Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö stad 7 2.1 Malmö stads totala placering i miljöaktuellts rankning 7 2.2 Malmö stads poäng i förhållande till kommunerna i Skåne län 11 2.3 Malmö stads resultat i jämförelse med liknande kommuner 24 2.4 Andras enkäter 30 Bilagor Bilaga 1 Frågor och poängsättning Bilaga 2 Klassificering av frågor enligt hållbarhetsdimensionerna Bilaga 3 Indelning av frågor i olika ämnesområden Bilaga 4 Malmö stads svar och poäng 1 (30)

repo001.docx 2012-03-29 1 Bakgrund För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Syftet med Miljöaktuellts rankning är att ta tempen på det kommunala miljöoch hållbarhetsarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst i sitt miljöarbete, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Rankningen är också tänkt att kunna användas som en benchmarking mellan olika kommuner. Rankningen genomförs genom att mäta aktiviteten inom miljö- och hållbarhetsområdet. Grunden utgörs av Miljöaktuellts egen enkät mot Sveriges kommuner som kompletteras med relevanta rankningar och undersökningar som genomförts under det senaste året. I rankningen ingår också miljö- och hållbarhetsstatistik från SKL. En rankning kan sällan ge en helt rättvis bild av läget i kommunerna, men Miljöaktuellts ambition är att ge en bild av kommunernas övergripande miljöarbete genom att poängsätta parametrar som vittnar om såväl ambition som vision. Miljöaktuellt eftersträvar att i så stor utsträckning som möjligt välja parametrar som är "påverkbara" för en kommun. Resultatet presenteras i Miljöaktuellts tryckta tidningen som ges ut i samband med Almedalsveckan i Visby samt online på miljoaktuellt.se under vecka 26. Rankningen får varje år stort genomslag i både lokalpress och i riksmedia. Varje år läses, granskas och debatteras rankningen av hundratusentals medvetna medborgare runt om i Sverige. I syfte att ge samtliga kommuner en tydligare bild av sitt eget hållbarhetsarbete i relation till andra kommuner inleder nu Miljöaktuellt ett samarbete med Sweco som i egenskap av fristående konsult ges rätten att analysera och sammanställa rapporter åt kommunerna baserat på statistiken i Miljöaktuellts databas. 1.1 Inledning I den här rapporten har Sweco bearbetat och visualiserat det underlag som använts i Miljöaktuellts rankning för att visa hur Malmö stad står sig i jämförelse med andra liknanden kommuner och i jämförelse med andra kommunerna i det egna länet. 2 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 Vi försöker belysa Malmö stads resultat utifrån följande aspekter: Ämnesområden Miljö och hållbarhetsarbete berör flera olika ämnesområden och därigenom olika förvaltningar inom en kommun. Vi har delat in enkätens och underlagens olika frågor i olika ämnesområden för att göra det möjligt att få en bild av vilka av kommunens förvaltningar som ligger långt framme i sitt miljöoch hållbarhetsarbete. Strategier, styrdokument och konkreta åtgärder Strategier och styrdokument är viktiga underlag i kommunens arbete som kan tas fram med ganska begränsande resurser. Konkreta åtgärder för miljö- och hållbarhet är däremot i regel mer resurskrävande. Vidare är strategier och styrdokument viktigare för större kommuner medan de mindre kommunerna med ett fåtal personer som arbetar med miljö- och hållbarhetsarbete förmodligen har ett begränsat behov av strategier och snarare fokuserar på konkreta aktiviteter. I vår indelning i olika ämnesområden har vi grupperat strategier och styrdokument i en egen kategori för att göra det möjligt att se hur Malmö stad ligger till inom det här området. Hållbarhetsdimensionerna De tre hållbarhetsdimensionerna (ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet) får allt större betydelse. För att visa hur väl Malmö stad arbete står sig i förhållande till andra kommuner har vi analyserat enkätens och underlagens olika frågor utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Liknande kommuner - Miljörankningen mäter kommuners arbete med miljöfrågor utan att sätta detta i relation till kommuners storlek och resurser. En effekt av detta är att många mindre kommuner inte rankas så högt i den totala rankningen. I denna rapport jämförs Malmö stad med ett tjugotal andra kommuner med liknande förutsättningar. Grannkommuner Rapporten innehåller även visualiseringar av poäng för såväl hållbarhetsdimensionerna som de olika ämnesområdena för ert län. Tanken är att det skall vara enkelt att jämföra sig med de olika grannkommunerna. Andra enkäter Miljöaktuellts rankning bygger på ett flertal olika enkäter, underlag och medlemskap. En kommun kan få oförtjänt låga poäng om en, eller flera av dessa enkäter inte har besvarats. Vidare kan en kommun ha valt att inte vara medlem i de intresseorganisationer som ingår i miljöaktuellts rankning vilket kan leda till lägre poäng i den totala rankningen Vi förstår att kommunens fortsatta miljö och hållbarhetsarbete behöver utformas utifrån kommunens förutsättningar och resurser, för att skapa största möjliga nytta för miljön och kommunens invånare. Detta kan innebära att medvetet välja att inte 3 (30)

repo001.docx 2012-03-29 genomföra visa aktiviteter som ger höga poäng i Miljöaktuellts rankning men som har liten betydelse för den egna kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. Vi hoppas att den här rapporten skall kunna vara ett stöd i att göra den typen av prioriteringar. 1.2 Metodbeskrivning Miljöaktuellts kommunrankning baseras på följande undersökningar: Miljöaktuellts egen enkät som består av 22 frågor som rör kommunens miljöarbete samt en fråga om kommunen är medlem i någon av åtta organisationer som bedöms vara viktiga ur miljösynpunkt, t.ex. Sveriges ekokommuner. Miljöaktuellts egen enkät kan ge totalt 33 poäng Ett urval av fem frågor från Boverkets miljömålsenkät 2013 som kan ge total 5 poäng. Energimyndighetens statistik över installerad vindkraft hos de olika kommunerna. Den kommun som har mest effekt installerad vindkraft ges 2 poäng Avfall Sveriges miljöindex 2013 kan ge totalt 4 poäng SKL:s Insikt 2013 om kommunernas miljötillsyn vilken kan ge totalt 4 poäng Ekomatcentrum andel ekologisk mat i offentlig förvaltning. Kan ge totalt 2 poäng Håll Sverige Rent Grön Flagg (miljöcertifiering i för- och grundskola). Kan ge totalt 3 poäng Sex områden ur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv). Kan ge totalt 6 poäng Fyra statistikområden ur kommun och landstingsdatabasen (Kolada). Kan ge totalt 4 poäng. Utifrån svårigheten att uppnå olika krav har Miljöaktuellt utvecklat en poängsättning där frågor som kräver en större arbetsinsats ger högre poäng. Så ges t.ex. 1 poäng för frågan Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? 4 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 Ett jakande svar på följande fråga ger däremot 2 poäng: Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? Miljöaktuellt har strävat efter att få en så heltäckande uppsättning av frågor som möjligt med en rättvis fördelning av poäng inom olika ämnesområden. Urval av frågor och poängsättning innebär dock ett visst mått av subjektiv bedömning och ett annat urval av frågor skulle ge ett annorlunda resultat. Den kompletta listan med frågor och poängsättning finns i bilaga 1. Klassificering i de tre hållbarhetsdimensionerna För att underlätta jämförelsen mellan olika kommuner har vi valt att göra dels en ämnesmässig klassificering av frågorna i Miljöaktuellts enkät (och de olika underlagen) och dels en indelning efter hållbarhetsdimensionerna. De tre hållbarhetsdimensionerna är: Social hållbarhet - som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk hållbarhet - som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Ekologisk hållbarhet - som handlar om att hållbart använda alla de resurser som har med jordens ekosystem att göra För varje fråga har vi gjort en bedömning av hur stor andel som kan anses höra till vilken dimension. Denna indelning redovisas i bilaga 2. Klassificering i ämnesområden Vi har valt att dela in frågorna i följande ämnesområden: 1. Strategi generellt - Frågor som berör ledningssystem, strategier och policy för generella miljö- och hållbarhetsfrågor inom kommunen 2. Miljöarbete - Implementering samt uppföljning av generella aktiviteter för att få en bättre miljö inom kommunen 3. Hållbarhetsarbete Implementering, uppföljning av generella aktiviteter som rör social eller ekonomisk hållbarhet samt personella resurser för miljö- och hållbarhetsarbete. 4. Transporter - Arbete med att utveckla och främja hållbara transporter 5. Samhällsbyggnad/fysisk planering - Hur frågor om miljö och hållbarhet hanteras i fysisk planering och exploatering 5 (30)

repo001.docx 2012-03-29 6. Livsmedel - Arbete med att främja en hållbar livsmedelsproduktion 7. Avfall - Arbete med att minska mängden avfall såväl som att utveckla återvinning och hållbar avfallshantering 8. Vatten - Arbete för att främja god vattenkvalité Syftet med den ämnesmässiga indelningen är dels att skapa överblick men även att kommunen skall kunna jämföra hur det miljöarbete som bedrivs inom olika förvaltningar står sig i jämförelse med andra kommuner. Möjligheten att göra en ämnesmässig indelning har dock begränsats av det urval av frågor som har ställts. De frågor som rör medlemskap i olika intresseorganisationer som t.ex. Sveriges ekokommuner har inte kunnat infogas i den ämnesmässiga indelningen. Vidare har vi valt att endast låta en fråga höra till ämnet Vatten. I bilaga 3 visas hur de olika frågorna har delats in i olika ämnen. Flera av enkätens frågor efterfrågar strategier som i vissa fall skall vara implementerade enligt en viss standard. Vidare finns möjlighet att få poäng för medlemskap i olika intresseorganisationer. Detta gynnar de större kommunerna som har möjlighet att avsätta resurser för att vara med i olika organisationer och utveckla och implementera olika strategier. I tidigare års undersökningar dominerar större städer och kommuner i storstadslänen topplatserna i rankningen samtidigt som glesbygdskommuner kommer långt ned. För att göra det möjligt att jämföra Malmö stad med andra liknande kommuner har Sweco gjort en kluster-analys där vi delat in kommunerna i 20 grupper utifrån hur kommunerna liknar varandra med hänsyn till: Folkmängd Befolkningstäthet Medelinkomst I tabell 2 redovisas vilka kommuner som liknar Malmö stad med hänsyn till dessa parameterar. Vårt val av parametrar för att gruppera kommuner kan naturligtvis diskuterats och det är möjligt att det finns kommuner som liknar er kommun på många sätt men som nu har hamnat i en annan grupp. Vår förhoppning är dock att det skall vara värdefullt att kunna se hur Malmö stads miljö- och hållbarhetsarbete ligger till i förhållande till andra kommuner med någorlunda liknande förutsättningar. 6 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 2 Malmö stad 2.1 Malmö stads totala placering i miljöaktuellts rankning I detta kapitel redovisas diverse tabeller och grafer som tydliggör Malmö stads placering i förhållande till samtliga kommuner som har deltagit i Miljöaktuellts rankning. Malmö stad kommer på plats 1 i Miljöaktuellts totala rankning. I tabell 1 har vi brutit ned detta så att det är möjligt att se hur Malmö stads har placerat sig inom de olika hållbarhetsdimensionerna och de olika ämnesområden som definieras i bilaga 2 och 3. Tabell 1 Malmö stads placering i den totala rankningen inom de olika ämnesområden som specificerats ovan Tema Malmö stad Totalt 1 Ekologisk hållbarhet 3 Social hållbarhet 24 Ekonomisk hållbarhet 7 Strategi generellt 1 Miljöarbete 14 Hållbarhetsarbete 1 Transporter 6 Samhällsbyggnad och fysisk planering 86 Livsmedel 4 Avfall 49 Vatten 51 Malmö stad får totalt 46.5 poäng i miljöaktuellts rankning. 7 (30)

repo001.docx 2012-03-29 I bild 1 visar vi hur Malmö stad ligger till inom de olika ämnesområden som beskrivs i kapitel 1.2 och bilaga 3. För varje ämnesområde anges den högsta totalpoäng som har uppnåtts, medelvärde för samtliga kommuner samt Malmö stads poäng. 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0.0 Bild 1 visar Malmö stads poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med samtliga kommuners medelvärde. 8 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 I bild 2 redovisas Malmö stads resultat jämfört med samtliga andra kommuner fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna. Hur indelningen i de tre hållbarhetsdimensionerna har utförts beskrivs i bilaga 2. Här visas hur Malmö stads resultat förhåller sig till bästa resultat och medelvärde inom respektive hållbarhetsdimension. 40.0 35.0 30.0 25.0 20.0 15.0 Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 10.0 5.0 0.0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 2 visar Malmö stads poäng inom de tre hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive hållbarhetsdimension och dels med samtliga kommuners medelvärde. 9 (30)

repo001.docx 2012-03-29 I bild 3 visas hur Malmö stads resultat fördelat på de 8 ämnesområdena i jämförelse med samtliga värden för den kommun som är högst rankad totalt sett (dvs Malmö), medelkommunen och den kommun som är lägst rankad totalt sett. Vatten Strategi generellt 12.0 10.0 8.0 Miljöarbete Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun 6.0 4.0 Lägst rankade kommun 2.0 Avfall 0.0 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 3 visar hur Malmö stad förhåller sig till medelkommun, högst rankade och lägst rankade kommun för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel 1. 10 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 Bild 4 slutligen visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun för de tre hållbarhetsdimensionerna. 35.0 30.0 25.0 20.0 15.0 10.0 Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 5.0 0.0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 4 visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 2.2 Malmö stads poäng i förhållande till kommunerna i Skåne län I detta kapitel jämförs kommunerna i det län som Malmö stad ingår med hjälp av ett antal olika kartbilder. Första kartbilden visar totalpoäng. Efterföljande kartbilder visar Malmö stads poäng i varje hållbarhetsdimension samt varje tematisk indelning. 11 (30)

repo001.docx 2012-03-29 12 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 13 (30)

repo001.docx 2012-03-29 14 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 15 (30)

repo001.docx 2012-03-29 16 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 17 (30)

repo001.docx 2012-03-29 18 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 19 (30)

repo001.docx 2012-03-29 20 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 21 (30)

repo001.docx 2012-03-29 22 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 23 (30)

repo001.docx 2012-03-29 2.3 Malmö stads resultat i jämförelse med liknande kommuner För att Miljöaktuellts undersökning skall kunna användas som en benchmarking av Malmö stad miljöarbete är det nödvändigt att de kommuner som jämförs har liknande förutsättningar. För att få fram grupper av någorlunda likvärdiga kommuner har vi genomfört den klusteranalys som beskrivs i kapitel 1. Resultatet av denna är att Malmö stad liknar kommunerna i tabell 2 Tabell 2. förteckning över de kommuner som bedöms likna Malmö stad. Kommun Folkmängd Medelinkomst Befolkningstäthet Total poäng Göteborgs stad 533271 256.6 1 191.00 44.3 Malmö stad 312994 222.5 1 995.20 46.5 Stockholms stad 897700 306.4 4 796.20 44.3 I samtliga diagram i detta kapitel jämförs Malmö stad med kommunerna i denna grupp. 24 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 I bild 7 redovisas hur Malmö stad förhåller sig till högsta totalpoäng och medelpoäng för de olika ämnesområdena i jämförelse med dessa kommuner. 14 12 10 8 6 4 2 Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0 Bild 7 visar Malmö stad poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 25 (30)

repo001.docx 2012-03-29 I bild 8 jämförs Malmö stads resultat för de tre hållbarhetsdimensionerna med kommunerna med liknande förutsättningar (se tabell 2). 35 30 25 20 15 10 Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 5 0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 8 visar Malmö stad poäng inom de olika hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 26 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 I bild 9 jämförs Malmö stad med högst respektive lägst rankade kommun i tabell 2 fördelat på indelningen i olika ämnesområden. Vatten Strategi generellt 12 10 8 Miljöarbete Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun 6 4 Lägst rankade kommun 2 Avfall 0 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 9 visar hur Malmö stad förhåller sig till medelkommun, högst och lägst rankade i gruppen av likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel 1. 27 (30)

repo001.docx 2012-03-29 I bild 10 visas Malmö stad resultat fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna och jämförs med högst och lägst rankade kommun i tabell 2. 35 30 25 20 15 10 Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 5 0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 10 visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun gruppen av likvärdiga kommuner inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 28 (30)

repo001.docx 2012-03-2914 I bild 11 visas resultat för de åtta ämnesområdena för samtliga kommuner i tabell 2. Varje kommuns resultat följer en egen linje. I bild 11 syns resultatet inom respektive tema för varje likvärdig kommun (se tabell 2). Linjerna mellan punkterna följer en enskild kommun och visar hur dess poäng varierar över de olika tematiska indelningarna. 14 12 10 8 6 4 Göteborgs stad Malmö stad Stockholms stad 2 0 Bild 11 visar hur Malmö stad förhåller sig till samtliga likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel 1. 29 (30)

repo001.docx 2012-03-29 2.4 Andras enkäter Miljöaktuellts kommunrankning bygger på de undersökningar som beskrivs i kapitel 1.2. I tabell 3 nedan visas Malmö stads poäng för de enkäter som ingår i undersökningen. Noll poäng kan indikera att enkäten inte har besvarats. Tabell 3. Malmö stads poäng i de enkäter som utgör underlag i undersökningen Underlag Malmö stad Maximalt möjliga Högst rankad kommun Boverkets miljömålsenkät 4.0 5 4.0 Energimyndigheten, vindkraft 0.9 2 0.9 Avfall Sverige 2.1 4 2.1 SKL:s insikt 2013 0.3 4 0.3 Ekomatcentrum 1.5 2 1.5 Håll Sverige Rent 0.8 3 0.8 Vattenmyndigheterna 4.5 6 4.5 Kolada 1.4 4 1.4 30 (30)