Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och skapa förutsättningar för alla människor, särskilt unga, att känna att de är en del av samhället och delaktiga i utvecklingen. Malmöborna och de som besöker Malmö har rätt till en trygg och säker tillvaro, konstaterar Malmö stads budget 2010 Hållbar stad, med mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Det ska göras genom att förebygga och upptäcka brott och se till att den som begår brott identifieras och lagförs. I regleringsbrevet till Polisen för budgetåret 2010 framgår bl a att Polisen ska arbeta för att utveckla det brottsförebyggande arbetet och medverka till att öka människors trygghet. Målen, för Malmö stad och Polisen i Malmö, är således samstämmiga Malmöborna och de som besöker staden ska känna sig trygga.
Malmö stad kraftsamlar för att öka tryggheten bl a genom att tilldela stadsdelsorganisationen ytterligare medel för förebyggande insatser men, också genom en ny organisation. Polisen i Malmö har aldrig tidigare haft mer resurser och bättre möjligheter att bedriva polisverksamhet inom flera områden samtidigt. En väsentlig del av de nya poliserna i Malmö tillförs den yttre uniformerade tjänsten. Fler poliser arbetar på kvällar, nätter och veckoslut. Den ökade polisiära närvaron i staden verkar brottspreventivt, den bidrar till ökad trygghet samtidigt som det initiala brottsutredningsarbetet blir effektivare. Förutsättningarna är således goda för att öka tryggheten hos malmöborna, såväl genom ökade förebyggande insatser som brottsutredande insatser. Det här dokumentet är Malmö stads och Polisens i Malmö gemensamma program. Det anger ramarna och formerna för samverkan och kontinuerlig dialog, som är förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Samverkan är ex avgörande för att tidigt upptäcka barn med behov av särskilt stöd och för förebyggande arbete som riktar sig till barn i riskzon. Genom samverkan möjliggörs också kompetenshöjning i båda verksamheterna. Åren 2004-2008 stärktes och utvecklades samarbetet mellan staden och Polisen betydligt, inom ramen för Malmö stads arbete med handlingsprogrammet Välfärd för alla. Konkreta resultat av samverkan under de här åren är SSP-organisationen och handlingsprogrammet Tiopunktsprogrammet med gemensamma prioriteringar och åtagande. Det här dokumentet ersätter Tiopunktsprogrammet. Det skiljer sig från Tiopunktsprogrammet så till vida att det framhåller vikten av samverkan samt behandlar det strukturen och formerna för samverkan mellan Polisen i Malmö och staden, istället för att i detalj fastslå vilka insatser som ska genomföras. En förutsättning för ett framgångsrikt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete är ett ömsesidigt och respektfull samarbete mellan staden och Polisen. Det innefattar bl a en i vissa avseenden gemensam problemformulering, som underlag för beslut om gemensamma insatser. Kontinuerlig dialog och fastlagda former för samverkan d v s samma principer som gäller för SSP organisationen innebär goda förutsättningar i det avseendet. Överenskommelsen pekar ut fem angelägna samverkansområden som har framkommit efter en gemensam analys som bygger på polisens trygghetsmätning, underrättelser och information samt stadens kunskaper och erfarenheter om förhållanden i stadens stadsdelar. De konkreta gemensamma insatserna som ska genomföras ska styrgruppen, med stöd av arbetsgruppen, utarbeta och närmare precisera. Förslagen ska sammanställas i 1-åriga handlingsplaner och redovisas för brottsförebyggande rådet. 2
Utvecklingen och resultatet av insatserna inom varje samverkansområde ska följas upp och analyseras, varje år. Resultatet ska utgöra underlag för nya gemensamma samverkansområden, aktiviteter och insatser. Ett framgångsrikt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete kräver emellertid samverkan av många, såväl enskilda som föreningar, organisationer och myndigheter m fl. Det är både stadens och Polisens avsikt att engagera så många goda krafter som möjligt i det arbetet. Mål Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer och mål för Malmö stads brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Riktlinjerna för arbetet är att bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att utforma olika trygghetsskapande projekt. Inriktningsmålet är att Alla Malmöbor ska känna sig trygga i sin stad. För att utvärdera graden av måluppfyllelse ska trygghetsmätningar genomföras. Riktlinjerna och målen förutsätter ett särskilt fokus på barn och ungdomar. Organisation Arbetet ska genomföras under ledning och styrning av en gemensam styrgrupp med följande sammansättning: Chefen för Trygghets- och säkerhetsavdelningen på stadskontoret, som är sammankallande för gruppen, Chefen för Polisområde Malmö Polisens SSP- ansvarig Brottsförebyggande rådets sekr/samordnare för brottsförebyggande insatser Stadsdelschef Förvaltningsdirektör, sociala resursförvaltningen Utbildningsdirektören Styrgruppen sammanträder minst tre gånger per termin. En arbetsgrupp tilldelas ansvaret för att initiera och planera gemensamma insatser och aktiviteter, tillse att de genomförs (samordna) samt följa upp och utvärdera insatserna. Gruppen har också ansvaret för att bereda frågor till styrgruppen. Arbetsgruppen ska ha följande sammansättning: Brottsförebyggande rådets sekr/samordnare för brottsförebyggande insatser Polisens SSP- ansvarig Chefen för polisens ungdomsrotel Chefen för avdelningen Individ- och familjeomsorg, stadskontoret Individ- och familjeomsorgschef, stadsdelsorganisationen 3
Avdelningschef Barn och familj, sociala resursförvaltningen Chefen för avdelningen Drift och underhåll, gatukontoret Representant för utbildningsförvaltningen Polisens informatör samt informatör på Trygghets- och säkerhetsavdelningen, stadskontoret adjungeras i arbetsgruppen. Arbetsgruppen sammanträder minst 4 gånger per termin. Samverkansmodellen Samverkansmodellen, som har Rikspolisstyrelsens modell som förebild, har en enkel uppbyggnad och innefattar följande moment: 1. Underrättelseinhämtning/omvärldsorientering av Polisen och Malmö stad. 2. Gemensam lägesbild baserad på underrättelser och omvärldsorienteringen. 3. Överenskommelse om gemensamma insatser och åtaganden som har den gemensamma lägesbilden som utgångspunkt. 4. Operativt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. 5. Uppföljning och analys av resultaten av genomförda insatser. Alla insatser och aktiviteter som genomförs ska följas upp och resultatet ska utvärderas. Således behöver alla insatser och aktiviteter ha ett, eller flera, mål, som ska vara möjliga att mäta, kvantitativt eller med kvalitativa metoder. Resultatet av utvärderingar ska redovisas för brottsförebyggande rådet. Samma krav på dokumentation av verksamhetens utveckling som Polisområde Malmö och Malmö stad ställer på sin övriga verksamhet, ska gälla de gemensamma åtaganden och insatser som genomförs inom ramen för överenskommelsen. 6. Information/kommunikation; Brottsförebyggande rådet ska kontinuerligt informeras om planerade, pågående och avslutade brottsförebyggandeoch trygghetsskapande insatser, såväl de som respektive myndighet genomför ensam, som de gemensamma. En informationsplan med riktlinjer i informations- och kommunikationsfrågor för gemensamma insatser är angelägen och ska tas fram gemensamt. Samverkansområden Sedan flera år tillbaka genomför Polisen en trygghetsmätning en gång varje år, som mäter malmöbornas upplevelse och känsla av trygghet i olika sammanhang och situationer. Resultatet av undersökning utgör ett av underlagen för både Malmö stads och Polisens verksamhetsplaneringar. Tillsammans med Polisens övriga kunskaper som förvärvas genom underrättelse- och operativt arbete på fältet och Malmö stads kunskaper som förvärvas genom uppföljningar, utvärderingar, FoU-verksamhet och erfarenheter från stadsdelarnas verksamheter finns möjligheten att formulera en gemensam 4
larnas verksamheter finns möjligheten att formulera en gemensam lägesbild och bedöma risker och möjligheter. En gemensam analys framhåller nedanstående fem områden som angelägna att samverka kring år 2010-2011. Det är styrgruppens, med stöd av arbetsgruppen, första uppgift att utarbeta och närmare precisera vilka insatser som ska genomföras, med syftet minska brottsligheten och öka tryggheten i Malmö. Samverkansområde år 2010-2011: Unga i riskzonen och unga kriminella Organiserad brottslighet och kriminella nätverk Brottsofferstöd Droger Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet och i trafiken Katrin Stjernfeldt Jammeh Ordförande, Brottsförebyggande rådet Ulf Sempert Chef polisområde Malmö 5