Utbildningsinspektion i Grums kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Skolrapporter Jättestenskolan Liljenässkolan, Segmons skola, Skruvstad skola samt Slottsbrons skola Södra skolan Åsfjärdens utbildningscenter

Beslut Grums kommun 664 80 Grums 2008-09-30 1 (5) Dnr 53-2007:3725 Genomförd utbildningsinspektion i Grums kommun Skolverket har genomfört inspektion i Grums kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 12 februari 2008 till och med den 22 februari 2008. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 30 december 2008 ska Grums kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut 2008-09-30 2 (5) Dnr 53-2007:3725 Skolverket bedömer att skolorna i Grums kommun i huvudsak har förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god. Kommunen lägger bl.a. en god grund för elevernas lärande i förskolan. Skolverket bedömer dock att skolornas måluppfyllelse kan öka genom att analyser och utvärderingar av skolornas kunskapsresultat i högre grad får ligga till grund för det fortsatta sarbetet och genom att eleverna görs medvetna om målen för utbildningen så att de därigenom kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt lärande. Skolverket vill betona vikten av att kommunen och de olika skolorna har information om elevernas kunskapsresultat på individ-, skol- och kommunnivå. Denna information är grunden för analys av orsaker till elevernas resultat och en nödvändig information för att kunna utveckla och anpassa undervisningen, tillföra stödinsatser och göra andra förändringar så att eleverna kan nå kunskapsmålen. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 de tre senaste åren, när det gäller genomsnittligt meritvärde, fullständiga slutbetyg och andelen behöriga elever till gymnasieskolan, är i stort i nivå med riket. Inspektörerna vill dock uppmärksamma kommunen på att Jättestenskolan i ämnet matematik redovisar liknande eller bättre resultat i form av betyg i årskurs 9 än i ämnena engelska och svenska trots att resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 under samma år visar att betydligt färre elever nådde minst provbetyget Godkänt i matematik än i engelska och svenska. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, där jämförelser görs mellan de erhållna resultaten uttryckta i betyg och modellberäknade resultat med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och kön, når grundskoleeleverna i Grums kommun åren 2006 och 2007 ett utbildningsresultat som är något bättre än det modellberäknade. Eleverna i Grums gymnasieskola når betygspoäng som är betydligt lägre än genomsnittet i riket och andelen elever med högskolebehörighet är lägre än rikets genomsnitt. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år är anmärkningsvärt lågt. I de verksamheter som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för arbetar personalen för att skapa trygga förhållanden och det råder i de flesta skolor ett lugnt och trivsamt klimat med god gemenskap såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Inspektionen visar dock att eleverna vid kommunens enda skola för årskurserna 6 9, Jättestenskolan, upplever att det ofta förekommer kränkningar och att vuxna inte alltid uppmärksammar och motverkar detta. Skolverket vill betona att detta inte är acceptabelt. Vid inspektionen av Jättestenskolan framkommer också att skolan inte bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och att personalen vid skolan inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot skolans ordningsregler. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör och att skolan utgör en trygg miljö. Skolverket bedömer att kommunen som ett led i detta

Beslut 2008-09-30 3 (5) Dnr 53-2007:3725 arbete snarast måste tillse att likabehandlingsplaner upprättas i enlighet med författningarnas krav och att dessa upprättas, följs upp och ses över under medverkan av barn och elever. Grums kommun har en väl fungerande modell för styrning och ledning av barnoch utbildningsnämndens verksamhet. Politikerna på olika nivåer är i huvudsak insatta i verksamheten och medvetna om styrkor och svagheter i nämndens ansvarsområde. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning. Förvaltningschefen har insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Förskoleverksamheten och grundskolorna i Grums kommun har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och en god beredskap för att fånga upp dessa. Vid Åsfjärdens gymnasieskola har dock inte alla elever i behov av särskilt stöd tillgång till detta och åtgärdsprogram utarbetas inte för dessa elever. Vid Jättestenskolan utarbetas inte åtgärdsprogram för alla elever som har behov av särskilt stöd och inom SSN-området (Segmon, Slottsbron och Norra Grums) bör åtgärdsprogrammen utvecklas. Vidare måste kommunen medverka till att barn inom förskoleverksamheten med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Kommunen bör också undersöka önskemål om modersmålsundervisning i kommunens skolverksamhet som helhet och inte enbart på den enskilda skolan och vid behov se till att sådan undervisning anordnas. Inspektörerna vill påpeka att kommunen måste erbjuda plats i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål och att detta måste uppfyllas alla tider under året. I kommunen finns skolor som inte erbjuder eller anordnar undervisning i enstaka ämnen i årskurs 5, exempelvis teknik och hem- och konsumentkunskap, vilket måste åtgärdas. I Grums kommun finns skolor som belastar elever eller vårdnadshavare med kostnader för att genomföra olika aktiviteter som en del av utbildningen. Det kan exempelvis gälla insamlingar till klasskassor för att finansiera skolresor och skid- och kulturresor som sker på skoltid. Kommunen måste därför se över de avgifter som förekommer och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Enligt läroplanen är vuxenutbildningens mål bland annat att överbrygga utbildningsklyftorna och verka för ökad jämlikhet och social rättvisa. Dessutom ska vuxenutbildningen utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället. Då innevånarna i Grums kommun har en relativt låg utbildningsnivå är det särskilt viktigt att kommunen aktivt verkar för att nå dem som är berättigade till vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att rekryteringen av studerande till grundläggande vuxenutbildning och till grundläggande särvux inte sker enligt kraven i skollagen.

Beslut 2008-09-30 4 (5) Dnr 53-2007:3725 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning eller utvärdering av kunskapsresultaten inom de olika skolformerna (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 2 kap. 2 särskoleförordningen, 1 kap. 6 gymnasieförordningen, 2 kap. 8 förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 särvuxförordningen samt 5 förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Alla grundskolor bedriver inte ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte sett till att alla verksamheter har likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen uppfyller inte förordningens krav om barns och elevers medverkan vid upprättandet av eller uppföljning av verksamheternas likabehandlingsplaner (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kommunens sredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Rekrytering av studerande till grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux sker inte på ett aktivt sätt (11 kap. 8-9 och 12 kap. 2a-2b skollagen). - Studerande inom särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (1 kap. 5 och 2 kap. 9 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör utveckla sina rutiner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. - Kommunen måste klarlägga och informera om vem som är rektor för särskolans elever vid Södra skolan. - Kommunens sarbete bör utvecklas. - Kommunen bör undersöka önskemål om modersmålsundervisning i hela kommunen och vid behov se till att sådan undervisning anordnas.

Beslut 2008-09-30 5 (5) Dnr 53-2007:3725 På Skolverkets vägnar Hans Larson Enhetschef Egon Andersson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetsjuristen Elisabeth Fogelberg samt undervisningsråden Marie Karlsson och Kjell Ahlgren. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 1 (3) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan (avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan, Lpfö 98). - Kommunen upprättar inte sredovisningar som uppfyller förordningens krav (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnomsorgen - Kvalitetsredovisningar upprättas inte i enlighet med förordningens krav (1-4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Obligatoriska särskolan - Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 2 särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Särskolan måste upprätta en sredovisning för skolan som motsvarar förordningens krav (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Liljenässkolan, Segmons skola, Skruvstads skola och Slottsbrons skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94). - Eleverna vid samtliga skolor ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap och eleverna vid skolorna i Liljenäs, Segmon och Skruvstad ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i ämnet teknik före utgången av årskurs 5 (4 kap. 3a skollagen och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen och förordningen om kursplaner för grundskolan). - Elevens val erbjuds inte i Liljenäs, Segmons och Slottsbrons skolor (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri för alla elever (4 kap. 4 skollagen).

Bilaga 2 (3) - Skolornas sredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3-4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Södra skolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap.1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (4 kap. 3a skollagen och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen och förordningen om kursplaner för grundskolan). - Skolan anordnar inte elevens val (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte svenska som andraspråk (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte enligt förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat en egen skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Jättestenskolan - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - De lokala bearbetningarna av de nationella betygskriterierna i bland annat ämnet idrott och hälsa innehåller kriterier som inte överensstämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygskriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).

Bilaga 3 (3) - Skolan har inte upprättat en egen skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Åsfjärdens utbildningscenter - Gymnasieskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Vårdnadshavare till omyndig elev erbjuds inte att delta i utvecklingssamtal en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Alla elever i gymnasieskolan i behov av särskilt stöd får inte detta (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolans poängplaner överensstämmer inte med bestämmelserna (5 kap. 4c skollagen och bilaga 2 skollagen, 5 kap. 17-18 gymnasieförordningen samt SKOLFS 2000:1). - Gymnasieskolan har inte upprättat en egen skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (1 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Åsfjärdens utbildningscenter Vuxenutbildningen - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (2 kap. 8 förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 särvuxförordningen, 5 förordningen om svenskundervisning för invandrare samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Betyg sätts inte efter avslutad kurs i särvux (4 kap. 1 särvuxförordningen). - Vuxenutbildningen har inte upprättat en egen skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (1 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

Utbildningsinspektion i Grums kommun Dnr 53-2007:3725 Utbildningsinspektion i Grums kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...5 Bedömning av styrning och sarbete...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Grums kommun. Skolverket sände den 13 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 12 februari till och med den 22 februari 2008. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Grums kommun genomfördes intervjuer med representanter för kommunstyrelsen, politiker i barn- och utbild- 1

ningsnämnden samt tjänstemän inom förvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 327 Skolbarnsomsorg 220 Förskoleklass 76 Grundskola 929 Obligatorisk särskola 13 Gymnasieskola 180 Gymnasiesärskola 0 Kommunal vuxenutbildning 58 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 10 Svenskundervisning för invandrare 21 Källa: Kommunen Grums kommun ligger vid Vänerns nordvästra strand, 25 kilometer söder om Karlstad. Kommunens näringsliv har anor från 1300-talet och järnbruket i Borgvik och glasbruket i Liljedal gjorde tidigt Grums känt. I dag är Gruvöns Bruk, som ägs av Billerud AB, kommunens största arbetsgivare och den industri som sätter sin prägel på kommunen. Grums kommun har dessutom gjort sig känd som en kommun med en djupt förankrad och framgångsrik historia inom sporterna ishockey och bandy. I Grums bor c:a 9 300 personer men befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit vikande. Andelen utrikes födda är betydligt lägre än snittet i riket. Enligt Statistiska centralbyråns statistik från den 31 december 2006 hade enbart 17 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Jämförbara siffror för länet och riket var 28 respektive 34 procent. Kommunens arbetsmarknadsstatistik visar enligt Statistiska centralbyrån att andelen öppet arbetslösa i mars 2007 i åldersgruppen 20-64 år låg på samma nivå som länet och riket. Däremot var andelen ungdomar 20-24 år som var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram, 18 procent mot länets 13 och rikets 10 procent. Barn- och utbildningsnämnden är styrelse för kommunens utbildningsväsende och utbildningsförvaltningen är styrelsens verkställande organ. På förvaltningen ansvarar förvaltningschefen för verksamhetens ledning med stöd av en biträdande förvaltningschef och en utvecklingsledare. Tillsammans bildar de utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Verksamheten organiseras i fyra områden. Södra området, SSN området, Jättestensområdet och Åsfjärdens utbildnings- 2

center. SSN är en förkortning av Segmon, Slottsbron och Norra Grums. Området består av skolorna i Slottsbron, Segmon, Skruvstad och Liljenäs. Södra området och SSN-området bedriver verksamhet inom förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola årskurserna 1 5 samt inom Södra området obligatorisk särskola årskurserna 1 5. Jättestensområdet ansvarar för kommunens utbildning inom grundskolans senare år samt obligatorisk särskola inom årskurserna 6 9 (10). Grums kommun erbjuder genom Åsfjärdens utbildningscenter gymnasial utbildning för ungdomar inom tre program samt gymnasial vuxenutbildning på distans i ämnet matematik. I vuxenutbildningens verksamhet ingår även vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux och svenskundervisning för invandrare, sfi. Gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen kompletteras genom utbildning som genomförs i närliggande kommuner, framför allt i Karlstads kommun. Inom kommunen finns också den fristående grundskolan Sparnäs skola som redovisas i en särskild rapport samt enskilt bedriven förskoleverksamhet som kommunen har tillsynsansvar för och därmed inte omfattas av Skolverkets inspektion. Strax före inspektionen beslutade Grums kommun att lägga ner skolorna i Liljenäs och Segmon från och med läsåret 2008/09. Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att skolorna i Grums kommun i huvudsak har förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god. Kommunen lägger bl.a. en god grund för elevernas lärande i förskolan. Skolverket bedömer dock att skolornas måluppfyllelse kan öka genom att analyser och utvärderingar av skolornas kunskapsresultat i högre grad får ligga till grund för det fortsatta sarbetet och genom att eleverna görs medvetna om målen för utbildningen så att de därigenom kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt lärande. Skolverket vill betona vikten av att kommunen och de olika skolorna har information om elevernas kunskapsresultat på individ-, skol- och kommunnivå. Denna information är grunden för analys av orsaker till elevernas resultat och en nödvändig information för att kunna utveckla och anpassa undervisningen, tillföra stödinsatser och göra andra förändringar så att eleverna kan nå kunskapsmålen. Elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 de tre senaste åren, när det gäller genomsnittligt meritvärde, fullständiga slutbetyg och andelen behöriga elever till gymnasieskolan, är i stort i nivå med riket. Inspektörerna vill dock uppmärksamma kommunen på att Jättestenskolan i ämnet matematik redovisar liknande eller bättre resultat i form av betyg i årskurs 9 än i ämnena engelska och svenska trots att resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 9 under samma år visar att betydligt färre elever nådde minst provbetyget Godkänt i matematik än i engelska och svenska. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, där jämförelser görs mellan de erhållna resultaten uttryckta i betyg och modellberäknade resultat med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och kön, når grundskoleeleverna i Grums kommun åren 2006 och 2007 ett utbildningsresultat som är något bättre än det modellberäknade. 3

Eleverna i Grums gymnasieskola når betygspoäng som är betydligt lägre än genomsnittet i riket och andelen elever med högskolebehörighet är lägre än rikets genomsnitt. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år är anmärkningsvärt lågt. I de verksamheter som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för arbetar personalen för att skapa trygga förhållanden och det råder i de flesta skolor ett lugnt och trivsamt klimat med god gemenskap såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Inspektionen visar dock att eleverna vid kommunens enda skola för årskurserna 6 9, Jättestenskolan, upplever att det ofta förekommer kränkningar och att vuxna inte alltid uppmärksammar och motverkar detta. Skolverket vill betona att detta inte är acceptabelt. Vid inspektionen av Jättestenskolan framkommer också att skolan inte bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och att personalen vid skolan inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot skolans ordningsregler. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör och att skolan utgör en trygg miljö. Skolverket bedömer att kommunen som ett led i detta arbete snarast måste tillse att likabehandlingsplaner upprättas i enlighet med författningarnas krav och att dessa upprättas, följs upp och ses över under medverkan av barn och elever. Grums kommun har en väl fungerande modell för styrning och ledning av barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Politikerna på olika nivåer är i huvudsak insatta i verksamheten och medvetna om styrkor och svagheter i nämndens ansvarsområde. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning. Förvaltningschefen har insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Förskoleverksamheten och grundskolorna i Grums kommun har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och en god beredskap för att fånga upp dessa. Vid Åsfjärdens gymnasieskola har dock inte alla elever i behov av särskilt stöd tillgång till detta och åtgärdsprogram utarbetas inte för dessa elever. Vid Jättestenskolan utarbetas inte åtgärdsprogram för alla elever som har behov av särskilt stöd och inom SSN-området (Segmon, Slottsbron och Norra Grums) bör åtgärdsprogrammen utvecklas. Vidare måste kommunen medverka till att barn inom förskoleverksamheten med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Kommunen bör också undersöka önskemål om modersmålsundervisning i kommunens skolverksamhet som helhet och inte enbart på den enskilda skolan och vid behov se till att sådan undervisning anordnas. Inspektörerna vill påpeka att kommunen måste erbjuda plats i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål och att detta måste uppfyllas alla tider under året. I kommunen finns skolor som inte erbjuder eller anordnar undervisning i enstaka ämnen i årskurs 5, exempelvis teknik och hem- och konsumentkunskap, vilket måste åtgärdas. I Grums kommun finns skolor som belastar elever eller vårdnadshavare med kostnader för att genomföra olika aktiviteter som en del av utbildningen. Det kan exempelvis gälla insamlingar till klasskassor för att finansiera skolresor och 4

skid- och kulturresor som sker på skoltid. Kommunen måste därför se över de avgifter som förekommer och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Enligt läroplanen är vuxenutbildningens mål bland annat att överbrygga utbildningsklyftorna och verka för ökad jämlikhet och social rättvisa. Dessutom ska vuxenutbildningen utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället. Då innevånarna i Grums kommun har en relativt låg utbildningsnivå är det särskilt viktigt att kommunen aktivt verkar för att nå dem som är berättigade till vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att rekryteringen av studerande till grundläggande vuxenutbildning och till grundläggande särvux inte sker enligt kraven i skollagen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Förskola, skolbarnsomsorg Förskolor och familjedaghem ska enligt skollagen erbjuda barnen fostran och omvårdnad genom pedagogisk verksamhet. I läroplanen för förskolan, vilken gäller för förskolan och är vägledande för familjedaghemmen, betonas att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Den pedagogiska verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande samt ta tillvara och stärka barnens intresse och lust för att lära. Grums kommun erbjuder en förskoleverksamhet som präglas av omsorg om barnen och god pedagogisk verksamhet. Enligt både föräldrar, personal och ledning är den pedagogiska verksamheten planerad utifrån målen i läroplanen, skolplan och lokala planer. Föräldrar och personal berättar om barn som är nyfikna, frågvisa och glada. 5

Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten planeras så att innehållet ligger i linje med de nationella målen. Verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande samt stärker barnens intresse och lust för att lära. Enligt skollagen har skolbarnsomsorgen till uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. I läroplanen anges också att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje barns mångsidiga utveckling och lärande. Vid intervjuer med rektorer och personal framkommer att skolbarnsomsorgen i Grums kommun erbjuder både omsorg och lärande. Barnen har möjlighet att delta i varierade inslag i verksamheten. Kommunens fritidshemspersonal deltar under barnens hela skoldag och kompetensutveckling kring hur skola och fritidshem kan samverka har genomförts. Fritidshemmen och skolorna samverkar också kring olika projekt. Sammantaget ger detta fritidshemmen goda möjligheter att på ett bra sätt komplettera skolans verksamhet. Enligt inspektörernas bedömning fungerar samverkan med barnens föräldrar bra. Inspektörerna bedömer att personalen inom skolbarnsomsorgen arbetar för att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Grundskola Enligt bland annat skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har huvudmannen och den pedagogiska ledningen ansvaret för att skolans verksamhet utvecklas och svarar mot uppsatta mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas och utvecklas. Inspektionen visar att det finns variationer i skolornas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling både inom skolorna och mellan desamma. Lärarna följer systematiskt upp varje elevs kunskapsutveckling i ämnena engelska, matematik och svenska i de lägre årskurserna genom tester och diagnoser och genom de nationella ämnesproven i årskurs 5. I de senare årskurserna följs elevernas kunskapsutveckling huvudsakligen upp genom de nationella ämnesproven i årskurs 9. Att skolorna systematiskt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat kan också ses mot bakgrund av att varje elev i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP) som ska vara framåtsyftande. För att elever och föräldrar ska kunna delta i upprättandet av planen måste de vara införstådda med målen för utbildningen och vara informerade om den berörda elevens kunskapsutveckling. Det förutsätter att lärare följer upp och systematiserar uppföljningen av elevens kunskapsutveckling i de olika ämnena som grund för utvecklingssamtalet. Om detta sker kan en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten även göras på skolnivå. Detta sker dock inte i Grums kommun. Vid en jämförelse mellan andelen elever som når kravnivån i samtliga delprov vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och svenska visar det sig att eleverna i årskurs 5 indikerar lägre resultat i matematik än i engelska och svenska. Detta gäller särskilt flickorna. Vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 visar tabell 2 att betydligt färre elever når minst provbetyget Godkänt i matematik än i engelska och svenska. Skolverkets statistik Slutbetyg per ämne i årskurs 9 för samma år visar att Jättestenskolan i ämnet matematik redovisar liknande eller bättre resultat än i 6

ämnena engelska och svenska, trots den tydliga skillnaden som de nationella ämnesproven visar på. Detta tydliggörs i tabell 2. Inspektörerna vill med detta visa på vikten av att kommunen utvecklar sitt arbete med att följa upp och utvärdera elevernas måluppfyllelse och utifrån dessa utvärderingar vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen och ssäkra betygsättningen. Tabell 1. Andelen elever i procent per skolområde som har nått kravnivån i samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2006 2008 fördelat på flickor och pojkar. Skola Engelska Matematik Svenska SSN-området 2006 2007 2008 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Flickor 100 92 81 75 83 81 94 92 88 Pojkar 93 79 72 89 93 68 93 86 72 Södra skolan Flickor 97 94 96 90 88 88 93 97 96 Pojkar 100 99 98 90 95 96 97 99 98 Källa. Skolornas rektorer Tabell 2. Andelen elever i procent vid Jättestenskolan som minst har uppnått provbetyget Godkänt vid nationella ämnesprov i årskurs 9 år 2006 2008 jämfört med andelen elever i procent som nått minst betyget Godkänt i slutbetyget år 2006 och 2007. Skola Engelska Matematik Svenska Nationella ämnesprov 2006 2007 2008 2006 2007 2008 2006 2007 2008 93 91 87 76 72 73 96 93 86 Slutbetyg 96 90.. 96 94.. 97 93.... Uppgifter saknas Källa. Skolans rektor Vid en jämförelse med rikets genomsnittliga meritvärde 1 visar det sig att det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 i Grums kommun under perioden 2005 2007 är något lägre än rikets genomsnitt förutom år 2006 då värdet var högre. Såväl andelen elever med fullständiga slutbetyg som elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i nivå med rikets genomsnitt. 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 7

Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2005 2007 för elever i årskurs 9 i Grums kommun i förhållande till riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 189 213 200 206 207 207 Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa. Skolverkets officiella statistik 70 78 75 76 76 76 88 93 89 89 90 90 Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA har eleverna i Grums kommun åren 2006 och 2007 ett utbildningsresultat, mätt i andel elever som har nått kunskapsmålen i samtliga ämnen och i genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9, som är något högre än det modellberäknade värdet. Tabell 4. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för åren 2005 2007 för flickor och pojkar i årskurs 9 i Grums kommun och i riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Genomsnittligt meritvärde, flickor 211 234 202 217 218 219 Genomsnittligt meritvärde, pojkar 171 195 198 196 196 196 Källa. Skolverkets officiella statistik Liksom i riket som helhet har flickorna i Grums kommun högre meritvärden än pojkarna men pojkarnas meritvärden har ökat de senaste åren medan flickornas meritvärden har varierat starkt. Enligt 2007 års värden är skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden i Grums kommun betydligt mindre än i riket. Pojkarnas meritvärden år 2007 är högre än genomsnittet i riket medan flickornas är betydligt lägre. Gymnasieskola och vuxenutbildning Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppsatta mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. 8

Tabell 5. Jämförelse mellan genomsnittlig betygspoäng m.m. för åren 2005 2007 för gymnasieelever vid Åsfjärdens utbildningscenter i förhållande till riket. Genomsnittlig betygspoäng 2 för slutbetygen Andel elever i procent med högskolebehörighet Andel elever i procent med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år Källa: Skolverkets statistik Åsfjärdens utbildningscenter Riket 2005 2006 2007 2005 2006 2007 13,2 12,8 11,9 14,0 14,0 14,0 87 88 80 89 89 90 15 41 32 76 76 76 Eleverna i Grums gymnasieskola når betygspoäng som är betydligt lägre än genomsnittet i riket och andelen elever med högskolebehörighet är lägre än rikets genomsnitt. Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år är anmärkningsvärt lågt. Vid Åsfjärdens utbildningscenter genomförs endast en kurs i matematik inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Övriga kurser inom gymnasial vuxenutbildning och utbildningen inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds i Karlstads kommun. Svenskundervisning för invandrare, och vuxenutbildning för utvecklingsstörda bedrivs dock i Grums kommun men skolan redovisar inga kunskapsresultat från dessa verksamheter. Kommunen redovisar inga kunskapsresultat för gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Statistik för svenskundervisning för invandrare finns inte heller att tillgå i nationella databaser. Inspektörerna finner, som i grundskolan, att kommunen brister i sin uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat även i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att utveckla den systematiska uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling och skolornas kunskapsresultat på både skol- och kommunnivå då samtliga skolor brister i den systematiska uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Detta gäller även särskolans verksamhet. Se vidare i respektive skolrapport. Utvärdering av lärandet Från och med den 1 januari 2006 ställs ibland annat grundskolan krav på upprättandet av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev, vilket framgår av grundskole- respektive särskoleförordningen. Samtliga elever i Grums kommuns grundskolor har utvecklingssamtal och en individuell utvecklingsplan upprättas. Även eleverna vid Åsfjärdens gymnasieskola har utvecklingssamtal och inom gymnasieskola och vuxenutbildning upprättas individuella studieplaner. Inspektionen visar dock att de individuella ut- 2 Alla betygsatta kurser medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 9

vecklingsplanerna i kommunens grundskolor överlag bör utvecklas vad beträffar innehåll och. Detta gäller särskilt kopplingen till de nationella målen. Inspektörerna vill också framhålla vikten av att de individuella utvecklingsplanerna hålls aktuella för eleverna i det dagliga skolarbetet. Se vidare i respektive skolrapport. Från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i 7 kap. 2 grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen kommer att revideras med anledning av ändringen och beräknas vara färdiga under hösten 2008. Individanpassning och särskilt stöd I skollagen anges att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling i förskoleverksamheten ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I läroplanen framhålls att de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. I Grums kommun präglas förskoleverksamheten av ett inkluderande syn- och arbetssätt. Inom verksamheten finns en specialpedagog som är inriktad mot förskolans verksamhet. Intervjuer med såväl personal och skolledare som föräldrar visar att förskoleverksamheten har en väl fungerande organisation och etablerade rutiner för att identifiera behov samt sätta in och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Enligt skollagen ska skolbarnsomsorgen utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Vidare ska läraren enligt läroplanen för grundskolan utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. I den enkät som Grums kommun använder för att låta föräldrar värdera verksamheterna får skolbarnsomsorgen goda värden. Inspektörerna bedömer att samarbetet med skolorna i allmänhet är gott och åtgärdsprogram som upprättas för elever i behov av särskilt stöd oftast omfattar även fritidsverksamheten liksom att elevassistenter följer barnet även under fritidsverksamheten. Undervisningen ska enligt läroplanen anpassas efter varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I Grums kommun individualiserar pedagogerna undervisningen men det varierar inom och mellan skolorna i vilken utsträckning de lyckas utgå ifrån varje elevs behov och ge eleverna utmaningar i sitt lärande. I skollagen föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Vidare framgår det i grundskole- och gymnasieförordningarna att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgär- 10

der, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Inspektionen visar att grundskolorna överlag har goda rutiner för att identifiera och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolorna upprättar åtgärdsprogram och vid intervjuerna framkommer att eleverna får det stöd som lärarna anser att de är i behov av. Inom SSN-områdets skolor bedömer inspektörerna att skolorna bör utveckla innehållet i åtgärdsprogrammen och vid Jättestenskolan bedömer inspektörerna att åtgärdsprogram inte utarbetas för alla elever som har behov av särskilda stödåtgärder. Se vidare i respektive skolrapport. Vid gymnasieskolan, den gymnasiala vuxenutbildningen och sfi bedömer inspektörerna att studieplaneringen är flexibel och individanpassad. Utbildningen vid särvux bedöms tidsmässigt knapp och individens utbildningsbehov bedöms inte styrande för planeringen av undervisningen. Lärare och elevhälsoteam vid Åsfjärdens gymnasieskola uppger i intervjuer att alla elever i behov av särskilda stödåtgärder inte har tillgång till sådant stöd och att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilda stödåtgärder ska ha tillgång till sådant stöd och att åtgärdsprogram ska upprättas för dessa elever, vilket framgår av rapporten för Åsfjärdens utbildningscenter. Bedömning och betygssättning Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektor och lärare för att betygssättningen följer nationella bestämmelser. Kontinuerliga insatser krävs för att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Intervjuer och dokumentstudier visar att det till viss del finns rutiner vid kommunens enda betygsättande grundskola, Jättestenskolan, för att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Som tidigare nämnts finns det vid skolan påtagliga skillnader mellan elevernas slutbetyg och resultaten vid de nationella ämnesproven i matematik. Eleverna får statistiskt sett påtagligt bättre slutbetyg än vad de nationella ämnesproven visar. Inspektörerna vill också uppmärksamma kommunen på att det bland vissa lärare vid Jättestenskolan förekommer kvantitativa betygskriterier som exempelvis mäter närvaro, flit och produktion i stället för eller utöver kriterier som beskriver kunskapernas. Enligt förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska betyg sättas efter avslutad kurs eller delkurs. Vidare ska enligt gymnasieförordningen betyg antecknas i en betygskatalog. Betygen ska finnas samlade för varje enskild deltagare. Betygskatalogen ska enligt förordningen utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som satts. Med hänvisning till rapporten för Åsfjärdens utbildningscentrum vill inspektörerna uppmärksamma kommunen på att betyg inte sätts på avslutad kurs inom särvux. Vidare behöver rutinerna vid betygshantering och förande av betygskatalog förbättras vid gymnasieskolan så att detta sker på ett rättssäkert sätt. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla sina rutiner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. 11

Normer och värden Enligt läroplanerna ska verksamheterna aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen och eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande och demokratiska värderingar. Vidare ska enligt läroplanerna alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Intervjuer med såväl rektorer som personal och föräldrar visar att det pågår ett aktivt arbete i såväl förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen som skolan för att barnen ska utveckla de normer och värderingar som återfinns i läroplanerna. Föräldrar beskriver ett gott socialt klimat inom kommunens förskolor och avdelningarnas arbetsplaner visar på ett aktivt värdegrundsarbete. Även inom skolbarnsomsorgen och skolorna för de lägre årskurserna bedömer inspektörerna att det bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete, att det råder ett lugnt och trivsamt klimat och att det finns en god gemenskap såväl elever emellan som mellan elever och lärare. Inspektörerna vill dock uppmärksamma kommunen på att det enligt elever, föräldrar och lärare vid Jättestenskolan finns elever som känner sig otrygga vid skolan och att det också enligt dem förekommer kränkningar som de vuxna inte alltid uppmärksammar och motverkar. Detta är inte acceptabelt. Inspektörerna möter vid inspektionen av Jättestenskolan en lärandemiljö som är både konstruktiv och lustfylld men också oroliga och stökiga miljöer både i korridorer och under lektioner. Vid intervjuer och dokumentstudier framkommer att flertalet av Jättestenskolans lärare inte bedriver något aktivt värdegrundsarbete i syfte att främja elevernas förståelse för andra människor och motverka diskriminering. Inspektionen visar att det finns ordningsregler för Jättestenskolan men att det brister i efterlevnaden och tolkningen av dessa. Inom särskolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete men särskolans lärare och elever vid Jättestenskolan uppger att eleverna inte känner sig trygga i hela skolmiljön. Eleverna besöker inte alla delar av skolan, bland annat skolans uppehållsrum. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör och att skolan utgör en trygg miljö. Åsfjärdens utbildningscenter utgör en trygg miljö där ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs och där studiemiljön är lugn och inriktad på lärande. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer, se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Kommunen har ansvaret för att förskoleverksamheten, skolor, fritidshem och vuxenutbildning arbetar utifrån de intentioner som lagen om förbud mot dis- 12