Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen Norrköpings kommun, Östergötlands län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen Norrköpings kommun, Östergötlands län Tillhör Antagandehandling av vindkraft - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun Maj 2013

Titel: MKB till vindkraft - Tillägg till översiktsplanen, Norrköpings kommun Utgivningsdatum: Maj 2013 Utgivare: Norrköpings kommun Kontaktperson: Eva Weibull Winter och Martin Berlin Uppdragsansvarig: Jessica Andersson, WSP

Innehållsförteckning 1. Inledning...5 2. Sammanfattning...7 3. Avgränsning av MKB...9 4. Underlag för bedömningar...9 5. Beskrivning av alternativ...10 6. Nollalternativets miljökonsekvenser... 15 7. Planförslagets miljökonsekvenser... 16 8. Ekonomiska och sociala konsekvenser...47 9. Förenlighet med miljömål...47 10. Miljökvalitetsnormer...53 11. Påverkan under byggtiden...53 12. Samlad bedömning...53 13. Miljöbedömning vid detaljplaneläggning... 55 14. Uppföljning... 56 15. Referenser...57 3

4

1 Inledning WSP Samhällsbyggnad i Karlskrona har fått i uppdrag att upprätta en MKB tillhörande Vindkraft - ett tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun. Uppdragsansvarig hos WSP är Jessica Andersson. Kontaktperson på Norrköpings kommun är Eva Weibull Winter och Martin Berlin. Enligt PBL 3 kap 8 och miljöbalkens 6 kap 11-13 ska en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras om genomförandet av en översiktsplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen ska med hänsyn till planens detaljeringsgrad, beskriva den aktuella miljöpåverkan som kan antas uppkomma vid planens genomförande avseende miljöfaktorer som biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, landskap, forn- och kulturlämningar, växt- och djurliv m.m. MKB:n ska även beskriva hur planen har beaktat relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn. Dokumentet skall även beskriva åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan. Riksdagen antog år 2009 en planeringsram på 30 TWh vindel till 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Planeringsramen innebär att det ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh inom samhällsplanering. Det tidigare utbyggnadsmålet från 2002 på 10 TWh till 2015 ersätts av planeringsramen från år 2009 (Källa: Energimyndigheten). Ett vindkraftverk på 1 MW producerar varje år 2500 MWh eller hushållsel till 500 villor, sparar utvinning av 1000 ton kol och minskar CO2-utsläpp med 2 500 ton. Jämförelsen gäller för el framställd av fossila bränslen (Källa: SOU 1995:75). Från och med den 1 aug 2009 gäller nya prövningsregler för vindkraft. Syftet med de nya reglerna är att forkorta handläggningstiderna för vindkraftsetableringar och att undvika dubbelprövning av vindkraftsärenden. Kommunerna ges medbestämmanderätt genom att dess godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas av länsstyrelserna eller mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken, dvs större verk, vindkraftsparker eller verk förlagda till vatten. Idag saknar Norrköpings kommun ett fullgott planeringsunderlag för beslut enligt den nya lagstiftningen. Den snabba teknikutvecklingen samt att Norrköpings kommun i framtiden vill pröva förutsättningar att etablera vindkraft inom randzonen har föranlett arbetet med framtagandet av det tematiska tillägget för vindkraft. 5

6

2 Sammanfattning Idag saknar Norrköpings kommun ett fullgott planeringsunderlag för beslut enligt den nya lagstiftningen. Den snabba teknikutvecklingen samt att Norrköpings kommun i framtiden vill pröva förutsättningar att etablera vindkraft inom randzonen har föranlett arbetet med framtagandet av det tematiska tillägget för vindkraft. I MKB:n har två alternativ studerats, planförslaget (Gröna områden) samt nollalternativet. I miljökonsekvensbeskrivningen utgör nollalternativet ett jämförelsealternativ. Nollalternativet står i det här fallet för den utveckling som är trolig om inte vindkraftsplanen antas och genomförs. Gröna områden är områden som Norrköpings kommun anser är särskilt lämpliga för stora vindkraftverk och storskalig utbyggnad av vindkraft. Inom de prioriterade områdena har utbyggnad av vindkraft högre prioritet än bebyggelseutveckling. Bygglov för bostäder kan ges intill och i redan befintliga bebyggelsegrupper. Kommunen har angett sex områden (A-F) där en utbyggnad av vindkraftverk skall prioriteras. Vindkraften innebär både positiv och negativ påverkan på omgivningen. Den positiva påverkan gäller främst vindkraftens produktion av miljövänligt framställd el. Med goda vindförhållanden har ett vindkraftverk inom 6-7 månader producerat den energi som åtgår till dess tillverkning, service, underhåll och demontering (Källa: http://www.energimyndigheten.se/sv//om-oss/faq/gar-det-inte-at-merenergi-att-bygga-ett-vindkraftverk-an-vad-det-kan-producera/). Vindkraftsetablering innebär inte permanent påverkan i ett område. Om vindkraftverket i en framtid inte ger tillräcklig lönsamhet eller av andra skäl monteras ned, kan markområdet återställas. Bilden blir dock mer komplex när det gäller vindkraftverkens visuella omgivningspåverkan och dess ljud- och ljuseffekter. Vindkraftsetableringar kan upplevas såväl positiva som negativa beroende på vilken inställning personen har till vindkraft. Den negativa omgivningspåverkan av vindkraft visar sig oftast på lokal nivå, genom markintrång, påverkan på natur- och kulturvärden samt genom störningar för närboende i form av buller, reflexer etc. I Norrköpings kommun finns flera områden och markintressen som innehåller höga värden, exempelvis riksintressen, fornlämningar, Natura 2000-områden och naturreservat. Att ett område omfattas av skyddsintresse innebär inte automatiskt att vindkraftsetablering är olämpligt inom området eller i anslutning till området. Om det faktiskt finns en konflikt mellan det skyddade områdets värden och vindkraftsintresset, beror på vilka värden som skyddas. Å andra sidan kan ett skyddat område fodra ytterligare en buffertzon för att inte de värden som representeras i det skyddade området ska påverkas negativt. Ett sådant område kan vara en skyddsvärd fågellokal, som kan kräva ett betydande skyddsavstånd så att inte en eventuell exploatering stör fågellokalen. Ett flertal skyddade områden kan dock stå i konflikt med vindkraftsintresset och avvägning skall då göras. Hur dessa påverkas av vindkraft beror helt på områdets värden och geografiska omfattning. Under arbetsprocessen för framtagande av planförslaget, har varje enskilt markintresse i kommunen behandlats separat med särskilt uppmärksamhet åt områden som innefattar höga natur- och kulturmiljö- 7

värden. Efter bedömda erforderliga hänsynstaganden har de prioriterade områdena för vindkratsetablering pekats ut. Inom dessa områden är det kommunens intention att oacceptabla konflikter mellan olika vindkraftsintresset och övriga intressen undviks. I samband med detaljlokalisering och projektering av vindkraftverk bör dock fördjupade analyser och fältstudier göras. Detta bedöms vara positivt och medföra att konflikter till stor del undviks. Enligt målen i Energiplanen skall Norrköpings kommun år 2030 ha ett energisystem som är effektivt, inriktat på att minimera energianvändningen, enbart använder förnybara energikällor, är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. En utbyggnad av vindkraftverk enligt planförslaget (gröna områden), bedöms bidra till att uppfylla energiplanens mål. Kommunens komplexa och varierande landskapsvyer bedöms till stora delar vara relativt tåliga för vindkraftverk. Samtidigt är det av största vikt att vindkraftverk placeras i landskapet med eftertanke. Storskaliga landskapsrum såsom de öppna slätterna och de höga förkastningsbranterna är ur landskapsbildsmässig synvinkel mer tåliga för vindkraft än de små kulturlandskapen. Även tätortsnära, sedan tidigare påverkade landskapsmiljöer, är ofta visuellt lämpliga för vindkraftverk. Rekreationsvärdena, den särpräglade naturmiljön, där förkastningsbranter och andra geologiska formationer är utmärkande samt den stora närheten till havsvikar eller flikiga skogsjöar som möjliggör långsträckta utblickspunkter, utgör delar av de många viktiga värden som har stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling och identitet. I planförslaget har hänsyn tagits till människors hälsa och säkerhet. I de flesta fall har hänsyn tagits till dokumenterade bevarandevärda områden och andra värden i landskapet. Att helt undvika konflikter är en omöjlighet och ibland kan de vara svåra att förutse. Planen belyser dock de tänkbara konflikter och problemställningar som finns och behöver lösas i samband med prövningen enligt PBL och miljöbalken. Genom en utbyggnad av vindkraft och ersättande av fossila energikällor kan man med förnyelsebara energislag minska utsläpp av förorenande ämnen och koldioxid och därmed värna miljön. Vindkraftsutbyggnaden bidrar på så sätt till en långsiktigt hållbar utveckling och uppfyller flera miljömål utan att för den skull påverka andra mål negativt i någon större utsträckning. En utbyggnad av vindkraft enligt planförslaget, bedöms som helhet kunna ske utan att betydande konsekvenser för hälsa och miljö uppkommer. Hur stor andel av planförslagets möjliga utbyggnad som i slutändan blir aktuell, beror dock på en rad andra aspekter såsom exploatörens intresse, möjlighet till arrendeavtal, ledig kapacitet på befintliga kraftledningsnät, avstånd till möjliga anslutningspunkter på kraftledningsnät etc. Samt ytterligare aspekter och hänsynstaganden som konkretiseras under de detaljerade studier och lokala anpassningar som måste ske under respektive tillståndsprocess. Det tematiska tillägget skall fungera som ett planeringsinstrument för att underlätta en vindkraftsutbyggnad inom Norrköpings kommun med minsta möjliga negativ miljöpåverkan. 8

3 Avgränsning av MKB 3.1 Avgränsning Tillägget om vindkraft till Norrköpings översiktsplan utgör med avsikt en övergripande och generell strategi för hur vindkraftsfrågan skall hanteras inom kommunen. För miljökonsekvensbeskrivningen innebär detta att det är främst principiella diskussioner av tänkbara konsekvenser som kan beskrivas. Resonemang kring till exempel påverkan på landskapsvärden, specifika naturvärden och boendemiljöer sker på en generell nivå för att hitta de faktorer som är viktiga att studera vidare i samband med bygglov, detaljplaneläggning eller tillståndsansökan. Miljöbedömningen omfattar främst de miljömässiga konsekvenserna av planförslaget. Sociala och ekonomiska frågor som vindkraftens stärkande av lönsamheten på jordbruks- och skogsfastigheter behandlas endast mycket övergripande. 3.2 Betydande miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivningen skall fokusera på, enligt reglerna och miljöbedömning, de aspekter av planen som kan anses utgöra en betydande miljöpåverkan. De potentiellt betydande miljökonsekvenserna, negativa såväl som positiva, som Norrköpings tematiska tillägg till översiktsplanen vad gäller vindkraft medför, bedöms vara: Förändrad landskapsbild Påverkan på bebyggelse och boendemiljö genom ljud/skuggeffekter och säkerhet Påverkan på rekreationsvärden (naturnära turism och friluftsliv) Påverkan på natur- och kulturmiljövärden Luft/klimatpåverkan Möjligheten att uppnå miljömålen 4 Underlag för bedömningar De underlag som har använts i miljökonsekvensbeskrivningen är Länsstyrelsens, Riksantikvarieämbetets och Skogsstyrelsens GIS-databaser. Även kommunens förteckning över värdefull natur, Riksintressen i Norrköpings kommun samt Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping har använts. I projektet har även en landskapsanalys upprättats som ligger till grund för de bedömningar som är gjorda avseende landskapet. 9

5 Beskrivning av alternativ Nedan beskrivs de alternativ som har studerats under arbetets gång. Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ i MKB:n. 5.1 Nollalternativet I miljökonsekvensbeskrivningen utgör nollalternativet ett jämförelsealternativ. Det används för att belysa skillnaden mellan förslaget och/eller alternativa förslag och sannolik utveckling inom en given tid om inte denna genomförs. Nollalternativet står i det här fallet för den utveckling som är trolig om inte vindkraftsplanen antas och genomförs. Då kommer rekommendationerna i gällande översiktsplan för Norrköpings kommun att gälla, samt eventuella fördjupade översiktsplaner. I dagsläget är rekommendationerna i översiktsplanen mycket översiktliga och redovisar endast kommunens vilja och inriktning. Inga specifika vindkraftsområden pekas ut. Utöver de kommunala planerna gäller också av Energimyndigheten fattade beslut om ett riksintresseområde för vindkraft, Bråviken- Oxelösund. Idag finns det två beviljade bygglov för vindkraft inom kommunen. Ett vindkraftverk med en totalhöjd på ca 120 m och ett med en totalhöjd på drygt 40 m. Det finns också ett gårdsverk som redan är uppfört på fastigheten Kuddby-Åby 4:1. Två tillståndsärenden pågår inom kommunen. Det ena, Östkinds Häradsallmänning, är ett ärende som har pågått i några år. Här föreslås tio verk med en högsta totalhöjd på 150 m och en maximal uteeffekt om högst 30 MW uppföras. Vindpark Marviken är en annan föreslagen anläggning med 10-20 verk, med en effekt på 3-5 MW, med en total installerad effekt på mellan 30-90 MW. Anläggningen är förlagd till skärgården. I nollalternativet förutsätts att åtminstone de bygglovsangivna verken uppförs. Dock är det mer osäkert med de två pågående tillståndsärenden. Bl a har Länsstyrelsen angett att fågelfaunan kan komma att påverkas negativt i Östkinds Häradsallmänning. 5.2 Planförslaget I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköpings kommuner, som är antagen av kommunfullmäktige i juni 2010, anges att Norrköping och Linköping gemensamt har ambitionen att vara föregångare inom energi- och klimatarbete. All kommunal planering skall ske klimatmedvetet med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser. En målsättning är att alltid välja förnyelsebara energikällor inom transport- och energisystemen. Det tematiska tillägget för vindkraft till översiktsplanen är ett led i att uppfylla kommunens vilja, mål och inriktning. Det tematiska tillägget följer intentionerna i översiktsplanen. Norrköping kommuns inriktning på det tematiska tillägget är att flera markintressen går att förena med vindkraft. På en översiktlig nivå har dock ett antal intressen 10

bedömts som svårförenliga med vindkraft. Det kan exempelvis vara områden som är skyddade enligt lagstiftningen (natura 2000, naturreservat etc.), se vidare under kap. 7.1. Inriktningen i planförslaget är att eftersträva att ingrepp som påverkar landskapet hellre bör samlas ihop än spridas ut över ett stort område och att den mark som avsätts för energiproduktion ska ge så hög utdelning i effekt som möjligt. Detta bedöms som positivt. Norrköpings kommun förordar därför grupper av vindkraftverk (med grupp menas 3-5 vindkraftverk, fler än fem räknas som vindkraftspark). Områden som redan är bullerutsatta, tex. utmed större vägar eller järnvägar, är bra områden att etablera vindkraft i. Planförslaget delas in i tre olika områden med olika dignitet. Varje dignitet har en färg i det tematiska tillägget, gröna områden är prioriterade, gula områden utgör utredningsområden och röda områden bedöms vara olämpliga. 5.2.1 Prioriterade områden Gröna områden (se karta nedan) är områden som Norrköpings kommun anser är särskilt lämpliga för stora vindkraftverk och storskalig utbyggnad av vindkraft. De prioriterade områdena reserveras genom översiktsplanen för vindkraftsetableringar. Inom de prioriterade områdena har utbyggnad av vindkraft högre prioritet än bebyggelseutveckling. Bygglov för bostäder kan ges intill och i redan befintliga bebyggelsegrupper. A Väst A Öst B C D E F Lantmäteriet M2005/4498 Prioriterade områden för vindkraft Område A Väst (Väster om Fläten) Området ligger i den nordligaste delen av kommunen med avgränsning till Finspångs kommun och Katrineholms kommun. Avståndet mellan den västligaste delen av området och den östligaste är ca 7 km och mellan den nordligaste och sydligaste ca 4 km. Riksväg 55, som förbinder Norrköpings tätort med Katrineholm, passerar genom området i nordsydlig riktning, likaså stambanan. Söder om området passerar i östvästlig riktning väg 1175, som förbinder Simonstorp och Rejmyre. Ett flertal mindre vägar finns inom området. Det svenska stamnätet passerar 11

med två kraftledningsstråk i närheten av området. Dessutom finns kraftledningar för regionnätet inom den västra delen av området. Det finns ca 50 byggnader inom området varav ca 20 utgörs av bostadshus. Område A Öst (Öster om Fläten) Området ligger i den nordligaste delen av kommunen med avgränsning till Nyköpings kommun. Avståndet mellan den västligaste delen av området och den östligaste är ca 4 km och mellan den nordligaste och sydligaste ca 5 km. Riksväg 55, som förbinder Norrköpings tätort med Katrineholm, passerar genom området i nordsydlig riktning, likaså stambanan. Ett flertal mindre vägar finns inom området. Det finns ett fåtal byggnader inom området varav en utgörs av bostadshus. Område B (Norr om stora Älgsjön) Området ligger norr om Stora Älgsjön och öster om sjön Svängbågen. I öster angränsar området till Nyköpings kommun. Området har en utbredning om 8 km i östvästlig riktning och 6 km i nordsydlig. Det finns ett antal mindre vägar, främst orienterade i ett ostligt, respektive västligt nät. De genomgående vägarna är små. Inom området finns ett tiotal byggnader varav ett fåtal är bostadshus. Område C (Väster om Kvarsebo) Området är beläget norr om vägen mellan Krokek och Kvarsebo. Området sträcker sig ca 10 km i östvästlig riktning och 2 km i nordsydlig. Avståndet till Bråviken är mellan 0,5 till 1 km. I utkanten av området längs den södra sidan går landsväg 903. Inom området finns ett antal mindre vägar. Norr om Landsväg 903 löper dubbla kraftledningsstråk för det regionala nätet. Inom området finns ca 230 byggnader, varav ca 70 utgörs av bostadshus. De flesta är lokaliserade i den västra delen vid Gruvstugan. Område D (Väster om Nävsjön) Området är beläget öster om Kvarsebo, norr om vägen mot Nävekvarn (Nyköpings kommun) och angränsar till Nyköpings kommun. Området har en utbredning om ca 4 km i östvästlig riktning och 4 km i nordsydlig. Avståndet till Bråviken är ca 1 km. Inom området finns endast ett fåtal vägar. Två stråk med kraftledningar för det regionala kraftledningsnätet löper igenom området. Ingen bebyggelse finns inom området. Område E (Söder om Häradshammar) Området är beläget öster om Häradshammar och söder om Östra Husby. Det sträcker sig ca 6 km i östvästlig riktning och 3 km i nordsydlig. Vägar finns främst i nordsydlig riktning i områdets centrala och ostliga delar. En kraftledning tillhörande regionnätet löper igenom området. Det finns ca 120 byggnader inom området, varav ca 40 utgörs av bostadsfastigheter. Område F (Öster om östra Ny) Området är beläget öster om östra Ny, söder om väg 209. Området sträcker sig knappt 8 km i östvästlig riktning och 8 km i nordsydlig riktning. Avståndet till Slätbaken och Söderköpings kommun är ca 2-3 km. Vägnätet är finmaskigt inom området. I områdets norra del finns en kraftledning i det regionala kraftledningsnätet. Det finns ca 410 byggnader inom området, varav ca 120 st utgörs av bostadshus. 12

5.2.2 Beräknad energipotential Enligt målen i Energiplanen för Norrköpings kommun ska kommunen år 2030 ha ett energisystem som enbart använder förnyelsebara energikällor. Det skall också vara effektivt och inriktat på att minimera energianvändningen samt vara robust och tåla de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. Avgränsningarna av de prioriterade områdena är schematiska och att på förhand uppskatta hur många verk de prioriterade områdena kan tänkas inrymma, eller hur stor den sammanlagda effekten vindproducerad el kan tänkas bli utifrån översiktsplanens inriktning, är förenat med stor osäkerhet. Den potentiella effekten vindproducerad el är bland annat beroende av vilket avstånd som måste tas mellan enskilda vindkraftverk eller mellan grupper av vindkraftverk, avstånd till bebyggelse, storleken på verken och dess effekt, teknikutveckling, nya och mer detaljerade vindmätningar, markens beskaffenhet med mera. Det är även svårt att på förhand uppskatta hur mycket vindenergi som skulle kunna framställas inom de områden som i planförslaget benämns som utredningsområden. Ett modernt vindkraftverk om 2 MW på land producerar i normalt vindläge ca 5 600 MWh per år (Källa: http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2011/03/lathund-november-2012.pdf ). Beroende på hur terrängen ser ut behövs 0,1-0,2 km2 per MW för att verken ska utnyttja vindenergin optimalt. Vid ett antagande att ett vindkraftverk om 2 MW behöver en yta på o,4 km2 för att vinden skall nyttjas på ett bra sätt och inga andra hänsynstaganden behöver ske inom området kan det inom ett 4 km2 stort område placeras 10 vindkraftverk om vardera 2 MW. Den totala effekten blir då 20 MW och energiutvinningen ca 56 GWh. 5.2.3 Riksintresseområden för vindkraft Energimyndigheten har pekat ut ett antal riksintresseområden för vindbruk i hela landet. Att ett område blir utpekat som riksintresseområde för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion för vindkraft. En översyn av riksintresseområden för vindkraft pågår. Inom Norrköpings kommun finns idag ett utpekat riksintresseområde för vindkraft som är beläget utanför Bråviken-Oxelösund. För geografiskt läge se det tematiska tillägget. Riksintresseområdet för vindkraft sammanfaller geografiskt med riksintresseområde enligt 4 kap 3. Riksintresse enligt 4 kap 3 är utpekade med hänsyn till natur- och kulturvärden och inom dessa får tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar inte uppföras. Kommunens inriktning är dock att inom området skall vindintresset väga tyngre än bevarandeintresset. I det tematiska tillägget utgör riksintresseområdet ett utredningsområde (gult område). Under samrådet för det tematiska tillägget hade Försvarsmakten synpunkter på det utpekade riksintresseområdet. Försvarsmakten ansåg att det skulle vara mycket svårt att hitta en lösning som förenar Försvarsmaktens intressen och vindkraft inom området. Kommunen har dock en positiv inställning till intressenter som önskar utreda möjligheterna att etablera vindkraft i utpekat riksintresseområde för vindkraft. 13

5.2.4 Olämpliga områden och utredningsområden Röda områden är områden som av kommunen har bedöms som olämpliga för en vindkraftsetableringar. Här bedöms annan markanvändning eller andra allmänna intressen vara oförenliga med vindkraft och väga tyngre. Gula områden är utredningsområden där en vindkraftsetablering kan vara möjlig trots att flera allmänna intressen sammanfaller. I utredningsområdena kan stora verk lämpa sig bra, dock passar en storskalig utbyggnad sämre. Medelstora verk kan vara lämpliga att etablera inom de områden som petas ut som utredningsområden. Om det inom de gulmarkerade områdena vid öppet hav i den östligaste delen av kommunen efter mer detaljerade studier visar sig lämpligt med vindkraft är det däremot storskalig utbyggnad som i ett sådant läge kan tänkas vara aktuellt. Utredningsområdena reserveras inte för vindkraft gentemot andra allmänna intressen. 5.2.5 Stoppområden Försvaret vill inte medge vindkraftsetableringar inom en radie av 40 km från flygplatsens referenspunkt. Uppförande av vindkraftverk inom detta område kan begränsa flygverksamheten vid den grundläggande flygutbildningen på GFU, då det under utbildningens första hälft nyttjas visuell hemgång via förutbestämda router. Dessa flygningar inleds ofta med en molngenomgång ner till hinderfri höjd för att på så sätt komma ner under moln, då att flygningen kan fortsätta visuellt. Först efter ca 6 mån utbildning kan flygelever börja genomföra instrumentflygningar i moln. Nybyggnation av vindkraftverk ut- och inflygningsriktningar kan minska möjligheten till flygning vid låga molnbaser. För Helikopterflottiljens flygverksamhet är det viktigt att fastställa in- och utflygningsvägar till flygplatser. Övningsområden som idag är upprättade med hänsyn till miljöaspekter skall hållas fria från byggnationer. Norrköpings kommun har dock på markanvändningskartan pekat ut stora delar av området innanför Malmens stoppzon som ett utredningsområde för vindkraft men det finns inga angivna prioriterade områden inom stoppområdet. Lantmäteriet M2005/4498 Stoppområden 14

6 Nollalternativets miljökonsekvenser Alternativet ger en beskrivning av hur utbyggnaden av vindkraften kan förväntas bli om inte det tematiska tillägget antas. Nollalternativet kan förväntas ge en utbyggnad som till stor del styrs av olika exploatörer inom området, och exploatören styr lokaliseringen utifrån sina egna intressen och vinst. Ingen direkt samordning mellan olika aktörer kan förväntas. Idag finns det två beviljade bygglov för vindkraft inom kommunen samt ett gårdsverk. Gårdsverket är redan uppfört. I nollalternativet förutsätts att de bygglovsangivna verken uppförs, vilket är en mycket låg andel verk. Sannolikt kommer det in ansökningar om att få bygga vindkraftverk spritt över kommunen, men det kommer att vara osäkert hur många av de ansökta verken som kommer att få tillstånd. Kommunen, och i vissa fall Länsstyrelsen, skulle tvingas att hantera varje enskilt ärende utan att ha någon strategisk plan att grunda sina beslut på. Utan en plan för utbyggnaden blir det svårare för kommunen att överblicka konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden som helhet. Motståndet mot vindkraft hos allmänheten kan öka om beslut inte fattas med en genomtänkt strategi som grund, vilket i sin tur inte främjar produktion av förnyelsebar energi från vindkraft. Sannolikheten är även stor för att ett större antal vindkraftsprojekt får avslag på sina tillståndsprövningar, vilket tar mycket arbete och stora resurser i anspråk. Vidare kan frånvaron av ett kommunalt planeringsunderlag göra att utbyggnadstakten av vindkraft i kommunen, och i förlängningen, omställningen till förnyelsebara energislag, går långsammare när det inte finns tydliga riktlinjer för vindkraftsetablering. I ett nationellt perspektiv kan detta leda till att riksdagens planeringsmål för vindkraft tar längre tid att nå, och i ett globalt perspektiv bidrar det till fortsatt stor miljöpåverkan från icke förnyelsebara energikällor. Nollalternativet kan även innebära att kommunen förlorar sin möjlighet, att genom ett övergripande tematiskt tillägg, och utpekade lämpliga vindkraftsområden, tidigt informera medborgare, myndigheter och intressenter om var vindkraftsetablering bedöms vara lämpliga, så att allmänhet och berörda parter ges möjlighet att tidigt lämna synpunkter. Nollalternativet bedöms medföra negativa miljökonsekvenser då det bl a finns risk för att: Det blir svårt att prioritera de områden som innebär minst miljöpåverkan Stora opåverkade områden splittras Värdefulla kulturmiljöer skadas om de inte ses i ett sammanhang Förändringen påverkar landskapsbilden mer än nödvändigt då helheten inte blir beaktas. Svårt att uppnå riksdagens planeringsmål för vindkraft 15

Nollalternativet skulle sannolikt även medföra ett mindre effektivt markutnyttjande för vindkraftsetableringar. För Miniverk innebär nollalternativet ingen skillnad gentemot ett genomförande av planen. Nollalternativet skulle i enlighet med lagstiftningen, kunna medföra en svag kontrollerad etablering av gårdsverk. Nollalternativet bedöms medföra negativa konsekvenser. 7 Planförslagets miljökonsekvenser Nedan beskrivs konsekvenserna av planförslaget. I kapitlet beskrivs konsekvenserna av de prioriterade områdena (gröna områden) översiktligt, då dessa utgör huvuddraget i kommunens planförslag. Dessa områden anses av kommunen vara speciellt lämpade för vindkraftsetablering. I kapitlet görs en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet, samt ger förslag på förebyggande åtgärder som kan eliminera eller minimera de eventuella negativa konsekvenserna. I MKB:n beskrivs konsekvenserna endast av de dokumenterade bevarandevärda områden som är skyddade enligt lagstiftningen samt kommunens förteckning över värdefull natur (då många av områdena sammanfaller med de lagskyddade områdena). Påverkan på exempelvis nyckelbiotoper, sumpskogar och andra mer detaljerade intresseområden hänskjuts till kommande prövningar, då detaljlokalisering och utformning är bestämd. 7.1 Allmänna konsekvenser av vindkraft Vindkraften innebär både positiv och negativ påverkan på omgivningen. Den positiva påverkan gäller främst vindkraftens produktion av miljövänligt framställd el. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till utsläpp av miljöfarliga ämnen i lika stor utsträckning som icke-förnyelsebara energikällor. Vidare innebär vindkraften ekonomiska fördelar för de markägare som uppför verk eller får arrenden. Detta kan i sin tur innebära att förutsättningar för boende och verksamhet i glesbygd upprätthålls och förstärks. Vissa lokala arbetstillfällen kan även skapas vid etablering av främst större vindkraftsparker. Med goda vindförhållanden har ett vindkraftverk inom 6-7 månader producerat den energi som åtgår till dess tillverkning, service, underhåll och demontering (Källa: http://www.energimyndigheten.se/sv//om-oss/faq/gar-det-inte-at-merenergi-att-bygga-ett-vindkraftverk-an-vad-det-kan-producera/). Vindkraftsetablering innebär inte permanent påverkan i ett område. Om vindkraftverket i en framtid inte ger tillräcklig lönsamhet eller av andra skäl monteras ned, kan markområdet återställas. Bilden blir dock mer komplex när det gäller vindkraftverkens visuella omgivningspåverkan och dess ljud- och ljuseffekter. Vindkraftsetableringar kan upplevas såväl positiva som negativa beroende på vilken inställning personen har till vindkraft. Vissa människor upplever vindkraftverk som något negativt och tycker de är fula och störande, medan andra människor upplever dem som positiva. Den negativa omgivningspåverkan av vindkraft visar sig oftast på lokal nivå, genom markintrång, påverkan på natur- och kulturvärden samt genom störningar 16

för närboende i form av buller, reflexer etc. Vindkraftverk innebär påverkan inom i huvudsak fyra områden: Fysisk påverkan avseende markingrepp samt etablering av vägar, ledningar och fundament Visuell påverkan som innebär påverkan på ett större geografiskt område, då vindkraftverk i flera studier har uppfattats som dominerande på upp till 2,5-4 km avstånd från anläggningen. Audiell påverkan av de mekaniska och aerodynamiska ljud som verken avger. Fragmentering av naturområden med följdeffekter samt påverkan på fåglar och fladdermöss. I Norrköpings kommun finns flera områden och markintressen som innehåller höga värden, exempelvis riksintressen, fornlämningar, Natura 2000-områden och naturreservat. För beskrivning av kommunens skyddade områden hänvisas dels till det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindkraft samt till Norrköping och Linköpings gemensamma översiktsplan (antagen år 2010). Att ett område omfattas av skyddsintresse innebär inte automatiskt att vindkraftsetablering är olämpligt inom området eller i anslutning till området. Om det faktiskt finns en konflikt mellan det skyddade områdets värden och vindkraftsintresset, beror på vilka värden som skyddas. Å andra sidan kan ett skyddat område fodra ytterligare en buffertzon för att inte de värden som representeras i det skyddade området ska påverkas negativt. Ett sådant område kan vara en skyddsvärd fågellokal, som kan kräva ett betydande skyddsavstånd så att inte en eventuell exploatering stör fågellokalen. Ett flertal skyddade områden kan dock stå i konflikt med vindkraftsintresset och avvägning skall då göras. Hur dessa påverkas av vindkraft beror helt på områdets värden och geografiska omfattning. Under arbetsprocessen för framtagande av planförslaget, har varje enskilt markintresse i kommunen behandlats separat med särskilt uppmärksamhet åt områden som innefattar höga natur- och kulturmiljövärden. Efter bedömda erforderliga hänsynstaganden har de prioriterade områdena för vindkratsetablering pekats ut. Inom dessa områden är det kommunens intention att oacceptabla konflikter mellan vindkraftsintresset och övriga intressen undviks. I samband med detaljlokalisering och projektering av vindkraftverk bör dock fördjupade analyser och fältstudier göras. Detta bedöms vara positivt och medföra att konflikter till stor del undviks. Norrköpings kommun har i sitt tematiska tillägg tagit ställning till vilka områden och intressen som kan, och inte kan förenas med ett vindkraftsintresse. Några områden har också utpekats som utredningsområden, där ett vindkraftsintresse eventuellt kan förenas med andra intressen. Tabellen nedan visar resultatet av avvägningar som gjorts inom kommunens administrativa gränser. Exempelvis bedöms korridoren för riksintresset Ostlänken, fornminnen och naturreservat på en översiktlig nivå vara olämpliga för vindkraftetableringar. Mer detaljerade studier av förutsättningar på en viss geografisk plats behövs inför alla typer av vindkraftsetableringar. Exempelvis kan buffertzoner behövas kring vissa områden för att inte det skyddsvärda intresset ska påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Följande ställningstaganden har gjorts som 17

ligger till grund för vilka områden som har utsetts som områden där vindkraft kan etableras: Intresse Verksamhetsområden i Norrköpings tätort Verksamhetsområden i prioriterade tätorter enligt Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Riksintresse för farled Riksintresse för trafik, Ostlänken Riksintresse för trafik, Norrleden Markreservat för Nordvästra godsspåret Markreservat för gasledning Riksintresse för Försvarets intresseområde för Malmens flygplats Flyghinder Norrköpings flygplats Riksintresse yrkesfiske hav Riksintresse yrkesfiske sjö Riksintresse för kulturmiljövård Fornminnen och andra lämningar registrerade i fornlämningsregistret Natura 2000 Naturreservat Biotopskyddsområden Våtmarksområden enligt länsstyrelsens Våtmarksinventering Sumpskogar enligt Skogsstyrelsen Nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen Naturvärdesobjekt enligt Skogsstyrelsen Naturminne Riksintresse naturvård Naturvärdesobjekt i kommunens förteckning över värdefull natur klass 1-3 Naturvärdesobjekt i kommunens förteckning över värdefull natur klass 4 Riksintresseområden enligt 4 kap 3 MB Riksintresseområden enligt 4 kap 4 MB Vattenskyddsområden Intresseområden för rörligt friluftsliv enligt kommunens förteckning över värdefull natur, klass 1 Avvägning Utredningsområde Utredningsområde Olämpligt område Olämpligt område Olämpligt område Olämpligt område Olämpligt område Utredningsområde Utredningsområde Utredningsområde Utredningsområde Olämpligt område/utredningsområde Olämpligt område Olämpligt område Olämpligt område Olämpligt område Utredningsområde Utredningsområde Olämpligt område Utredningsområde Olämpligt område Olämpligt område med undantag av område vid öppet hav i den ostligaste delen av kommunen Olämpligt område Utredningsområde Olämpligt område med undantag av öppet hav i den östligaste delen av kommunen. Utredningsområde Olämpligt område Olämpligt område 18

Intresseområden för rörligt friluftsliv enligt kommunens förteckning över värdefull natur, klass 2 Riksintresse för friluftsliv Tysta områden I huvudsak utredningsområde, utvalda områden olämpligt område* I huvudsak olämpligt område, vissa delar utredningsområde** Olämpligt område*** *Olämpligt område; Svärtinge udde, Klockaretorpet-Kättsätter, Bråbo, inom gränsen för tätortsnära rekreationszon för Abborreberg-Hanö och södra delen av område Kopparbo-Högudden. **Utredningsområde där riksintresse för friluftsliv inte sammanfaller med områden av intresse för friluftsliv klass 1, eller utvalda klass 2-områden. För riksintresset Östergötlands skärgård har en schematisk gräns dragits utanför de yttersta skären. Öster om denna gräns har bedömningen gjorts att det inom området kan vara förenligt med vindkraft, väster om samma gräns är bedömningen att det är olämpligt med vindkraft. ***Olämpligt område där tysta områden sammanfaller med Natura 2000, naturreservat, vissa intresseområden för friluftsliv mm. 7.2 Bedömning av påverkan på naturvärden Allmänt Vindkraftsetableringar är stora och kan framför allt utgöra ett visuellt inslag som kan påverka ett intresse för naturmiljön på relativt stora avstånd. De flesta djur (inklusive sträckande fågel) har dock en stor förmåga till anspassning och kan oftast undvika vindkraftverk, vilket har belagts i ett flertal studier. Ett sätt att minska negativa konsekvenser på växt- och djurliv kan vara att tidsmässigt anpassa byggskedet efter till exempel känsliga fågelarters häckningssäsong och perioder då markarbeten stör vegetationen mindre. Uppförandet av vägar och dragning av kablar som är nödvändiga för vindkraftsetableringar kan direkt och indirekt påverka intressen för naturmiljön. De markområden som tas i anspråk för varje verk uppskattas till ca 1000 m2, med tillhörande uppställningsytor etc. Det är på denna yta som den främsta skogsavverkningen och markberedningen sker. Därutöver behöver träd avverkas och markarbeten utföras i viss utsträckning vid anläggandet eller iordningställandet av el- och väginfrastrukturen. Denna påverkan kan givetvis i vissa områden påverka naturmiljön negativt och det ställer krav på försiktighet och anpassning vid den framtida etableringen. Buller förekommer i högre sträckning under bygg- och etableringsskedet. Tillfälligt buller bedöms dock inte ge någon större påverkan på sikt, men är givetvis att beakta vid en prövning av enskild anläggning. I processen kring en anmälan enligt Miljöbalken, skall det redovisas hur marken avses återställas vid en eventuell framtida avveckling (enligt bilaga 3 i Tillägg till översiktsplanen för vindkraft). Vad gäller natura 2000, kan tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a MB komma att krävas för vindkraftsutbyggnad i anslutning till områden som utgör natura 2000-områden. Även om inte en etablering sker inom intresseområdets gränser, så kan ändå området påverkas av en utbyggnad. I samband med tillståndsprövning skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som bedömer påverkan på habitaten och de växt- och djurarter som finns inom området. Ovanstående gäller även för naturreservat, där dispens från föreskrifterna enligt 7 kap 7 MB kan behöva sökas hos Länsstyrelsen. 19

Vad gäller strandskyddet är detta reglerat i lag. Generellt strandskydd omfattar 100 m avstånd räknat från medelvattenståndet. I Norrköpings kommun förekommer strandskydd i intervallet 100-150 m. Den nya strandskyddslagstiftningen som trädde i kraft år 2009, syftar bl a till att underlätta landsbygdsutveckling i strandnära områden. Om vindkraft skall etableras inom strandskyddade områden skall dispens sökas. I dispensen skall konsekvenserna på allmänhetens tillgänglighet till strandzonen samt påverkan på naturvärden utredas. Utefter detta underlag fattas det beslut om vindkraftverk får uppföras eller ej. I MKB:n tas därför ingen ställning till påverkan på strandskyddade områden, utan detta hänskjuts till kommande prövningar. Ett antal områden som är medtagna i Länsstyrelsens våtmarksinventering samt Skogsstyrelsens sumpskogar berörs av de utpekade områdena för vindkraft. Vindkraftsetableringar undviks normalt sett i våtmarker av såväl naturmässiga som byggnadsmässiga skäl. Kraven på transportvägar till vindkraftsanläggningen kan medföra att vägar utmed våtmarkerna kommer att breddas och rätas ut. Vid anläggning av vägar i anslutning till våtmarkerna bör kommunen ställa krav på att stor hänsyn tas till att hydrologin kring våtmarkerna inte påverkas negativt av vindkraftverken eller deras följdanläggningar. Intrång i våtmarksområden bör så långt som möjligt undvikas. Skogsstyrelsen har identifierat ett antal nyckelbiotoper inom kommunen. Nyckelbiotoper har inget lagstadgat skydd, men innehar ofta höga naturvärden. Ofta förekommer en hel del rödlistade arter inom biotoperna. Nyckelbiotoperna är ofta små till sin storlek, varför en lokalisering inom ett sådant område kan få stora konsekvenser på livsmiljön och ingående arter. Då nyckelbiotoper ofta är små till sin storlek, torde det vara relativt lätt att vid en detaljlokalisering undvika intrång i dessa. Kommunen har angett att inom nyckelbiotoper är en etablering av vindkraft olämplig, vilket bedöms vara ett beslut som främjar naturmiljön, och som minimerar riskerna för att negativa konsekvenser på biotoperna skall uppstå. Generellt anges i det tematiska tilläget för vindkraft att vindkraftsexploatering inom eller nära naturintressen kan komma till stånd om etableringen kan ske utan att påtagligt skada intresset. Detta kan avgöras i en senare prövning, då man inte kan göra detta definitiva ställningstagande på det tematiska tilläggets översiktliga nivå. Nedan följer en översiktlig bedömning av påverkan på naturvärdena inom respektive föreslaget vindkraftsområde: Område A (Väster och öster om Fläten) Område A är beläget i de norra delarna av kommunen, och består av skogsbygd med främst barrskog med inslag av löv i kuperad terräng och berg i dagen. Inslag av sjöar och våtmarker finns. Sikten inom området är relativt begränsad beroende på vegetation och höjdskillnader. Vid sjöar och andra vattensamlingar öppnar dock landskapet upp sig. Den genomgående järnvägen och riksväg 55, delar området i två delar. Bebyggelsen består av friliggande hus och är på några platser samlade i grupper. En del bebyggelse är mer avskiljt belägen. En vindkraftsetablering inom område A kommer inte att beröra något naturreservat, biotopskyddade objekt, riksintresse för naturmiljö eller riksintresse enligt 4 kap miljöbalken, eller utvidgat strandskydd. 20

Två natura 2000-områden enligt habitatdirektivet finns inom område A öst. Det ena, Dammhulteån, ligger i de norra delarna av området och det andra, Stora Grundgölen, ligger i de centrala delarna. Dessa områden sammanfaller även med områden i kommunens förteckning över värdefull natur enligt klass 1. I det tematiska tilläget har kommunen angett att etablering inom natura 2000-områden samt områden som klassas som klass 1, 2 och 3 i kommunens förteckning över värdefull natur, skall undvikas. Då områdena även sammanfaller med områden medtagna i Skogsstyrelsens identifierade sumpskogar och Länsstyrelsens våtmarksinventering, är det troligt att samma arter och hydrologiska sammansättning som finns inom natura 2000-områdena återfinns inom i angränsande våtmarksområden, samt att påverkan på intilliggande sumpskogsområden även påverkar natura 2000-områdena. Det som kan påverka intresseområdena är exempelvis avverkningar, transporter, markberedning och dikning. Även anläggande av skogsbilsvägar kan påverka hydrologin i området om de utförs på olämpligt sätt. Nya etableringar inom område A öst bör visa att natura 2000-områdena inte påverkas negativt. Skyddszoner runt natura 2000-områdena bör övervägas i kommande planering. Natura 2000 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 2 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 3 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 4 Sumpskogar Våtmarksinventeringen Vindkraftsområde A Väst A Öst Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område A väst och A öst. Lantmäteriet M2005/4498 Inom område A riskerar en vindkraftsetablering även beröra fyra områden som klassas som klass 1 i kommunens förteckning över värdefull natur, två områden som klassas som klass 2, tio områden som klassas som klass 3 och ett tiotal områden som klassas som klass 4. Även andelen sumpskogsområden inom området är hög, och sammanfaller på vissa platser med områden som är medtagna i Länsstyrelsens Våtmarksinventering och kommunens förteckning över värdefull natur. Enligt det tematiska tillägget skall etableringar undvikas i områden som klassas enligt klass 1, 2 och 3. Det är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering kan medföra på naturvärdena, beroende på intresseområdets värde, hydrologi och biologiska sammansättning. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom 21

områdena, medan ett flertal verk inte kan accepteras. En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda områden helt bör undvikas. Sammanfattningsvis bedöms område A öst och A väst vara lämpliga för en vindkraftsetablering. Etablering bör dock undvikas i anslutning till natura 2000-områdena i A öst och i våtmarksområden. Detta då våtmarkerna bedöms hysa stora värden för områdets naturmiljö. Skyddszoner kring natura 2000-områden bör övervägas. Hur stora avstånd som krävs, beror på vindkraftetableringarnas storlek, och får bedömas i samband med tillståndsansökan för verken. Etableringar av vindkraft bör lokaliseras till områden som idag redan är påverkade av skogsbruk. Detta är också lämpligt ur tillgänglighetssynpunkt, då befintliga skogsvägar kan användas. Område B (Norr om stora Älgsjön) Område B ligger, liksom område A, i de norra delarna av kommunen. Här dominerar skogsklädda höjdpartier tillsammans med sjöar och våtmarker. Terrängen är kuperad. Detta i kombination med vegetation ger begränsade siktmöjligheter. Vid sjöar och sumpmarker kan landskapet öppna upp sig och ge möjlighet till bättre sikt. Vid gränsen mot Nyköpings kommun finns ett område med jordbruk och hagmarker. Bebyggelsen inom området utgörs av friliggande hus och är spridd. En vindkraftsetablering inom området kommer inte att beröra något naturreservat, biotopskyddade objekt, riksintresse för naturmiljö eller riksintresse enligt 4 kap miljöbalken, eller utvidgat strandskydd. Ett natura 2000-område enligt habitatdirektivet kan komma att beröras, Krankensjöarnas sumpskogar. Området sammanfaller även med ett område i kommunens förteckning över värdefull natur enligt klass 1 samt med identifierade sumpskogsområden av Skogsstyrelsen samt Länsstyrelsens våtmarksinventering. För bedömning, se ovanstående resonemang om natura 2000-områden (under rubrik område A). Inom område B riskerar en vindkraftsetablering även beröra ett område i kommunens förteckning över värdefull natur som klassas som klass 1, ett tiotal områden som klassas som klass 2, ett tjugotal områden som klassas som klass 3, och ett femtontal områden som klassas som klass 4. En del områden är små till sin storlek och kan lätt undvikas vid en etablering, medan en del intresseområden är större och svårare att undvika. Det bedöms därför vara större risk för en negativ påverkan av en vindkraftsetablering på de större intresseområdena än de små områdena. Den stora andelen dokumenterade bevarandevärda områden inom område B, medför att området totalt sett bedöms inneha höga naturvärden. Enligt det tematiska tillägget skall etableringar undvikas i områden som klassas enligt klass 1, 2 och 3. Det är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering kan medföra på naturvärdena. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom områdena, medan ett flertal verk inte kan accepteras. De olika naturområdena innehar också olika värden och olika känslighet. En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda områden, oavsett klassificering i kommunens förteckning över värdefull natur, helt bör undvikas. Om intrång görs i intresseområden, bör påverkan på naturmiljön utredas i samband med att ansökan, detaljplan eller bygglov söks. 22

Natura 2000 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 2 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 3 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 4 Sumpskogar Våtmarksinventeringen Vindkraftsområde B Lantmäteriet M2005/4498 Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område B. Sammanfattningsvis bedöms området inneha relativt värdefulla naturvärden, då andelen områden som berörs i kommunens förteckning över värdefull natur är stort. Område B bedöms kunna vara lämpligt för en vindkraftsetablering. Etablering bör dock undvikas i anslutning till natura 2000-området och i våtmarker, då en påverkan på hydrologin i våtmarkerna även kan påverka natura 2000-området. En skyddszon bör övervägas. Även områden som är medtagna i kommunens förteckning över värdefull natur bör undvikas tas i anspråk. Etableringar av vindkraft bör lokaliseras till områden som idag redan är påverkade av skogsbruk. Detta är också lämpligt ur den synpunkt, då befintliga skogsvägar kan användas. Område C (Väster om Kvarsebo) Området utgörs av en del av den vidsträckta skogsbygden norr om Bråvikens förkastningssystem. Från Vikbolandet över Bråviken är utblicken mot förkastningen utmärkande. Sikten inom området är begränsad med anledning av vegetation och terräng. Sikten öppnar upp sig vid inslag av jordbruksmark, vattendrag och mossar. Bebyggelsen inom området består till stor del av friliggande hus och främst koncenterad till grupper. Landskapskaraktären inom området skiljer sig mot söder i området vid Bråviken och Vikbolandet. Vindkraftsområdet berör inte natura 2000-områden, riksintresse för naturmiljö, biotopskyddade objekt, riksintresseområden enligt 4 kap 3 miljöbalken, områden medtagna i kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 eller utvidgat strandskydd. Riksintresseområde enligt 4 kap 4 miljöbalken tangeras i söder, men bedöms inte påverkas av en eventuell vindkraftsetablering inom området. Område C ligger i Kolmården, som är en trakt med ett mycket välfrekventerat friluftsliv med höga naturvärden. Ett stort värde ligger här i traktens orördhet och 23

känsla av vildmark. Här finns flera friluftsområden, vandringsleder, sjöar för bad/ skridsko, naturreservat (både inom område C och utanför. Ett exempel är Fjällmossen, som ligger norr om område C och utgör en av södra Sveriges största myrområden), branter/förkastningar som fungerar som häckningsplats och flygstråk/ ledlinjer för rovfåglar. Inför kommande planering och prövning bör dessa aspekter särskilt beaktas. Utpekat område berör ett naturreservat som är beläget i de sydöstra delarna av område C, Marielund. Enligt det tematiska tillägget skall naturreservat undantas för etablering av vindkraft. En skyddszon runt reservatet bör övervägas för att negativa konsekvenser skall undvikas av intilliggande etableringar. Inom område C kommer en vindkraftsetablering även beröra fem områden i kommunens förteckning över värdefull natur som klassas som klass 2, ett femtontal områden som klassas som klass 3 och åtta områden som klassas som klass 4. Det är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering kan medföra på naturvärdena. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom områdena, medan ett flertal verk inte kan accepteras. De olika naturområdena innehar också olika värden och olika känslighet. En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda områden helt bör undvikas. Om intrång görs i ovanstående områden, bör en separat utredning avseende påverkan på naturmiljön utföras i samband med att ansökan, detaljplan eller bygglov söks. Naturreservat Kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 2 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 3 Kommunens förteckning över värdefull natur klass 4 Sumpskogar Våtmarksinventeringen Vindkraftsområde C Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område C. Lantmäteriet M2005/4498 Sammanfattningsvis bedöms inte en vindkraftsetablering inom område C medföra intrång i dokumenterade bevarandevärden om hänsyn tas till de natur- och friluftsområden som finns i området, speciellt naturreservat. Här bör en skyddszon över- 24