INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid. Inledning 2. Grundläggande begrepp 3. Mål för handikappolitiken Kommunens ansvarsområde 4-6. Kommunens målsättning 7-12. ansvar 12. Aktivitetsmål Kommunala Handikapprådet (KHR) 13. Handikappkommitté Åtgärdsplan 13 Dnr 68/2005 1(14)
Inledning Mycket arbete har genom åren lagts ned på att lyfta fram frågor, som berör olika funktionshindrades situation i samhället. En vilja att underlätta vardagslivet och bana väg för likartade villkor i livet har präglat det politiska arbetet på såväl statlig som landstings- och kommunnivå. Funktionshindrades möjlighet till integrering i samhället beror mycket på omgivningens inställning till handikappade och vilja att underlätta samhällsgemenskap genom förändringar och förbättringar i den fysiska miljön och vid all planering av olika aktiviteter. Vår handikappolitik skall syfta till att överbrygga svårigheter för funktionshindrade, så att alla kommuninvånare kan delta i vår samhällsgemenskap. För att funktionshindrade skall kunna delta i samhällsgemenskapen, så måste det ställas krav på tillgänglighet, en ökad medvetenhet om olika handikappades möjligheter och problem, samt förändra attityderna och öka kunskapen om olika handikapp. Senast 2010 skall enligt Boverket enkelt åtgärdade hinder vara undanröjda i offentliga miljöer. Rätten till bostad för funktionshindrade, planeringen och färdigställande av bostäder regleras av en rad lagar och förordningar såsom: Arbetsmiljölagen (1977:1160) Byggnadsverkslagen (BVL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) Plan- och bygglagen (PBL) Socialtjänstlagen (SOL) På senare år har det vuxit fram en medvetenhet och vilja inom skilda verksamheter att se till handikappaspekterna. I Färgelanda kommun skall god handikappolitik vara alla nämnders ansvar, om man vill komma vidare på den inslagna vägen om ett samhälle präglat av delaktighet och jämlikhet. Detta politiska måldokument skall ge Färgelanda kommun ett underlag där handikappaspekterna alltid skall finnas med på ett naturligt sätt vid de olika nämndernas planering och beslutsfattande. Dnr 68/2005 2(14)
Grundläggande begrepp Begreppet funktionsnedsättning omfattar ett stort antal olika funktionshinder. Funktionsnedsättningar kan bero på fysiska, psykiska eller intellektuella skador och/eller sjukdomar. Skadorna och/eller sjukdomarna kan vara bestående eller av övergående art. Handikapp innebär att någon förlorat eller fått begränsade möjligheter att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Handikapp kan uppstå i mötet mellan människor med funktionsnedsättning och den omgivande miljön, som kan göra en person mer eller mindre handikappad. Brister i tillgänglighet, information eller kommunikation kan göra att en funktionsnedsättning kan bli ett handikapp. År 1993 var något av en milstolpe för handikapprörelsen. Då antog FN:s generalförsamling 22 standardregler som beskriver det ansvar världens stater har för att människor med funktionsnedsättningar skall bli delaktiga i samhällslivet och för att man skall uppnå jämlikhet när det gäller levnadsförhållanden. För Sveriges del är det naturligt att ha FN:s standardregler som utgångspunkt i det pågående handikappolitiska arbetet och vi kommer att aktivt verka för att omsätta reglerna i praktisk handling skrev regeringen 1995. Våren 2000 antog riksdagen en ny handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) Den nationella handlingsplanen har tagits fram med FN:s standardreglerna som grund. Kärnan i den är att samhället ska utformas så att människor med funktionshinder ska vara fullt delaktiga. Mål för handikappolitiken (Enligt Nationella handlingsplanen för handikappfrågor) Målet för handikappolitiken är att människor med funktionshinder skall garanteras full delaktighet och jämlikhet. Levnadsförhållandena för människor med funktionshinder skall vara likvärdiga med andra människors. De målsättningar och konkreta förslag till förbättringar, som presenteras i handlingsprogrammet skall vara vägledande för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar. Målsättningen är också att öka politikers och tjänstemäns kunskap och förståelse för kommuninvånarnas situation, samt att öka känslan av delaktighet och möjligheter till aktivt deltagande i samhällslivet för personer med funktionshinder. Dnr 68/2005 3(14)
Kommunens ansvarsområde Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Plan- och bygglagen omfattar bestämmelser om planläggning, mark, vatten och byggande: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. (1 kap.1 ) Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga att använda området. (2 kap.4 ) Tomter som skall tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.(3kap.15 ) Socialtjänstlagen (SoL) betonar mål som trygghet, jämlikhet och delaktighet. I socialtjänstlagen behandlas också kommunens ansvar för att personer med olika handikapp och funktionsnedsättningar skall få de särskilda omsorger, som behövs: Till omsorgsnämndens uppgifter hör (kap.3) att: - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra främja goda miljöer i kommunen - Informera - främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd - skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra - skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt, som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd( 5kap.7 ) - Omsorgsnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin Dnr 68/2005 4(14)
uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. (5kap.8 ) - Omsorgsnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. (5kap.10 ) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) berör kommunens speciella ansvar för personer med: - utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd - betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder - andra varaktiga, fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Insatserna för särskilt stöd och service är: Till kommunens uppgifter hör att: Skollagen föreskriver att: - rådgivning och annat personligt stöd - biträde av personlig assistent - ledsagarservice - biträde av kontaktperson - avlösarservice i hemmet - korttidsvistelse utanför det egna hemmet - korttidstillsyn för skolungdom över 12 år - familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar - bostad med särskild service för vuxna eller anpassad bostad för vuxna - daglig verksamhet fortlöpande följa upp de insatser som ges verka för att berörda personer får sina behov tillgodosedda informera om mål och medel medverka till att personer får tillgång till arbete och studier verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt anmäla till överförmyndare när en person kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man inrätta bostäder med särskild service till funktionshindrade Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga Dnr 68/2005 5(14)
skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (1 kap.2 ) För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskola och gymnasieskola på grund av utvecklingsstörning, finns särskola. (1 kap.5 ) För barn som på grund av dövhet, hörselskada, synskada eller språkstörning inte kan gå i grundskola finns specialskola. (1kap.6 ) Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem. (2kap 9 ) I skollagen hänvisas även till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1kap.16 ), vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning till invandrare. (1kap.8 ) Stöd till familjer med funktionshindrade barn Målet är att stödja och avlasta föräldrar till funktionshindrade barn så att de själva kan och orkar vårda sina barn genom avlösarservice och ledsagarservice (LSS) plats i förskola eller fritidshem eller individuellt behovsbeprövat stöd. (Skollagen) Det är en viktig uppgift att hjälpa och stödja föräldrar med funktionshindrade barn. Därför bör kommunen på olika vägar söka lösningar, som motsvarar den enskilda familjens behov. Det är också viktigt att kommunen på ett aktivt sätt söker kontakt med föräldrar till barn med funktionshinder som finns boende inom kommunen. Psykiatrireformen Psykiatrireformen syftar till att förbättra de psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. De skall så långt det är möjligt kunna bo i eget boende eller i särskilda boendeformer. Intagning för psykiatrisk vård skall undvikas genom utveckling av psykiatrisk öppenvård och sociala omsorger. Då det saknades en gemensam grundsyn i de verksamheter som riktar sig till psykiskt funktionshindrade föreslog psykiatriutredningen vissa vägledande mål gemensamma för all service, stöd och vård som riktas till psykiskt funktionshindrade: Samma rättigheter och skyldigheter som andra Insatser med god kvalitet efter individuella förutsättningar och behov Insatser baserade på deras egna val och prioriteringar Tillgång till nödvändiga insatser lokalt och i samhället där de lever Insatser utformade så att de stödjer oberoende och integritet Insatser utformade så att de stödjer den enskildes välfärd Ge gruppen större möjlighet till samhällsdelaktighet och ökad aktivitet genom att: Dnr 68/2005 6(14)
Öka samarbetet mellan kommuner och organisationer Bättre information Kommunens målsättning Baserat på FN:s 22 standardregler Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Aktivt öka medvetenheten om människor med funktonsnedsättning, om deras rättigheter, behov, möjligheter och om vad de kan bidra med. Kommunen skall verka för att på alla nivåer genom aktiva och målmedvetna informations- och utbildningsinsatser öka medvetenheten och därmed motivera åtgärder som undanröjer hinder för full delaktighet. Lyfta fram särskolan, så att all personal i skolan får en ökad medvetenhet om vad särskolan står för Låta kunskap om människor med funktionsnedsättningar vara en del i utbildningen av barn och fortbildning av personalgrupper Ha fortlöpande information/dialog om de rättigheter människor med funktionshinder har utifrån svensk lagstiftning Använda handikapporganisationerna som förmedlare av kunskap om funktionsnedsättningar Medicinsk vård och behandling FN:s standardregler: Effektiv medicinsk vård och behandling skall vara tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Kommunen skall ansvara för att all personal inom den kommunala vården har tillräcklig utbildning för att så tidigt som möjligt upptäcka behov av medicinsk vård och behandling hos människor med funktionsnedsättning och kunna ge rätt vård och behandling eller kunna hänvisa till rätt service. Exempel Kommunens fortbildning av personal inom vård och behandling skall särskilt beakta behoven hos människor med funktionsnedsättning. Dnr 68/2005 7(14)
Rehabilitering/habilitering FN:s standardregler: Rehabilitering skall erbjudas människor med funktionsnedsättning för att uppnå och behålla självständighet och funktionsförmåga. Kommunen skall verka för att inom ramen för kommunens hälso- och sjukvård erbjuda alla människor med funktionsnedsättningar den rehabilitering/habilitering de behöver oavsett funktionsnedsättningen. Exempel Planering och organisering av rehabiliteringsinsatser skall ske tillsammans med den enskilde Rehabiliteringsinsatser skall baseras på den funktionshindrades egna behov Stöd och service FN:s standardregler: Garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service samt hjälpmedel, som bidrar till oberoende. Kommunen skall verka för att erbjuda människor med funktionsnedsättning stöd och service i den omfattning, som gör det möjligt för dem att delta i vardagslivet, i hemmet, på arbetet, skolan och fritidsaktiviteter, oavsett funktionsnedsättningen. Anhörigvårdare och personliga assistenter skall få information om vad som finns att tillgå avseende hjälpmedel. Samhällets färdtjänst- och hemtjänstservice skall utformas så att det tillgodoser funktionshindrades behov. Tillgänglighet FN:s standardregler: Införa handlingsprogram, som gör den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar människor har. Även tillgång till information och möjlighet till kommunikation skall tillgodoses. Kommunen skall i sin planering ta hänsyn till att samhället blir tillgängligt för människor med funktionsnedsättning. Inläsarservice etc. som gör det möjligt för synskadade att ta del av samhällsinformation bl. a. kommunens protokoll Ledsagarservice etc. som gör det möjligt att ta aktiv del i kommunens aktiviteter Teckenspråkservice inom kommunal verksamhet, för att underlätta för hörselskadade Dnr 68/2005 8(14)
Tillgänglighetsguide Anpassa den fysiska utemiljön så att människor med olika funktionshinder skall kunna fungera självständigt Kommunens byggnader skall vara tillgängliga för människor med funktionshinder Kulturbyggnader som i första hand skall bevaras, skall i möjligaste mån anpassas Vid nybyggnationer och ombyggnader skall kommunens lokaler anpassas. Utbildning FN:s standardregler: Lika möjlighet till utbildning inom grund-, gymnasie-, och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Kommunen skall tillhandahålla lika utbildning för alla kommuninvånare, även för människor med funktionsnedsättning, inom kommunens olika skolformer. Utbildningen skall anpassas till varje elevs behov Tillgång till teckenspråkstolkar etc. vid behov Elevassistenter skall finnas för funktionshindrade Arbete FN:s standardregler: Förutsättningar för produktivt och inkomstbringande arbete såväl på landsbygden som i städer. : Kommunala myndigheter, arbetsförmedling, företag och fackliga organisationer skall samverka för att ge människor med funktionsnedsättning arbete eller meningsfull sysselsättning oavsett funktionsnedsättning. Fungerande samverkansformer mellan kommunala förvaltningar, arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvård och psykiatri. Ekonomi och social trygghet FN:s standardregler: Ansvar för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster. Kommunen skall enligt gällande lagstiftning garantera människor med funktionsnedsättning ekonomisk och social trygghet. Dnr 68/2005 9(14)
Fungerande samverkansformer mellan kommunala förvaltningar, arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvård och psykiatri. Familjeliv och personlig integritet FN:s standardregler: Rätten till familjeliv och personlig integritet för människor med funktionsnedsättning. Kommunen skall genom råd och upplysning m.m. stödja människor med funktionsnedsättning i deras rätt till familjeliv och personlig integritet. Exempel Utveckla informationsmaterial på svenska och de vanligaste invandrarspråken i kommunen, för människor med funktionsnedsättning ur ett familjerättsligt perspektiv i samarbete med familjerådgivningen, mödravårds- och barnavårdscentralerna. Utveckla avlösarservice Kultur FN:s standardregler: Människor med funktionsnedsättning skall kunna delta i kulturlivet på lika villkor. Kommunen skall ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att delta i kulturlivet på lika villkor som andra samt att stöd ges till andra arrangörer. Tillgänglig teknik skall användas för att göra utbud av t ex litteratur, film, teater och andra kulturutbud tillgängliga för människor med funktionshinder. Rekreation och idrott FN:s standardregler: Människor med funktionsnedsättning skall ha samma möjlighet till rekreation och idrott som andra. Kommunen och andra som ordnar idrott- och fritidsverksamhet bör ge människor med funktionsnedsättning samma möjlighet till rekreation och idrott. Kommunens anläggningar för rekreation och idrott, t ex badplatser, idrottsplatser skall vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Samråd bör ske med handikapporganisationerna i planering av aktiviteter. Dnr 68/2005 10(14)
Medborgarkontoret/turistbyrån skall komplettera informationsmaterial med upplysningar om möjligheter för människor med funktionshinder att delta och/eller utnyttja olika arrangemang i kommunen. Idrottsrörelserna skall uppmuntras att underlätta för människor med funktionsnedsättning att delta som aktiv utövare eller åskådare inom idrott. Religion FN:s standardregler: Jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva sin religion. Kyrkor och församlingar i kommunen bör göra sin verksamhet tillgänglig för människor med funktionsnedsättning som för andra. Ge råd och stöd till kommunens kyrkor och församlingar i samverkansformer kring tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning och olika religionstillhörighet. Policy och planering FN:s standardregler: Handikappaspekterna skall beaktas i alla viktiga policysammanhang och i all planering. All verksamhet inom offentlig och privat sektor skall med ledning av kommunens handkappolitiska program ta ansvar för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet. Engagera handikapporganisationerna i beslutsprocesser, som rör planer och program för människor med funktionsnedsättning eller som påverkar deras ekonomiska och sociala förhållanden. Uppmuntra utveckling av tillgänglighet i kommunen avseende råd, stöd och information till människor med funktionsnedsättning. Samverka med handikapprörelsen vid ny- och ombyggnationer i kommunen. Samordning FN:s standardregler: Inrätta organ, som säkerställer att handikappfrågor samordnas. Dnr 68/2005 11(14)
Kommunal samverkan mellan förvaltningar, funktioner och brukarorganisationer gällande handikappfrågor skall leda till att den handikappolitiska planen och dess målsättningar enligt FN:s standardregler följs. Inrätta handikappkommitté med representanter från berörda förvaltningar i kommunen och brukarorganisationer som aktiveras i samband med planering av ny- och ombyggnationer samt verksamhetsförändringar. Handikapporganisationer FN:s standardregler: Handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättningar och rådgivande roll. Kommunen skall fortlöpande informera och samverka med handikapporganisationerna genom handikapprådet/handikappkommitté. Handikapporganisationerna skall vara representerade i handikapprådet/handikappkommitté vid byggnation och verksamhetsförändringar gällande offentliga lokaler och miljöer. Handikapprådet/kommittén skall vara remissinstans i kommunens handikappolitik Samtliga handikapporganisationer skall ges möjlighet till en aktiv roll i handikapprådet/handikappkommittén. Personalutbildning FN:s standardregler: Det skall finnas lämplig utbildning för all personal, som deltar i planering och genomförande av program och service för människor. Kommunen skall se till att all personal, alla politiker och andra som deltar i samhällsarbetet på alla nivåer, får lämplig utbildning och information. ansvar Staten har ålagts att ha ett nationellt ansvar för övergripande och samordnande frågor avseende följande: Kunskap och forskning Lagstiftning Ekonomisk politik Nationell granskning och utvärdering Tekniskt och ekonomiskt samarbete Dnr 68/2005 12(14)
Internationellt samarbete Aktivitetsmål FN:s standardregler och Sveriges regering och riksdags beslut att följa dessa, innebär för Färgelanda kommun att aktivt verka för att i sin planering ta hänsyn till olika typer av funktionsnedsättningar och att ha konkreta mål inom alla områden som berörs. Ett handikappolitiskt program är vägledande för de konkreta åtgärder och den inriktning kommunens olika förvaltningar skall ha i sitt arbete, avseende att beakta människor med funktionsnedsättningar. Konkreta mål gör det möjligt att utvärdera hur den handikappolitiska planen omsätts i praktiken och de effekter detta får för kommunens invånare. Den handikappolitiska planen anger kommunens viljeinriktning att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning och göra Färgelanda kommun till en kommun för alla. Kommunens samtliga förvaltningar skall i sitt arbete utgå ifrån den handikappolitiska planen och verka för att dess viljeinriktning och policy är en naturlig del i arbetet. Kommunalt Handikappråd (KHR) Kommunala Handikapprådet är ett samverkansforum mellan ansvariga politiker i kommunen och handikapporganisationerna. Genom KHR får kommunen en samlad bild av olika handikappgruppers intressen och önskemål, och skall vara ett forum för samarbete och ömsesidigt kunskapsutbyte De handikappades egna organisationer utför ett betydelsefullt arbete. Varje handikapporganisation har ingående kunskap om problem och behov inom sitt speciella område. Ökade kunskaper behövs i samhället för att de handikappades problem skall bli kända. Arbetet i KHR skall stimuleras och ges förutsättningar att successivt medverka till att skapa ett öppnare samhälle, en kommun för alla Varje nämnd, förvaltning och facklig organisation skall utse handikappombud som beaktar handikappaspekterna inom sitt område Handikappkommitté Handikappkommittén sammankallas vid planering av ny- och ombyggnation samt verksamhetsförändringar. Vid all planering av bostadsområden och offentliga miljöer skall kommunen ta hänsyn till olika handikappades behov av tillgänglighet och möjlighet till social samvaro. I handikappkommittén ingår tjänstemän från berörda förvaltningar, intresseorganisationer och vid behov handikappombud. Handikappkommittén skall vara en remissinstans vid all samhällsplanering. Byggnaders och miljöers tillgänglighet är av grundläggande betydelse för Dnr 68/2005 13(14)
integrering på olika områden i samhällslivet. En felaktigt utformad miljö kan för människor med olika funktionsnedsättningar innebära olycksrisker, fördyrade kostnader, passivitet, isolering och risk att bli beroende av andra. Åtgärdsplan Kommunens lokaler inventeras och handikappanpassas utifrån framtagen Tillgänglighetsguide Tillgänglighetsguiden skall revideras fortlöpande eller minst en gång per år Dnr 68/2005 14(14)