meddelad i Nacka Strand

NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr B 3226-12 2012-11-20 meddelad i Nacka Strand 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Oskar Edvardsson Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm 1. Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde: Jur.kand. Elham Arshamfar Advokatbyrån Elisabeth Fritz AB Box 19579 104 32 Stockholm 2. Sekretess B Sekretess Målsägandebiträde: Jur.kand. Elham Arshamfar Advokatbyrån Elisabeth Fritz AB Box 19579 104 32 Stockholm Tilltalad REINER Ivar Lärka, 620405-7175 Sorögatan 27 Lgh 1002 164 41 KISTA Medborgare i Sverige Offentlig försvarare: Advokat Jonas Granfelt Advokatfirman Althin Skeppsbron 28, 3 tr 111 30 Stockholm Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 00 08-561 657 99 måndag - fredag 131 26 Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00 www.nackatingsratt.domstol.se

NACKA TINGSRÄTT DOM B 3226-12 2012-11-20 2 DOMSLUT Begångna brott 1. Sexuellt ofredande Lagrum 6 kap 10 2 st brottsbalken 2. Ofredande 4 kap 7 brottsbalken Påföljd m.m. Villkorlig dom Följande åtal ogillas Sexuellt ofredande åtalspunkt 2 Skadestånd 1. Reiner Lärka ska utge skadestånd till Sekretess A med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 31 mars 2012 till dess betalning sker. Sekretess A:s skadeståndsyrkande ogillas i övrigt. 2. Sekretess B:s skadeståndsyrkande ogillas. Sekretess Med stöd av 43 kap. 8 offenlighets- och sekretesslagen (2009:400) förordnar tingsrätten att sekretessbestämmelsen i 35 kap. 12 samma lag ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter om målsägandenas identiteter som har lagts fram vid huvudförhandling inom stängda dörrar i målet. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Jur. kand. Elham Arshamfar tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 36 311 kr. Av beloppet avser 26 209 kr arbete, 2 210 kr tidsspillan, 630 kr utlägg och 7 262 kr mervärdesskatt. 2. Advokat Jonas Granfelt tillerkänns ersättning av allmänna medel med 18 138 kr. Av beloppet avser 13 255 kr arbete, 1 105 kr tidsspillan, 150 kr utlägg och 3 628 kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.

3 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat och åberopat bevisning i enlighet med stämningsansökan, domsbilaga 1. Sekretess A och Sekretess B har biträtt åtalet och framställt enskilt anspråk i enlighet med domsbilaga 2. Reiner Lärka har förnekat gärningarna och bestritt ansvar för brott. Han har bestritt skadeståndsskyldighet och har inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig. Han har vitsordat sättet att beräkna ränta. DOMSKÄL Genom de förhör som hållits är följande utrett. Sekretess A och Sekretess B var elever vid Nacka praktiska gymnasium och påbörjade sin gymnasieutbildning vid skolan under höstterminen 2010. Reiner Lärka var mentor och lärare på samma skola och hade Sekretess A och Sekretess B som elever i bl.a. datakunskap. Reiner Lärka var även mentor för Sekretess A. Emelie Forsberg, Tani Beyazgül och Emil Ljungberg var elever på samma skola och gick i samma årskurs som Sekretess A och Sekretess B. Såvitt avser åtalspunkt 1 är det utrett att Reiner Lärka och elever från fordonsprogrammet, däribland Sekretess A, under höstterminen 2010 vid ett tillfälle samtalat utanför lektionssalen till fordonsprogrammet. Vidare är det utrett att Reiner Lärka och Sekretess A under höstterminen 2011 mötte varandra i en trappa upp till en matsal. Såvitt avser åtalspunkt 2 är det utrett att Reiner Lärka och Sekretess B vid ett tillfälle samtalat om val av kurser. Åtalspunkt 1 Åklagaren har gjort gällande att Reiner Lärka ska dömas för sexuellt ofredande och ofredande mot Sekretess A. Reiner Lärka har berättat att han kramat Sekretess A, men att det varit på hennes begäran och att han då endast tog emot hennes kramar.

4 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 Sekretess A har på ett sammanhängande och detaljrikt sätt berättat om vad hon upplevt, trots att det rör sig om händelser som delvis ägt rum för drygt två år sedan. Hon har i kronologisk ordning berättat om händelserna. Hon har berättat om hur hon och namngivna klasskamrater någon gång i slutet av höstterminen under första året stod samlade och pratade när Reiner Lärka lyfte upp henne på ryggen och slog henne tre till fyra gånger på stjärten. Hon har vidare berättat att Reiner Lärka slog till henne på stjärten i matsalstrappan strax före jul under höstterminen i tvåan. Hon har angett vilka som fanns i trappan och att Reiner Lärka, när hon passerade förbi honom ungefär halvvägs i trappan där han stod och pratade med en annan kvinna, slog till henne på stjärten. Hon har vidare berättat att Reiner Lärka utanför en lektionssal drog henne i håret bakifrån och samtidigt sa till henne att hon skulle in på lektionen samt att hon då sa till honom att det gjorde ont. Även detta tillfälle har hon närmare preciserat i tid och uppgett att det skett i nära anslutning till matsalsincidenten kring julen 2011. Vad gäller kramarna och smekningarna över ryggen har hon inte kunnat tidsbestämma dessa händelser eller närmare ange var de inträffade. Sekretess A:s berättelse har lämnats, såvitt avser de gärningar som Reiner Lärka nu står åtalad för, utan överdrifter. Det saknas enligt tingsrättens mening särskild anledning att ifrågasätta hennes trovärdighet. Sekretess A:s uppgifter stöds också av de uppgifter som lämnats av vittnena. Emil Ljungberg har berättat hur han såg att Reiner Lärka under höstterminen 2010 lyfte upp Sekretess A och slog till henne på stjärten när de stod utanför en lektionssal och samtalade. Emelie Forsberg och Tani Beyazgül har berättat om hur de såg att Reiner Lärka slog till Sekretess A på stjärten när hon gick förbi honom i trappan upp till matsalen. Emelie Forsberg har berättat att hon inte reagerade på en gång och inte såg det så allvarligt men att hon senare insåg att det var konstigt. Tani Beyazgül har angett att hon blev chockad av vad hon såg. Både Emelie Forsberg och Tani Beyazgül har bekräftat att händelsen utspelade sig ungefär vid jul eller nyår 2011/2012. Emelie Forsberg och Tani Beyazgül har vidare berättat att de sett Reiner Lärka dra Sekretess A i håret i ett uppehållsrum och att detta skedde i

5 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 relativt nära anslutning till händelsen i matsalstrappan. Vittnena har inte på samma detaljerade sätt som Sekretess A kunnat redogöra för händelserna och vissa detaljer skiljer sig åt i redogörelserna. Det har emellertid inte framkommit något som tyder på att vittnena haft anledning att lämna felaktiga uppgifter om vad de iakttagit. Skillnaderna avseende detaljer kan förklaras av att det gått viss tid sedan händelserna. Sekretess A:s uppgifter bedöms sammantaget som tillförlitliga och stöds såvitt avser klappen på stjärten utanför lektionssalen, händelsen i matsalstrappan och hårdragningen av vittnenas uppgifter. Det är därmed utrett att Reiner Lärka klappat Sekretess A på stjärten, lyft upp henne på ryggen och slagit till henne på stjärten samt dragit henne i håret. Vad avser kramarna och smekningarna över ryggen har Sekretess A:s berättelse varit så vag och oprecis att den inte kan läggas till grund för bedömningen. Inte heller stöds uppgifterna om smekningarna eller kramarna av ytterligare utredning. Åtalet ska därför, såvitt avser kramar och smekningar över ryggen, ogillas. För att en gärning ska anses innebära ett sexuellt ofredande krävs att personen genom handlandet ofredar en annan person på ett sätt som typiskt sett utgör en kränkning av den sexuella integriteten. För bedömningen kan det vara av betydelse mot vem handlandet företas och den kan påverkas av såväl tids- som miljöförhållanden. Reiner Lärka, som är lärare, har lyft upp Sekretess A på ryggen och därefter klappat till henne på stjärten. Detta måste anses vara en sådan gärning som är ägnad att kränka Sekretess A:s sexuella integritet. Den ska därför bedömas som sexuellt ofredande. Slaget på stjärten när Sekretess A passerade förbi i matsalstrappan kan däremot inte sägas utgöra en sådan handling att den varit ägnad att kränka Sekretess A:s sexuella integritet utan ska istället bedömas som ofredande. Att gripa tag och slita i någons hår utgör en kännbar fridskränkning och ska därför bedömas som ofredande. Reiner Lärka ska således dömas till ansvar för ett fall av sexuellt ofredande och två fall av ofredande mot Sekretess A.

6 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 Åtalspunkt 2 Åklagaren har gjort gällande att Reiner Lärka ska dömas för sexuellt ofredande mot Sekretess B. Hon har på ett trovärdigt sätt berättat att Reiner Lärka vid ett antal opreciserade tillfällen smekt henne över ryggen, från nacken och ned mot ryggslutet. Hon har närmare kunnat beskriva ett av tillfällena och har berättat att hon då stod och valde kurser inför terminen när Reiner Lärka sa tjena snygging, smekte henne över ryggen och frågade henne vilken kurs hon skulle välja. Sekretess B har vidare berättat att Reiner Lärka vid ett tillfälle under årskurs två när hon mötte honom i skolans entré tog med handen på sidan av hennes höft en bit ned mot rumpan. Hon upplevde ett stort obehag vid tillfällena. Sekretess B har på ett detaljerat sätt berättat om dessa två händelser. Det ställs emellertid mycket höga krav på den utredning som läggs fram i brottmål, särskilt när det som i detta fall rör sig om händelser som inte närmare kan preciseras i tid. Sekretess B:s uppgifter stöds inte av någon utredning i övrigt och den bevisning som lagts fram kan därmed inte anses nå upp till de krav som ställs för en fällande dom i brottmål. Åtalet ska därför i denna del ogillas. Påföljd Reiner Lärka fälls nu till ansvar för ett fall av sexuellt ofredande och två fall av ofredande. Den omständigheten att Reiner Lärka utnyttjat den beroendeställning som en elev har till sin lärare påverkar straffvärdet i skärpande riktning. Tingsrätten bedömer att det sammanlagda straffvärdet motsvarar en månads fängelse. Straffvärdet för brotten är dock inte så högt att annan påföljd än fängelse är utesluten. Inte heller med hänsyn till brottslighetens artvärde är i detta fall annan påföljd än fängelse utesluten. Reiner Lärka är tidigare ostraffad. Han har på grund av händelserna på skolan förlorat sin anställning som lärare och är för närvarande arbetslös. Han lever under ordnade förhållanden och det har inte framkommit att han har något missbruksproblem. Det saknas särskild anledning att anta att han kommer att

7 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 återfalla i brott. Påföljden bör därför bestämmas till villkorlig dom. Mot bakgrund av att Reiner Lärka förlorat sin anställning anser tingsrätten att det föreligger särskilda skäl att underlåta att förena den villkorliga domen med böter. Skadestånd Sekretess A har yrkat ersättning för sveda och värk. Med sveda och värk avses personligt fysiskt och/eller psykiskt lidande under akut sjukdomstid. Av det åberopade intyget framgår visserligen att Sekretess A:s närvaro i skolan sjunkit sedan händelserna uppdagats, men tingsrätten anser inte att det är styrkt att hon i samband med de inträffade händelserna varit sjukskriven eller inte kunnat närvara i skolan. Yrkandet om ersättning för sveda och värk avslås därför. Vad avser den av Sekretess A begärda kränkningsersättningen anser tingsrätten emellertid att Reiner Lärka har utsatt Sekretess A för en så allvarlig kränkning att ersättning ska utgå. Skälig ersättning för den kränkning som Sekretess A utsatts för bedöms uppgå till 5 000 kr. Reiner Lärka ska därför förpliktas att betala detta belopp. Med hänsyn till utgången såvitt avser åtalspunkt 2 ska Sekretess B:s skadeståndsyrkande ogillas. Räntan har vitsordats som skälig i och för sig och ska utgå. Övriga frågor I målet är 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämplig. I bestämmelsen anges bl.a. att sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för sexualbrott. Med hänsyn till att målet rör sexuellt ofredande och vad som framkommit om målsägandenas person kan det antas vara

8 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-11-20 B 3226-12 till skada för målsägandena om deras identitet röjs. Sekretessen i dessa delar ska därför bestå även efter det att tingsrätten skiljt målet ifrån sig. Försvararens och målsägandebiträdets kostnadsyrkanden är skäliga och ska utgå. Med hänsyn till Reiner Lärkas ekonomiska förhållanden och utgången i målet ska kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet stanna på staten. Eftersom Reiner Lärka döms för brott som har fängelse i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 4 (DV 400) Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha inkommit till tingsrätten senast den 11 december 2012. På tingsrättens vägnar Magdalena Hägg Bergvall

Bilaga 1 NACKA TINGSRÄTT INKOM: 2012-11-13 MÅLNR: B 3226-12 AKTBIL: 28

Bilaga 2 NACKA TINGSRÄTT INKOM: 2012-11-13 MÅLNR: B 3226-12 AKTBIL: 29

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket Bilaga 3 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se