TIDNINGAR TRYCKERIER ELEKTRONISKA MEDIER

TIDNINGAR TRYCKERIER ELEKTRONISKA MEDIER ÅRSREDOVISNING 24 W I T H S U M M A R Y I N E N G L I S H

Kort om koncernen 24 Koncernen omfattar tidningsutgivning, distributionsverksamhet, tryckeri, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser. Rörelseresultatet steg till MSEK 29,8 (21,3) Nettoomsättningen ökade med 8,2 procent till MSEK 814,6 (753,2) Kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 93,5 (92,7) Vinsten per aktie uppgick till SEK 5,36 (3,12) Formatomläggning och namnbyte för Vestmanlands Läns Tidning till VLT Totalupplagan minskade med 1 4 till 117 8 exemplar Rörelseresultatet för 25 förväntas åtminstone bli i nivå med föregående år Styrelsen föreslår en aktieutdelning om SEK 4, (4,). KONCERNFAKTA 24 23 22 Intäkter, MSEK 823,3 768,7 724,6 Rörelseresultat, MSEK 29,8 21,3 12,2 Resultat efter skatt, MSEK 31,5 18,3 11,5 Vinst per aktie, SEK 5,36 3,12 1,96 Utdelning per aktie, SEK 4, * 4, 4, Börsvärde, MSEK 667 553 429 Aktiekurs, 31/12 SEK 113,5 94, 73, * Styrelsens förslag Totala intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Avkastning på eget kapital (%) Vinst och utdelning per aktie (SEK) 732 719 725 769 823 8 7 6 15* 12 15 9 4 35 3 16 14 12 5 4 75 6 25 2 11,69* 1 8 3 2 35 45 3 15 1 7,41 6 4 2 21 22 23 24 1 12 21 3 2 21 22 23 24 15 2 21 22 23 24 5 1,96 3,12 5,36 2 21 22 23 24 2 * inklusive jämförelsestörande poster på MSEK 4,5 Vinst per aktie Utdelning per aktie Koncernen VLT betecknas i årsredovisningen för 24 omväxlande som VLT AB eller VLT-koncernen. Detta för att undvika sammanblandning med VLT, som är det nya namnet på Vestmanlands Läns Tidning. (24 = Styrelsens förslag) * exklusive jämförelsestörande poster 2 VLT AB I 24

VLT-koncernens tre affärsområden TIDNINGAR TRYCKERIER ELEKTRONISKA MEDIER Affärsområdet Tidningar har tidningsutgivning på åtta orter med en upplaga om 117 8 exemplar. Tidningarna är VLT i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta- Posten, Avesta Tidning samt TTELA i Trollhättan och Vänersborg. Vidare ingår tidningsdistribution och utdelning av direktreklam, ägarandel i internetutvecklaren CityGate (9, %) samt delägarskap (11,1 %) i Västsvensk Tidningsdistribution KB. Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press, med ett högmodernt tryckeri i Västerås, samt ett delägarskap (1, %) i Västsvenskt Tidningstryckeri AB. Affärsområdet Elektroniska medier har verksamhet inom området Internet genom utveckling och försäljning av verktyg för digital kommunikation i Leanback Sweden. Leanback Media System tillhandahåller och driver annonsserversystem för interaktiv reklam på den nordiska marknaden samt hosting. Vidare ingår TVCheck, som registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser samt Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM 16,1 i Västmanland. Andel av totalomsättning (%) Andel av totalomsättning (%) Andel av totalomsättning (%) 27,4 % 4,3 % 68, % Omsättning och resultat (MSEK) Omsättning och resultat (MSEK) Omsättning och resultat (MSEK) 6 12 25 5 4 5 1 2 4 3 4 8 15 3 2 3 6 1 2 1 2 4 5 1 1 2-1 21 22 23 24 21 22 23 24-1 21 22 23 24 VLT AB I 24 3

Innehåll Kort om koncernen 24 2 VLT-koncernens tre affärsområden 3 Mediabranschen 5 VD har ordet 8 VLT-aktien 11 Koncernen: 14 Verksamhet, affärsidé, mål och strategi 15 Koncernöversikt 16 Affärsområden: Tidningar 18 Tryckerier 24 Elektroniska medier 28 Medarbetare och miljö 32 Känslighetsanalys och risker 36 Flerårsöversikt 38 Data per kvartal 39 Ekonomisk redovisning: Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Förändring i eget kapital 46 Kassaflödesanalys 47 Redovisningsprinciper 48 Noter 5 Förslag till vinstdisposition 59 Revisionsberättelse 6 Historik 61 Styrelse och revisorer 62 Ledande befattningshavare 64 Summary in English: 65 Brief financial summary 24 66 The Group s three business areas 67 Letter from the CEO 68 Activities, business concept, objective and strategy 7 The VLT share 71 Group overview 74 Five-year summary 76 Quarterly figures 77 Bolagsstämma 78 Ekonomisk information 25 78 Adresser 79 4 VLT AB I 24

Mediabranschen Året inleddes svagt, men under andra halvåret blev återhämtningen av den svenska annonsmarknaden tydlig. IRM (Institutet för Reklam och Mediestatistik) gör bedömningen att den totala annonsmarknaden ökade med cirka 5 procent, vilket innebär att reklaminvesteringarna överträffade förväntningarna. Liksom tidigare år uppvisar Internet-annonsering och direktreklam stark tillväxt, men även gratistidningar, kvällspress och radio har ökat starkt. För 25 prognostiserar IRM en fortsatt marknadsuppgång. Uppgången i reklaminvesteringarna innebar att perioden av tre år med svag eller fallande marknad äntligen bröts. Kvällspress och utomhusreklam stod, liksom föregående år, för de kraftigaste ökningarna men även populärpress, TV och radio uppvisar god tillväxt. För radio innebär ökningen en omsvängning jämfört med 23. Den bättre konjunkturen har också stimulerat till ett ökat intresse hos annonsörerna för att teckna helårskontrakt, främst hos TV. Bilden är dock splittrad. Ökningen för traditionella medier uppskattas till cirka 2,9 procent, vilket är något lägre än för marknaden som helhet. Även inom de traditionella medierna finns det stora skillnader. Landsortspressen ökade med några procent, medan storstadspressen minskade. Kvällspressen däremot registrerade tvåsiffriga ökningar. Marknaden för traditionella medier uppgår till cirka MSEK 15 16. Nya medier uppvisade en högre tillväxt än marknaden som helhet. Ökningen var knappt 9 procent vilket innebär att marknaden för nya medier nu uppgår till cirka MSEK 9 93. Internet, direktreklam och gratistidningar ökade samtliga starkt och har därmed stärkt sin ställning på annonsmarknaden. Det är tydligt att annonsörernas förtroende för Internetmediet har ökat och att Internet nu blivit ett strategiskt val i mediemixen. Mätbarhet och interaktivitet med kunden är starka drivkrafter. Användningen av Internet höjer dock inte den totala mediakonsumtionen enligt EIAA (European Interactive Advertising Association). Istället sker ökningen på bekostnad av TV, tidskrifter och tidningar. Direktreklamen har fortsatt sin långa period av tillväxt. Framförallt den oadresserade direktreklamen har gynnats av en inriktning mot utbudsannonsering och ökad centralstyrning av marknadsföringsinsatserna i de stora detaljistkedjorna. Dagspressen, med 52 procent av reklaminvesteringarna bland traditionella medier, förblir det största huvudmediet för reklam i Sverige. Av samtliga reklaminvesteringar så utgör tidningarnas andel 36 procent. Tidningarnas position stärks av att flera tidningar idag är stora och växande aktörer på Internet. Aftonbladet, Expressen, TV4, DN och Spray är de fem företag vars Internetsajter, enligt Orvesto, har störst räckvidd. Aftonbladet har till exempel nära 2 besökare per dygn eller sex miljoner i månaden. Innebörden av kombinationen pappersoch nättidning är att innehållet i dessa tidningar aldrig haft så många läsare som nu. Tidningsmarknaden Utvecklingen mot en ökad andel tabloidformat och gratistidningar fortsatte under 24. Gratistidningarnas andel av reklamen har ökat med 33 procent. Orsaken är främst den framgångsrika lanseringen av bostadsbilagan Metro Hus&Hem i Stockholmsregionen under årets första kvartal. >>> VLT AB I 24 5

Mediabranschen [forts.] >>> Inom morgonpressen har både storstadspress och landsortspress fortsatt att känna av den kraftiga fleråriga nedgången för platsannonser. Mot slutet av året fanns det dock tecken på en återhämtning. Varumärkesannonseringen uppvisar en tydlig förbättring under året. Morgonpressens totala annonsvolym bröt nedgången och ökade med 1, procent till 681 6 spaltmeter. Under 24 minskade morgonpressens sammanlagda upplaga med cirka 29 exemplar till drygt 2,8 miljoner. Storstadspressen är, utöver svag platsannonsering, även särskilt drabbad av den ökade konkurrensen om fastighetsannonserna på den tidigare så framgångsrika eftertextmarknaden. Även antalet annonsbilagor har minskat under lågkonjunkturen. IRM gör bedömningen att storstadspressens annonsintäkter sammantaget minskade med 5,8 procent helåret 24. För 25 räknar IRM med en ökning på några procent. Landsortpressen har klarat sig bättre än storstadspressen och ökat sina annonsintäkter med 2, procent. Anledningen är att landsortpressens största annonskategori är lokala detaljister och att andelen plats- och varumärkesannonsering därmed är mindre. Landsortspressen är mindre konjunkturkänslig. Annonsintäkterna beräknas av IRM öka något mer under 25. Kvällspressen har gynnats av ökande upplagor, av att man är ett förhållandevis billigt rikstäckande medium samt förekomsten av sportevenemang som fotbolls-em och OS. Annonsintäkterna beräknas ha ökat med knappt 29 procent under 24. De höga siffrorna speglar också att det är ett år av återhämning för ett medium som tappat mycket under några år. Prognosen för 25 innebär att kvällspressen uppskattas öka i nivå med den totala annonsmarknadens 4 5 procent. Tidningar i Sverige De svenska dagstidningarna har en upplaga på knappt 4 miljoner exemplar. Morgontidningen har en stark ställning i Sverige. Läsningen är en regelbunden vana och 93 procent av upplagan är prenumererade exemplar. En viktig orsak till detta är morgondistributionen med tidningsbud. Fler är positiva till morgontidningens annonser än till något annat mediums reklam. På vardagar läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15 79 år någon dagstidning. Sverige ligger på fjärde plats i världen när det gäller upplaga per invånare, 59 exemplar per 1 invånare. Endast Norge, Japan och Finland har större upplaga per invånare. Radio Radioannonseringen utvecklades starkt under 24 och beräknas ha ökat med nästan 1 procent. Prognosen för 25 är en fortsatt uppgång med nästan 7 procent. I Sverige lyssnade under hösten 24 knappt 77 procent av befolkningen mellan 9 79 år på radio under ett genomsnittligt dygn. RUAB:s undersökningar visar att andelen var oförändrad jämfört med 23. Även lyssnartiden per vecka, 163 minuter, var oförändrad under 24. Sett över en tioårsperiod så uppvisar både andel och lyssnartid en svag minskning. De privata radiokanalerna har en sammanlagd lyssnarandel på knappa 3 procent, medan kanalerna i Sveriges Radio ligger strax under 64 procent. Under de senaste tio åren har den privata andelen varit stigande och Sveriges Radios fallande. Bra Radio tillhör det största av stationsnätverken inom privat radio Rix FM. Nätverket har 34 stationer och en räckvidd på dryga 15 (12) procent enligt RUAB. Övriga aktörer inom privat radio är SBS Radio (25 stationer), Mix Megapol (16), NRJ (3), Fria Media (13) samt Lugna Favoriter (1). Prognos 25 IRM uppskattar att återhämtningen av annonskonjunkturen fortsätter och att de totala reklaminvesteringarna kommer att öka med 4 5 procent. Ökningen är dock fortsatt ojämnt fördelad mellan traditionella och nya medier. Nya medier fortsätter att växa snabbast och ökar med cirka 5,5 procent. Traditionella medier uppskattas öka med 3,5 procent, vilket dock är en förbättring jämfört med 24. Prognosen innebär att de totala reklaminvesteringarna förväntas öka i ungefär samma storleksordning som nominell BNP och privat konsumtion. 6 VLT AB I 24

Reklaminvesteringar Traditionella medier 24 (MSEK) Reklaminvesteringar Nya medier 24 (MSEK) Mediegrupp (IRM) MSEK +/- 23 i % Morgonpress 7 28-1,4 Storstadspress 2 963-5,8 Landsortspress 4 64 2, Kvällspress 827 28,8 Populärpress 668 4,9 Fackpress 1 37-3,5 TV 3 734 6,1 Text-TV 55 3,2 Radio 49 9,6 Bio 59-16,4 Utomhus 933 13,1 Totalt 15 164 2,9 % Källa: IRM, förändringssiffran baseras på jämförbart material. Mediegrupp (IRM) MSEK +/- 23 i % Gratistidningar 1 238 33,3 Annonsblad 476 1,7 Gratistidskrifter 442-2,7 Bilagor 336-2, Kataloger 2 133-6,1 Oadresserad Direktreklam (ODR) 1 833 16,2 Adresserad Direktreklam (ADR) 2 16 7,5 Internet 1 254 17,9 Annonsering/samarbeten 558 24,3 Onlinekataloger/eftertext 625 6,2 Sökordsmarknadsföring 71 168, Butiksmedia 52 9,8 Totalt 9 925 8,9 % Totalt samtliga 25 88 5,1 % VLT AB I 24 7

LENNART FOSS Stigande intäkter och förbättrat rörelseresultat för samtliga tre affärsområden. Rörelseresultatet för 25 förväntas åtminstone bli i nivå med föregående år. 8 VLT AB I 24

VD har ordet Under 24 ökade VLT-koncernens intäkter med 7,1 procent till MSEK 823,3. Alla våra tre affärsområden bidrog genom stigande intäkter. Tidningar ökade mest, med MSEK 25,5, medan elektroniska medier svarade för den största procentuella förbättringen, +14,1 procent. Rörelseresultatet steg kraftigt med nära nog en fyrtioprocentig ökning till MSEK 29,8 (21,3), och resultatet efter skatt steg till MSEK 31,5 (18,3). Trots förbättringar är det dock långt kvar tills VLT AB, liksom övriga mediebranschen, når nivåerna under den senaste högkonjunkturen kring sekelskiftet. Återhämtning av annonskonjunkturen Uppgången i reklaminvesteringarna innebar att perioden av tre år med svag eller fallande marknad äntligen bröts. Men bilden är splittrad. Den totala svenska mediemarknaden beräknas ha ökat med cirka 5 procent, medan ökningen för traditionella medier stannade på cirka 3 procent. Även inom de traditionella medierna finns det stora skillnader. Landsortspressen ökade med 2 procent, medan storstadspressen minskade. Kvällspressen däremot registrerade tvåsiffriga ökningar. För 25 bedömer IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik) att de totala reklaminvesteringarna kommer att öka med 4 5 procent. Affärsområdena förbättrade resultaten Upplageintäkterna ökade för VLT AB:s tidningar tack vare prishöjningarna i slutet av 23. Även annonsintäkterna steg mot slutet av 24. Rörelseresultatet för tidningarna var i princip oförändrat MSEK 39,7 (39,5). Utvecklingen för tidningsverksamheterna var tudelad. För tidningen VLT påverkades årets resultat negativt av att övergången till det nya tabloidformatet medförde vissa engångskostnader. En mindre nedgång i VLT:s upplaga hämmade också resultatutvecklingen. Ingress media utvecklades väl och ökade sitt resultat, liksom distributionsverksamheten i Prolog. Resultatet för Tvåstads Tidning förbättrades. Tryckerierna ökade sitt rörelseresultat till MSEK 13,2 (6,) främst tack vare ökad omsättning och bättre marginaler. Den högre omsättningen förklaras av att 24 var det första hela produktionsåret för det nya högmoderna tryckeriet i VLT Press. Flera nya uppdrag, främst från gratistidningarna Stockholm City och Metro Hus&Hem, men även uppdrag från Aftonbladet och ICA Maxi, bidrog positivt. Produktionsbeläggningen ökade därmed kraftigt och var i närheten av nivåerna före den omfattande utbyggnaden av kapaciteten. Tekniken fungerar väl i det nya tryckeriet och har motsvarat våra högt ställda förväntningar. Elektroniska medier minskade det negativa rörelseresultatet till MSEK -4,8 (-9,6). Både Bra Radio AB och TVCheck vände förluster till vinster, vilket innebar ökat fokus på Internetbolagens underskott. I slutet av 24 fattades beslut om nya åtgärder som ska skapa förutsättningar för ett positivt rörelseresultat även i dessa verksamheter. Fortsatt omvandlingstryck, bibehållen strategi Konkurrensen om läsarnas tid och pengar samt annonsörernas annonsbudgetar ökar ständigt. Den fortsatt snabba tillväxten för nya medier som Internet, direktreklam och gratistidningar innebär att omvandlingstrycket på de traditionella medierna ökar. Inom allt fler av VLT AB:s områden blir IT också en integrerad och strategiskt viktig del. För att främja samordning leds koncernens IT-verksamhet av en IT-styrgrupp, som rapporterar direkt till koncernledningen. Beslut om IT-lösningar fattas av respektive bolag i koncernen först efter samråd med IT-styrgruppen. Under 24 har bland annat ett beslut om ett, för alla våra tidningar, gemensamt redaktionellt system tagits. På nätet agerar VLT AB också gemensamt med ett stort antal morgontidningar bland annat genom fortsatta satsningar på Lokus. Lokus är dessa tidningars gemensamma nätbaserade söktjänst för rubrikannonsmarknaderna jobb, fordon, bostad och prylar. >>> VLT AB I 24 9

VD har ordet [forts.] >>> Det är min fortsatta övertygelse att förutsättningarna för att nå VLT AB:s mål skulle öka, om vi och branschen lyckas skapa större mediebolag. Större konstellationer ger bättre förutsättningar att anpassa kostnaderna utan att ge avkall på vår produkt den högkvalitativa lokaltidningen. På ett liknande sätt finns även behov av förändring i tryckeribranschen, där vi framgångsrikt medverkat vid skapandet av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB). Vår strategi att växa, såväl organiskt som genom allianser och förvärv, är därför riktig. Tillväxten ska ske med bibehållen position för våra tidningar som lokala marknadsledare. Bud, förändringar och kursuppgång Bolaget Mediaintressenter PLMS AB lämnade den 31 augusti ett erbjudande till VLT AB:s aktieägare. Ägarna i Mediaintressenter består av Tidningsaktiebolaget Stampen, Morgonpress Invest AB, Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt samt vissa medlemmar av släkten Pers. Efter budets utgång äger Mediaintressenter 58,5 procent av kapitalet och 52,4 procent av rösterna. En extra bolagstämma hölls den 9 november och resulterade i ändrad sammansättning av styrelsen i enlighet med Mediaintressenters förslag. Som en omedelbar följd av budet ökade omsättningen i aktien. Men den nya bilden efter budet med färre aktieägare innebär risk för en ytterligare försämring av likviditeten i aktien. Under året steg VLT-aktien med 21 procent till 113,5 kronor, även här påverkade givetvis budet. Index för O-listan steg under 24 med 17 procent. Kursuppgången, tillsammans med utdelningen på SEK 4,, innebar att våra aktieägare under året fick en totalavkastning på 25 procent. Våra finansiella mål Vi nådde vårt tillväxtmål tack vare att omsättningen ökade med 7 procent, vilket är mer än BNP i löpande priser. Trots ett förbättrat resultat lyckades vi dock inte nå avkastningskravet på eget kapital på 15 25 procent. Avkastningen ökade dock till 9,2 (5,4) procent. Orsakerna är flera. Annonskonjunkturen är, trots återhämtningen, fortfarande på en låg nivå. Dessutom uppgick soliditeten i slutet av 24 till 52 procent, vilket innebär att den ligger över VLT AB:s mål på 3 4 procent. Det har också bidragit till att det har varit svårt att nå målet för avkastningen på eget kapital. Förväntningar på 25 Förutsättningarna för våra tidningar att uppnå ett bättre resultat 25 bedömer vi som goda. IRM uppskattar att återhämtningen av annonskonjunkturen fortsätter och att de totala reklaminvesteringarna ökar. Bedömningen är också att vi under året börjar se positiva resultateffekter av tidningen VLT:s övergång till tabloid. VLT-koncernens främsta styrka är tidningarnas varumärken samt det faktum att en mycket stor andel av människorna i utgivningsområdena dagligen konsumerar våra produkter och tjänster. Därmed är vi det absolut mest effektiva alternativet för annonsörerna. Möjligen kan en viss försvagning av papperstidningen skönjas men det uppvägs mer än väl av de nya läsande konsumenterna på Internet. Våra tidningars innehåll har aldrig haft så många läsare som nu. Det är en styrka inför framtiden. VLT Press kommer däremot med stor sannolikhet att få ett utmanande år, eftersom Stockholm City beslutat flytta tryckningen från VLT Press. Vi har vidtagit åtgärder i tryckeriverksamheten, som kommer att ge effekt under 25. Inom affärsområdet elektroniska medier skapar våra åtgärder i Internetbolagen förutsättningar för en resultatförbättring. Sammantaget förväntar vi oss att rörelseresultatet för 25 blir åtminstone i nivå med föregående år. Ledningen kommer att fokusera på den löpande verksamheten men i linje med vår strategi har vi även en god beredskap för att delta i värdeskapande strukturförändringar. Dock är det omöjligt att veta vilka möjligheter som kan komma att öppna sig. Jag vill också tacka alla medarbetare för ett väl utfört arbete under ett år där flera upplevt stora förändringar. Lennart Foss VD och koncernchef 1 VLT AB I 24

VLT-aktien Aktieomsättning Under året uppgick antal omsatta VLT B-aktier till 1 51 949, vilket motsvarar 26 (8) procent av antalet aktier i bolaget. Mediaintressenters erbjudande är en viktig orsak till den kraftiga ökningen. Även omsättningshastigheten mätt i värde ökade till 37 (9) procent som en följd av budet. Under året var omsättningshastigheten på hela Stockholmsbörsen 149 procent och på den mindre likvida O-listan 82 procent. Det finns en risk att omsättningshastigheten åter kommer att sjunka. Dels var intresset till följd av budet tillfälligt och dels har det redan tidigare relativt fasta ägandet nu genom budet snarast blivit ännu fastare. För att underlätta handel i VLT-aktien har VLT AB sedan våren 23 ett så kallat aktielikviditetsavtal med Handelsbanken. Avtalet syftar till att minska den tidvis stora spreaden mellan köp- och säljkurs. Under 24 uppgick spreaden till 1,83 procent. VLT AB:s B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista med kortnamnet VLT B. Under 24 steg kursen på B-aktien med SEK 19,5 från SEK 94, per den sista handelsdagen 23 till en slutkurs för året på SEK 113,5 per aktie. Detta motsvarar en uppgång på 21 procent. Stockholmsbörsens All Share Index (SAX) samt O-listan, där VLT ingår, steg under samma period med 18 respektive 17 procent. Bolaget Mediaintressenter PLMS AB lämnade den 31 augusti ett erbjudande till VLT AB:s aktieägare. Ägarna i Mediaintressenter består av Tidningsaktiebolaget Stampen, Morgonpress Invest AB, Länsförsäkringar Bergslagen ömsesidigt samt vissa medlemmar av släkten Pers. Samma dag som budet offentliggjordes steg VLT-aktien med 24 procent till 112 kronor. Kursuppgången i VLT-aktien medförde att bolagets börsvärde under året steg från MSEK 553 till MSEK 667. Under 24 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4, vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om drygt 4 procent. Utdelningen, tillsammans med kursuppgången, innebar att VLT AB:s aktieägare under året fick en totalavkastning på 25 procent. Per den 16 mars 25 var kursen på VLT AB:s aktie SEK 11 motsvarande en nedgång om 3,1 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet på SEK 113,5. Aktieutdelning och policy Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget inte behöver ytterligare kapital till värdeskapande investeringar. Den översoliditet som nu finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Årets aktieutdelning föreslås till SEK 4, per aktie och är därmed oförändrad jämfört med föregående år. Den föreslagna utdelningen utgör 75 procent av årets vinst per aktie och motsvarar 6,8 procent av eget kapital per aktie per 31 december 24. Aktieägarna Det totala antalet aktieägare har, till följd av budet, nära nog halverats under 24. Vid årets utgång uppgick antalet aktieägare till 537 (1 88). Av det totala kapitalet i VLT AB utgörs cirka 2 (26) procent av institutionellt ägande och resterande 98 procent ägs av bolag eller privatpersoner. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare har också minskat och uppgick vid slutet av 24 till cirka 2 (17) procent. >>> VLT AB I 24 11

VLT-aktien [forts.] >>> Aktiekapital Bolaget har 5 881 aktier om nominellt SEK 3, varav 4 975 56 utgör B-aktier och 95 44 är A-aktier. Inga optionseller konvertibelprogram finns för närvarande, varför ingen utspädning kan ske. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643. B-aktierna har 1/1 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT AB:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade) med 1/1 röst. Under 24 omvandlades inga A-aktier till B-aktier. Aktiekapitalets utveckling År Förändring Totalt Antal aktier (MSEK) (MSEK) 1934,4 4 1951 Fondemission,2,6 6 1967 Fondemission,6 1,2 1 2 1977 Fondemission 1,2 2,4 2 4 1984 Fondemission 4,8 7,2 7 2 1984 Split 1:1 7,2 72 1985 Nyemission,8 8, 8 1994 Fondemission 8, 16, 1 6 1994 Split 2:1 16, 3 2 1998 Nyemission,1 16,1 3 26 769 1998 Inlösen -1,4 14,7 2 94 5 1998 Fondemission 2,9 17,6 1) 2 94 5 1998 Split 2:1 17,6 5 881 1) Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6. Fördelning av aktieinnehav 2) Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier Summa Summa 1 5 49 67 683 51 1 55 47 67 1 1 2 23 36 62 2 1 5 15 5 6 5 1 1 6 46 77 1 1 2 6 88 38 2 1 5 1 314 25 5 1 1 5 318 5 1 1 8 4 911 148 537 5 881 2) Baserad på offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 24-12-3. Kursutveckling 1 år mot O-listeindex Kursutveckling 5 år mot O-listeindex SEK 12 1 SEK 12 1 8 6 8 6 4 2 VLT B O-listan 4 2 VLT B O-listan JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN FEB MAR 24 25 2 21 22 23 24 25 12 VLT AB I 24

Nyckeltal Resultatnyckeltal 24 23 22 21 2 Vinst per aktie, SEK 5,36 3,12 1,96 7,41 16,65 Eget kapital/aktie, SEK 58,87 57,52 58,4 6,44 57,3 Utdelning per aktie, SEK 4, 4, 4, 4, 4, Utdelningsandel, % 74,6 128,2 24, 54, 24, Utdelning/Eget kapital, % 6,8 7, 6,9 6,6 7, Kassaflöde per aktie, SEK 15,9 15,76 6,47 1,74 23,77 Avkastning på eget kapital, % 9,2 5,4 3,3 12,6 33,2 Avkastning på sysselsatt kapital, % 1,5 7,1 4,2 15,2 43,1 Värderingsnyckeltal 24 23 22 21 2 Aktiekurs 31/12, SEK 113,5 94, 73, 88, 87,5 Aktiekurs/Eget kapital, % 193 163 125 146 153 Direktavkastning, % 3,5 4,3 5,5 4,5 4,6 P/E-tal, ggr 21,2 3,1 37,2 11,9 5,3 P/S-tal, ggr,81,72,59,72,7 EBIT-multipel, ggr 21,2 3,8 37,9 11,1 2,8 EV/Sales, ggr,77,75,63,54,4 Börsvärde, MSEK 667 553 429 518 515 Omsättningshastighet, aktien, % 26 8 3 15 23 Definitioner Vinst per aktie Eget kapital/aktie Utdelningsandel Kassaflöde per aktie Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Aktiekurs/Eget kapital Direktavkastning P/E-tal P/S-tal Enterprise Value (EV) Nettoskuld EBIT-multipel EV/Sales Omsättningshastighet Vinst efter skatt/genomsnittligt antal aktier under perioden Utgående eget kapital/ Utgående antal aktier Utdelning/Nettovinst Kassaflöde löpande verksamhet/ Utgående antal aktier Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital Resultat efter finansnetto + Finansiella kostnader/genomsnittligt sysselsatt kapital Börsvärde/Utgående eget kapital Utdelning per aktie/aktiekurs Börsvärde/Nettovinst Börsvärde/Omsättning Börsvärde + Nettoskuld Räntebärande skulder + Likvida medel Enterprise value/rörelseresultat Enterprise value/omsättning Totalt antal omsatta aktier under året/antal utestående aktier Större aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier % andel aktier % andel röster Mediaintressenter PLMS AB, Göteborg 434 84 3 6 776 58,52 52,42 Herenco AB, Jönköping 556 996 9,47 3,97 Malin Pers 75 2 12 88 3,33 6,22 Anders H. Pers 71 2 119 456 3,24 5,93 Jonas Pers 19 7 3,4 8,27 Södermanlands Nyheter AB, Nyköping 123 8 2,11,88 Åsa Pers 72 48 2,4 5,47 Gota Media AB, Kalmar 13 1,75,73 Erik Pers Berglund 2 5 1,19 1,78 Mats Pers Berglund 2 5 1,19 1,78 Anna Pers Berglund 2 5 1,19 1,78 Mona Pers 16 4,95 1,43 Anders Pers 16 36 5,89 1,4 Lisa Pers Ohlsén 16 3,78 1,35 Lejonälvan AB, Jönköping 39,66,28 Friends Provident int. Ltd., Isle of man, GB 36 8,63,26 Johan Thorell, Stockholm 34 12,58,24 Sara Pers-Krause 16 16,54 1,25 Carl Pers 4 8 24 5,5,52 Mattias Pers 4 8 24 5,5,52 Royalskandia Life Assurance Ltd., Isle of man, GB 28 75,49,2 Anna Lindeborg 4 8 22 8,46,5 Sara Lindeborg 4 8 22 8,46,5 AB, Kjell, Täby 23 5,4,17 Citadel Value Fund, Luxemburg 18 4,31,13 95 44 4 695 138 95,2 98, Övriga aktierägare (B-aktie) 28 422 4,8 2, 95 44 4 975 56 1, 1, VLT AB I 24 13

KONCERNEN Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distributionsverksamhet, tryckeri, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser. 14 VLT AB I 24

Verksamhet, affärsidé, mål och strategi Affärsidé VLT AB skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidningsindustrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier. Mål Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediegrupp. Strategi VLT AB:s strategi är att: Sträva efter att nå positioner som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster Nå värdeskapande genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser Fokusera på effektivisering av befintliga verksamheter, samt skapa en ändamålsenlig finansiell struktur, vilket kräver en långsiktig balans mellan investeringar, förvärv, effektiviseringar och kapitalrationaliseringar. Finansiella mål och utfall VLT AB:s övergripande mål är att långsiktigt skapa en god totalavkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning avses summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkastningen i form av utdelning. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna har VLT AB ett antal finansiella delmål: Avkastning på eget kapital 15 25 procent Avkastningen uppgick 24 till 9,2 (5,4) procent. Räntabiliteten på eget kapital har under de senaste tre åren i genomsnitt uppgått till 6, procent, vilket är lägre än det uppsatta målet. För att förbättra lönsamheten och närma sig målet arbetar VLT AB med såväl sänkta kostnader som satsningar på tillväxt. Soliditet 3 4 procent Vid årsskiftet 24/25 var VLT-koncernens soliditet 51,9 (52,9) procent och de tre senaste åren har soliditeten i genomsnitt varit 53,7 procent. Detta innebär att VLT binder mer eget kapital än vad som är motiverat vid rådande risknivå i verksamheten. Den höga soliditeten innebär bland annat att avkastningen på det egna kapitalet försämras relativt en soliditet kring målnivån. Snabbare tillväxt än BNP-ökningen 24 var intäktsökningen 8,2 (5,5) procent, med ett genomsnitt på 4,7 procent för de tre senaste åren. Koncernen har sitt ursprung och sin tyngdpunkt inom traditionella medier vars långsiktiga tillväxt är i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. VLT AB:s mål är att befintlig verksamhet organiskt över en konjunkturcykel skall växa snabbare än nominell BNP. År 24 ökade BNP med drygt 5 procent vilket innebär att VLT AB:s omsättningsökning översteg det långsiktiga målet. VLT AB:s beroende av annonskonjunkturen, som i sin tur är starkt beroende av den generella konjunkturen, innebär goda förutsättningar för att omsättningstillväxten skall fortsätta att överträffa BNP när konjunkturen förbättras. En strategi för tillväxt genom förvärv är ett viktigt komplement till den organiska tillväxten. Under 24 har endast några smärre företagsförvärv och avyttringar genomförts på dotterbolagsnivå. Samtidigt som det finns många strukturåtgärder inom såväl tidnings- som tryckeriområdet som är sunda ur ett företagsperspektiv, försvårar låsta ägarsituationer genomförandet av dessa affärer. VLT AB avser att verka för framtida strukturförändringar i branschen när rätt tillfälle bjuds. Finansiella mål och utfall Mål 24 23 22 Tre år 1) Avkastning på eget kapital, % 15 25 9,2 5,4 3,3 6, Soliditet, % 3 4 51,9 52,9 56,3 53,7 Tillväxt, % >BNP 8,2 5,5,4 4,7 1) Genomsnitt 22 24 Koncernens verksamheter Tidningar Tryckerier VLT VLT Press TTELA Västsvenskt Tidningstryckeri (1, %) Arboga Tidning Bärgslagsbladet Sala Allehanda Elektroniska medier Fagersta-Posten Leanback Sweden Avesta Tidning Leanback Media System Prolog Tidningsdistribution och Logistik Bra Radio Direktreklamutdelning TVCheck Nerikes Allehanda (17,1 %) Hallandsposten (9,9 %) Västsvensk Tidningsdistribution (11,1 %) TT (Tidningarnas Telegrambyrå, 4,5 %) CityGate (9, %) VLT AB I 24 15

Koncernöversikt Intäkter och resultat för koncernen VLT-koncernen ökade nettoomsättningen med MSEK 61,4 till MSEK 814,6, en ökning med 8,2 procent. Under 24 förbättrades annonsmarknaden påtagligt efter ett trevande första halvår. Rörelseresultatet blev MSEK 29,8 (21,3), en ökning med 39,9 procent. Resultatet har belastats med omstruktureringskostnader om MSEK 5, (1,6). I resultatet för 23 ingick en realisationsvinst om MSEK 7,7. Rörelseresultatet motsvarar en rörelsemarginal om 3,6 (2,8) procent. Intäkterna i tidningsrörelsen ökade med 4,8 procent till MSEK 559,7 (534,2). Tidningarna är VLT AB:s största affärsområde och svarade för 68, procent av koncernens totala intäkter. Tryckerirörelsen har haft ett framgångsrikt år och ökat sina intäkter med 12,4 procent till MSEK 225,6 (2,8). Inom elektroniska medier ökade intäkterna med 14,1 procent till MSEK 35,6 (31,2). Rörelseresultatet i tidningsrörelsen förbättrades marginellt till MSEK 39,7 (39,5). En förbättrad beläggning samt ökade resultatandelar från intressebolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB har medfört att rörelseresultatet för tryckerirörelsen förbättrats till MSEK 13,2 (6,). I resultatet för 23 ingick en realisationsvinst från försäljningen av en tryckpress med MSEK 7,7. Lägre förluster inom Elektroniska medier är effekter av positiva resultat inom TVCheck och Bra Radio samt minskade förluster inom Internetbolagen. Elektroniska medier redovisar en rörelseförlust om MSEK -4,8 (-9,6). Koncerngemensamma kostnader samt fastighetsrörelsen har belastat resultatet med MSEK -18,3 (-14,6). Intäkter och rörelseresultat per affärsområde 24 (MSEK) Intäkter +/- % Resultat +/- % Tidningar 559,7 4,8 39,7,5 Tryckerier 225,6 12,4 13,2 12, Elektroniska medier 35,6 14,1-4,8 5, Övrigt 2,4-4, -18,3-25,3 823,3 7,1 % 29,8 39,9 % Finansnettot ökade till MSEK 1,1 (3,5). Förbättringen är en följd av högre erhållen aktieutdelning. Utdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK 7,1 (2,6). Resultatet efter finansnetto förbättrades till MSEK 39,9 (24,8). Resultatet efter skatt blev MSEK 31,5 (18,4). Vinsten per aktie blev SEK 5,36 (3,12). Antalet aktier är totalt 5 881. Kassaflödet från den löpande verksamheten 24 blev MSEK 93,5 (92,7), motsvarande SEK 15,9 (15,76) per aktie. Omsättning per affärsområde 24 Totala intäkter och resultat efter finansnetto (MSEK) Rörelsemarginal (%) Vinst efter skatt (MSEK) 2 8 7 6 732 719 725 769 823 2 175 15 1) 1, 8,75 7,5 98 12 15 9 3 5 125 6,25 75 1 4 3 1 75 5, 3,75 6 45 2 5 2,5 44 32 3 1. Tidningar 68, % 2. Tryckerier 27,4 % 3. Elektroniska medier 4,3 % Övrigt,3 % 1 25 2 21 22 23 24 Intäkter Resultat efter finansnetto 2 21 22 23 24 1) Exklusive jämförelsestörande poster 1,25 12 18 2 21 22 23 24 15 16 VLT AB I 24

Investeringar Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till MSEK 23,4 (66,). Minskningen under 24 är främst en följd av att det omfattande investeringsprogrammet för VLT Press, avseende två nya tryckpressar, tryckerifastighet samt ny packsal, avslutades under år 23. Finansiell ställning Under 24 utdelades MSEK 23,5 (23,5) till aktieägarna via den ordinarie aktieutdelningen om SEK 4, (4,) per aktie. Koncernens likvida medel var vid årets utgång MSEK 93,7 (45,9). Inom koncernen finns därutöver en outnyttjad checkräkningskredit om MSEK 5. Räntebärande skulder uppgår till MSEK 58,9 (59,1). Under året har inga långfristiga lån upptagits och inga amorteringar ägt rum. Det egna kapitalet uppgår vid årsskiftet till MSEK 346,2 (338,3) vilket motsvarar SEK 58,87 (57,52) per aktie. Soliditeten uppgår till 51,9 (52,9) procent. Aktieinnehav VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl traditionella som nyare medier. I tidningsföretagen Nerikes Allehanda och Hallandsposten äger koncernen 17,1 respektive 9,9 procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna i TT (Tidningarnas Telegrambyrå). Sedan 23 äger VLT också 1, procent i Västsvenskt Tidningstryckeri AB och 11,1 procent i Västsvensk Tidningsdistribution KB. Vidare äger VLT 9, procent av aktierna i Internetutvecklaren CityGate. Övrigt Medelantalet anställda uppgick under helåret 24 till 864 (864), varav i moderbolaget 47 (46). Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av den totala ytan på cirka 24 4 m 2 hyrs cirka 2 1 m 2 ut externt. Per årsskiftet 24/25 värderas fastighetsbeståndet till MSEK 132 (13). Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK) Avkastning på eget kapital (%) Likvida medel (MSEK) Soliditet (%) 16 4 23 16 8 139,8 14 12 35 3 14 14 12 7 6 92,7 93,5 1 8 25 2 94 1 8 56,3 59,1 56,3 52,9 51,9 5 4 63,1 6 4 15 1 46 6 4 3 2 38,1 2 5 2 1 2 21 22 23 24 2 21 22 23 24 9 2 21 22 23 24 2 21 22 23 24 VLT AB I 24 17

TIDNINGAR VLT i Västerås Sala Allehanda Bärgslagsbladet i Köping Arboga Tidning Fagersta-Posten Avesta Tidning TTELA i Trollhättan och Vänersborg Distributionsverksamhet Tidningar i korthet (MSEK) 24 23 22 21 Försäljning 56 534 515 51 Rörelseresultat 4 4 32 45 Marginal, % 7,1 7,5 6,2 8,8 Investeringar 8,3 6,9 9,8 1, Antal anställda 629 626 627 648 Andel av totalomsättning (%) 68, % 18 VLT AB I 24

Tidningar Affärsområdet Tidningar har tidningsutgivning på åtta orter med en sammanlagd upplaga om 117 8 exemplar. Tidningarna är VLT, Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta- Posten, Avesta Tidning samt TTELA. Vidare ingår tidningsdistribution och utdelning av direktreklam (DR) i affärsområdet. Samtliga tidningar har en lång tradition av utgivning på sina orter. Genom traditionen och den starka positionen inom respektive utgivningsområde utgör tidningarnas namn idag väletablerade varumärken. Strategin för tidningar är att: Vara den primära nyhets- och informationskanalen för människorna i respektive utgivningsområde Genom sin ledande ställning vara en attraktiv marknadsplats för annonsörer Söka nya kompletterande intäktskällor Ha god lönsamhet för att säkra ett ekonomiskt och publicistiskt oberoende Med bibehållet fokus på kärnverksamheten ständigt anpassa utbudet med hänsyn tagen till de möjligheter som efterfråge- och teknikutveckling erbjuder. Trots stora likheter på det övergripande planet så sker det alltid en anpassning av varje tidning till de lokala förutsättningarna. Anpassningen kan avse innehåll, omfång, prissättning eller utgivningsfrekvens. Lokaltidningens styrka grundas på det faktum att nästan alla läser tidningen den är ett massmedium. Styrkan relativt gratistidningarna är därför främst lokaltidningens större genomslag och starkare ställning hos läsarna. Det gör lokaltidningen till ett mycket säkert val för annonsörerna som får ut sitt budskap med en kostnadseffektiv marknadsbearbetning. Men att vara ett massmedium kan också vara en svaghet genom sin bredd blir mediet trubbigt. Den kompletterande nättidningen skapar nu intressanta möjligheter till ökad mätbarhet och interaktivitet och därmed en mer selektiv bearbetning av kunderna. VLT Verksamhet och resultat VLT är den ledande tidningen i Västerås och Västmanland, med en upplaga på drygt 47 exemplar. Cirka 8 procent av befolkningen i utgivningsområdet tar dagligen del av tidningens utbud via papperstidningen eller webbplatsen, vlt.se. Omsättningen 24 uppgick till MSEK 231,2 (224,), en ökning med 3,2 procent. Rörelseresultatet, inklusive engångskostnader, blev MSEK 18, (24,). Annonsintäkterna översteg, efter en svag inledning, föregående års nivå. Viktiga händelser 24 Byte till tabloid-format från broadsheet Förändring av varumärket Vestmanlands Läns Tidning blev VLT därmed tydliggörs att såväl tidning som län inte är begränsningar för affären Lansering av VLT-kortet i samband med övergången till tabloidformat blev succéartad, med 18 nya registrerade kort En betydande omstrukturering av webbplatsen vlt.se Start av lokala nyhetssändningar från VLT i Radio Rix Förvärv av Pressens Reportagebyrå, som producerar trav- och tipsmaterial i form av färdiga sidor/bilagor till cirka 6 morgontidningar. >>> VLT AB I 24 19

Tidningar [forts.] >>> Marknaden Trots en låg nivå på konjunkturberoende annonsintäkter, framför allt platsannonser, har försäljningen av både lokala detaljistannonser och riksbeordrade varumärkesannonser varit god tack vare en återhämtning under andra halvåret. Den prenumererade årliga medelupplagan minskade med cirka 8 exemplar. Minskningen var störst under sommarmånaderna. Webbplatsen vlt.se har haft en mycket kraftig ökning, över 1 unika webbläsare i december 24 innebär att VLT:s ställning på läsarmarknaden aldrig har varit starkare än nu. VLT:s kunder utgörs främst av lokala annonsörer på annonsmarknaden samt cirka 47 prenumererande hushåll. Den lokala annonsmarknaden är stabil och gynnas av tillväxten i Västerås. Fler människor bosätter sig i regionen och etableringarna ökar. Som ett exempel kan nämnas lågpriskedjan Lidls intåg som ökat annonseringen av dagligvaror. Tidningens främsta konkurrenter finns på annonsmarknaden och utgörs bland tryckta medier av gratistidningarna, Västerås Tidning och Metro, samt av DR. Även TV4:s lokala sändningar gör ansträngningar för att öka sin andel av den lokala annonseringen. Utsikter Bedömningen är att marknaden växer till följd av en fortsatt god konjunktur och att platsannonseringen vänder uppåt. År 25 blir det första hela året med tabloid. Det nya, mindre, formatet kommer att innebära reducerade annonsvolymer men positiv påverkan på snittpriserna och sannolikt balanserar effekterna ut varandra. Produktionskostnaderna beräknas minska något. Konkurrensen kommer att fortsätta att öka, men beredskap finns för att möta den utvecklingen. Handlingsplan 25 Annonsering på webben får sannolikt sitt genombrott även lokalt, därför anställs säljare och vlt.se anpassas ytterligare till annonsörernas behov Det framgångsrika VLT-kortet, med cirka 25 registrerade och frekventa användare, ska testas som ett verktyg för annonsörer Utnyttja de nya journalistiska möjligheter som tabloid erbjuder, både avseende innehåll och form Att utnyttja möjligheterna som köpet av Pressens Reportagebyrå ger till kombination med VLT Futurum (TV-, börs- och fondmaterial). 6 Tidningarnas omsättning och rörelseresultat (MSEK) 16 Tidningarnas rörelsemarginal (%) 16 Tidningarnas upplageintäkter och upplaga Upplaga MSEK 1 ex 2 2 Tidningarnas annonsintäkter (MSEK) 4 525 45 375 3 521 51 515 534 56 14 12 1 8 14 12 1 8 175 15 125 1 15 154 163 173 18 175 15 125 1 285 263 253 253 261 35 3 25 2 225 6 6 75 75 15 15 4 4 5 5 1 75 2 2 25 25 5 2 21 22 23 24 2 21 22 23 24 2 21 22 23 24 2 21 22 23 24 Omsättning Upplageintäkter Rörelseresultat Upplaga 2 VLT AB I 24

INGRESS MEDIA Verksamhet och resultat Ingress Media utger dagstidningarna Bärgslagsbladet i Köping samt Arboga Tidning, Fagersta-Posten, Avesta Tidning och Sala Allehanda. Därtill har Ingress Media en mindre uppdragsproduktion av kundtidningar. Omsättningen ökade under 24 till MSEK 124,5 (117,3). Rörelseresultatet satte för andra året i rad ett historiskt rekord och uppgick till MSEK 7,5 (4,6). Annonsförsäljningen ökade med 3,8 procent till MSEK 65,5 (63,1). Efter två år av upplageframgångar sjönk upplagorna under 24 med 7 exemplar. Upplageintäkterna ökade dock med 8,8 procent till MSEK 52, (47,8). Viktiga händelser 24 Framtidsarbetet Lokaltidning 21 konkretiserades i fem specifika utvecklingsprojekt Projektledarskolan inom Ingress Akademin avslutad och Ingress Media-handboken har tagits i bruk Permanent grupp för affärsutvecklingsprojekt etablerad Nytt Internetutspel, övergång till annonsmodulsystem, sexspaltsupplägg och nytt produktionssystem beslutade och delvis genomförda. Upplagor och annonser 24 Medelupplagor Annonsvolym (ex) ±3 (spm) ±3 % VLT 47 2-8 13 18-1,7 TTELA 31 6 +1 1) Arboga Tidning 3 9-1 Bärgslagsbladet 9 3-2 3 727 6,8 Sala Allehanda 9 8-1 3 882 4,9 Fagersta-Posten 8 2-1 3 552 5,6 Avesta Tidning 7 8-2 3 633 4,9 117 8-1 4 1) Jämförelse ej relevant på grund av sammanslagning av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda per 4 december 24. Marknaden Ingress Medias annonsmarknad har vuxit under året, trots att betydande tillväxt i marknaden saknas. Det råder en kraftig konkurrens och annonspriserna har därför som bäst kunnat följa generella kostnadsindex. Upplageintäkterna är mindre priskänsliga och här har Ingress Media kunnat höja priserna. Kunderna utgörs av ett relativt sett litet antal affärsannonsörer samt ungefär 39 privathushåll. Ingress Medias konkurrenter agerar i allt väsentligt på annonsmarknaden. Exempel på konkurrenter är Avestabladet, Avesta-Posten/Dala Demokraten, Magazin KAK, Radio Rix och TV KAK. En annan betydande konkurrent är DR. Utsikter Resultatförbättringarna under 2-talet har skapat en plattform för nya utvecklingssteg. Ingress strävar i Lokaltidning 21- programmet efter att i framtiden kunna erbjuda en kombination av produkter och tjänster som ska upplevas som tillräckligt värdefull av minst en medlem av varje hushåll i respektive tidnings spridningsområde. Därigenom ska en möjlighet till kraftigt ökad betald hushållstäckning för lokaltidningen skapas. Handlingsplan 25 Lokaltidning 21-programmet ska ge konkret avsättning i form av utvecklat tidningsinnehåll och nya tjänster Effektivare upplageförsäljning via utvecklad metodik Utvecklingsprogram för gemensamma redaktionella utspel. >>> Marknadsposition 24 Närmaste Räckvidd 2) (%) andratidning >8 8 6 6 4 4 2 <2 VLT X O Västm. Nyheter TTELA 3) X O GP Arboga Tidning X O VLT Bärgslagsbladet X O VLT Sala Allehanda X O VLT Fagersta-Posten X O VLT Avesta Tidning X O Dalarnas Tidningar 2) Räckvidd = Anger i andel procent hur många läsare som nås av upplagan, det vanligaste kontaktmåttet inom medier. 3) Data avser de två separata tidningarna. (Uppgifter för TTELA saknas). X = VLT tidnings position O = Andratidnings position VLT AB I 24 21

Tidningar [forts.] >>> TVÅSTADS TIDNING Verksamhet och resultat TTELA bildades under året som gemensam tidning för Trollhättan/ Vänersborg, genom sammanslagning av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda. En kompletterande verksamhet är att producera kundtidningar. TTELA är även verksamt inom DR via ägande i Marknadspartner Jan Pettersson AB, som är franchisetagare för Svensk Direktreklam. Omsättningen 24 ökade till MSEK 125,7 (118,9) eller med 5,7 procent. Rörelseresultatet före resultatandelar från intressebolag steg till MSEK 1,2 (8,4). Under 24 ökade intäkterna från kundtidningar och direktreklamdistribution kraftigt, medan upplageprishöjningarna inte gav full effekt. Resultatet har påverkats av extrakostnader för omställningen till den nya gemensamma tidningen. Resultatet för DR var fortsatt otillfredsställande. Viktiga händelser 24 Bildandet av den gemensamma tidningen TTELA, med samordnat innehåll och lördagsutgivning Flyttning av tryckningen till Göteborg. Marknad Annonseringen ökade till följd av ökad aktivitet inom den lokala handeln. Samannonseringen med Bohusläningen har utvecklats väl och riksannonseringen från FLT har ökat påtagligt. Platsannonseringen ökade under fjärde kvartalet för första gången på flera år, även om den på helårsbasis såg en nedgång. Upplagemarknaden förbättrades inte förrän i slutet på året, främst genom marknadsföring av den beslutade lördagsutgivningen. Trots den tröga marknaden steg den sammanlagda upplagan för sjätte året i rad. Direktreklamvolymen i regionen har ökat påtagligt efter expansionen av Överbys köpcentrum. Den lokala konkurrensen utgörs främst av DR, den lokala TV4-stationen, samt några gratistidningar. Utsikter Genom sammanslagningen, utgivningen på lördagarna, samt högre tryckkvalitet får läsarna en bättre produkt. Samtidigt får TTELA höjda upplage- och annonsintäkter. Handlingsplan 25 Test av nöjestidningsprojekt med ställdistribution Omläggning av distributionen med hjälp av digital kartläggning av prenumerantadresser Frigjorda tryckerilokaler byggs om till ett modernt tidningshus för inflyttning 26. PROLOG TIDNINGSDISTRIBUTION Basen i Prologs verksamhet är distribution av koncernens egna morgontidningar och annonsprodukter. Strategin är att öka utnyttjandet av resurser och infrastruktur genom att: Komplettera med nya typer av kunder och uppdrag Fortsätta växa genom samgåenden och allianser av tidningsdistribution i det geografiska närområdet. Verksamhet och resultat Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB utför snabb och pålitlig distribution av tidningar, tidskrifter, tryckta annonsprodukter samt andra budtjänster. De fyra affärsområdena marknadsförs under egna namn: Prolog Tidningsdistribution, Prolog Effekt (distribution av DR), Prolog Påväg (bud och transporttjänster) samt tjänsten optimering av distributionsnät. Tidningsdistributionen genomförs som underentreprenör till Tidningstjänst AB (TAB). TAB ägs av Posten och är idag det enda rikstäckande tidningsdistributionsföretaget. Prolog omsatte under 24 MSEK 87,4 (81,3). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 4,7 (2,9), med en rörelsemarginal om 5,4 (3,5) procent. Viktiga händelser 24 Avtal mellan VLT AB och Eskilstuna-Kuriren AB som innebar att Prolog blir ett gemensamt ägt distributionsbolag från och med 25 Ett koncept kring fokuserad DR startades i Västmanland tillsammans med koncernens tidningar Inom bud och transportverksamheten togs ytterligare ett långsiktigt uppdrag. 22 VLT AB I 24

Marknaden Morgontidningarnas volymer har under året minskat med cirka en procent inom Prologs distributionsområde. Tidskriftsvolymerna, där Prolog bland annat erhåller uppdrag genom Morgontidningsdistribution AB, har däremot visat fortsatt tillväxt. På marknaden för annonsprodukter har den lokala försäljningen av uppdrag inom DR överträffat förväntningarna, samtidigt som riksförsäljningen genom DagspressDirekt minskat. Marknaden för transporttjänster har varit svag med otillfredsställande marginaler. Utsikter Att ha kontroll och inflytande över distributionen blir allt viktigare. Genom att endast TAB återstår som rikstäckande alternativ påskyndas strukturella förändringar. Avtalet med Eskilstuna- Kuriren AB innebär att verksamheten vidgas och att omsättningen ökar med cirka 65 procent. Utifrån en något förbättrad konjunktur räknar Prolog med en stabil utveckling under det kommande året. Handlingsplan 25 Integrera verksamheten i Södermanland Kvalitetsprogram för att nå en nivå där mindre än,8 promille av distribuerade tidningar reklameras. Korta fakta om Tidningar VLT Ingress Media Tvåstads Tidning Prolog Tidningsdistribution och Logistik VD Sören Axelsson Göran Lundberg Björn Öhlin Johan Lundin Omsättning (MSEK) 231,2 124,5 125,7 87,4 Rörelseresultat (MSEK) 18, 7,5 11,1 4,7 Rörelsemarginal (%) 7,8 6, 8,8 5,4 Medelantal anställda 193 122 119 1) 195 Upplaga (ex) 47 2 39 31 6 Uppgifterna är hämtade ur bolagens årsredovisningar. 1) Medelantalet anställda i Tvåstads Tidning är exklusive ett stort antal deltidsanställda distributörer i Marknadspartner Jan Pettersson AB. VLT AB I 24 23