tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning Uppladdad av Hanna Appelfeldt
Externredovisning C- kurs Föreställningsramen Syftet med föreställningsramen och dess normsättare: Syftet är att ange de grundläggande principer som IASB ska tillämpa när nya regler tas fram. Den ger även en vägledning vid tolkning av specifika standarder. Normsättarna var FASB (70- talet) och IASC (1989) Dessa två hade likheter och 2011 fastställde IASB att föreställningsramen fortfarande gäller. Syftet med finansiella rapporter enligt föreställningsramen: Att den ska tjäna som underlag för beslutsfattande och de huvudsakliga beslutsfattarna som befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditinstitut. Att förse dessa med användbar information. Grundläggande och förstärkande kvalitativa egenskaper som gör redovisningen användbar: i) Grundläggande: Relevans, väsentlighet samt korrekt återgivande. ii) Förstärkande: jämförbarhet, tidsaspekt verifierbarhet samt förståelse. Tillgång: En resurs över vilket företaget har bestämmande inflytande till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden. Denna ska redovisas när det tänkt ekonomiska utfallet är sannolikt samt kan mätas på ett tillförlitligt sätt i monetära termer. Föreställningsramen punkt 44. Skuld: En befintlig förpliktelse för företaget till följd av inträffade händelser, vilken väntas ge upphov till ett utflöde från företaget av resurser som innefattar ekonomiska fördelar. Föreställningsramen punkt 44. Eget Kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. 3 värderingmodeller enligt IFRS: i) Anskaffningsvärde: ii) Omvärdering: iii) Verkligt värde Finansiella rapporter som ska ingå i redovisningen enligt IASB 1: i) Rapport över finansiell ställning ii) Rapport över resultat och övrigt totalresultat. iii) Rapport över förändringar i EK iv) Rapport över kassaflöden v) Noter Att följa IFRS innebär att man även följer IAS, IFRIC och SIC samt att inga avsteg får göras. Detta leder till en rättvisande bild av företagets ekonomiska situation. Skillnad emellan svensk redovisning och IFRS: ÅRL är mer regelbaserad då den anger detaljerade mallar för hur balans och resultaträkning ska utformas samt vilka poster som ska redovisas separat. 1
Uppskrivningsförbud enligt IFRS, enbart tillåtet i Sverige. Anskaffningsvärde = verkligt värde vid anskaffningstidpunkten. Transaktionsutgifter ska inte ingå i anskaffningsvärde IFRS 3 (förvärv) dock ska alla direkt hänförda utgifter ingå. Återanskaffningsvärde: Värdet av att återvinna tillgången i företaget. Högsta av nettoförsäljningsvärde och nuvärde (nyttjandevärde). Nuvärde innefattar diskontering för att få reda på värdet i dagens penningvärde. Omvärderingsmetod sker löpande. Någon blandning mellan anskaffningsvärde och nuvärde. IFRS 3 Vid förvärv måste en förvärvare identifieras samt förvärvstidpunkten fastställas. Köpeskillingens storlek måste också fastställas. Poolningsmetoden: Har som utgångspunkt att det sker ett samgående snarare än ett förvärv. Ingen omvärdering sker av ena företagets tillgångar eller skulder. FASB valde att inte tillåta denna metod på slutet av 90- talet, Rörelseförvärv: En transaktion i vilken en förvärvare erhåller det bestämmande inflytandet i en rörelse. Förvärvstidpunkten när ett förvärv sker är viktigt att bestämma eftersom tillgångar och skulder i det förvärvade bolaget måste värderas om till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Goodwill: Traditionellt har det varit skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde på den förvärvade rörelsen. Enligt IFRS 3 ska övervärden hänföras till specifika tillgångar och skulder i så stor utsträckning som möjligt. Goodwill blir då residualen. Minoritetsintresse: Vid förvärv av aktier mindre än 100% av aktierna ska 100% av värdet återspeglas och minoritetens andel ska värderas fullt ut till verkligt värde. Partiell Goodwill: 100% av över/undervärden i tillgångar och skulder men endast majoritetens andel av goodwill. Full Goodwill: 100% av över/undervärden i tillgångar och skulder samt all goodwill. Även minoritetsägarnas. Ägarperspektiv: Fokus på moderföretagets ägare. Minoritetsintresset betraktas som en slags skuld till minoriteten. Enhetsperspektiv: (Dominerande efter revideringen 2008) Fokus på koncernen och majoritets samt minoritetsägare ses som likvärdiga ägare så minoritetens andelar av övervärden redovisas. I resultatet på koncernens BR kan man se vad som är hänförligt till majoritetsägaren och minoritetsägaren. Samt EK i RR. Monoritetens goodwill är frivillig. 2
Skillnaden mellan kapitalandelsmetoden och förvärvsmetoden är att i den senare tar vi med allt. I kapitalandelmetoden tar vi inte med intresseföretagets tillgångar, skulder, eget kapital och resultat. Skillnad mellan RR 1 och IFRS 3 är att i RR skriver vi av på goodwill. Inom IFRS prövar man för nedskrivning. IFRS 10 Grundprincipen i koncernredovisning är att koncernens finansiella rapporter ska avspegla hur det skulle ha sett ut om koncernen var en enda enhet. Dotterföretag är definierat som ett bolag där modern har bestämmande inflytande. Villkor för att ett moderföretag som är ett dotterbolag ska slippa koncernredovisning: i) Eventuella minoritetsägare har gått med på att koncernredovisningen ej upprättas. ii) Företaget är inte noterat eller på väg att noteras. iii) Det övergripande moderföretaget upprättar koncernredovisning enligt IFRS. Intresseföretag: Företag där det ägande företaget har betydande inflytande men inte bestämmande inflytande. IFRS 13 Talar om hur värdering till verkligt värde ska gå till när verkligt värde krävs enligt en annan standard. Definition på verkligt värde: Det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden. Initial värdering: Den värdering som används när en post första gången redovisas i resultat och balansräkning. Ingen skillnad mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. Exempel när detta är svårt är vid rörelseförvärv. Efterföljande värdering: Sker efter det att posterna inkluderats i balansräkningen. Värdering sker till anskaffningsvärde men det finns tillfällen då verkligt värde är mer relevant. Utgångspunkten vid värdering till verkligt värde är att värderingen ska avspegla priset vid en tänkt marknadstransaktion. Metoder för värdering till verkligt värde: i) Marknadsmetod ii) Anskaffningsmetod iii) Nuvärdesmetoder. 3
Egna skulder ska värderas baserat på det pris de skulle ha vid överlåtelse på en marknad. Finns ingen motsvarighet i svenska regler. Det finns viss vägledning om hur värdering till verkligt värde ska göras där verkligt värde krävs. IAS 2 Varulager Problematiken med redovisning av varulager: i) Bestämma anskaffningsvärde (svårare när man tillverkar själv) ii) Uppskatta nettoförsäljningsvärde när varor ligger kvar i lagret, iii) Antagande om vilka varor som lämnat företaget. LVP: En central princip vid värdering av varulager. Det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Om varulagret består av likartade varor med olika anskaffningsvärden måste det ske antaganden om vilka varor som sålts och vilka som är kvar i varulagret. Metoder som är tillåtna enligt IAS 2 är FIFU och vägda genomsnittpriser. IAS 16 Materiella Anläggningstillgångar De finns tillkommande utgifter som är svårt att bedöma om det ska aktiveras eller kostnadsföras eftersom det ena leder till att företaget får ekonomisk nytta i framtiden. En avskrivning är hur tillgångens värde minskar över en begränsad tid. Syftet är att fördela anskaffningsvärdet, i form av en kostnad, över den tid som tillgången förbrukas och ger företaget ekonomiskt värde. Vid beräkning av avskrivningar tillkommer 2 frågor: Nyttjandeperioden och hur avskrivningen ska ske. Metoder för avskrivning: i) Linjär avskrivning: kostnaden är lika stor varje gång. ii) Degressiv avskrivning: Avskrivningsbeloppet (kostnaden) minskar över tid och är störst i början. iii) Progressiv avskrivning: Avskrivningsbeloppet (kostnaden) ökar över tid och är störst i slutet. iv) Produktionsberoende avskrivning: Baseras på hur många enheter som tillgången kan tillverka under tiden. Restvärde: Det värde som tillgången har när nyttjandeperioden upphör. Anskaffningsvärdemetoden: Tillgången redovisas till anskaffningvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning Anger inte vad tillgången är värd. 4
Omvärderingsmetoden: Anger vad en tillgång kan vara värd på balansdagen och ger därmed redovisningen högre relevans. Måste kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt och så ofta att det redovisade beloppet inte väsentligt avviker från ett verkligt värde. Ökar värdet så redovisas det i övrigt totalresultat. Årets resultat påverkas dock inte men balansomlutningen påverkas. Om värdet minskar påverkar det resultatet som en kostnad. Komponentavskrivning: Ett krav när en tillgång har betydande komponenter med olika nyttjandeperiod. IAS 18 Intäkter Tre typer av intäkter: (1) Försäljning av varor (2) Utförande av tjänsteuppdrag (3) Annans utnyttjande av ett företags tillgång som ger upphov till ränta, royalty eller utdelning. En intäkt ska redovisas när de ekonomiska fördelarna sannolikt kommer att tillfalla företaget och att posten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Sannolikt knyter an till osäkerheten i omvärlden. Tillförlitligheten säger att intäkten måste kunna uppskattas på ett rimligt sätt. Verkligt värde enligt IFRS 13: Transaktionen ska ske under normala omständigheter och man utgår ifrån att det är kunniga parter som fastställer priset samt är väl insatta i den aktuella tillgången eller skulden. Huvudprincipen för när intäkter ska redovisas är när risker och förmåner har övergått från säljare till köpare. Matchningsprincipen: Utgifter som hör ihop med intäkter ska redovisas som en kostnad i samma period som intäkten. Förutsätter att du har linjära kostnader över perioden. Uppdrag som utförs löpande ska redovisas med succesiv vinstavräkning. Vid redovisning av intäkter till fast pris ska också redovisas med succesiv vinstavräkning. Metoder för att fastställa färdigställandegraden: (1) Utfört arbete på basis av gjorda undersökningar (2) Utförda tjänster på balansdagen i proportion till vad som totalt ska utföras. (3) Förhållande mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala utgifter. 5
Princip vid redovisning av ränta: Effektivräntemetoden Princip vid redovisning av royalty: Ska redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innerbörd. Princip vid redovisning av utdelning: När aktieägarnas rätt att erhålla betalning har fastställts. RFR 2 (juridisk person) tillåter att tjänsteuppdrag till fast pris vinstavräknas först vid färdigställandet i enlighet med skattelag. IAS 37 Avsättningar En avsättning är en skuld som är oviss när det gäller förfallotidpunkt eller belopp. Avsättningar på koncernnivå i samband med företagsförvärv är inte tillåtet. För att en avsättning ska redovisas måste följande kriterier uppfyllas: (1) Företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) till följd av en inträffad händelse. (2) Det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer krävas för att reglera förpliktelsen (3) En tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skillnad mellan skuld och avsättning är beräkningsmöjligheten. Befintlig förpliktelse utesluter att framtida åtagande redovisas som en avsättning. Legal förpliktelse: Kommer sig av ett avtal, lagstiftning eller annan laglig grund. Informell förpliktelse: Kommer sig av ett företags handlande och därigenom skapat en välgrundad förväntan hos berörda parter. Eventual förpliktelse: Om företaget har en förpliktelse men sannolikheten är lägre än 50%. Skall ej redovisas. Framtida rörelseförluster är inte tillåtna. Vid förlustkontrakt ska avsättning göras motsvarande förlusten. Avsättning för omstrukturering: Först måste övriga krav vara uppfyllda sen ska avsättningen enbart omfatta de direkta kostander som är hänförliga och nödvändiga. 6
IAS 38 Immateriella Tillgångar Definieras som en identifierbar icke- monetär tillgång utan fysisk form. Ju fler som använder denna tillgång, desto mer är värdet. Materiella anläggningstillgångar har fysisk form. Finansiella anläggningstillgångar är monetära anläggningstillgångar. Stort sett samma krav som materiella anläggningstillgångar. Kontroll för immateriell tillgång anges som att företaget har möjlighet att se till att det kan få de ekonomiska fördelar som tillgången ger samt begränsa andras möjlighet att ta del av dessa fördelar. Immateriella tillgångar kan anskaffas via separat förvärv,, som en del i ett rörelseförvärv eller upparbetas internt. Tillgångar som inte har en bestämbar nyttjandeperiod får inte skrivas av systematiskt över tid istället ska de testas för nedskrivningsbehov minst en gång per år. Värdeförändringar för immateriella anläggningstillgångar: i) Systematiska värdenedgångar över tid. Hanteras som avskrivning. ii) Osystematiska värdenedgångar som oförutsedda och oväntade händelser. Hanteras via nedskrivning. iii) Tillgångarna kan öka i värde. Forskningsfasen: Betraktas som sökandet efter ny kunskap. I denna fas ingår själva sökandet som dess utvärdering och urvalet av forskningsresultatets tillämpning. Betraktas ej som en tillgång men utgifterna måste kostnadsföras när de uppstår. Utveklingsfasen: Nu ska det redovisas som en tillgång givet att företaget har teknisk möjlighet, ekonomiska och andra resurser för att färdigställa den immateriella tillgången samt avsikten att använda eller sälja den. SIC 32 säger att en webbplats som skapas av företaget ska redovisas som en immateriell tillgång om företgat kan visa att det är sannolikt att webbplatsen kommer att generera framtida ekonomiska fördelar enligt IAS 38. 7