Migrationsdomstolen, avd. 4 E Beyer DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Mål nr UM 2176-10 1 KLAGANDE Malek Settah, 820314- Ombud och offentligt biträde: Advokat Eva Almström Sydvästsveriges Advokatbyrå AB Box 511 351 06 Växjö MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 23 april 2010, se bilaga 1 Dnr 11-330473 SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen bifaller delvis överklagandet och förklarar att Malek Settah är alternativt skyddsbehövande samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd i Sverige. 2. Migrationsdomstolen, som finner att Malek Settah inte är flykting, avslår yrkandet om resedokument. 3. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Eva Almström med 14 069 kr (5 670 kr arbete, 4 160 kr tidsspillan, 1 425 kr utlägg och 2 814 kr mervärdesskatt). Dok.Id 10921 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 måndag fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00
2 4. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till det tidigare offentliga biträdet Maria Robinson med 3 471 kr (2 268 kr arbete, 509 kr utlägg och 694 kr mervärdesskatt).
3 YRKANDEN M.M. Malek Settah yrkar att migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och beviljar honom uppehållstillstånd i Sverige samt statusförklaring, i första hand som flykting, och resedokument. Migrationsverket bestrider ändring. Malek Settah vidhåller vad han anfört hos Migrationsverket och tillägger i huvudsak följande. Verket bedömer det som föga sannolikt att en flicka från en välkänd familj skulle umgås öppet med en kristen man i till exempel parker. Han har berättat att i början av deras relation träffades han och Darin på offentliga platser, men det betyder inte att de visade sig öppet som ett par. I början umgicks de enbart som vänner och arbetskamrater, men detta till trots var de mycket försiktiga. De har aldrig kunnat bete sig som ett par på en öppen plats, eller som en pojke och flicka som börjat hysa känslor för varandra, eller agera på ett sätt som skulle kunna verka det minsta misstänkt. Uppenbarligen har han inte varit tillräcklig tydlig i denna fråga. Vidare är Darin inte välkänd, utan det är främst hennes manliga familjemedlemmar som folk känner till. Darin är i sig själv en mycket enkel flicka som inte utmärker sig på något särskilt sätt. Han är vidare fullt övertyga om att det är Säkerhetspolisen som placerat flygbladen hemma hos honom på uppdrag av Darins familj. Här menar Migrationsverket att det inte är sannolikt med så ingripande åtgärder mot hans far och bröder som förevarit, eftersom Säkerhetspolisen torde veta att de inte är inblandade. I det resonemanget har verket till viss del rätt. Säkerhetspolisen har inte agerat mot hans familj för att fråga dem om flygbladen eller den politiska aktivitet som han anklagas för att vara delaktig i, utan deras främsta syfte har varit att få veta var han befinner sig. Också här har han hela tiden varit mycket tydlig, varför det är svårt att förstå Migrationsverkets resonemang angående detta. Han har aldrig påstått att hans familj anklagats för att ha
4 något med flygbladen att göra, utan hela tiden förklarat att det är han som anklagas för detta. Att det företagits så pass ingripande åtgärder mot hans familjemedlemmar påvisar istället hur pass eftersökt han är. Dessvärre har han inte kunnat lämna in några handlingar som styrker att han är efterlyst. Det beror på att det, vad han känner till, inte har kommit några sådana. Det finns en lag kallad Akutlagen i Syrien, vilken innebär att ibland skickas inte någon kallelse ut, utan den eftersökte personen hämtas in direkt utan någon förvarning, och ingen får veta vart personen i fråga förs någonstans. Akutlagen tillämpas framförallt gentemot personer som agerar mot Syriens egna myndigheter. Skulle det ändå vara så att han fått en kallelse skickad till sig skulle han med all sannolikhet inte fått veta detta, då hans familj fortfarande inte vill ha med honom att göra. Den enda familjemedlem han har viss kontakt med är en syster. Genom henne har han fått veta att polisen fortfarande letar efter honom. Han bör betraktas som flykting på grund av förföljelse dels av politiska skäl, dels på grund av hans tillhörighet till viss samhällsgrupp. Det görs gällande att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter med hänsyn till hans hälsotillstånd. Migrationsverket anför i huvudsak följande. Det har i överklagandet inte anförts några omständigheter som medför en annan bedömning av ansökan. Anledning saknas att ändra det överklagade beslutet. Migrationsdomstolen har den 24 augusti 2010 hållit muntlig förhandling i målet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Migrationsverket har redogjort för tillämpliga bestämmelser i det överklagade beslutet.
5 Identitet och hemvist Migrationsdomstolen delar Migrationsverkets bedömning att Malek Settah gjort sannolikt att han kommer från Syrien och att hans asylskäl därmed ska prövas mot detta land. Malek Settah har inte lämnat in några handlingar som styrker hans identitet. Mot bakgrund av den trovärdighetsbedömning som redovisas nedan finner migrationsdomstolen emellertid att Malek Settah genom sin berättelse gjort sin identitet sannolik. Flykting eller annan skyddsbehövande Malek Settah har uppgett att han riskerar förföljelse eller bestraffning dels från Darins familj, dels från den syriska säkerhetstjänsten som agerar för Darins familjs räkning. Migrationsdomstolen inleder med att pröva om de skäl Malek Settah åberopat i sig är tillräckliga för asyl och hur de i så fall ska klassificeras, för att därefter pröva om Malek Settah gjort sin berättelse sannolik (jfr MIG 2007:37). Malek Settah har i första hand yrkat att han bör bedömas som flykting. Migrationsdomstolen finner dock att det hot Malek Settah uppger att han är utsatt för har sin grund i en hedersproblematik som inte kan anses falla under de flyktingskäl som anges i 4 kap. 1 utlänningslagen. Att den syriska säkerhetstjänsten ska ha tillskrivit Malek Settah en politisk uppfattning för att ha ett svepskäl att söka honom och förhöra hans familjemedlemmar föranleder ingen annan bedömning. Eftersom det enligt Malek Settahs egen mening är fråga om en ren förevändning för att dölja det verkliga motivet bakom åtgärderna kan den fruktan han känner för den syriska säkerhetstjänsten inte anses ha sin grund i politisk uppfattning, tillskriven eller verklig. Migrationsdomstolen anser vidare att de uppgivna hoten mot
6 Malek Settah inte kan anses ha sin grund i hans religion eller tillhörighet till viss samhällsgrupp utan att hedersproblematiken följer av den uppgivna utomäktenskapliga förbindelsen. Eftersom inte heller några andra flyktinggrunder är för handen kan Malek Settah inte beviljas flyktingsstatus och det saknas förutsättningar att utfärda resedokument. Om de uppgifter Malek Settah lämnat om sitt förhållande med sin flickvän, dennas familjetillhörighet och vad som inträffat sedan relationen upptäcktes är riktiga, finner migrationsdomstolen emellertid att det finns grundad anledning att anta att han, vid ett återvändande till Syrien, riskerar sådana konsekvenser som anges i 4 kap. 2 första stycket 1 (första ledet) utlänningslagen. Det får också anses uppenbart att Malek Settah under sådana förhållanden inte kan begagna sig av sitt hemlands skydd. Migrationsdomstolen övergår därför till att bedöma om Malek Settah gjort sin berättelse sannolik. Malek Settah har inte åberopat någon skriftlig bevisning som kan göra hans berättelse sannolik. En bedömning måste därför göras av trovärdigheten i hans uppgivna skyddsskäl. Domstolen ska därvid beakta bl.a. om berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, t.ex. relevant och aktuell landinformation. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet, att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (jfr MIG 2007:12). Migrationsverket har ifrågasatt varför Malek Settah inte kunnat lämna in någon kallelse till förhör, om han, som uppgetts, är officiellt efterlyst av syriska myndigheter. Vidare har Migrationsverket bedömt att det är osannolikt att en muslimsk flicka från en välkänd familj kunnat umgås öppet med en kristen man mot bakgrund av risken för upptäckt. Migrations-
7 verket har också anmärkt bl.a. på att Malek Settah inte bättre kunnat redogöra för flickvännens släktingars ställning och menat att Malek Settah inte gjort sannolikt en koppling mellan flickvännens familj och säkerhetstjänstens intresse för honom. Migrationsverket har därutöver också ifrågasatt att Darins familj i första hand gett sig på Malek Settah, när det är allmänt känt att det är kvinnan som anses ha skadat familjens heder. Migrationsdomstolen konstaterar först att inget i Malek Settahs berättelse strider mot allmänt kända fakta. Även om det, som Migrationsverket konstaterat, ofta är kvinnan som råkar mest illa ut i situationer som den aktuella, så kan det med hänsyn till flickvännens familjs ställning och Malek Settahs personliga omständigheter inte anses osannolikt eller strida mot allmänt kända fakta att också han är föremål för flickvännens familjs vrede. Malek Settahs berättelse har i övrigt varit sammanhängande och förhållandevis detaljrik. Berättelsen har också varit huvudsak densamma vid handläggningen hos Migrationsverket och i migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen har noterat vissa glidningar; bl.a. så anges i biträdets inlaga till Migrationsverket den 31 augusti 2009 att Malek Settah och flickvännen i början av förhållandet träffades ute på olika platser oftast i någon park, medan Malek Settah vid den muntliga förhandlingen i Migrationsdomstolen uppgav att de sågs på ett speciellt café som mest besöktes av ungdomar. Migrationsdomstolen, som noterar att Malek Settah vid Migrationsverkets utredning den 21 oktober 2009, enligt vad som nedtecknats i protokollet, uppgav att han och flickvännen gick på café, anser dock inte att de små skillnader som finns i berättelsen förtar dess trovärdighet. Migrationsdomstolen anser, i motsats till Migrationsverket, inte heller att det är osannolikt att Malek Settah och hans flickvän, med vissa försiktighetsmått, har kunnat ses på ett café i en stad av Homs storlek och undgå upptäckt.
8 Att Malek Settah har en begränsad kunskap om sin flickväns familj kan inte ensamt läggas honom till last som en trovärdighetsbrist. Någon annan förklaring till säkerhetstjänstens intresse för Malek Settah än kopplingen till flickvännens familj har vidare inte framkommit. Mot bakgrund av att påståendet om att det finns en officiell efterlysning angående Malek Settah synes baserad på en andrahandsuppgift finner migrationsdomstolen att avsaknaden av skriftlig kallelse till förhör eller liknande inte kan tillmätas någon avgörande betydelse. Malek Settah har vid domstolens muntliga förhandling framstått som trovärdig och inte gett intryck av att vilja överdriva vad han utsatts för. Migrationsdomstolen anser att han måste ges tvivelsmålets fördel och att hans berättelse ska ligga till grund för bedömningen av hans skyddsbehov. Även om de uppgifter som rör att flickvännens familj och säkerhetstjänsten alltjämt söker efter Malek Settah är andrahandsuppgifter som måste värderas med viss försiktighet, så finner migrationsdomstolen vid en framåtsyftande bedömning att Malek Settah genom sin berättelse gjort sitt skyddsbehov sannolikt. Som angetts ovan föreligger i sådant fall förutsättningar finns att bevilja honom uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Att migrationsdomstolen vid ovan bedömning ska meddela statusförklaring som alternativt skyddsbehövande framgår av 4 kap. 3 a utlänningslagen. Övrigt Av 12 kap. 22 tredje stycket utlänningslagen framgår att ett beslut om utvisning upphör att gälla om permanent uppehållstillstånd meddelas. Eftersom Malek Settah har beviljats permanent uppehållstillstånd förfaller yrkandet i fråga om utvisning.
9 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Cecilia Kuylenstierna I avgörandet har även deltagit nämndemännen Tommy Nilsson, Ulla Nordström och Inger Wennhall.
Bilaga 2 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV 3110 2006-07 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se