RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) En boplats i Grebo

Transkript

1 En boplats i Grebo 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En boplats i Grebo Inför småhusbyggnation inom Melskog 1:1 RAÄ 219, Grebo socken, Åtvidabergs kommun Östergötlands län Dnr Christina Helander och Katarina Sköld

2 2 En boplats i Grebo

3 En boplats i Grebo 3 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:20 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En boplats i Grebo Inför småhusbyggnation inom Melskog 1:1 RAÄ 219, Grebo socken, Åtvidabergs kommun Östergötlands län Dnr Christina Helander och Katarina Sköld

4 4 En boplats i Grebo Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto RAÄ, UV Öst Utskrift UV Öst, Linköping 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2010:20 ISSN

5 En boplats i Grebo 5 Innehåll 7 Sammanfattning 8 Bakgrund 8 Syfte 8 Metod och genomförande 11 Topografi och kulturmiljö 12 Tidigare undersökningar 13 Resultat 13 Mesolitikum 16 Odlingsytan 16 Kokgropar 16 Ett förromerskt hus 16 Fynd 17 Dateringar och vedartsanalys 18 Diskussion och tolkning 19 Referenser 19 Litteratur 19 Övriga referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilaga 1. Profilritningar 22 Bilaga 2. Fyndlista 23 Bilaga C-analyser 24 Bilaga 4. Vedartsanalys Norrköping Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad.

6 6 En boplats i Grebo Fig 1. Utsnitt ur analoga Topografiska kartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:

7 En boplats i Grebo 7 Särskild arkeologisk undersökning En boplats i Grebo Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har genomfört en särskild arkeologisk undersökning av delar av boplatsen RAÄ 219 inom Melskog 1:1, vid Grebo Prästgård i Grebo socken, Åtvidabergs kommun, Östergötland. Anledningen var att Håkan Johansson Hus & Entreprenad AB (KarlsonHus) planerar exploatering för småhusbebyggelse på ett område som tidigare varit föremål för ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar. Ytan som har undersöktes var samman lagt 445 m 2 och utgjorde en del av den större boplatsen RAÄ 219 som ännu kvarligger. Vid en tidigare arkeologisk utredning, etapp 2, liksom vid tidigare arkeologiska förundersökningar inom det planerade området kunde det konstateras olika typer av såväl förhistoriska lämningar som lämningar från historisk tid. Mest utmärkande var ett område med kokgropar och ett med stolphål. Syftet med den särskilda undersökningen var att funktionsbestämma och datera sedan tidigare påträffade anläggningar och lager. Dater ingarna visade på en brukningstid med stor spännvidd, från mesolitikum och järnålder fram till högmedeltid. De fynd som påträffades kom främst från ett överliggande odlingslager, men också från underliggande anläggningar. Undersökningen utfördes i form av ytavbaning med hjälp av grävmaskin. Boplatsen är begränsa åt norr där vägen mot Åtvidaberg går, men inte åt söder och öster. Ansvarig för fältarbetet var Tom Carlsson och för rapportarbetet Christina Helander och Katarina Sköld. Resultatet från denna undersökning skall ligga till grund för Länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet.

8 8 En boplats i Grebo Bakgrund Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län genomfört en särskild arkeologisk undersökning av delar av boplatsen RAÄ 219 inom Melskog 1:1, vid Grebo Prästgård i Grebo socken, Åtvidabergs kommun, Östergötland (se fig 1). Anledningen var att Håkan Johansson Hus & Entreprenad AB (KarlsonHus) avsåg att bygga villor i anslutning till Grebo Prästgård och att frigöra en av tomterna från fornlämning. I samband med detaljplaneringen för området har UV Öst tidigare genomfört såväl en utredning, etapp 1 (Nilsson 2001) som etapp 2 och arkeologiska förundersökningar inom det planerade området (Lst Dnr: , , ). Som underlag förelåg upprättad plankarta och samrådshandling av WSP Samhällsbyggnad i Norrköping. Den tidigare utförda arkeologin inför byggnationen har konstaterat lagskyddade fornlämningar inom tre delområden; UV 4 och UV 5 samt en nypåträffad lämning väster om den så kallade Rävkullen, RAÄ 219 (Rolöf Rapport UV Öst 2004:50; Rolöf & Österström 2007:40). Delar av den nypåträffade fornlämningen är nu aktuell för särskild undersökning inför den kommande exploateringen. Syfte Syftet med den särskilda arkeologiska undersökningen var att undersöka och dokumentera de berörda delarna av boplatsen. Den vetenskapliga målsättningen var att svara på frågor angående boplatsens utbredning, innehåll, inre struktur samt dess datering, det vill säga kronologisk tillhörighet. Det var också angeläget att insamla ett representativt fyndmaterial. Särskild tonvikt kommer att läggas på frågan om boplatsens skiktade kronologi. Finns lämningar efter förhistoriska hus på platsen? Vilka tider finns representerade i materialet? Går det att knyta lämningarna till omgivande registrerade fornlämningar? Metod och genomförande Vid undersökningen banades matjorden skiktvis av med hjälp av grävmaskin ned till den nivå där anläggningar och lager fanns bevarade. Markunderlaget utgjordes där av sand. Därefter framrensades anläggningarna för hand. Ett rutnät lades ut över lagret i syfte att tillvarata fynd och bedöma lagrets bildningssätt. Av 25 rutor i storleken 1x1 meter påträffades fynd i fem stycken. Ambitionen inför undersökningen var att torrsålla jorden, vilket visade sig vara tidsödande då väderleken försvårade arbetet. Istället handgrävdes de rutorna. Hela ytan täcktes av ett odlings lager som var 422 m 2 stort men av detta grävdes bara en mindre yta om 19 m 2. Efter samråd med Länsstyrelsen i Östergötlands län kom schaktning även att ske utanför de kända lämningarna för att om möjligt hitta fler anläggningar intill det konstaterade huset. Den tillkomna ytan utgjorde cirka 75 m 2 och där fanns sju stolphål. Samtliga lämningar har mätts in digitalt med totalstation (Geodimeter) och lagrats i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis. Sektioner handritades på sedvanligt sätt i skala 1:20 (bilaga 1). Fotografering utfördes med digitalkamera. Fem kolprover, varav ett som plockats fram ur en slaggbit, har samlats in för datering och har 14 C-analyserats av Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

9 En boplats i Grebo 9 " X Ärlången / Grebo kyrka " X Arkeologisk undersökning m Y :5 000 Fig 2. Översiktskarta med sjön Ärlången i nordväst, Grebo kyrka i norr och undersökningsområdet markerat med blått precis väster om Rävkullen, RAÄ 219. Skala 1:5000. " Y Rävkullen

10 10 En boplats i Grebo Grebo 54:1 " Grebo 172:1 # # Grebo 172:2 / X Grebo 220 # Grebo 181:1 # Grebo 183:1 X Grebo 132:1 # Grebo 53:1 Y Grebo 219 Grebo 185:1 # Arkeologisk undersökning 0 50 m 1:2 500 " Rävkullen Y Fig 3. Karta med de registrerade fornlämningarna utmarkerade och undersökningsområdet markerat med blått. Skala 1:2500.

11 En boplats i Grebo 11 Fig 4. Undersökningsområdet låg precis på krönet och till höger skymtar Rävkullen med RAÄ 219. Foto RAÄ, UV Öst. Topografi och kulturmiljö Det aktuella området ligger omkring 400 meter sydöst om Grebo kyrka och cirka 600 meter från sjön Ärlångens sydöstra spets (se fig 2). I norr begränsades området av landsvägen till Åtvidaberg, medan den östra och den södra delen av området som utgjordes av kraftigt kuperad åkermark inte har kunnat avgränsas. Platsen ligger högt i landskapet och med utsikt över sjön Ärlången. Området runt Grebo präglas av ett kuperat och skogsbeklätt landskap med uppodlade dalgångar och i regionen finns ett flertal omfattande sjösystem. Området är mycket rikt på fornlämningar från alla förhistoriska perioder liksom från historisk tid och är en välkänd plats inom arkeologin, inte minst på grund av de vapengravar från romersk tid som tidigare undersökts (Rolöf 2004, Oxenstierna 1958). Vapengravarna understryker en uppenbar ökad statusmarkering i gravskicket hos ett övre socialt skikt i samhället under äldre järnålder. Vapengravarna framhäver med all tydlighet områdets betydelse, då dessa som företeelse ses som ett speciellt skede i centralbygdernas utveckling. Fornlämningsbeståndet är, liksom den kronologiska variationen, mycket stort. Gravar och gravfält (RAÄ 53:1, 61:1 3 och 181:1) dominerar, men även stensträngssystem och boplatsområden (RAÄ 183:1 och 219) finns representerade. De yngre lämningarna i när heten består av en kvarnlämning (RAÄ 185:1), slaggvarp (RAÄ 132:1), kolningsgrop (RAÄ 220), en vägbank samt en ödekyrkogård (RAÄ 54:1) (se fig 3). I öster angränsar området till en moränhöjd kallad Rävkullen och i norr till den höjd där prästgården ligger (se fig 4).

12 12 En boplats i Grebo I områdets västra kant, i anslutning till bergsmark, ligger kanten av ett äldre grustag som idag är igenfyllt. Grustäkten är omnämnt i den äldre arkeologiska litteraturen och var en av anledningarna till de uppmärksammade undersökningar som företogs av vapengravarna under 1800-talet (Oxenstierna 1958; Nicklasson 1997). Gravarna var troligen del av ett större gravfält som sträckt sig från grustaget på den branta västsluttningen på prästgårdsjorden, intill Strömhultsstugan vidare norrut till den nuvarande kyrkogårdens lägre platå samt västerut till Örkällegärdet (Oxenstierna 1958, 117ff ). Vapengravar är vanligtvis inte placerade på monumentala lägen inom centralbygden, utan istället längs färdvägar som löper i territoriegränsen mellan sådana områden. Vapengravarna i Grebo kan passa i ett sådant resonemang då dess läge kan bevaka landvägen som löper längs med bäcken från öster och ansluter till Ärlången (Nicklasson 1997; Nilsson 2001). Tidigare undersökningar Undersökningsområdet ansluter till en betydande fornlämningsmiljö, där huvudsakligen lämningar från järnålder i form av gravar och gravområden utmärker sig. I området är det framför allt gravarna som tilldragit sig forskarnas intresse allt sedan 1800-talet. En stor del av de gravar som funnits här har försvunnit, bland annat genom grustäkten. I slutet av 1800-talet undersöktes flera gravkullar nära Prästgården, i grusbacken och på Örkälle gärde av bland andra Oscar Montelius och greve Thure Bielke. Även Bror Schnittger och Bengt Cnattingius har genomfört gravundersökningar i området (1912 respektive 1934). Oxenstierna beskriver området som nästan helt söndergrävt 1958 (Oxenstierna 1958:118f ). Före den arkeologiska utredningen som gjordes år 2004 fanns inga registrerade fornlämningar inom det aktuella planområdet. Då uppmärksammades emellertid flera lagskyddade lämningar som inte var synliga ovan mark (Rolöf 2004; Rolöf & Österström 2007). Dessa kan kort sammanfattas som följer: UV 4:1 Ett hantverksområde med bland annat lämningar efter en kolningsgrop från högmedeltid. Dessutom finns kolbemängda lager, skärvsten, brända ben, härdar och ugnsrester inom området. UV 4:2 Ett område med sannolikt sönderplöjda gravar från förhistorisk tid. Fynden bestod av brända ben, förhistoriskt glas samt koncentrationer av sot- och kol. Glaset är sannolikt romerskt importgods med datering till äldre romersk järnålder (Näsman, muntlig uppgift, Rolöf & Österström 2007). UV 5 Boplatslämningar norr och nordöst om Rävkullen. Lämningarna innefattar stenskodda stolphål, härdar och lager. Fynden bestod av bland annat brända ben, bränd lera, bearbetad kvarts och rödgods. För en utförligare redovisning av fornlämningsmiljön i närområdet hänvisas till UV Öst Rapport 2004:50 (Rolöf 2004).

13 En boplats i Grebo 13 Den del av fornlämningsområdet som var aktuell för en särskild undersökning omfattade förhistoriska boplatslämningar i åkermark väster om Rävkullen, RAÄ 219. Undergrunden bestod i huvudsak av sand. Boplatsen innefattar: Lager, 5 10 cm tjockt, vilket ställvis innehåller skärvsten, sot- och kol samt bränd lera. Där påträffades fynd av förhistorisk keramik, bearbetad kvarts och flinta. Anläggningar, dels i form av tydliga härdgropar men även i form av urlakade lämningar i sand. Där fanns fynd av keramik, brända ben, eventuellt järnföremål och bearbetad kvarts. Utifrån lämningar och fynd antyds att boplatsen uppvisar en skiktad kronologi. Sannolikt härrör urlakade lämningar tillsammans med fynd av slagen kvarts och flinta från stenålder. Även boplatsens topografiska läge, ovanför ett markant hak, samt det sandiga underlaget talar för detta. Tydliga härdar och härdgropar daterar sig troligen till yngre perioder, sannolikt järnålder. Resultat Vid undersökningen påträffades 19 anläggningar varav ett lager (A379) och en odlingsyta (A300) inom detta (bilaga 1 och fig 6). Fyra anläggningar varav ett från förundersökningen samt kol från en slaggbit har 14 C- daterats. De i tid mycket spridda dateringarna tyder på att platsen haft en lång användningstid. Om brukningstiden varit sammanhängande eller inte är däremot svårt att svara på. Mesolitikum Det finns en mesolitisk fas i området. Fynd i form av kvarts, däribland två bipolära kärnor tillsammans med en 14 C-datering tyder på att platsen använts under mesolitikums senare del. Vad som skett på platsen under denna tid kan vi däremot inte säga då det inte hittades några anläggningar som kunde knytas till dessa tidiga dateringar. Fynden liksom 14 C-provet kommer från det överliggande odlingslagret där de sannolikt hamnat på grund av odlingen på platsen. Fig 5. En av kokgroparna i profil. Foto RAÄ, UV Öst.

14 14 En boplats i Grebo X / X Y Arkeologisk undersökning Förundersökning Stolphål Härd Grop Kokgrop Lager Bränt ben Bränd lera Keramik 0 5 m Y :250 Fig 6. Plan med anläggningar, fynd och ledningsschakt markerade. Skala 1:250.

15 En boplats i Grebo 15 X / 439 R222 R R R291 R250 R287 R246 R R R242 R R330 R R346 R271 R275 R267 R356 R230 R R360 R259 R R255 R R283 X Y Arkeologisk undersökning Förundersökning Odlingsyta Ruta Lager Bränt ben Bränd lera Keramik 0 5 m Y :250 Fig 7. Plan över meterrutorna. Skala 1:250.

16 16 En boplats i Grebo Odlingsytan Anläggningarna låg under ett lager (A379) vilket täckte ytan och har tolkats som ett odlingslager, det vill säga en äldre åkerjord. Av detta undersöktes en mindre yta (A300) på 19 m 2 närmare. Lagret innehöll ställvis rikligt med skörbränd sten, keramik, järnföremål, flinta, kvarts, slagg och enstaka brända ben. Under lagret framkom flera anläggningar, framför allt i de södra och östra delarna av undersökningsytan. Anläggningarna utgjordes av stolphål, gropar och kraftiga kokgropar (se fig 5). I denna del av undersökningsytan förekom även störst koncentration av skärvsten i det överliggande, äldre matjords lagret. Lagret (A300) tunnades ut mot NV. Den skörbrända stenen fanns kvar men inga anläggningar påträffades. I lagret togs det upp 25 stycken 1x1-meters rutor (se fig 7). Kokgropar Det påträffades fyra kokgropar i undersök ningsytans östra del. De var genomgående djupa och fyllda med skörbränd sten. En av dessa (A415) har daterats till yngre bronsålder. Det fanns inga fler anläggningar som kunde knytas till den här tidsperioden. Ett förromerskt hus I det östra hörnet av undersökningsytan fanns flera kraftiga stolphål vilket talade för att ett cirka 14 meter långt, stolpburet hus stått på platsen. Efter samråd med exploatör och länsstyrelse beslutades att huset skulle tas fram i sin helhet och att Länsstyrelsen skulle stå för dessa utökade undersökningskostnader. Den tillkomna ytan var cirka 75 m 2 stor och inom denna fanns sju stycken stolphål. Tyvärr visade det sig att lämningarna efter huset som stått på platsen var kraftigt skadade av flera sentida kabelschakt. Dels löpte ett nygrävt kabelschakt längs hela undersökningsytans södra kant (ONO), dels ett äldre schakt som korsade detta i nordostlig riktning. Huset tolkas ligga i nordvästsydöstlig riktning. Det gick inte att tolka husets karaktär eller datering utifrån anläggningarna, men däremot har ett kolprov från fyllningen i ett stenskott stolphål (A450) gett en datering till förromersk järnålder. Fynd Vid undersökningen insamlades sammanlagt 41 fynd. Huvudsakligen kom de från det äldre odlingslagret, vilket överlagrade hela boplatsen. Att fynden ligger i detta lager är ett resultat dels av den intensiva odling som ägt rum på platsen under en mycket lång tid, dels av att jordarna här är lätta och sandiga. Det sannolika är att fynden kommer från idag sönderodlade anläggningar. Fyndmaterialet bestod av keramik, bränd lera, brända ben, slagg, avslag och föremål av flinta, kvarts- och kvartsitavslag (bilaga 2). Det hittades också en del av en malstenslöpare och en hästskosöm i form av lösfynd som inte har mätts in. Överst i matjords lagret fanns även enstaka skärvor av yngre rödgods, tegelfragment och enstaka bitar av stenkol, inte heller dessa har mätts in. Keramiken är mycket fragmentarisk men det går att skilja ut två olika typer, ett välbränt, brunaktigt, ganska grovmagrat gods av neolitisk eller möjligen äldre bronsålderskaraktär och ett tunnare gods av järnålderskaraktär. Bland kvartsen fanns två bipolära kärnor, vilket kan tyda på aktiviteter på platsen så långt ner i tiden som i mesolitikum, vilket också en 14 C-datering pekar på.

17 En boplats i Grebo 17 Dateringar och vedartsanalys Fem prover har samlats in för 14 C-analys (bilaga 3). Ett av proverna kommer från kol i ett lösfynd av slagg. Proverna gav mycket skilda dateringar; från mesolitikum, förromersk järnålder, yngre romersk järnålder och medeltid. At mospheric data from St uiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua_ ±35BP Ua_ ±55BP Ua_ ±50BP Ua_ ±40BP Ua_ ±35BP 8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC 2000CalBC CalBC/CalAD 2000CalAD Calibrated date Anr A-typ Lab-nr 1 s 2 s Ålder BP A245 Härd (FU) Ua AD 340 AD 130 AD 350 AD A300 Odlingsyta Ua BC 4610 BC 4850 BC 4550 BC A415 Kokgrop Ua BC 550 BC BC A450 Stenskott stolphål Ua BC 170 BC 380 BC 110 BC Slagg Lösfynd Ua AD 1440 AD 1320 AD 1460 AD Fig 8. Sammanställning över 14 C-dateringar. Enligt vedartsanalysen (bilaga 4) har ekstammen en ålder som överstiger 30 år, vilket innebär att kokgropen (A415) är minst 30 år yngre än vad dateringen visar. Tallen i A300 är däremot inte gammal, högst 20 år. Slutligen antyder videarten (Salix sp) i stolphålet (A450) att dateringen ger åldern på kulturlagerfyllningen och inte stolpen i sig. Vide är inte särskilt användbart som stolpmaterial, möjligen som stöttor vid resningen av stolpen, men då har man förmodligen inte bränt spetsarna. Däremot användes viden till väggflätningen (Strucke 2009).

18 18 En boplats i Grebo Diskussion och tolkning Fyllningen i ett av stolphålen (A450), som bedömts tillhöra huset, har daterats till BC. Även om det inte är själva stolpen som är daterad så bör det ändå tyda på en an vändningstid eller avslutningstid under denna period. Strax väster om platsen för huset fanns flera kokgropar, vilka inledningsvis bedömdes ha utgjort ett aktivitetsområde tillhörande huset. En av kokgroparna (A415) fick dock en datering till sen yngre bronsålder och början av förromersk järnålder, vilket är en relativt stor skillnad från fyllningen i stolphålet, även om dateringen från stolphålet skulle visa husets absoluta slutfas. Dateringen från stolphålet är minst 200 år yngre än den från kokgropen och innebär att anläggningarna utifrån dessa två dateringar inte med enkelhet kan tolkas som en gemensam helhet. Under förundersökningen daterades en härd (A245), som ligger omkring åtta meter söder om husområdet till perioden från sen äldre romersk och in i yngre romersk järnålder. Det ger ytterligare en mycket avvikande datering bland de övriga. Sannolikt har det funnits hus och aktivitetsområden inom undersökningsytorna under hela förhistorien. Förstörelsen av äldre lämningar började säkert redan tidigt i och med att ytan kom att användas för odling. Det blandade fyndmaterialet som insamlats därifrån tillsammans med den mycket gamla dateringen tyder också på det. På förundersökningen undersöktes ett järnhantverksområde och en kolningsgrop som har daterats till åren efter Kristus (Rolöf och Österström 2007:9). Dateringen sammanfaller med den som gjordes på kol från slagg från den aktuella undersökningen. Slaggen påträffades söder om undersökningsområdet, ner mot den numera en utdikade sjön. Troligtvis har det förekommit både kolning och metallhantering under 1400-talet och perioden däromkring inom en större yta kring Grebo prästgård och våtmarkerna i söder. Syftet med den särskilda undersökningen var bland annat att svara på ett antal uppställda frågor vilka har diskuterats i texten. Svaren kan kort sammanfattas som följer: Det har stått ett hus på platsen åtminstone under den mellersta delen av förromersk järnålder. Stolphålen har skadats av senare ingrepp men huset var stolpburet och stolphålen var stenskodda. Uppskattningsvis var huset omkring 14 meter långt. Det går inte med enkelhet att knyta samman husets användningstid med kokgroparna som låg väster om huset. Enligt 14 C-analyserna finns ett flertal perioder representerade på platsen, från mesolitikum till medeltid, vilket också fyndmaterialet tyder på. Boplatslämningarna som har undersökts bedöms vara en utkant till den intilliggande boplatsen RAÄ 219.

19 En boplats i Grebo 19 Sammanfattningsvis kan också sägas att platsen har varit attraktiv under mycket lång tid och att ett flertal perioder finns representerade i materialet. Platsens attraktionskraft kan förklaras dels av det sandiga underlaget och dels av det goda topografiska läget, på en höjd med närhet till ett större vattendrag, Ärlången. Ärlången har med stor sannolikhet ingått i ett vattensystem med anslutning till Stångån. Dessutom finns ett flertal bäckar i området och längs med bäcken söder om boplatsen kommer även landsvägen från öster. Linköping i juni 2010 Christina Helander och Katarina Sköld Referenser Litteratur Nicklasson, P Svärdet ljuger inte. Vapenfynd från äldre järnålder på Sveriges fastland. Acta Archaeologica Lundensia, Series Prima in 4 N 22. Lund. Nilsson, P Vapengravar och stenålderslämningar vid Grebo samhälle. Grebo samhälle, Grebo socken, Åtvidabergs kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2001:23. Oxenstierna, E. G Die Ältere Eisenzeit in Östergötland. Linköping. Rolöf, M På prästgårdsjorden. Sönderplöjda gravar, boplatsspår, ugnar och bearbetad kvarts funna vid utredning inför planerad villabebyggelse. Grebo Prästgård, Åtvidabergs kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2004:50. Rolöf, M. & Österström, K En medeltida kolningsgrop vid Grebo Prästgård. Förundersökning av UV 4:1, Melskog 1:1 och avgränsning av UV 4:2. UV 4:1 och 4:2, Grebo Prästgård, Grebo socken, Åtvidabergs kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2007:40. Övriga referenser Strucke; U. E-post den 2 maj 2009.

20 20 En boplats i Grebo Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Åtvidaberg Socken: Grebo Plats: Melskog 1:1 Fornlämning: Del av RAÄ 219 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 Gon V Höjdsystem: RH70 Riksantikvarieämbetet dnr: , Länsstyrelsen dnr: , Länsstyrelsen beslutsdatum: och Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2010:20 Ansvarig arkeolog: Katarina Sköld och Tom Carlsson Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Håkan Johansson Hus & Entreprenad AB (KarlsonHus) Undersökningsområde: 445 m 2 Undersökt yta: 445 m 2 Fynd: 41 stycken. Förvaras på RAÄ, UV Öst, i väntan på fyndfördelning.

21 En boplats i Grebo 21 Bilaga 1. Profilritningar, skala 1:20 A101 A1072 A201 A1087 A424 A1101 A450 A1113 A1000 A1134 A1029 A200001

22 22 En boplats i Grebo Bilaga 2. Fyndlista Fnr Typ Sakord Antal Anl Ruta Anmärkning 1 Bränt ben 1 A300 2 Bränt ben 2 A415 5 Kvarts Avslag/avfall 1 A300 R339 6 Flinta Avslag 0 A300 R339 Bränd 7 Bränd lera 2 A300 R350 8 Flinta Avslag 1 A300 R350 Bränd 9 Flinta Avslag 1 A300 R Bränt ben 1 A300 R Flinta Avslag 1 A300 R246 Från ett slipat föremål, troligen en yxa 12 Kvarts Avslag/avfall 1 A Flinta Avslag 1 A300 R346 Bränd, slipad 14 Flinta Avslag 1 A300 Från ett slipat föremål, troligen en tunnackig yxa 15 Keramik 2 A Bränd lera 6 A300 R334 Hårt bränd 17 Bränt ben 2 A300 R Kvarts Avslag/avfall 1 A300 Plattformsavslag 19 Keramik 2 A Bränd lera 1 A300 Hårt bränd 21 Kvartsit 1 A300 R Kvarts Kärna 1 A415 Bipolär kärna 23 Kvarts Avslag/avfall 1 A300 R Kvartsit 1 I hus? 25 Bränd lera 1 Lerklining i hus? 26 Bränd lera 3 A300 Hårt bränd 27 Kvarts Avslag/avfall 3 A Slagg 1 A300 R Slagg 1 A Kvarts Kärna 1 A300 Bipolär kärna 31 Keramik 2 A300 Mycket hårt bränd, sekundärbränd 32 Slagg 1 A Bränt ben 1 A Keramik 3 A300 R Bränt ben 1 A Bränd lera 3 A300 R Bränt ben 1 A300 R Slagg 1 A Keramik 3 A Kvarts Avfall/avslag 1 A Keramik 1 A Keramik 7 A Bränt ben 6 A300

23 En boplats i Grebo 23 Bilaga C-analyser A245 A415 Radiocarbon determination 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Br onk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua : 1775±35BP 68.2% probability 210AD (68.2%) 340AD 95.4% probability 130AD (93.8%) 350AD 360AD ( 1.6%) 380AD Radiocarbon determination 2900BP 2800BP 2700BP 2600BP 2500BP 2400BP 2300BP 2200BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Br onk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua : 2530±50BP 68.2% probability 800BC (16.1%) 750BC 690BC (52.1%) 540BC 95.4% probability 810BC (91.5%) 480BC 470BC ( 3.9%) 410BC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD 600CalAD Calibrated date 1000CalBC 800CalBC 600CalBC 400CalBC 200CalBC Calibrated date A300 A450 Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Br onk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Br onk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 6200BP 6000BP 5800BP 5600BP 5400BP Ua : 5860±55BP 68.2% probability 4800BC (62.2%) 4670BC 4640BC ( 6.0%) 4620BC 95.4% probability 4850BC (93.1%) 4580BC 4570BC ( 2.3%) 4550BC Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP Ua : 2180±40BP 68.2% probability 360BC (35.8%) 280BC 260BC (32.4%) 170BC 95.4% probability 380BC (95.4%) 110BC 5000CalBC Calibrated date 4500CalBC 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD Calibrated date Slagg, lösfynd Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Br onk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 700BP 600BP 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP Ua : 495±35BP 68.2% probability 1411AD (68.2%) 1440AD 95.4% probability 1320AD ( 4.1%) 1350AD 1390AD (91.3%) 1460AD 1200CalAD1300CalAD1400CalAD1500CalAD1600CalAD1700CalAD Calibrated date

24 24 En boplats i Grebo Bilaga 4. Vedartsanalys Analysprotokoll Landskap: Östergötland Socken: Grebo Fastighet: Melskog 1:1 RAÄ nr: 219 Kategori: AnalysId: 7717 Anläggning: Provnr: PK 5 Vikt (g): 0,5 Analyserad vikt (g): 0,5 Fragment: Över 100 Analyserat antal: 30 Art: Tall Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7720 Anläggning: 245, Kokgrop Provnr: PK257 Vikt (g): 2,0 Analyserad vikt (g): 2 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ek Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: Stam AnalysId: 7718 Anläggning: 300, Lager Provnr: PK 4 Vikt (g): 0,8 Analyserad vikt (g): 0,8 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Tall Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: Kvist under 30 år AnalysId: 7721 Anläggning: 415, Kokgrop Provnr: PK 3 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Björk Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Art: Lönn Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering AnalysId: 7719 Anläggning: 450, Stolphål Provnr: PK 2 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Salix sp Antal: 6 Material: Träkol Kommentar:

25 En boplats i Grebo 25

26 26 En boplats i Grebo ISSN