KommunKompassen ANALYS AV HERRLJUNGA KOMMUN 2011 Bengt-Olof Knutsson, SKL Gunnar Gidenstam, SKL 2011-08-30
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 2 (32) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen?... 3 2 Herrljunga kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång... 4 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 9 Område 3 Politisk styrning och kontroll... 12 Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation... 15 Område 5 Resultat och effektivitet... 18 Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik... 20 Område 7 Verksamhetsutveckling... 23 Område 8 Kommunen som samhällsbyggare... 24 4. Översikt av poängfördelning... 28 5 Kortfakta om Herrljunga kommun... 32
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 3 (32) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år 2002. Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten ofta till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 4 (32) 2 Herrljunga kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Herrljunga kommun genomfördes i maj år 2011 och var kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 40-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Nedan visas Herrljungas totaltpoäng samt poängfördelningen per område. 100 Herrljunga kommun 2011-314 p 80 64 60 56 40 33 28 41 37 39 20 18 0 I nedanstående diagram illustreras Herrljungas profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av de kommuner som utvärderats enligt Kommunkompassen fr.o.m. 2010 då den reviderade Kommunkompassen började att användas. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år 2010. Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på 80-100 poäng till det resultat som nu erhållits.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 5 (32) 1. Offentlighet och demokrati 100 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling 80 60 40 20 0 2. Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Herljunga 2011 Genomsnitt Jämförelser Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med, nämns i texten som beskriver varje område i detalj. Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se/kvalitet. Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 6 (32) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 33 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Herrljungabornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen. Strategi for demokratiutveckling och information Det finns ingen tydligt formulerad strategi eller plan för hur Herrljunga vill arbeta med att bredda och fördjupa demokratin. Medborgarnas delaktighet och inflytande är den första länken i den styrkedja som omsätter deras åsikter till handlingar och tjänster i kommunen. I Herrljungas fall bör en sådan strategi infatta det arbete som kommunen bedriver inom ramen för SKL-projektet Utveckla fullmäktige. Kommunen har inte heller någon strategi för informationsarbetet som sker i kommunen. Information till medborgarna är en viktig del i att skapa en viktig grund i demokratiarbetet. Att tydliggöra strategier kring dessa områden kan vara ett förbättringsarbete i Herrljunga. Information till medborgarna En viktig kanal för Herrljungas information till invånarna är den annonsering som sker i Alingsås tidning och i Knallebladet. Annonseringen sker ca 20 ggr per år. Det är ett gott exempel för andra. Kommunen har öppna kommunstyrelsemöten vilket är bra modell. Dock är få medborgare som utnyttjar denna möjlighet. En vitalisering av denna informationskanal kan vara viktig om denna ska fylla en bättre funktion som spridare av viktiga kunskaper.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 7 (32) Herrljunga skulle behöva fler kanaler för att sprida viktig information till invånarna. Alla nämnder publicerar protokoll på nätet. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen publicerar även kallelser. Kallelser skulle kunna finnas för alla nämnder. För att underlätta läsandet av framförallt protokoll skulle kommunen kunna sammanfatta dessa på hemsidan direkt efter mötet. Kommunen publicerar inte, förutom i vissa fall för kommunfullmäktige, handlingar på nätet som tas upp på de politiska sammanträdena. Handlingar breddar förståelsen kring vad som tas upp på mötet. Det finns kommuner som har sina diarieföringssystem tillgängliga på hemsidan, så att medborgare själv kan söka de handlingar man är intresserad av. Uddevalla och Östersund är två sådana exempel. Kommunen har inget digitaliserat diarieföringssystem. Detta bör vara en viktig grund för att lättare göra just protokoll och handlingar mer tillgängliga. Ett annats sätt att sprida information kring vad som pågår i kommunen kan vara att utnyttja nya informationskanaler som webb-tv, SMS, Twitter, Facebook, m.m. Information om resultat Det finns flera exempel på att kommunen publicerar resultat på hemsidan. Kommunen medverkar i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet som drivs av SKL. På hemsidan finns resultat i detta projekt i jämförelse med andra kommuner. Det ger en bra översiktlig bild av vad kommunen presterar inom flera olika tjänsterområden. Resultatet från SCB:s medborgarundersökning som genomfördes år 2009 finns också på hemsidan. Här finns även resultat från en brukarundersökning där äldreomsorgen i Herrljunga jämförs med den i Svenljunga och Tranemo. Brukarundersökningar finns med i de kvalitetsredovisningar som utbildningsnämnden tagit fram för för- och grundskola samt för gymnasiet. Publicerandet av olika verksamhetsresultat skulle kunna göras mer systematiskt. Resultaten skulle också bättre kunna kopplas till de politiska mål kommunen antagit i budget. Dessa mål kan behöva klargöras och förklaras för medborgarna. Hemsidan kan vara en bra kanal för att göra detta. Medborgardialog och deltagande Den utvecklingsplan som antogs av kommunen år 2009 bygger på en vision som tagits fram genom fem workshops med och representanter från närings- och föreningslivet. Även skolelever har varit engagerade i arbetet. Det är ett gott exempel på hur kommunen kan skapa delaktighet vid framtagande av ett viktigt dokument som pekar ut vägen i framtiden. Det finns även några andra exempel på medborgardelaktighet. Pensionärsföreningar har kunnat ge synpunkter då äldreomsorgen strukturerats om. Kommunen träffar återkommande äldre- och handikappsråd för att få in synpunkter på de verksamheter som vänder sig till dessa organisationers medlemmar. Kommunen har infört ett system för medborgarförslag. Detta system tycks inte ha lett till någon större mängd förslag under de två senaste åren. Det finns möjlighet för allmänheten att ställa frågor vid kommunfullmäktigemötena. Inte heller denna möjlighet lockar så många att delta. Fler arenor för medborgardialog skulle kunna tas fram. Även aktiviteten och systematiken i de befintliga bör kunna öka. Idéer kring nya forum och modeller för medborgardialog kan fångas upp i SKL:s Medborgardialogprojekt.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 8 (32) Politiker bör vara tillgängliga för att medborgarna ska kunna framföra åsikter. I Herrljunga är det svårt att hitta e-postadresser till kommunens politiker. Dessa finns för vice ordförande och ordförande i KS., samt för ordförande teknisk- och utbildningsnämnd. För övriga politiker i kommunfullmäktige och nämnder finns e-postadresser inte tillgängliga. Dock finns foton och postadress till fullmäktigeledamöter. Fler e-postadresser skulle öka tillgängligheten. Motverka korruption Under senare år har ett antal korruptionsskandaler dykt upp i flera kommuner. Svenska kommuner har i många fall inte tagit fram system som effektivt motverkar korruption. I Herrljunga har påbörjats ett arbete med att ta fram en policy inom området. Utöver detta hänvisar kommunen till de planer för internkontroll som finns inom respektive nämnd. Det kan finnas skäl för att kommunen utvecklar fler system för att ytterligare stärka arbetet som motverkar korruption inom organisationen samt mellan enskilda medborgare och tjänstemän eller politiker i kommunen. Göteborg och Norrköping är två kommuner som arbetat med detta. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras Projektet Utveckla fullmäktige Annonsering i media Resultat från KKiK på hemsidan Medborgarengagemang i utvecklingsplanen Medborgarförslag Öppna KS-möten Kallelser, protokoll, handlingar på nätet Mer systematisk publicering av resultat och jämförelser på hemsidan Utveckla och bredda medborgardialog Vitalisera öppna KS-möten Strategier för demokrati och information Utveckla Facebook, filmsnuttar, Twitter, bloggar, etc. E-postadresser för alla politiker System för att motverka korruption (intern och externt)
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 9 (32) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 28 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Det går inte att hitta någon tydlig dokumenterad strategi för hur kommunen ska förhålla sig till medborgare och brukare när det gäller bemötande, tillgänglighet, leverans av tjänster, etc. Vid intervjuerna framkom intrycket att kommunen inte har arbetat strukturerat med brukarbegreppet utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Detta kan vara en viktig väg att gå när det gäller att diskutera mål, resurser och resultat i kommunen. Det finns flera exempel på kommuner som tagit ett tydligt och samlat grepp för att fokusera på brukare/kunder. Nacka och Örebro är två exempel på sådana kommuner. Tillgänglighet och bemötande Kommunen arbetar med tillgänglighet och bemötande. Dock görs detta endast på verksamhets- eller enhetsnivå. Det finns inte någon kommunövergripande modell för att tydliggöra hur de anställda ska agera. Det finns inte heller några exempel på övergripande utbildningar inom området. Bemötande syns inte heller som ett tydligt gemensamt kriterium vid nyanställning eller vid lönesättning. Här finns förbättringsmöjligheter. Förutom Nacka och Örebro som arbetat med frågan kan även Uddevalla ges som exempel på en kommun som arbetat kommunövergripande med bemötandefrågor. Information om service och tjänster Kommunens hemsida är en viktig kanal för medborgarinformation. Eftersom kommunen medverkat i projektet KKiK (Kommunens kvalitet i Korthet) görs en jämförelse med ett stort antal kommuner kring informationsinnehållet på hemsidan. Det framgår inte hur kommunen
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 10 (32) lär av denna jämförelse och genomför förbättringsarbete utifrån resultatet. Markaryd, Älmhult, Alvesta, Uppvidinge och Tingsryd är kommuner som i nätverksform har arbetat med resultat från KKiK. En viktig kanal för medborgar-/brukarinformation till invånarna i Ljung, är det medborgarkontor som finns där. Här kan de boende få information om taxor, avgifter, föreningsbidrag, avfallssortering, m.m. En nackdel är att detta kontor endast är öppet onsdagar kl. 10-13, vilket gör tillgängligheten begränsad. Inom skolan görs i kvalitetsredovisningen jämförelser kring brukarnöjdhet mellan olika skolor. Det görs även jämförelser av betyg och meritvärde. Dessa resultatjämförelser skulle kunna göras mer lättillgängliga för brukarna, t.ex. via hemsidan. Brukarnas insyn kring vad enheterna presterar kan vara en viktig drivkraft för förbättringar. Det gäller även inom andra verksamheter, t.ex. olika hemtjänstgrupper och äldreboenden. Här finns möjligheter till förbättring. Stockholm och Trollhättan är två kommuner som presenterar olika resultat från enheter inom t.ex. skola och äldreomsorg på sina hemsidor. Valfrihet och påverkan Det finns flera exempel på att kommunen anpassar sina tjänster och då erbjuder en differentierad avgift/taxa. Fem nivåer på avfallstaxa, timdebitering för långtidsplacering inom barnomsorgen och sänkt miljötillsynstaxa vid egentillsyn, är några goda exempel. I Herrljunga är den geografiska placeringen av skolor viktig. Småtätorterna har i flera fall egna skolor. Byte av elever mellan olika skolor är ovanligt, även om det finns möjlighet till detta. Kommunen har beslutat att införa valfrihet inom äldreomsorgen. Detta har inte skett ännu. Herrljunga medverkar i ett av SKL:s nätverk kring valfrihet enligt LOV. När det gäller alternativa utförare idag, så finns det endast inom barnomsorg/skola med fyra föräldrakooperativa förskolor. Utifrån ovanstående finns det möjligheter att fortsätta det arbete kommunen påbörjat och utöka valfriheten mellan olika enheter inom kommunen samt mellan kommunen och externa utförare. Brukarundersökningar I Herrljunga används brukarundersökningar i de flesta verksamheter. I många fall återkommer dessa undersökningar årligen eller vart annat år. Intrycket är att i de flesta fall används brukarundersökningar som underlag för förbättringsarbete. Ett förbättringsområde kan vara att bättre använda sig av möjligheten att jämföra brukarundersökningar med andra kommuners och lära av goda exempel. Det sker till viss del inom äldreomsorgen där man idag använder socialstyrelsens undersökningar som görs i alla kommuner. Tidigare har det även gjorts jämförande undersökningar mellan äldreomsorgen i Svennljunga och Tranemo. Vid intervjuerna framkom att möjligheten till jämförelser inte utnyttjas i någon större grad. De brukarundersökningar som görs inom förskola, grundskola och gymnasium är inte jämförbara med andra kommuner.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 11 (32) Systemför service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering Kommunen har nyligen startat ett system för hantering av synpunkter och klagomål. Ett bra initiativ, men det är svårt för utvärderarna att i nuläget bedöma hur systemet kommer att fungera och hur resultatet kommer att användas. Kommunen har inget system för att tydligt beskriva vilken service som brukarna kan förvänta sig av kommunen. Många kommuner använder sig av servicedeklarationer eller liknande för att beskriva tjänsternas innehåll. Detta kan vara ett förbättringsarbete för kommunen. Det finns många exempel kommuner som tagit fram sådana deklarationer. Några exempel är Hammarö, Tyresö och Eskilstuna. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras Arbete med tillgänglighet och bemötande på verksamhetsnivå Medborgarkontor i Ljung Jämförelser mellan skolenheter i kvalitetsredovisningar Påbörjat arbete med valfrihet inom äldreomsorg Många exempel på brukarundersökningar Synpunkts- /klagomålshanteringssystemet Resultatjämförelser mellan enheter på hemsidan Stärkt valfrihetssystem, internt eller externt Förbättringsarbete genom att jämföra brukarundersökningar mellan kommuner Utveckla synpunkts- /klagomålshanteringssystemet Tydligt dokumenterad kommunövergripande strategi kring brukarfokus Kommunövergripande medarbetarutbildning i t.ex. tillgänglighet och bemötande Servicedeklarationer Bemötande som krav vid rekrytering och vid lönesättning
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 12 (32) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 56 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning Herrljunga antog en Utvecklingsplan år 2010, i en process där anställda och vissa grupper av kommunmedborgare deltog. I denna plan finns en kommungemensam vision. Denna vision sträcker sig till år 2020 och anger det långsiktiga målet för kommunen och de egenskaper man vill att kommunen ska ha då. Vision är tydlig och konkretiseras i utvecklingsplanen med åtgärder som behöver genomföras. Utmaningen för kommunen är nu att få vision och utvecklingsplan att tydligt påverka styrningen av kommunens verksamheter och att den även genomsyrar alla anställdas agerande och förhållningsätt. Då krävs det, förutom ett tydligt styr- och uppföljningssystem, att kommunen arbetar med den värdegrund och den kultur som ska genomsyra organisationen. Ett sådant arbete har ännu inte gjorts. Eskilstuna, Kungsbacka och Nacka är tre kommuner som arbetat med förhållningsätt och kultur. Det finns en tydligt beskriven styrmodell i ekonomistyrprinciperna som antogs 2010. Det är viktigt att kommunen arbetar vidare med att förankra denna modell i hela organisationen. Styrningen ska vara ett verktyg för att omsätta politikens vilja och mål till åtgärder och resultat i verksamheterna. Idag fungerar systemet i Herrljunga inte helt på detta sätt. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar systematiskt med sina styr- och uppföljningssystem. Några är Kinda, Uddevalla, Eskilstuna och Stockholms Stad. Tydliga politiska mål Herrljungas modell för styrning utgår mycket från indikatorer som mäter volym och kvalitet. Dessa indikatorer är målsatta med värden för kommande år och blir då också ett mål som används i årsbudgeten. Alla indikatorer som finns i utvecklingsplanen finns i budgeten vilket ger en koppling till det långsiktiga arbetet. Detta är en mycket bra modell när det gäller att
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 13 (32) verifiera och följa upp faktiska uppnådda resultat i förhållande till de förväntade. Det som i vissa fall saknas är politikens ägarskap av dessa indikatorer och hur dessa indikatorer kopplas ihop med vad politiken vill uppnå i framtiden. Kommunen har inte i sin budget några i ord formulerade mål eller förklaringar som kopplar an till de indikatorer som används. Ett annat exempel på oklarhet är att kommunen använder tre grupper av indikatorer. Dessa återfinns i utvecklingsplanen, de är hämtade ur projektet Kommunens Kvalitet i Korthet och de är framtagna på nämndsnivå. Kopplingen mellan dessa delar är inte alltid tydlig och skulle kunna tydliggöras. Uppföljning och rapportering Uppföljningen av indikatorer är tydlig i kommunens årsbokslut och det som följs upp är en spegling av budget. För att utveckla uppföljningen ytterligare skulle denna kunna kompletteras med någon form av färger (röd, gul, grön), pilar etc. för att lättare ge läsaren en samlad bild av måluppnåelse. En iakttagelse är att årsredovisningen saknar en hel del av reflektion och analys utifrån de resultat som redovisas. Detta gäller även många verksamhetsberättelser på nämndsnivå. Indikatorer redovisas i förhållande till förväntad nivå, men reflektion och analys av detta görs sällan i de uppföljande dokumenten. Det gör att utvärderarna som tidigare nämnt reser frågor kring det politiska ägarskapet av de resultat som produceras. Det finns flera exempel på att de indikatorer som redovisas är jämförbara med andra kommuner. Som exempel kan nämnas måtten ur projektet KKiK, de som finns i välfärdsbokslutet och vissa mått (nationella prov, meritvärde, behörighet) som finns i utbildningsnämndens kvalitetsredovisningar. Här finns en bra möjlighet till jämförelser med andra. En fråga utvärderarna ställer är hur engagemanget är kring dessa jämförelse och om de i alla fall ledar till lärande av de goda exemplen. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Det finns en hög grad av delegation från politisk nivå till tjänstemannanivå när det gäller ansvar för ekonomi och personal. Detta är positivt. Intrycket som gavs vid intervjuerna var att rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän inte är riktigt klar i kommunen. Vid intervjuerna framkom synpunkter om att dels politiker ibland agerade tjänstemän, dels att tjänstemän ibland är dåliga på att serva politiker med underlag och kunskap så att de ska förstå och kunna ta beslut. Detta kan leda till att tjänstemännen styr politiken utifrån det underlag som levereras. Det kan finnas ett behov av att klargöra rollerna. Att tydligare göra styr- och uppföljningssystemet till ett verktyg där politiska mål kan omsättas till handling, är en viktig del i en sådan rollfördelning. Som en del i att klargöra roller kan det vara viktigt att utbilda politiker. Idag görs detta i framförallt på nämndsnivå i början av en ny mandatperiod. Ett förbättringsmöjlighet skulle kunna vara att erbjuda en kommunövergripande utbildning för politikerna som utgår ifrån den övergripande utvecklingsplanen och kommunens styr- och uppföljningsmodell. En del i ett sådant utbildningsprogram skulle kunna vara ledarskap. Detta har bl.a. tagits med i Östersunds utbildningsprogram för kommunstyrelsen. Kinda är också en kommun som arbetat med politikerutbildningar.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 14 (32) Samspel och dialog Politiker och chefstjänstemän träffas i budgetberedning och uppföljning i samband med årsbokslut för att diskutera strategiska frågor. Även strategimöten kring arbete med unga och äldreomsorgen struktur har genomförts med politiker och tjänstemän. I samband med att utvecklingsplanen togs fram möttes medborgare, politiker och tjänstemän. Denna typ av mötesarenor skulle kunna utökas. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras En tydlig vision och utvecklingsplan Tydligt system med resultatindikatorer i styrning/uppföljning Fleras exempel på jämförelser av resultat med andra kommuner Koppla ihop vision och utvecklingsplan med styr- /uppföljningsmodellen Tydliggöra politiska mål Fler arenor där politiker och tjänstemän möts för att diskutera helhet Rollfördelning politiker och tjänstemän Mer av analys i uppföljning av mål och indikatorer Arbete med kultur och värderingar Politikerutbildning utifrån ett helhetsperspektiv
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 15 (32) Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 41 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Det finns i det nyframtagna personalpolitiska programmet ett kapitel som handlar om medarbetarskap/ledarskap. Innhållet i detta program skulle behöva konkretiseras och sedan återkommande följas upp. Resultatenheternas ansvar De flesta verksamheters enheter tycks ha en hög grad av delegerat ansvar när det gäller rätt att omfördela resurser mellan underposter inom givna budgetramar. Dock framkom vid intervjuerna vissa oklarheter och det tycks finnas skillnader mellan olika verksamheter när det gäller omfördelning av resurser på enhetsnivå. Ansvaret när det gäller att anställa personal varierar också mellan olika verksamheter. Ett mer enhetligt hanteringssätt skulle kunna underlätta. På enhetsnivå går det inte att flytta över ekonomiskt över- eller underskott mellan olika budgetår. Vissa kommuner har skapat denna möjlighet för att tydligare delegera det ekonomiska ansvaret. Så är det i Stockholms stad för många enheter. Örebro kommer att införa möjlighet till att skapa resultatenheter från och med 2012 Tvärsektoriellt samarbete Det finns många exempel på tvärsektoriellt samarbete i kommunen. Dels mellan olika verksamheter inom organisationen, dels mellan kommunen och externa organisationer t.ex. med grannkommunerna.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 16 (32) Ett gott exempel är den sammanställning på webben som finns för olika projekt som kommunen genomför. Här finns enhetliga beskrivningar över vad projektet handlar om, vilka som medverkar, finansiärer, kontaktperson. Sammanställningar där kommunens olika processer, som beskriver det som görs löpande i verksamheten, är ovanliga. Processbeskrivningar finns i varierande grad i de olika verksamhetsområdena. Liksom för projektbeskrivningar skulle kommunen kunna arbeta mer enhetligt med processbeskrivningar. Kommuner som arbetar med konceptet LEAN har oftast arbetat med processbeskrivningar. Sådana kommuner är Vara och Södertälje. Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunen arbetar inte med tidsbegränsade anställningar för chefspersoner. Kommunen har inte heller något system med personliga kontrakt på chefsnivå. Det finns kommuner som använder sådana kontrakt med återkommande utvärdering, som en del i att klargöra den enskilde chefens roll när det gäller måluppfyllelse och resultatprestation. Ett sådant kontrakt skulle även kunna vara grunden för medarbetar- och lönesamtal. Att införa sådana kontrakt kan vara en utvecklingsmöjlighet för Herrljunga. Exempel på kommuner som infört chefskontrakt eller liknande är Eskilstuna, Gotland och Öckerö. Kommunledningens kommunikation Alla kommunens chefer träffas fyra gånger per år. Dessa dagar innehåller både information och tillfälle för diskussion. Detta är ett bra system. Ett sådant forum skulle kunna utökas till fler tillfällen per år. Detta är viktigt utifrån perspektivet att kommunen ska skapa en helhet och samla alla anställda kring en gemensam framtidsstrategi. Det förekom vid intervjuerna viss kritik kring att kommunens ledningsgrupp inte är synlig och inte kommunicerar ut vad de arbetar med eller beslutar. Det är viktigt att enskilda chefer i ledningsgruppen och ledningsgruppen som helhet är goda förebilder och att de är bärare av organisationens mål och värderingar. Det tycks vara ett förbättringsområde för Herrljunga. Inspiration kring förbättring av kommunikation mellan kommunledning och anställda kan vara Örebros arbete med mentometerknappar och chefsgrupper på chefsdagar och Södertäljes så kallade vattentrappa. Örebros ledningsgrupp har också antagit ett kodex som man återkommande utvärderar. Ledarutveckling Kommunen har inget eget kommunövergripande ledarutvecklingsprogram. Detta bör vara ett viktigt och prioriterat utvecklingsområde, både när det gäller att skap en helhet av kommunen och när det gäller att skärpa kommunen styr- och uppföljningssystem. Kinda och Hammarö är två kommuner som har ledarutvecklingsprogram.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 17 (32) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras Hög grad av ansvarsdelegation till enhetsnivå Personalpolitiskt program Många exempel på tvärsektoriellt samarbete Projektsammanställning på webben Konkretisering av personalpolitiskt program Processkartläggningar Utveckling av ledningsstruktur för att sprida mål, uppdrag, ansvar, värderingar, etc. i hela organisationen Chefskontrakt och chefsutvärderingar Överföring av över- och underskott på enhetsnivå? Ledarutvecklingsprogram
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 18 (32) Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 37 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Grunden för en resultatstyrning finns i Herrljungas budgetdokument med ett stort antal resultatindikatorer. Styrmodellen är som tidigare nämnts, beskriven i ekonomistyrprinciperna. Det är en god grund för att i praktiken kunna styra på resultat. För att få ett tydligare fokus på syftet med resultatstyrning och för att få en bredare delaktighet i hela organisationen kring styrmodellen, måste denna spridas och förankras i hela organisationen. Den måste ägas och förstås av alla, politiker och tjänstemän. Mycket av detta arbete kvarstår i Herrljunga. Kostnader och resultat i budgetprocessen Det finns några exempel på att olika kostnads- och resursmått länkas ihop med resultatmått vid budgetering och uppföljning av verksamhet. Tekniska verksamheter som säljer service arbetar av naturliga orsaker med kostnadsberäkning av tjänster. Inom äldreomsorgen och IFO har mått som kostnad per brukare använts. Äldreomsorgen planerar att mer frekvent mäta och använda brukartid som en del i ersättningssystemet. Flera säger vid intervjuerna att kommunen har ambitionen att sätta mer fokus på att länka ihop kostnader med verksamhetsresultat i budgetprocessen. Detta är en viktig utmaning som Herrljunga delar med många andra kommuner. Ett intressant exempel på hur resultat och kostnadsmått kan redovisas i relation till varandra finns i de delårsrapporter som sammanställs i Nacka. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll När det gäller återkommande budgetuppföljningar under budgetåret, så görs dessa tre gånger per år. Fokus ligger framförallt på ekonomi. Nästa steg bör vara att länka verksamhetsuppföljning till dessa uppföljningar, genom att ta fram resultatmått (volym, kvalitet) som kan följas återkommande under budgetåret.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 19 (32) I ekonomistyrprinciperna står det: I upprättade årsprognoser görs en samlad bedömning över beräknat utfall: Visar årsprognosen ett underskott ska rapporten innehålla en tydlig plan och konsekvensbeskrivning för hur resultatet på årsbasis skall komma till noll. Vid intervjuerna framkom att avvikelsesystemet inte alltid fungerar med full effekt eftersom åtgärder vid prognostiserad avvikelse inte alltid genomförs. Kommunen har idag inget tydligt system för avvikelsehantering för olika verksamhetsresultat. För att detta ska kunna fungera måste kommunen ha ett fungerande resultatstyrningssystem. Det finns i Herrljunga en god början på detta som kan utvecklas mer. Kommunikation kring resurser och resultat Idag finns inget gemensamt system för att kommunicera och diskutera resurser, resultat och effektivitet i kommunen. Detta görs i varierande omfattning och på olika sätt i verksamheterna. Som en del i ett fungerade styr och uppföljningssystem är återkommande kommunikation och diskussion bland alla anställda kring både resurser och resultat en nödvändig komponent. Idag finns det många kommuner som använder sig av IT-system som följer både ekonomi och verksamhetsresultat för att kommunicera ut viktiga resultatmått till alla anställda. Eskilstuna, Mora, Lomma och Uddevalla är några av dessa kommuner. Jämförelser Jämförelser med andra kommuner görs på flera områden i Herrljunga. Kommunen medverkar i projektet KKiK där jämförelser görs med ett stort antal kommuner på kommunövergripande nivå. I kvalitetsredovisningarna för skola och gymnasiet görs jämförelser av resultat med andra kommuner och med ett rikssnitt. En utmaning för kommunen är att arbeta mer med att tolka skillnader vid jämförelser och lära av kommuner som kan vara goda förebilder när det gäller verksamhetsresultat och effektivitet. Extern samverkan Kommunen är en god förebild när det gäller samarbete med andra kommuner i regionen. Mycket av samarbetet sker inom sjuhäradsområdet. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras En god grund för resultatstyrningssystem Flera exempel på jämförelser kring resultat Samverkan med andra kommuner Tydligare koppling resurser (ekonomi) verksamhetsmål resultat i budgetprocessen Vassare avvikelsesystem för både resursinsats och resultat. Analyser av jämförelser och förbättringsarbete utifrån dessa Kommunicera ut resultatstyrning i hela organisationen Digitalt uppföljningssystem mål resultat
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 20 (32) Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 39 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkesgrupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Kommunen har år 2010 antagit ett personalpolitiskt program. Detta innehåller rubrikerna: Medarbetskap/ledarskap Arbetsmiljö och hälsa Jämställdhet och mångfald Lönepolitik Det står att mätbara mål kring dessa områden ska tas fram och en årlig uppföljning av dessa mål ska ske i nämndernas verksamhetsberättelser. Dessa åtaganden har inte genomförts idag. Kommer detta att göras blir personalstrategin operativ och driva en positiv utveckling inom området. Rekrytering Rekrytering av nya kompetenta medarbetare är och kommer att bli en utmaning för Sveriges kommuner. Det finns en rekryteringsrutin Herrljunga. Denna skulle behöva förnyas och bli tydligare. Det finns några exempel på förmåner som kommunen erbjuder sina anställda och som kan sägas öka Herrljungas attraktivitet som arbetsgivare. Kommunanställda har fria bad vid vissa tider på kommunens simanläggning, det går att låna massagestol och det finns möjlighet att få 300 kr i friskvårdsbidrag. En kvart i veckan har avsatts till friskvård på arbetstid. Detta är goda intentioner. Nivåerna får anses vara förhållandevis låga och går att höja. Det skulle också kunna gå att komplettera med andra kollektiva förmåner. Det finns exempelvis kommuner som har högre nivåer, som Nacka som ger ett friskvårdbidrag på 1000 kr och en timmes friskvård i veckan. Andra kommuner, t.ex. Lilla Edet och Trollhättan möjliggör för kommunanställda att leasa miljöbilar. Sunne har haft möjlighet för kommunanställda att teckna sjukförsäkring.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 21 (32) Kompetens- och medarbetarutveckling I Herrljunga anger en hög andel av medarbetarna i senaste medarbetarundersökningen att de har haft ett medarbetarsamtal med närmaste chef under senaste året (82,5 %). Denna höga andel är ett gott exempel för andra kommuner. Kartläggning och genomförande av kompetensutveckling sköts framförallt på nämnds- /förvaltningsnivå. På kommunövergripande nivå erbjuds få utbildningar som berör alla. Arbetsmiljöutbildning är ett exempel på en sådan. Det kan finnas behov av att ha en mer samlad bild av vilket kompetensutvecklingsbehov en organisation har för att kunna fördela resurser på ett strategiskt riktigt sätt. En sådan kartläggning bör då kopplas till individuell kompetensutvecklingsplaner på individnivå. Kommunens egen medarbetarundersökning visar att det är få (knappt 40%) som anser att de har en egen individuell utvecklingsplan. Örebro, Norrköping och Kungsbacka är tre goda exempel på kommuner som arbetar med detta. Ett annat förbättringsområde när det gäller medarbetarutveckling är att ta fram en kommunövergripande medarbetarutbildning för att stödja medarbetarna i deras roll i utveckling av service och tjänster. Ett sådant program kan ses som en del i att förändra en organisationskultur och samla alla kring gemensamma mål och en gemensam inriktning. Individuell lönesättning I kommunen tillämpas individuell lönesättning. En stor andel(81 %) av de anställda har i den senaste medarbetarundersökningen angett att de har ett lönesamtal med närmaste chef. Kriterierna som används vid lönesättningen ser olika ut i olika verksamheter och fungerar olika väl. Det är utifrån ett kommunövergripande perspektiv en fördel att ha en gemensam grund i lönekriterierna som knyter ihop medarbetare till en helhet med en gemensam värdegrund. Det är också viktigt att lönekriterier kopplar till brukarfokus och resultat. Det finns många kommuner som har tagit fram sådana gemensamma kriterier. Norrköping är en sådan kommun. Arbetsmiljöarbete Kommunen har ett systematiskt och bra arbetsmiljöarbete. Återkommande medarbetarundersökningar har gjorts i flera år. Sammanställningar utifrån dessa görs varje år till nämnderna. Det lokala arbetsmiljöarbetet bygger på arbetsmiljöronder. Mångfald I kommunen finns en jämställdhetsplan. Intrycket som utvärderarna får är att denna plan inte är styrande för de aktiviteter som görs inom området. Det har varit svårt att hitta goda exempel på åtgärder som ökar jämställdhet och minskar diskriminering. Här finns ett förbättringsområde.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 22 (32) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras Personalpolitiska program Finns exempel på förmåner till alla anställda Hög andel som får medarbetar- och lönesamtal Medarbetarundersökningar Personalpolitiska program kan göras mer styrande Utöka kollektiva förmåner för att skapa attraktivitet Individuella kompetensutvecklingsplaner Fler åtgärder för att öka mångfald och minska diskriminering Gemensamma lönekriterier Ökat fokus på kompetensanalys och utbildning utifrån ett helhetsperspektiv
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 23 (32) Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 18 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbar mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategiskt kvalitetsarbete Det finns ingen strategi för kommunövergripande kvalitetsarbete i Herrljunga. En sådan strategi bör vara en viktig komponent när kommunen vill utveckla och förbättra sin tjänstekvalitet. Det finns flera kommuner som har tagit fram och arbetar efter en kvalitetsstrategi. Hammarö, Uddevalla och Östersund är tre exempel. Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling De flesta kvalitetsverktyg som används i kommunen finns ute i verksamheterna. Det finns inte många verktyg för kvalitetsutveckling som alla verksamheter använder. Fullt använt kan kommunens nya system för synpunkter och klagomål bli ett verktyg för kvalitetsutveckling. Dock behöver fler verktyg läggas i verktygslådan. Inspiration på kvalitetsverktyg kan hämtas från kommunerna som nämnts ovan. Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan Kommunens utvecklingsplan som sträcker sig till år 2020 innehåller en omvärldsspaning och hur kommunen ska förhålla sig till denna. Denna omvärldsspaning skulle kunna utnyttjas bättre genom att den återkommande reviderades och kommuniceras ut till verksamheterna. Kommunen deltar som nämnts tidigare i flera olika samverkansprojekt och nätverk med andra kommuner, t.ex. inom Sjuhärad. Detta samarbete är en viktig kanal för att fånga upp nya idéer och förändringstryck från omgivningen. Dock skulle en sådan omvärldsspaning göras mer konsekvent och systematisk. Norrköping är ett gott exempel på en kommun som gör återkommande omvärldsanalyser och kommunicerar ut dessa i organisationen.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 24 (32) Det finns flera goda exempel på verksamhetsnivå när det gäller samarbete med utbildningsinstitutioner och forskning. Några exempel är samverkan i FOU Sjuhärad kring vårdfrågor och verksamhetsplatsförlagd praktik på Herrljungas skolor från Göteborgs universitet och Borås högskola. Den tekniska verksamheten samarbetar med Chalmers tekniska högskola. Kreativitet och innovationer Herrljunga har inte tagit några kommunövergripande initiativ för att arbeta med kreativitet och innovationer inom den kommunala verksamheten. Det finns förbättringsmöjligheter när det gäller att utnyttja de anställdas goda idéer för att förbättra och effektivisera verksamheterna. Uddevalla och Piteå är två kommuner som skapat system för att ta vara på de anställdas kreativitet. IT-stöd På kommunövergripande nivå finns det brister när det gäller IT-stöd till organisationen. Kommunen har idag inget gemensamt intranät för spridning av viktig information. Det finns inte något digitaliserat diareföringssystem eller något verksamhetsledningssystem för resultatuppföljning. Att de två först nämnda systemen saknas är idag ovanligt. Synkronisering av olika IT-stöd som används i verksamheter är ovanlig. Avseende IT-stöd finns ett förbättringsarbete att göra. Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter åtgärder som bör göras Omvärldsspaning i utvecklingsplan Samverkan med universitet/högskolor Utveckla omvärldsspaning Kommunövergripande kvalitetssystem Gemensamma kvalitetsverktyg System som stödjer, belönar, sprider kreativitet Intranät och diarieföringssystem
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 25 (32) Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling Poäng 64 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande Det viktigaste när det gäller strategier för att skapa en positiv utveckling inom olika områden i kommunen är att det finns tydliga mål som beskriver vad som ska uppnås, angreppssätt som talar om vad som ska göras, aktiva handlingar som förändrar och återkommande uppföljning av vad som uppnås i förhållande till målen. När det gäller Herrljungas strategier som styr och påverkar område 8, så ser de olika ut och har olika styrkraft. Avseende stöd till frivilligkrafter och till kulturlivet, så finns det indikatorer i budget. Ett kultur, fritids och turismprogram håller på att tas fram. För näringspolitiken, så finns det en tydlig inriktning i kommunens utvecklingsplan. Här finns också ett antal indikatorer som återfinns i budget och årsbokslut. Det finns också ett nytt näringspolitiskt program som ska konkretisera åtgärder som görs inom området. Även inom området Hållbar utveckling finns inriktning och indikatorer i utvecklingsplan samt i budget och bokslut. Dock finns ingen enskild handlingsplan. Det finns däremot en miljöpolicy från år 2000 som kan sägas ha mist sin styrande kraft. Inom området internationalisering finns en internationell strategi från år 2003. Den skulle behöva förnyas. Strukturen och styrkraften i de dokument som ska påverka inom område 8 är mycket olika. En enhetlig utformning och nomenklatur i utvecklingsplan, policys, strategier och program bör eftersträvas. Enkelhet och tydlighet är då ledorden. Det viktiga är framförallt att de knyter an till mål som kan mätas och till åtgärder som gör det möjligt att uppnå dessa mål. Samarbete med civilsamhället Kommunen har goda kontakter med föreningslivet och det finns många stödformer som erbjuds till föreningarna. Man arrangerar årliga möten med samtliga föreningar och ytterligare möten med idrottsföreningar som hyr kommunala lokaler. Dessutom har kommunen återkommande dialogmöten med föreningarnas droginformatörer.
Sveriges Kommuner och Landsting 2011-08-30 26 (32) Föreningar kan söka drifts-, grund-, aktivitets-, ledarutbildnings- och kulturbidrag. Det finns många exempel på att kommunen ger uppdrag till olika föreningar för att sköta vandringsleder, motionsspår, isbanor, fotbollsplaner, etc. Även samverkan med näringslivet sker för att utveckla kommunen utifrån ett allmänt intresse. Det finns exempel på företag och privatpersoner som gått in med sponsring för att renovera en isrink. Turistbyrån i Od drivs av ett privat företag. Kulturlivet stöttas på olika sätt. Det finns lokaler, t.ex. konsthall och bibliotek för kulturella aktiviteter. Herrljunga har en kommunal musikskola och delar ut både kulturstipendium och kulturpris. Förbättringsförslag inom detta område kan vara att skapa en gemensam mötesplattform för kommunens kulturföreningar, med avsikt att i samverkan med kulturlivet skapa ytterligare aktiviteter. Ett annat förslag kan vara att ännu mer mer aktivt marknadsföra kommunen tillsammans med näringsliv och föreningsliv som en attraktiv boende- och etableringsort. Stöd till näringslivet Kommunen har använt Svensk Näringslivsranking för att mäta och sedan förbättra kommunens stöd till näringslivet. Man har inte varit nöjd med denna ranking och har även gjort en egen enkät för två år sedan som visade en helt annan bild än den som givits av den andra undersökningen. Ett utvecklingsarbete kan vara att utnyttja den näringslivsundersökning som SKL ska göra på alla Sveriges kommuner. Trots den lilla kommunens begränsade resurser, så finns det många exempel på näringslivsstöd via bolaget Fokus Herrljunga AB. Återkommande näringslivsfrukostar och luncher arrangeras för informationsspridning och utbyte av erfarenheter. Semiarier på kvällstid har arrangerats. Flera utbildningar har arrangerats som passar olika företagsgrupper. Försök har gjorts att erbjuda högskoleutbildningar via videolänk på KomVux. Rådgivning och aktiviteter riktas till nyföretagare. Samverkan kring näringslivsutveckling sker på tjänstemannanivå inom Sjuhäradsarbetet. Internationella kontakter Herrljunga har två vänorter, Ukmergé, Litauen och Kamyantes, Ukraina, som båda etablerades som vänorter år 2008. Det finns exempel på operativt samarbete med dessa två orter, som t.ex. Childrens Great Growt. Detta är ett projekt som finansierats av Sala Ida och berör barns uppväxtvillkor. Kommunen medverkar i några EU-finansierade EU-projekt. STARS ( Stories and Arts), ett projekt där skolor i Herrljunga, Saltford i England och Köningsbrunn i Tyskland samarbetar samt Leaderprojektet Destination Herrljungabygden är två exempel. Även om Herrljunga är en liten kommun, så borde det vara möjligt att genomföra fler projekt med internationell anknytning. Möjligheter finns att genom extern finansiering och samverkan med andra aktörer skapa möjligheter att effektivt genomföra åtgärder som ger medborgarna mervärde. Det finns också stora möjligheter till lärande och influenser från andra som arbetar på ett nytt sätt.