e Härd Kol Lager Kol Härd Fu material Områd Lager Hasselnö kollagen för att kunna dateras Vedart Daterat 1029 Stolphål Hasselnö

Relevanta dokument
Bilaga 10. Makrofossilanalys

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.

Fig. 20. Detaljplan med samtliga rännor markerade. Skala 1:500. X Y A2678 A6574 A2949 Y X 22220

Figurbilaga till UV GAL, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning. Metod och källkritik. Bilaga 5

Vegetation för vattenmiljöer

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

I vägen för värmeverk

Inventering av strandängar vid östra Roxen

Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III

Pluggplantor i vattenmiljöer

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

En boplats vid Falkenbergsmotet

Stavgård. Arkeologisk förundersökning. Fornlämning 115, Stavgård 1:2 & 1:4, Allhelgona socken, Mjölby kommun, Östergötland. SAU rapport 2010:19

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

VEGETATION FÖR VATTENMILJÖER

MAXI- OCH ÖRTPLUGGPLANTOR

Stenåldersboplats i trädgård

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:1

Annie Johansson (antikvarie vid Länsstyrelsen i Värmlands län):

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:8

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Härd vid Kungs Starby golfbana

Härdar i Berg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:81. Arkeologisk förundersökning

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12

Fjärrkyla i Guldsmedsgränd

Vegetationen i Ivösjön

Runt Mon vid Borgsmon

Vattenväxter i skånska sjöar

OM RAPPORTEN: Titel: Inventering av makrofyter i Yxern Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges

Bronsåldershärdar i Malmslätt

Äldre stenålder i Jägarvallen

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

ORUST SJÖAR. En försurningsstudie och naturinventering. Lars-Olof Ramnelid

M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n

Vattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren Rapport 2013:7

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Förundersökning intill ett barngravfält vid Hulje

PRÄSTEN OCH VÄXTERNA ANALYS AV VÄXTRESTER FRÅN PRÄSTGÅRDSPARKEN I ÖSTRA SALLERUP SKÅNE. Arkeobotanisk Analys

Bronsålder vid Kimme storhög

TRE GROPAR I FOLLINGEGATAN

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009

Boplatslämningar vid Luestad

Spetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN

Mesolitisk hyddlämning vid Kv Intellektet

Användbara växter i naturen

BOPLATSLÄMNINGAR I LEDBERG

Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011

Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde

Schaktningsövervakning i Hackefors

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:15

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

BOPLATSER, VÄGAR OCH SKÅLGROPAR

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

En mesolitisk boplats samt utmarksaktiviteter under yngre järnålder på Malmens flygplats

Slipstenar och annat

HALLEBY 7:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:23

RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) En boplats i Grebo

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

BOPLATSLÄMNINGAR I KUNGSBRO

Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014

Äldre järnåldersboplatser mellan Norrköping och Skärblacka

Nr 6: Makrofyter i Vättern FAKTA. VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern.

Fiberdragning i Viby och Veta

Bilaga 1. Analys av makrofossil. Inledning. Provhantering och metod

Marielund 3:2. Arkeologisk förundersökning av boplatslämningar RAÄ Nättraby 150 och 151. Andreas Emilsson. Rapport 2015:18

Södra Änggård. Boplatslämningar från romersk järnålder-folkvandringstid

Brinnande aktivitet under äldre järnålder

M a k r o f y t i n v e n t e r i n g f ö r V a t t e n r å d e t - V ä n e r n s s y d ö s t r a t i l l f l ö d e n

Ultuna Tyskbacken. Arkeologisk förundersökning vid järnåldersboplatsen raä 642, Ultuna 2:23 Uppsala stad Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland

Antikvarisk kontroll. Hamburgsund 2:2. Kville socken Tanums kommun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 2005:51 Jens Lindström

Uppföljning av flora i gräsmarker

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Slottet historien om en slåtteräng

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Epifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden

Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007

Skeda udde. Sökschakt inom Hökhult 1:1 och Ingebo 1:2 Östergötland Linköpings kommun Skeda socken Hökhult 1:1, Ingebo 1:2. Dnr

Makrofossilanalys av 9 prover från Risingsjordet, Skien kommun, Telemark fylke. Teknisk rapport

Härd från bronsåldern sydost om Hästholmen

STATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

BILAGA 5 stråk svenskt namn vetensk namn

Växter för vattenmiljöer

Johannishus skola. Särskild utredning. Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2012:21 antikvarie Arwo Pajusi

Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet 9. Arkeologisk undersökning. Sibro fornborg. RAÄ 55, Ripsa socken, Södermanland.

Årby Lötgården. Ett gammalt gravfält blir större Förundersökning av grav och boplatslämningar invid Årbygravfältet

Cirklar i sand Ombyggnad av elnät, Alguvi - Sättuna - Säby - Stora Gillberga - Tift

Några ärenden vid Fågelsta inför ombyggnad av järnvägen

Rapport om pollenanalys

Transkript:

Bilaga Sammanställning av samtliga kolprov, 1. Ua 5374. Ua 5375 3. Ua 5376 4. Ua 5377 5. Ua 5655 6. Ua 5836 7. Ua 5837 8. Ua 5838 9. Ua 5839 10. Ua 5840 11. Ua 5841 UA. nr A-nr Rut-id Fynd nr Anläggning, Typ 119 (FU) Vedart Daterat material Områd e Härd Kol Datering BP BC (kal) (1sigma) (sigma) Fu 1 75+/- 60 BP 670-80 AD 660-890 AD Stolphål Fu 5 915 +/- 60 P 4 850 470 BC Lager Kol Härd Fu Lager Hasselnö Grop Ben, för lite kollagen för att kunna dateras t Kol Kol Kol Fu 895 +/-60 BP 1040 10 AD 4 940 4670 BC 100 160 AD 00+/- 65 BP 370-170 BC 390 60 BC Fu 1 815 +/-70BP 10-60AD 70-400 AD Fu 1 775 +/- 65BP 10-380 AD 10-40 AD 1 615 +/- 60BP 400-540 AD 330-600 AD 735 +/-70 BP 10 1310 AD 1170-1400 AD 107 Grop Kol 1 740+/- 65 BP 40-400 AD 130-440 AD 109 Stolphål Hasselnö t Kol 590 +/- 65BP 680-540 BC 900-490 BC 6 335 +/- 75BP 5 340-510 BC 5440-500 BC

1. Ua 584 Kol 6 60 +/- 75BP 560-5480BC 5670-5460BC 13. Ua Kol 5843 14. Ua Kol 5844 15. Ua Trä 1 60 +/- 70BP 5845 16. Ua 107 Kokgrop Kol 6733 17. Ua 13 Stolphål Ek Kol 1 95 +/- 45BP 670-730 AD 650-870 AD 6734 18. Ua 135 Stolphål (Hus I) Ek Kol, Hus 6735 I 19. - 137 Härd Kol, Hus Sönderföll vid preparering I (?) 138 Stolphål (Hus I) Hasselnöt Hasselnö, Hus 0. Ua 6736 1. Ua 6737. Ua 6738 139 Stolphål (Hus I) Ek Kol, Hus t 6 485+/- 80 BP 550-5360 BC 5560-5300 BC 6 975 +/- 80BP 590-5770 BC 6010-5710 BC I I 6 315 +/- 50BP 5370-530 BC 5380-500 BC 6 580 +/- 55BP 5560-5480BC 5630-5470 BC Sönderföll vid preparering med av NaOH 6 370 +/- 55BP 5470-5440 BC 5480-550 BC 6 440 +/- 55BP 5480-5360 BC 5490 5310 BC 140 Avfallsgrop Kol 6 305 +/- 55BP 5360-510 BC 5380 500 BC - 153 Grop Kol 1 Sönderföll vid preparering med NaOH 3. Ua 6739 4. Ua 6740 5. Ua- 6916 6. Ua- 6917 161 Grop Kol 1 A 665 +/- 55BP 845-795 BC 930 760 BC - Lager Tall Trä Fu. I vattnet 5 +/- 40 BP 1880-190 AD 1810 190 AD 166 14 Lager i vatten Trä 5 665 +/-50 BP 4550-4450 BC 460 4360 BC 159 565 Infiltrationslager Kol 6 355 +/-50 BP 5380-590 BC 5480 510BC

7. Ua- 6918 159 5687 Infiltrationslager Kol 6 845 +/-35 BP 5880-560 BC 6000 5450BC 8. Ua- 159 5681 Infiltrationslager Kol 5 735 +/-70 BP 4690-4490 BC 4730 4440BC 6919 9. Ua- 1640 Grop Kol 5 040 +/-40 BP 3950-3840 BC 3950 3710 BC 690 30. Ua- 1650 Stolphål Kol 8795 +/- 65 BP 7970-7740 BC 850 7600BC 691 31. Ua- 1763 Skärvstenspackni Kol 6 65 +/-60 BP 530-500 BC 5370 5050BC 69 ng 3. Ua- 1757 Härd/ kokgrop Kol 635 +/-60 BP 5370-530 BC 5470 500BC 693 33. Ua- 1809 Stolphål (Hus II) Hasselnötssk Hasselnö 6 305 +/- 55 BP 5 360-5 10 BC 5 380 5 00 BC 7103 al t 34. Ua- 1811 Stolphål (Hus II) Hasselnötssk Hasselnö 6 185 +/- 55 BP 560 5 050 BC 5 300-4960 BC 7104 al t 35. Ua- 1814 Stolphål (Hus II) Hasselnötssk Hasselnö 6 040 +/- 55 BP 5 000 4 80 BC 5 070 4 770 BC 7105 al t 36. Ua- 1816 Stolphål (Hus II) Hasselnötssk Hasselnö 6 070 +/- 55 BP 5 050 4 900BC 5 080 4 790BC 7106 al t 37. Ua- 871 Ljuster Kronhjortsbe Horn Vatten 6 040 +/- 60 BP 5000-4840 BC 5070-4770 BC 960 n 38. Ua- 8867 Tryckstock Kronhjortsh Vatten 5660 +/-65 BP 4580-4440 BC 4680-4350 BC 961 orn 39. Ua- 8868 Ljuster Kronhjortsbe Vatten 6570 +/-65 BP 5560-5470 BC 5630-5460 BC 96 n 40. Ua- 8884 Ljuster Kronhjortsbe Vatten 5 660 +/-50 BP 4550-4450 BC 460-4350 BC 963 n 41. Ua- 9531 Föremål Kronhjortsh Vatten 5770 +/-50 BP 4690-4540 BC 4730-4490 BC 964 orn 4. Ua- 11675 Ljuster Kronhjortsbe Vatten 690 +/-70 BP 5360-500 BC 5390-5050 BC

965 n 43. Ua- 11698 Ljuster Kronhjortsbe 966 n 44. Ua- 967 45. Ua- 968 46. Ua- 969 Vatten 11890 Föremål Rådjurshorn Vatten 141 Ljuster Kronhjortsbe n 14 Ljuster Kronhjortsbe n Vatten Vatten 6745 +/-55 BP 570-560 BC 5740-5530 BC 5710 +/-50 BP 460-4490 BC 4690-4450 BC 6470 +/-55 BP 5480-5360 BC 5530-5310 BC 6590 +/-60 BP 5560-5480 BC 5640-5470 BC

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (000); cub r:4 sd:1 prob usp[chron] 8, Ua-5838 735±70BP 3, Ua-5376 895±60BP 1, Ua-5374 175±60BP 17, Ua-6734 195±45BP 7, Ua-5837 1615±60BP 15, Ua-5845 160±70BP 9, Ua-5839 1740±65BP 6, Ua-5836 1775±65BP 5, Ua-5655 1815±70BP 4, Ua-5377 00±65BP 10, Ua-5840 590±65BP 3, Ua-6739 665±55BP 9, Ua-690 5040±70BP 38,Ua-961, LJUSTER 5660±65BP 40, Ua-963, LJUSTER 5660±50BP 5, Ua-6916 5665±50BP 44, Ua-967, LJUSTER 5710±50BP 8, Ua-6919 5735±70BP 41, Ua-964, LJUSTER 5770±50BP, Ua-5375 5915±60BP 35, Ua-7105, Hus II 6040±55BP 37, Ua-960, LJUSTER 6040±60BP 36, Ua-7106, Hus II 6070±55BP 34, Ua-7104, Hus II 6185±55BP 31, Ua-69 665±60BP 4, Ua-965, LJUSTER 690±70BP, Ua-6738 6305±55BP 33, Ua-7103, Hus II 6305±55BP 16, Ua-6733 6315±50BP 3, Ua-693 635±60BP 11, Ua-5841 6335±75BP 6, Ua-6917 6355±50BP 0, Ua-6736, HUS I 6370±55BP 1, Ua-6737, HUS I 6440±55BP 45, Ua-968, LJUSTER 6470±55BP 13, Ua-5843 6485±80BP 39, Ua-96, LJUSTER 6570±65BP 18, Ua-6735, HUS I 6580±55BP 46, Ua-969, LJUSTER 6590±60BP 1, Ua-584 660±75BP 43, Ua-966, LJUSTER 6745±55BP 7, Ua-6918 6845±35BP 14, Ua-5844 6975±80BP 30, Ua-691 8795±65BP 10000CalBC 5000CalBC CalBC/CalAD Samtliga koldateringar samlade i en tabell Calibrated date

Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (000); cub r:4 sd:1 prob usp[chron] 9, Ua-690 GROP 5040±70BP 40, Ua-963, LJUSTER 5660±50BP 38,Ua-961, TRYCKSTOCK 5660±65BP 5, Ua-6916, LAGER I VATTEN 5665±50BP 44, Ua-967, FÖREMÅL 5710±50BP 8, Ua-6919, LAGER 159 5735±70BP 41, Ua-964, FÖREMÅL 5770±50BP, Ua-5375, STOLPHÅL 5915±60BP 35, Ua-7105, Hus II 6040±55BP 37, Ua-960, LJUSTER 6040±60BP 36, Ua-7106, Hus II 6070±55BP 34, Ua-7104, Hus II 6185±55BP 31, Ua-69, SKÄRVSTENSPACKNING 665±60BP 4, Ua-965, LJUSTER 690±70BP, Ua-6738, GROP 6305±55BP 33, Ua-7103, Hus II 6305±55BP 16, Ua-6733, KOKGROP 6315±50BP 3, Ua-693, LAGER 159 635±60BP 11, Ua-5841, 6335±75BP 6, Ua-6917, LAGER 159 6355±50BP 0, Ua-6736, HUS I 6370±55BP 1, Ua-6737, HUS I 6440±55BP 45, Ua-968, LJUSTER 6470±55BP 13, Ua-5843 6485±80BP 39, Ua-96, LJUSTER 6570±65BP 18, Ua-6735, HUS I 6580±55BP 46, Ua-969, LJUSTER 6590±60BP 1, Ua-584 660±75BP 43, Ua-966, LJUSTER 6745±55BP 7, Ua-6918, LAGER 159 6845±35BP 14, Ua-5844 6975±80BP 30, Ua-691, STOLPHÅL 8795±65BP 10000CalBC 8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC Stenåldersdateringar samlade i en tabell Calibrated date

Gul näckros (Nuphar lutea ) Kransslinga (Myriophyllum verticillatum ) Möja (Ranunculus sect. Aquatilis) Nate (Potamogeton sp.) Notblomster (Lobelia dortmanna ) Slamkrypa (Elatine hydropiper ) Svalting (Alisma plantago-aquatica ) Vattenklöver (Menyanthes trifoliata ) Vit näckros (Nymphaea alba ) Kransalger (Chara sp. Oogoner) Mossdjur (Cristatella mucedo ) Vattenloppa (Daphnia sp.) Al (Alnus sp.) Ag (Cladium mariscus ) Besksöta (Solanum dulcamara ) Brännässla (Urtica dioica ) Etternässla (Urtica urens ) Gökblomaster (Lychnis flos-cuculi ) Hallon (Rubus idaeus ) Krusskräppa (Rumex crispus) Källört (Montia fontana ) Kärrstjärnblomma (Stellaria palustris ) Starr (Carex sp.) Storigelknopp (Sparganium erectum ) Säv/Havssäv (Schoenoplectus lacustris/s. maritimus Tiggarranunkel (Ranunculus sceleratus ) Tåg (Juncus sp.) Vass (Phragmites australis ) Vattenmåra (Galium palustre ) Vildlin (Linum catharticum ) Åkermynta/Vattenmynta (Mentha arvensis/m. aquat Älgört (Filipendula ulmaria ) Grovdetritusgyttja Svämgyttja Kalkgyttja Vattenlevande växter och organismer Strand- och kärrmarksväxter Djup (cm) Träkol (mg) 1 80-81 57, 1 3 1 76 17 1 10 7 8 1 91 17 75-76 97,4 3 5 6 94 4 1 4 1 7 5 5 146 0 7,5-73,5 105,8 1 8 4 106 1 10 1 1 4 1 01 70-71 97,6 4 1 1 15 7 1 10 1 0 5 44 5 67,5-68,5 155, 0 1 5 38 4 19 1 3 11 3 1 53 8 65-66 171,9 1 1 6 05 8 7 1 10 6 4 333 31 6,5-63,5 119,1 1 1 39 6 18 9 18 1 1 6 3 6 50 33 60-61 44, 1 10 6 164 3 18 1 3 9 4 1 831 36 57,5-58,5 73, 1 1 9 13 06 10 1 1 6 547 38 55-56 65 1 11 6 361 4 10 1 13 5 3 58 41 5,5-53,5 97,9 1 1 1 8 5 4 546 1 18 1 1 31 6 485 44 50-51 31,4 1 3 5 3 9 3 1 174 47 47,5-48,5 6,7 1 5 1 19 35 1 9 19 150 50 45-46 1,7 4 98 8 11 3 18 5 4,5-43,5 15, 1 4 7 71 6 7 1 1 1 56 40-41 7,8 6 336 1 1 1 1 5 1 1 1 59 37,5-38,5 8,3 414 648 1 1 6 35-36 1 533 141 1 1 65 3,5-33,5 1,1 708 54 5 3 68 30-31 0, 41 9 6 6 70 7,5-8,5 5 3 74 5-6 76,5-3,5 0 387 6 1 1 79 0-1 90 1 61 8 17,5-18,5 1567 5 14 1 19 85 15-16 1631 1 3 4 87 1,5-13,5 0 1964 7 31 1 8 1 90 10-11 0,1 157 14 1 1 4 1 9 7,5-8,5 1053 6 1 1 95 5-6 1 1151 1 1 1 97,5-3,5 1 1070 1 1 3 100 0-1 887 7 1

Björk (Betula sp.) Fläder (Sambucus nigra ) Granbarr Vildapel (Malus silvestris ) Lin (Linum ussitatisimum ) Bergsyra (Rumex accetosella) Grässtjärnblomma (Stellaria graminea ) Gräs, i allmänhet (Poaceae indet.) Maskros (Taraxacum sp.) Ängssyra (Rumex acetosa ) Klint (Centaurea sp.) Penningört (Thlaspi arvense ) Pilört (Persicaria lapathifolia ) Åkerbinda (Fallopia convolvolus ) Åkerpilört (Persicaria maculosa) Gatkamomill (Matricaria suaveolens ) Gäsört (Potentilla anserina ) Krassing (Lepidium sp.) Nattskatta (Solanum nigrum ) Rödblära (Silene dioica ) Småborre (Agrimonia eupatoria ) Trampört (Polygonum aviculare) Våtarv (Stellaria media ) Sclerotier av jordsvamp (Cenococcum geophilum ) Arv (Cerastium sp.) Fingerörter (Potentilla sp.) Glim/Blära (Silene sp.) Målla (Chenopodium sp.) Smörblomma m.fl. (Ranunculus sp.) Stjärnblomma (Stellaria sp.) Syra/Skräppa (Rumex sp.) Grovdetritusgyttja Svämgyttja Kalkgyttja Träd, buskar och kulturväxter Ängsmarksväxter Åkerogräs Övriga kulturgynnade växter Landväxter med ospecifika levnadsbetingelser Djup (cm) Träkol (mg) 1 80-81 57, 5 7 1 174 1 3 99 1 17 75-76 97,4 183 1 1 1 18 0 7,5-73,5 105,8 4 4 1 1 1 1 1 1 104 3 1 4 70-71 97,6 4 1 178 1 3 53 1 5 67,5-68,5 155, 6 1 3 1 1 1 98 1 6 41 6 8 65-66 171,9 3 1 1 118 1 1 39 1 1 31 6,5-63,5 119,1 5 3 1 1 1 34 1 3 7 34 3 1 33 60-61 44, 1 1 1 1 1 158 7 34 5 5 36 57,5-58,5 73, 10 9 1 156 1 1 1 6 8 41 1 1 38 55-56 65 4 1 1 15 1 95 1 58 4 3 41 5,5-53,5 97,9 13 1 7 1 79 4 17 8 94 6 44 50-51 31,4 7 1 5 13 79 7 3 47 47,5-48,5 6,7 1 1 4 37 1 1 16 4 51 6 1 50 45-46 1,7 1 8 34 1 5 4,5-43,5 15, 4 5 1 3 48 9 56 40-41 7,8 7 4 1 59 37,5-38,5 8,3 34 1 4 6 35-36 11 11 1 3 65 3,5-33,5 1,1 194 3 1 68 30-31 0, 70 7 1 70 7,5-8,5 5 1 1 74 5-6 1 76,5-3,5 0 3 79 0-1 4 8 17,5-18,5 4 7 1 85 15-16 43 1 87 1,5-13,5 0 4 4 90 10-11 0,1 3 5 9 7,5-8,5 95 5-6 3 97,5-3,5 1 100 0-1 1 1

Gul näckros (Nuphar lutea ) Kransslinga (Myriophyllum verticillatum ) Svalting (Alisma plantago-aquatica ) Kransalger (Chara sp. Oogoner) Mossdjur (Cristatella mucedo ) Al (Alnus sp.) Brännässla (Urtica dioica ) Hampflockel (Eupatorium cannabinum ) Starr (Carex sp.) Säv/Havssäv (Schoenoplectus lacustris/s. maritimus ) Vass (Phragmites australis ) Björk (Betula sp.) Fågelbär (Prunus avium ) Granbarr Krassing (Lepidium sp.) Rödblära (Silene dioica ) Vitblära (Silene alba ) Våtarv (Stellaria media ) Sclerotier av jordsvamp (Cenococcum geophilum ) Fingerörter (Potentilla sp.) Målla (Chenopodium sp.) MOTALA Ränna 141 Grovdetritusgyttja Kalkgyttja Vattenlevande växter och organismer Strand- och kärrmarksväxter Träd, buskar och kulturväxter Kulturmarksväxter Övriga landväxter Djup (cm) Träkol (mg) 10 41 5 7 5 9 36 0 55 1 5 1 1 15 36 10 7 7 11 30 1 39 6 1 1 1 0 31 9 7 0 36 36 34 4 3 5 1 5 6 7 1 90 17 16 5 7 1 30 1 17 51 104 1 1 4 11 3 6 1 1 35 16 6 91 1983 9 36 5 16 15 3 7 1 40 11 1 3 63 153 5 7 1 55 18 5 1 4 45 6 6 16 15 1 3 5 50 1 5 30 11 1 5 1

Bilaga 4 Sammanställning av vedartsanalys Analysen utfördes av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. Proverna är tagna i olika typer av anläggningar och i lager. Detta dels för att kunna välja ut kol för dateringar och dels för att få enöversiktlig bild av vilka träd och buskar som nyttjades som bränsle av de mesolitiska människorna. En fråga var om det gjordes urskiljning i valet av bränsle. Om inget urval kunde urskiljas så antogs ändå detta kunna visa på vilken växtlighet som fanns i närheten av boplatsen. Sammanfattningsvis innehåller proverna "skogens alla träd". Salix...9% Ek...18 % Alm.1% Lövträd 6% Tall..4% Björk 7% Hassel..9% Hasselnötsskal.9%

Bilaga 4 Sammanställning av petrografiska analyser Frågeställningar till tunnslipen gäller: 1. Kvarts/kvartsit. En petrografisk bedömning: är det mineralogiskt kvarts eller kvartsit (eller finns det ett bra namn på detta material) Hur kan man beskriva de två olika materialens, genom ett tunnslip, täthet och övriga mineralogisk sammansättning. Hur skiljer de sig åt och vad förenar dem?.. Ett liknande tunnslip på Kinnekulleflinta samt en täthets och mineralogisk jämförelse mellan flinta, kvarts och kvartsit. 3. Den tredje problemställning rör de stora slipstenarna av sandsten som vi påträffat. Dessa har uppenbarligen används för yxslipning under mesolitisk tid. Sandstenen är inte lokalt förekommande. Ca,5 mil norr om Motala finns ett stort sandstensbrott (Lemunda) varur man under medeltid bröt sten främst till slipstenar men också till byggnadsmaterial, bl a till kyrkoportaler (t ex Flistad kyrka ca 5 mil sydöst om brottet). Frågeställningen är sålunda om man genom tunnslip eller genom makroskopiska analyser från slipstenar och referensmaterial kan påvisa att sandstenarna med största sannolikhet kommer från Lemundabrottet. (mer än att bara anta detta genom förekomst och geografisk närhet). Det är alltså vetskapen om och nyttjandet av de regionala resurserna är intressant. Sandstenarna till analysen är samlade längs den mesolitiska strandlinjen.

Strandvägen