssjö, Åsarne, Rätans församlingar. c) Västerbottens län Kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Vännäs, Umeå, Skellefteå. d) Norrbottens län Kommunerna Överkalix, Kalix, Övertorneå, Älvsbyn, Luleå, Piteå, Boden, Haparanda. 4 SKR Taxeringsenhetsnr OBS! Rätta eller komplettera förtryckt uppgift i de vita fälten! Samfälld mark Skogsmark, mindre än 30 ha (värdeområde ) Värderings- Genomsnitt virkesförråd enhets- Areal, m 3 sk/ha Värde, Värdet justerat vid nummer ha (samtliga trädslag) 1 000-tal kr föregående taxering y u Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Skogsimpediment (värdeområde ) Värderingsenhetsnummer Areal, ha Värde, 1 000-tal kr Värdet justerat vid föregående taxering Flera värderingsenheter för samfälld mark finns 9

BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN Skogsimpediment Som skogsimpediment räknas mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder. Marken ska dessutom bära skog eller ha förutsättningar att bära skog. Hit räknas även myrmark, berg och hällmark som ligger i anslutning till skogsmark. i Här anges arealen. Skogsmark, areal 30 ha och mer Här ska du endast deklarera skogsinnehav som omfattar 30 ha eller mer. Då skogsmarkens areal är mindre ska du deklarera den enligt den förenklade modellen på sidan 9. Utöver denna broschyr behöver du uppgift om normalförhållandena i värdeområdet. Dessa uppgifter hittar du i den skogsbeskrivning som du fått. Kontrollera att skogsbeskrivningen omfattar rätt område. Uppställningen i skogsbeskrivningen följer blanketten. All skogsmark inom taxeringsenheten ska bilda en värderingsenhet. Definitionen av ägoslaget skogsmark finns på sidan 9 i broschyren. OBS! Åker- och betesmark som har planterats med skog för virkesproduktion har därigenom övergått till ägoslaget skogsmark. Har däremot åkermark planterats med energiskog ska marken fortfarande anses vara åkermark. Areal och bonitet o Skogsmarken mäts i hela hektar. p Här anges bonitetsklassen. Med bonitet avses markens virkesproducerande förmåga. Bonitet mäts som idealbonitet enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Klasserna finns i den tidigare nämnda skogsbeskrivningen. Har du en skogsbruksplan kan du normalt hämta boniteten ur denna. Den kan vara ett hjälpmedel då bonitetsklassen anges. 4 SKR Taxeringsenhetsnr OBS! Rätta eller komplettera förtryckt uppgift i de vita fälten! Skogsmark, mindre än 30 ha (värdeområde ) Värderings- Genomsnitt virkesförråd enhets- Areal, m 3 sk/ha Värde, Värdet justerat vid nummer ha (samtliga trädslag) 1 000-tal kr föregående taxering Skogsimpediment (värdeområde ) Värderingsenhetsnummer Areal, ha 1 000-tal kr föregående i Värde, Värdet justerat vid taxering Samfälld mark Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Flera värderingsenheter för samfälld mark finns Virkesförråd Barrträd Lövträd m 3 sk/ha m 3 sk/ha Totalt m 3 sk/ha Skogsmark, 30 ha eller mer (värdeområde ) Värderingsenhetsnummer Areal, ha o p Bonitet Samfälld mark [ Samfälld mark Kostn.klasspoäng Kostnadsklass Värde, 1 000-tal kr Om poängsumman som redovisas här ovan inte stämmer eller saknas svara även på följande frågor (se värdeområdesbeskrivning för skog). Klass A Klass B Klass C Klass D Klass E Värdet justerat vid föregående taxering Flera värderingsenheter för samfälld mark finns ] A D G Hur är upparbetningskostnaderna jämfört med förhållandena i värdeområdet? lägre bättre Bättre lägre Bättre Ungefär lika Ungefär lika Ungefär lika Vad är medelavståndet för terrängtransport i meter? Högre Hur är föryngringsbetingelserna jämfört med förhållandena i värdeområdet? Sämre Hur är markens bärighet jämfört med förhållandena i värdeområdet? högre sämre Sämre Medelavstånd för terrängtransport, samfälld mark Hur är markens lutning jämfört med förhållandena i värdeområdet? Jämnare Jämnare Bättre Ungefär lika Ungefär lika Ungefär lika Brantare Hur är markens ytstruktur jämfört med förhållandena i värdeområdet? Ojämnare eller blockigare Hur är timmerutfall och kvalitet jämfört med förhållandena i värdeområdet? Sämre S F Avser samfälld mark 10

BLANKETT L, FJÄRDE SIDAN Virkesförråd Lämna endast uppgift om virkesförråd av barrträd och lövträd. Du kan jämföra ditt virkesförråd med normalförhållandena i värdeområdet, som du finner i den skogsbeskrivning du fått. OBS! Förtryckta uppgifter grundar sig på uppgifter om virkesförrådet vid senaste taxeringen. Det är viktigt att du kontrollerar och rättar eventuella felaktiga uppgifter. Har du tillgång till en ny skogsbruksplan (upprättad 1996 eller 1997) kan du använda de uppgifter som finns där. Har du en äldre plan måste planens uppgifter korrigeras med den årliga tillväxten och de avverkningar som har skett. Ange gärna under Kompletterande upplysningar när skogsbruksplanen är upprättad. Såld men inte avverkad rotpost ska ingå i virkesförrådet. Kostnad m.m. [ Kostnaden bestäms i ett jämförande (relativt) poängsystem med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorerna för virkesproduktionen. Av skogsbeskrivningen framgår poängsättningen för ditt värdeområde. Om de förtryckta uppgifterna för kostnadspoäng och kostnadsklass saknas eller inte stämmer, lämna då uppgifter om skogsmarken i rutan nedanför. Är poängsumman fortfarande missvisande anger du orsaken under Kompletterande upplysningar. ] Här anges om kostnaderna för avverkning av skog, dvs. upparbetning inklusive socialavgifter är högre eller lägre än genomsnittet i värdeområdet. Hänsyn ska tas till sådana förhållanden som t.ex. granandel, extremt hög eller låg kvistighet, terräng- samt underväxtförhållanden. Hänsyn ska också tas till skogsmarkens arrondering om denna är extrem, t.ex. skärgårdsförhållanden. A Här ska bedömningen avse möjligheterna till självföryngring, planteringssvårigheter på grund av blockighet eller liknande, frostlänthet, risk för uppfrysning, risk för plantbortfall på grund av försommartorka, gräsväxt m.m. S Med ytstruktur avses förekomst av hinder i form av block och liknande. D Markens bärighet har betydelse för terrängtransporten. Bättre bärighet innebär att man kan transportera virke året runt utan begränsningar. Sämre bärighet innebär att marken måste vara tjälad för att terrängtransport ska vara möjlig. F Här anges hur timmerutfall och timmerkvalitet kan antas bli vid avverkning av skogen jämfört med normala förhållanden i värdeområdet. OBS! Timmerutfall och kvalitet ska bedömas vid normal ålder för avverkning. G Medelavståndet för terrängtransporter är terrängtransportavståndet från ett skiftes mittpunkt till närmast tänkbara upplagsplats. Oftast kan det uppskattas som avståndet mellan dessa punkter med ett tillägg på 25 % för transportvägens slingrighet. 11

Småhus och tomtmark På blanketten Lantbruksenhet Småhus, bilaga LS redovisar du uppgifter om de småhus och den tomtmark som finns på lantbruksenheten. Värderingsmodellen för småhus på lantbruk överensstämmer numera i stort med den som gäller för övriga småhus. Varje blankett har utrymme för uppgifter om två tomter (markvärderingsenheter) och två småhus (byggnadsvärderingsenheter). Omfattar taxeringsenheten flera värderingsenheter måste flera blanketter (följedeklarationer) fyllas i. Fastighetsuppgifter Q Kontrollera uppgifterna om kommun, församling och beteckning. Är någon uppgift felaktig, stryk över den och skriv den riktiga uppgiften ovanför eller under Kompletterande upplysningar på sidan 2 i blanketten. W Specifikation används när en fastighet är uppdelad i flera taxeringsenheter. Specifikationen talar om vilken del av fastigheten som taxeringen avser. Mark E Här finns uppgift om i vilket markvärdeområde småhuset med tomtmark ligger. Den riktvärdeangivelse som anges nedan under punkt } gäller endast för detta markvärdeområde. Under specifikation anges i vissa fall i klartext den markvärderingsenhet som avses. Finns flera likadana tomter räcker det att du redovisar en tomt och anger antalet likadana tomter inklusive den redovisade i rutan Antal lika tomter. T Kontrollera den förtryckta uppgiften. Om den skulle vara felaktig eller saknas, rätta eller komplettera. Uppgiften ska endast avse tomtens landareal. Y Här anger du tomtmarkens fastighetsrättsliga förhållanden, dvs. om marken utgör tomtmark till småhus som är brukningscentrum eller inte för lantbruksenheten. Utgör marken inte tomtmark till brukningscentrum ska en bedömning ske om den kan bilda egen fastighet eller inte. Brukningscentrum Finns det endast ett småhus på lantbruksenheten anses det vara brukningscentrum. BILAGA LS, FÖRSTA SIDAN Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR). Rätta eller komplettera förtryckt uppgift! Rätta eller komplettera förtryckt uppgift! RSV 3305 K utgåva 9 01-11 Ägare Person-/Organisationsnummer Andel i fastigheten Identifikation Taxeringsenhetsnummer Beteckning Strandnära Byggnadsvärderingsenhetsnr Lantmäteriverket Mark (markvärdeområde nr ) Särskild fastighetsdeklaration Lantbruksenhet Småhus Tillgång till vatten Tillgång till WC-avlopp Belägenhet } Gäller för följande typ av normal- Areal för bebyggelse tomten, m 2 SKR Enskilt året om Gäller för följande typ av normal- Areal för bebyggelse tomten, m 2 Tomt nr LMV:s byggnadsnr Enskilt året om Flera tomter finns Ligger på tomt nr Korrigering av areal, kr/m 2 Korrigering av areal, kr/m 2 Kommunalt/ enskilt sommarvatten Värde för normaltomten, kr Saknas Grundvärde för tomten, kr Specifikation Tomten utgör ej mark till brukningscentrum och kan bilda Tomten utgör ej mark till brukningscentrum o. kan inte bilda Tomten utgör mark till bruk- Friliggandningscentrum egen f astighet egen fastighet Tillgång till vatten Tillgång till WC-avlopp Belägenhet Kommunalt året om Kommunalt Enskilt Saknas Strand Värde, 1 000-tal kr Belägenhetsfaktor Kedjehus m.m. Strandnära Värdet justerat vid föregående taxering VAklass Bilaga LS Taxeringsår Radhus Inte strand eller strandnära Korrigering VA, kr Tabellnivå Åldersinverkan A B C D E F G H J K Kom. Förs. Beteckning Kommun Specifikation eller gatuadress Kommunalt/ enskilt sommarvatten Värde för normaltomten, kr Saknas Grundvärde för tomten, kr Kommunalt året om Kommunalt Enskilt Saknas Strand Värde, 1 000-tal kr Belägenhetsfaktor Strand Strandnära Värdet justerat vid föregående taxering VAklass Radhus Inte strand eller strandnära A B C D E F G H J K Antal lika tomter Q Areal, m 2 Fastighetsrättsliga förhållanden Strand Strandnära Korrigering VA, kr Tabellnivå Åldersinverkan Församling Inte strand eller strandnära Inte strand eller strandnära Typ av bebyggelse Taxeringsenhetsnummer Finns det flera småhus på lantbruksenheten har följande småhus förtryckts som brukningscentrum: Ett eller flera småhus ingår i lantbruksenheten sedan tidigare taxeringar det mest värdefulla av dessa småhus utgör brukningscentrum. Inget småhus ingick i lantbruksenheten vid föregående fastighetstaxering det mest värdefulla av de småhus som numera ingår i lantbruksenheten utgör brukningscentrum. Ej brukningscentrum kan bilda egen fastighet Tomten eller tomterna kan bilda egen fastighet. Friliggande småhus eller byggrätt för sådana hus utom detaljplan Är huset minst 30 m 2, har minst 9 standardpoäng och ligger relativt fritt anses en fastighet normalt kunna bildas. W Specifikation Mark (markvärdeområde nr ) Fastighetsrättsliga förhållanden Antal lika Tomt nr tomter Areal, m T Y 2 Tomten utgör ej mark till bruk- E Typ av bebyggelse U Tomten utgör ej mark till brukningscentrum o. R Tomten utgör ningscentrum mark till brukningscentrum egen fastighet egen f astighet liggande m.m. och kan bilda kan inte bilda Fri- Kedjehus I O P q { 12

BILAGA LS, FÖRSTA SIDAN inom detaljplan Inom detaljplan anses normalt alla tomter där det finns tillåten byggrätt för friliggande småhus kunna bilda egen fastighet. Kedjehus, radhus eller byggrätt för sådana hus Tomtmark till radhus eller kedjehus som inte är egen fastighet, t.ex. bostadsrättsradhus eller hyresrättsradhus, anses kunna bilda egen fastighet endast om detta medges i fastighetsplan eller i äldre tomtindelning. Ej brukningscentrum kan inte bilda egen fastighet Tomter som varken är egen registerfastighet eller kan bilda egen fastighet hör till denna klass. U Här anges den typ av bebyggelse som byggrätten för din tomt är avsedd för. Kontrollera den förtryckta uppgiften. Om denna skulle vara felaktig eller saknas, rätta eller komplettera. Friliggande hus är ett småhus som inte varken direkt eller genom komplementhus är sammanbyggt med annat småhus. Med enskild anläggning året om avses anläggning för vattenförsörjning som inte är kommunal. Med enskilt ordnat sommarvatten avses samma typ av anläggning som ovan, men där marken endast har tillgång till vatten under sommartid. O Kontrollera det alternativ som gäller för din tomt. Med WC-avlopp avses om fastigheten har tillgång till WC-avlopp, vilket godkänns av kommunen. Med kommunalt WC-avlopp avses att fastigheten är ansluten till det kommunala nätet. Anläggningen ska vara tekniskt ansluten så att den kan användas. Även om anslutningen inte har skett så anses anläggningen ansluten om fastighetsägaren fått besked om förbindelsepunkt och krävts på betalning för anslutningen. Med enskilt WC-avlopp avses att avloppsfrågan är löst på annat sätt än genom kommunalt WC-avlopp, t.ex. med trekammarbrunn eller septiktank. P Kontrollera vilket alternativ som gäller för din tomt. Med strand avses att huvudbyggnaden, eller för obebyggda tomter huvudbyggnadens byggnadsplats, ligger mindre än 75 m från hav, insjö eller vattendrag. Dessutom gäller att om tomten är egen fastighet anses den alltid som strandtomt om tomtgränsen ligger mindre än 50 m från stranden. I de fall tomten inte går fram till strandlinjen krävs dock att ett mellanliggande område är naturmark och inte används för bebyggelse eller bil-, park- eller gångväg. Radhus är ett hus i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra. Med direkt sammanbyggt jämställs småhus mellan vilka utrymmet är så begränsat att det inte kan användas, t.ex. för passage av gående. Kedjehus m.m. kan varken klassas som friliggande eller radhus. I Kontrollera det alternativ som gäller för din tomt. För att marken ska anses ha tillgång till vatten måste vattnet vara drickbart. Med kommunalt vatten avses att fastigheten är ansluten till det kommunala vattennätet. Anläggningen ska vara tekniskt ansluten så att den kan användas. Även om anslutningen inte har skett så anses anläggningen ansluten om fastighetsägaren fått besked om förbindelsepunkt och krävts på betalning för anslutningen. Med strandnära avses att huvudbyggnaden, eller för obebyggda tomter huvudbyggnadens byggnadsplats, ligger högst 150 meter från hav, insjö eller vattendrag. Området mellan huvudbyggnadens byggnadsplats och strandlinjen får inte upptas av sammanhängande bebyggelse eller av någon verksamhet som medför att strandzonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare. Gångavståndet bör dock vara mindre än 300 m. Bilväg, parkväg, motionsstigar och liknande hindrar inte att strandlinjen anses tillgänglig. OBS! Tomt som klassas som strand kan inte samtidigt klassas som strandnära. { Om samtliga värdefaktorer för marken finns i skattemyndighetens register, så redovisas här värdet på denna markvärderingsenhet. Har du ändrat eller fyllt i saknade uppgifter kan du själv göra beräkningen med hjälp av uppgifterna på sidorna 21 23. } För att kontrollera eller beräkna värdet på markrespektive byggnadsenheterna behöver du dessa riktvärdeangivelser. Hur kontrollen respektive beräkningarna går till, se sidorna 21 23. q Blanketten är avsedd för två tomter. Ytterligare tomter redovisas på en följedeklaration. Markera med ett kryss i rutan Flera tomter finns. 13

Byggnad Här redovisas värdefaktorerna för byggnaderna. Summan av standardpoängen är förtryckt här. Detaljredovisningen av byggnadsstandarden sker på sidorna 3 och 4 i bilaga LS. Blanketten är avsedd för en eller två byggnader. Räcker inte blanketten kan du redovisa ytterligare byggnader på en följedeklaration och markera med kryss i rutan, Flera byggnader finns. w Här anges på vilken tomt byggnaden ligger. Om skattemyndigheten dessutom har uppgift om vilken byggnad som avses anges även denna. e Om du har flera likadana byggnader räcker det att du redovisar en byggnad och anger antalet likadana byggnader inklusive den redovisade i rutan Antal lika byggnader. r Om huset är under uppförande anger du de kostnader, inklusive värdet av eget arbete i tusental kronor, som har lagts ned i byggnaden vid det senaste årsskiftet. t Kryssa för vilken typ av hus du har. Se punkt U på sidan 13 i broschyren. BILAGA LS, ANDRA SIDAN Värdeåret beräknas enligt följande exempel. Exempel: För att jämkning ska ske måste den till- eller ombyggda boytan totalt överstiga 10 m 2. Nybyggnadsår före 1929 sätts till 29. En byggnad är ursprungligen uppförd 1914 och hade då en boyta på 65 m 2. 1980 byggdes huset till med 55 m 2, och 1991 inreddes den tidigare oinredda vinden på 30 m 2. Total boyta idag är därmed 150 m 2. Jämkat = 65 29 + 55 30 80 + 91 = 60 värdeår 150 150 150 Värdeåret blir i det här exemplet 1960. Ålder y Om byggnationen pågick under flera år anger du det år som huset till övervägande del kunde tas i bruk. u Om husets boyta är felaktigt angiven eller om den har ökat efter 1997 och detta inte har beaktats vid särskild fastighetstaxering, så anger du året (eller åren) för förändringen här. Boytan kan ökas genom tillbyggnader eller genom att biyta görs om till boyta (t.ex. inredning av tidigare oinredd vind). Vad som menas med boyta kan du läsa om på sidan 19. i Om- eller tillbyggd yta ska mätas enligt mätreglerna på sidorna 18 19. Här ska endast anges tillbyggnadsyta som ökat boytan med 10 m 2 eller mer sedan föregående fastighetstaxering. Beräkning av värdeår (husets ålder) o Husets värdeår är normalt lika med husets nybyggnadsår. Observera att det tidigaste värdeår som anges här är 1929. Detta gäller även om huset är byggt före 1929. Har ditt hus byggts om eller till på sådant sätt som anges under punkt u ska värdeåret jämkas. Jämkningen av värdeåret ska dock endast ske om ökningen av boytan, sedan huset byggdes, sammanlagt uppgår till minst 10 m 2. Beräkningen av värdeår sker automatiskt med hjälp av lämnade uppgifter. Beräkningen behöver således inte deklaranten göra, men behövs om du själv vill beräkna ditt preliminära basvärde. Storlek p Här redovisar du byggnadens boyta. Mätreglerna finns på sidorna 18 19. [ Här redovisar du byggnadens biyta. Mätregler se sidorna 18 19. OBS! Du ska endast redovisa ytan i sådana biutrymmen som kan nås inifrån huset. Beräkning av värdeyta (storlek) ] Värdeytan används för beräkning av husets byggnadsvärde. Värdeytan är summan av boytan och 20 % av biytan (dock aldrig mer än 20 m 2 ). Även beräkningen av värdeytan sker automatiskt med hjälp av lämnade uppgifter. Beräkningen behöver således inte deklaranten göra. Men det är nödvändigt att beräkna värdeytan om du antingen vill kontrollera den förtryckta uppgiften eller om den saknas eller är felaktig och du vill beräkna basvärdet. Exempel: Ett enplanshus med hel källare har mätts upp till 125 m 2 boyta och 121 m 2 biyta. Detta ger en boyta på 125 m 2 och en biyta på 121 0,2 = 24,2 m 2. Huset har således en värdeyta av 125 + 20 =145 m 2. 14

BILAGA LS, ANDRA OCH TREDJE SIDAN Byggnad på tomt nr Antal lika byggnader e Byggn. är under uppförande Nej r w Nedlagd kostnad (1 000-tal kr) Specifikation Typ av bebyggelse t Kedjehus m.m. Värderingsenhetsnr Friliggande Radhus Ålder Nybyggnadsår Tillbyggnadsår Tillbyggnadsyta, m 2 Värdeår y u i o Rätta eller komplettera förtryckt uppgift! S Storlek Standard Boyta, m 2 p [ Biyta, m 2 Värdeyta, m 2 Summa Flera byggnader finns Kompletterande upplysningar ] A Värde för byggnaden (1 000-tal kr) Värdet justerat vid föregående taxering A Här förtrycks den totala standardpoängen för byggnaden. På sidorna 3 och 4 redovisas de enskilda standardfrågorna. Du behöver inte föra över summan av standardpoängen från sidan 4 hit. Summeringen sker automatiskt med ledning av de uppgifter som lämnas om standarden på sidorna 3 och 4. S Blanketten är avsedd för två byggnader. Ytterligare byggnader redovisas på följedeklaration. Markera med kryss att Flera byggnader finns. Standard Genom standardfrågorna beskrivs byggnadens material och utrustning. Frågorna gäller både permanenthus och fritidshus och är indelade i fem huvudområden: exteriör, sanitet, kök, energihushållning och övrig interiör. Jämkning I vissa fall kan du få jämkning av poängsumman. Du bör redovisa de speciella omständigheter som gäller just ditt hus under Kompletterande upplysningar på sidan 2. Avsevärd skillnad mellan standarden på köken i huset. Köket utrustat med mycket mer exklusiv utrustning än vad standardfrågorna beskriver. Halva huset är vinterbonat. Öppen spis eller kakelugn finns i huset som i övrigt saknar uppvärmningssystem. Särskilt påkostade tak- och golvbeklädnader. Extrem planlösning. Extra stor takhöjd. OBS! Om ett kryss återfinns i rutan under något delområde visar det att delområdet jämkades vid föregående taxering. Hus med två tio lägenheter När deklarationen avser ett hus med två tio bostadslägenheter redovisas standarden för den lägenhet som har den högsta standarden. Om standarden skiljer sig väsentligt bör du dessutom ange detta under Kompletterande upplysningar på sidan 2. Jämkning, dvs. höjning eller sänkning av poängsumman för ett huvudområde, kan komma i fråga exempelvis om: sådan utrustning som nämns i frågorna finns i ditt hus men är av mycket hög/låg standard. andra utrustningsdetaljer än de som är uppräknade i frågorna finns och är av mycket hög/låg standard och påverkar fastighetens värde. Här följer några exempel på tänkbara skäl till jämkning. Fasadtegel av andra sortering. Husstommarna ombyggda till 50 % efter 1975. Basturum finns men bastuaggregat saknas. 15

BILAGA LS, TREDJE OCH FJÄRDE SIDAN Exteriör Stomme 1 Här avses endast bärande väggar ovan mark, inte grunden. Fasadbeklädnad 2 Observera att den del av ytan som består av fönster och dörrar inte räknas med i fasadytan. Fasadbeklädnad av mexitegel jämställs med tegel. Timrade hus ingår i samma grupp som hus med träfasad. Garage 4 Med garage i gemensamhetsanläggning avses garage som tillhör fastigheten i form av andel i gemensamhetsanläggning. Däremot räknas garage som hyrs av en ekonomisk förening inte hit. Vidbyggda garage i källarplan ingår i svarsalternativet finns i källare. Förekommer flera typer av garage på fastigheten, ska det alternativ deklareras som ger den högsta poängen. Ingen skillnad görs mellan varm- och kallgarage. Carport 5 Med carport avses biluppställningsplats under tak där minst en vägg saknas. Sanitet Vatten 8 Med sommarvatten avses indraget vatten som är tillgängligt endast under den frostfria delen av året. Bad, dusch och WC 9 Observera att bad- och duschutrymme kan förekomma såväl i bostadsplan som i källarvåning. 10 Med WC avses endast vattenspolad toalett. 11 I gruppen stenmaterial ingår t.ex. marmor. Bastu 12 Om bastu endast finns i gemensamhetsanläggning kryssar du Nej. Tvättutrustning 13 Om tvättmaskinen är placerad i t.ex. pannrum eller liknande utrymme, som inte är inrättat för tvätt, kryssar du Nej. Underhålls- och ombyggnadsstandard 14 Har du bytt mer än hälften av stammarna efter 1965 ska du ange under vilken period detta har skett, 1966 1989 eller efter 1989. Har du bytt stammar under bägge perioderna måste minst hälften av stammarna vara bytta efter 1989 för att redovisas under den perioden. I annat fall kryssar du i rutan 1966 1989. Är huset byggt efter 1965 kryssar du i rutan inte utbytt efter 1965. 15 För att sanitetsutrustningen ska anses vara i allt väsentligt utbytt ska minst tre av följande sanitetsvaror ha bytts ut: badkar, bidé, duschkabin, handfat och toalettstol. Underhålls- och ombyggnadsstandard 6 7 Har du bytt mer än hälften av fasadbeklädnaden eller takbeläggningen efter 1975 ska du ange under vilken period detta skett, 1976 1989 eller efter 1989. Om du bytt under bägge perioderna, ska mer än hälften av fasaden eller taket vara utbytt efter 1989 för att redovisas under den perioden. I annat fall kryssar du i rutan 1976 1989. Om huset är byggt efter 1975 kryssar du i rutan inte utbytt efter 1975. Om du inte är säker på när fasadbeklädnaden eller takbeläggningen byttes ut, skriv då det under Kompletterande upplysningar. Har utbytet i allt väsentligt skett efter 1980 ska du redovisa under vilken period detta är gjort, 1981 1989 eller efter 1989. Har du bytt under bägge perioderna måste bytet i allt väsentligt ha skett efter 1989 för att redovisas under den perioden. I annat fall redovisar du utbytet under perioden 1981 1989. Är huset byggt efter 1980 kryssar du i rutan inte utbytt efter 1980. Om du inte är säker på när badrumsinredningen och sanitetsvarorna byttes ut, skriv då det under Kompletterande upplysningar. Kök Kökstyp 16 Vid mätning av bänklängd räknas diskbänk och arbetsbänkar med, men inte spis. Utrustning Observera att samtliga delfrågor ska besvaras. 16

BILAGA LS, FJÄRDE SIDAN 17 Frysskåpet eller frysskåpen ska ha en total nyttovolym av minst 150 l. Den som har frysbox kryssar inte. OBS! Du ska svara endast om frysen finns i köket. En inbyggd ugn anses vara i arbetshöjd när underkanten på ugnen ligger i nivå med eller över omgivande arbetsbänkar. Diskmaskin är inbyggd om den täcks av bänk, skåp, skiva, vägg etc. på såväl översida som övriga sidor (utom fronten). Isolering 20 Permanenthus anses alltid vara vinterbonade. En byggnad anses också vinterbonad, om man kan vistas där året runt med för byggnadens ålder normal uppvärmning. Fönster 21 Med fönster med isolerglas avses fönster där utrymmet mellan två eller flera rutor är hermetiskt tillslutet. I gruppen fönster med enkelglas ingår även s.k. sommarfönster (dvs. tvåglasfönster som inte är kopplade och där innerbågen är löstagbar). Uppvärmning 22 Med annat konventionellt uppvärmningssystem avses följande: direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, fjärrvärme, kombipanna och övriga typer av värmepannor. Om husets uppvärmningssystem består enbart av vedspis, kakelugn, fristående elradiatorer eller liknade kryssar du i rutan saknas. Underhålls- och ombyggnadsstandard 18 Har du bytt köksinredningen efter 1985 ska du ange under vilken period detta är gjort, 1986 1989 eller efter 1989. Har du bytt under bägge perioderna ska hela utbytet redovisas under perioden 1986 1989. Är huset byggt efter 1985 kryssar du i rutan inte utbytt efter 1985. Om du inte känner till när köksinredningen byttes ut, skriv då det under Kompletterande upplysningar. Energihushållning El 19 För att du ska kryssa ska elinstallationen vara eneller trefas ansluten till det lokala elnätet. Har du egen generatoralstrad el besvaras frågan med Nej. Underhålls- och ombyggnadsstandard 23 Har du bytt elsystemet efter 1965 ska du ange under vilken period detta skett, 1966 1989 eller efter 1989. Har du bytt under bägge perioderna ska hela bytet redovisas i rutan för 1966 1989. Är huset byggt efter 1965 sätter du kryss i rutan för inte utbytt efter 1965. Om du inte är säker på när elsystemet byttes ut, skriv då det under Kompletterande upplysningar. Övrig interiör Öppen spis 24 Om något av uppräknade alternativ finns, men det råder eldningsförbud, besvaras frågan Nej. Gillestuga 25 Med gillestuga jämställs inredda allrum, gästrum etc. Observera att frågan endast avser utrymme i källare. 17

Hur man mäter sitt hus Mätreglerna vid fastighetstaxering följer svensk standard (SS 021052) och är samma regler som används i de flesta sammanhang, t.ex. vid bygglov. Huvudregel Först mäter man byggnadens invändiga mått i varje våningsplan (källare, plan 1 osv.). Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan i boyta och biyta, i svensk standard betecknad boarea och biarea. Specialregler Våningsplan med snedtak där takhöjden är minst 1,9 m. Om hela våningsplanet har en takhöjd på minst 1,9 m ska hela ytan mätas. Våningsplan med snedtak och takhöjd delvis under 1,9 m. För att ett våningsplan med snedtak överhuvudtaget ska mätas måste våningen ha en takhöjd på minst 1,9 m på ett utrymme av minst 0,6 m bredd. Man bortser från eventuella mellanväggar. (Bild 2.) Man mäter hela den golvyta där takhöjden är minst 1,9 m. Där det finns ytterligare golvyta utanför denna linje fortsätter man mäta. Man mäter dock inte mer än ytterligare 0,6 m ut i vardera riktningen. (Bild 3.) Bild 2 Bild 1 Bild 3 Alla typer av våningsplan, utom våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor. Allt som ligger innanför ytterväggarna även innerväggar ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc. (Bild 1.) Undantag. Följande typer av utrymmen ska inte räknas med i totalytan: Utrymmen med en takhöjd som är lägre än 1,9 m (se även Specialregler ) Utrymmen som inte kan nås via antingen en dörröppning, trappa, permanent stege eller lucka med fällbar stege. Trappa. Trapputrymmen mäts i varje plan på samma sätt som om där finns golv. Man räknar alltså inte bort trapputrymme i något plan. Tjocka innerväggar, skorstenskanaler, pelare etc. Om huset har innerväggar, skorstenskanaler, pelare etc. som är tjockare än 30 cm räknar man vid mätningen 15 cm in från varje sida. (Bild 4.) Exempel: Om man har en innervägg som är 42 cm tjock räknar man med 15 cm från varje sida av väggen. De återstående 12 cm (42 minus 30) räknas inte in i ytan. Bild 4 Obs! Du ska inte mäta följande utrymmen: förråd, garage, pannrum och soprum om de endast nås utifrån gemensamt trapphus i hus med två tio lägenheter. 18

Hur man delar upp ytan på boyta och biyta Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför ska man dela upp ytorna i boyta och biyta. Reglerna för uppdelningen är olika för våningsplan ovan mark, sluttningsvåning och källarvåning. (Bild 5.) Våningsplan ovan mark. (Omgivande marknivån ligger under golvnivån Bild 5 eller i samma nivå som golvet.) All yta räknas som boyta, med undantag för följande, som räknas som biyta: garage som kan nås inifrån pannrum som kan nås inifrån soprum som kan nås inifrån utrymme med begränsad användning, se stycket ovan till höger. Sluttningsvåning. (Den omgivande marknivån ligger delvis under golvets nivå). Ytan i en sluttningsvåning fördelas mellan boyta och biyta på följande sätt: Boyta är den yta som ligger inom 6 meter från den del av fristående yttervägg där den omgivande marken är i nivå med eller under golvnivån. (Med fristående yttervägg menas en vägg som inte gränsar mot annan byggnad.) (Bild 6.) Övriga delar av våningsplanet är biyta. Som biyta räknas dessutom alltid: garage som kan nås inifrån pannrum som kan nås inifrån soprum som kan nås inifrån utrymme med begränsad användning, se stycket ovan till höger. Här kan du fylla i dina mätresultat. I deklarationsblanketten ska du ange den totala boytan och biytan. Källarvåning. (Den omgivande marknivån ligger över golvnivån.) Hela ytan i en källarvåning räknas som biyta. Utr ymme med begränsad användning oavsett typ av våningsplan. Till biyta räknas även ett utrymme som är inrättat så att möjligheten att använda det under vissa delar av året är begränsad (t.ex. inbyggd veranda/altan eller oinredd vind). Låg takhöjd. Om en del av den totala uppmätta ytan har en takhöjd som är lägre 2,1 m bör man ange detta på blanketten under Kompletterande upplysningar på sidan 2. Bild 6 Byggnadsyta på marken m 2 Våningsplan ovan mark Plan 1 Plan 2 Plan 3 Sluttningsvåning Källarvåning Boyta + Boyta Boyta Boyta + + = m 2 m 2 m 2 m 2 Total boyta m 2 Biyta Biyta Biyta Biyta Biyta Total biyta + + + + = m 2 m 2 m 2 m 2 m 2 Biyta i våningsplan ovan mark förekommer endast i undantagsfall (se ovan). m 2 19

Justering för säregna förhållanden Riktvärdet avser en normal fastighet inom värdeområdet. Detta värde kan justeras på grund av att säregna förhållanden råder för fastigheten. Justering görs utifrån yrkanden i deklarationen eller upplysningar som lämnats eller som skattemyndigheten inhämtat. Justering kan medföra såväl en höjning som en sänkning av basvärdet. Observera! Justering för säregna förhållanden medges endast om de säregna förhållandena påverkar taxeringsenhetens basvärde med minst 3 %, dock minst 25 000 kr. Ekonomibyggnader Exempel på justeringsanledningar är rivningsförelägganden och inskränkningar i djurhållningen på grund av djurskyddslagstiftningen. Även byggnader som inte kommer att användas för jordbruksdriften inom överskådlig framtid kan föranleda justering. Åker-, betes- och skogsmark Exempel på justeringsanledningar för dessa ägoslag kan bl.a. vara omfattande skogsskador, avverkningsförbud, skogsmark för vilken ädellövskogslagen gäller (ange arealer), naturreservat, fjällnära skog, begränsningar i rätten att sprida gödsel eller andra restriktioner. Småhus på lantbruksenheten Marken Ej omedelbart bebyggbar värderingsenhet. svåra grundläggningsförhållanden (endast obebyggd mark). Buller, t.ex. när fastigheten ligger vid mycket starkt trafikerad gata, väg, järnväg eller flygplats. Extremt svårutnyttjad värderingsenhet, t.ex. förekomst av fornlämningar och sankmark. Ingen tillgång till väg eller gata där riktvärdeangivelsen förutsätter körbar bilväg till tomtgränsen. Mer eller mindre attraktiv strand. Sjöutsikt, antingen att sådan finns eller att den saknas när sådan förutsätts i riktvärdeangivelsen. Exklusiv swimmingpool utomhus (ange nybyggnadskostnaden). Omedelbar närhet till stomnätet för eldistribution (dvs. större kraftledning). Bostadsbyggnaden Radon. Om du har radon i ditt hus och radongashalten överstiger 200 Bq/m 3 kan basvärdet justeras nedåt. Justeringens storlek beror sedan på hur mycket radongashalten överstiger 200 Bq/m 3. Ett mätintyg för huset måste bifogas deklarationen för att justering ska kunna ske. Mätningen ska ha gjorts enligt Strålskyddsinstitutets normer. Reglerna för radonmätningar är nya från och med 1994. Mätningar enligt äldre metoder godtas om intyget inte är äldre än 5 år. I vissa kommuner har omfattande mätningar utförts. Kontakta din kommun om du är osäker på om eller när radongashalten mättes i ditt hus. I vissa fall kan hänsyn redan ha tagits till radonförekomst inom värdeområdet. Det framgår i sådant fall av text vid riktvärdeangivelsen på sidan 1 i deklarationsblanketten, bilaga LS. Har du vidtagit åtgärder för att minska radongashalten? Justering nedåt av basvärdet kan även ske i de fall åtgärder har vidtagits för att minska radongashalten och kontinuerliga åtgärder krävs för att radongashalten ska understiga 200 Bq/m 3. Byggnadsskador, t.ex. mer omfattande fukt- och mögelskador. För att du ska få en justering krävs normalt att skadorna är orsakade av byggfel. Normala förekomster av denna typ av skador beaktas i tabellen åldersinverkan. Justeringens storlek är relaterad till kostnaden för att åtgärda skadan. Om skadorna är omfattande bör du därför beskriva vilka åtgärder som behöver vidtas och kostnaderna för dessa samt en bedömning av när skadorna behöver åtgärdas. Kulturhistoriska byggnader m.m. Om ditt hus är ett byggnadsminne eller om din byggnad är kulturhistoriskt värdefull och det därför meddelats skyddsbestämmelser eller rivningsförbud ska du ange det under Kompletterande upplysningar. Justering av värdet blir aktuellt, vid t.ex. mycket eftersatt underhåll eller onormala drift- och underhållskostnader i framtiden. eftersatt underhåll med hänsyn till husets ålder. Buller, jämför under mark. Låg takhöjd. Om en del av den uppmätta boytan (se mätreglerna sidan 19) har en takhöjd som är lägre än 2,1 m kan man yrka justering för säregna förhållanden. Obs! Detta gäller inte boyta under snedtak som mäts enligt specialregler (se sidan 18). Myndighetsingripande såsom vägrat rivningslov och beslutat rivningsförbud. Värde av lokal som finns i småhus. Komplementhus (t.ex. förråd, båthus eller växthus) som påtagligt inverkar på marknadsvärdet. Övrigt Omständigheter som du inte redovisat någon annanstans i blanketten och som du tycker påverkar värdet av din fastighet kan redovisas under Kompletterande upplysningar. OBS! Nytt minsta belopp fr.o.m. fastighetstaxeringen 2003. 20