Nordisk balansavräkning NBS Ediel och avräkningskonferensen 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010 475 86 71
2 Agenda Bakgrund och NBS-modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig information kring förändringen Projektuppdatering
3 Projektet Nordic Balance Settlement syftar till att minska inträdesbarriärerna på den nordiska marknaden samt öka konkurrensen Syfte med NBS-projektet Skapa en gemensam nordisk balansavräkning där alla nordiska balansansvariga lyder under samma regelverk och konkurrerar på lika villkor en del av NordREG:s arbete med att utveckla en nordisk slutkundsmarknad minskar inträdesbarriärerna för att delta på nya marknader skapar förutsättningar för ökad konkurrens NBS-projektets mål Ett gemensamt bolag med ett gemensamt IT-system ett gemensamt avräkningssystem förenklad administration långsiktiga kostnadsbesparingar
4 Kartläggning och harmonisering har pågått sedan 2002. Implementeringen initierades 2012 och kommer att pågå till oktober 2016 2010 NBS-projektet initieras (Svenska kraftnät, Statnett, Fingrid & Energinet.dk) 2012 2016 NBS implementering (stegvis 11/2015 oktober 2016) 2002 2009 Kartläggning och utredningar inom NordEl 2011 Energinet.dk hoppar av NBS i avvaktan på slutgiltig marknadsmodell Go-Live 2016-10-03
5 NBS-modellen innebär en centraliserad balansavräkning och rapportering där systemansvaret ligger kvar på respektive TSO NBS-modellen - Illustration NBS-modellen Balans- - ansvarig esett Oy (ansvarig för balansavräkning) Nätägare Nätägare Nätägare Centraliserad balansavräkning och rapportering En gemensam enhet bär det operativa ansvaret för balansavräkning & fakturering En kontaktväg för de balansansvariga Gemensam informationsstruktur Elleverantör Elleverantör Elleverantör K onsumenter Ansvarsfördelning Ingen förändring i systemansvar då detta kvarstår hos Svenska kraftnät esetts ansvar begränsas av signerade avtal och de ekonomiska garantier som ställts. Svenska kraftnät tar över där esetts ansvar slutar
6 Agenda Bakgrund och NBS-modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig information kring förändringen Projektuppdatering
7 Projektet annonserade i början av september en försening där golive flyttas från våren till hösten 2016 Förskjuten tidplan
8 Förseningen grundar sig i problem med utvecklingen av det nya avräkningssystemet samt en utvärdering av aktörernas förberedelser Bakgrund till den reviderade tidplanen Problem med IT-utvecklingen Prestandaproblem i den nuvarande plattformen som var tänkt att användas för testning med samtliga aktörer Otillräckliga förberedelser bland marknadens aktörer Resultatet av den marknadsundersökning som esett genomförde indikerades att flera aktörer inte kommit tillräckligt långt i sina förberedelser Relativt kort tid för införandet av nytt regelverk med stöd för NBS
9 Det kommande året fram till Go-Live kommer att ha sin tyngdpunkt i systemutveckling, testning samt marknadskommunikation Tidplan för implementering 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Implementering av IT-system Implementering och förberedelser Regelförändringar Godkännande Informationsevent DSO Svensk energi Nationell infodag Löpande dialog EDIEL Konferens 2015 Kontinuerlig dialog och regelbundna uppdateringar med marknadens aktörer Testperiod Test med frivilliga aktörer Anslutningstest Testning samt skuggavräkning Uppdatering av strukturdata 2016-01-31 Parallell drift Go Live 2016-10-03 2015-10-15
10 Testning gentemot esetts avräkningssystem sker i 3 distinkta faser för att samla in erfarenheter och slutföra systemet innan go-live Stegvis testning User Acceptance Tests Testing Partner Tests Operational Test Run Genomförs av esett för att säkerställa funktionen i det nya avräkningssystemet Testerna ägde rum Q1- Q2 2015 Genomförs av frivilliga test partners med syftet att säkerställa integrationen gentemot avräkningssystemet Testningen initierades i november 2014 och slutfördes i september 2015 Genomförs av samtliga marknadsaktörer för att säkerställa att aktörens system är korrekt och att integrationen mot esett fungerar Anslutningstester: April 2016 Testning samt skuggavräkning: Maj Juni 2016
11 Agenda Bakgrund och NBS-modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig information kring förändringen Projektuppdatering
12 Tre kanaler för information kring NBS-projektet och esett finns på plats www.esett.com www.svk.se (NBS) www.ediel.org Utgör esetts och projektets huvudkanal för information Nyhetsbrev Lanserades i mitten på april 2015 Svenska kraftnäts NBShemsida Innehåller information som bara riktar sig mot de svenska aktörerna. Nordic Ediel Groups (NEGs) hemsida Business Requirement Specification (BRS) XML User Guide
13 För att underlätta för marknadens aktörer har de kommande förändringarna utförligt dokumenterats i flertalet olika dokument NBS handbok Plan för driftsättning Connection guideline Handboken syftar till att ge en överblick över NBS-modellen Tydliggör regler och standarder samt nationella skillnader Svensk version kommer Commissioning plan syftar till att vara en guideline för samtliga aktörer i samband med driftsättningen av den nya marknadsmodellen. Version 2.0 publicerad En Connection guideline har tagits fram för att tydliggöra integrationen mellan esetts avräkningssystem och respektive aktör. www.esett.com
14 Utvalda delar av de svenska anpassningarna där det finns behov av extra tydlighet finns framtagna på svenska NBS ordlista Beskrivning av parallelldrift Faktablad format En ordlista har tagits fram för att förtydliga vad som menas med de nya engelska begreppen i NBSmodellen Ett dokument som förtydligar vad den kommande parallelldriften innebär Faktabladet syftar till att på ett enkelt sätt tydliggöra vilka förändringar i format som kommer att krävas av marknadens aktörer. www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/nordisk-balansavrakning/
15 För att ytterligare underlätta för aktörerna finns bland annat Business Requirement Specification, XML User guide samt XML exempelfiler BRS XML User guide XML exempelfiler Business Requirement Specification (BRS) Syftar till att detaljera informationsutbytet som behövs mellan aktörerna för att möjliggöra NBS. XML User guide baseras på BRS och syftar till att tydliggöra de tekniska aspekterna av förändringarna. XML exempelfiler. Exempelfiler har tagits fram för att möjliggöra och underlätta införandet för aktörerna http://www.ediel.org (NBS)
16 Agenda Bakgrund och NBS-modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig information kring förändringen Projektuppdatering
17 Bilateral handel kommer i Sverige att rapporteras till Svenska kraftnäts kontrollrum (ingen förändring mot idag). Hantering och rapportering av bilateral handel Svenska balansansvariga kommer att rapportera bilateral handel direkt till Svenska kraftnäts kontrollrum. Matchning tillämpas i kontrollrummet som också vidarerapporterar informationen till esett. Möjlighet kommer att finnas till att rapportera på Elleverantörsnivå (istället för Balansansvarignivå) Korrigeringar av bilateral handel ( 2 nd gate closure ) kommer att kunna genomföras till och med nästa arbetsdag 12:00
18 Arbete med att definiera en svensk process för hantering av bilaterala efterkorrektioner pågår inom Elmarknadsutveckling Bilaterala efterkorrektioner Syfte: Etablera en uppdaterad vägledning för bilaterala efterkorrigeringar som är anpassad till nya förutsättningar, och som kan bidra till att minimera de ekonomiska riskerna och den administration som kan uppkomma i samband med efterkorrigeringen Målen med arbetet är att: anpassa nuvarande vägledning till de nya förutsättningar som NBS innebär vid behov även uppdatera de delar av vägledningen som avser schablonavräkningen verka för att det i NBS-handboken införs en hänvisning till den svenska vägledningen (och i förekommande fall, även till finsk & norsk motsvarighet) Tidplanen för projektet: 2016-04-01 Den reviderade vägledningen läggs ut på Elmarknadsutvecklings hemsida i samband med releasen av Elmarknadshandboken 2016-10-03 Den reviderade vägledningen börjar gälla när NBS når go live
19 För kommunikation med esett kommer ett nytt format att introduceras på den nordiska marknaden. Det nya formatet baseras på XML. Nytt XML-format för kommunikation med esett Införandet av NBS i Sverige kräver inte att några informationsflöden tas bort utan istället tillkommer flöden för den information som skickas till esett. esett kommer enbart att kommunicera via det nya XML-formatet. Införandet av det nya formatet samt den nya marknadsmodellen innebär att anpassningar av processer och system kommer att behöva ske hos såväl balansansvariga som nätägare. Svenska kraftnät har tidigare fattat ett inriktningsbeslut om att gå över till XML. En exakt tidsplan för övergången, utöver för esett, är inte satt. Det kommer att utredas tillsammans med marknadens aktörer och varje förändring kommer att göras i dialog med berörda marknadsaktörer. Varje aktör måste säkerställa att denne i god tid innan övergången till den nya modellen har anpassat system och processer så att erforderlig kommunikation med esett kan ske
20 Informationsutbytet mellan esett och marknadens aktörer kommer att ske genom tre olika kanaler Informationskanaler Online Service (ONLS) Webbgränssnitt som utgör det huvudsakliga gränssnittet gentemot esett där respektive aktörer kommer åt nödvändig information Messaging Service (MS) Meddelandeutbyte mellan esett och marknadens aktörer i XML-format (motsvarande dagens EDI) Data packages Information Service (IS) Maskin till Maskin-gränssnitt mellan esett och aktörerna för att hämta data direkt till respektive aktörs system
21 Online Service Det huvudsakliga gränssnittet gentemot esett Online Service - Innehåll Online Service Wire-frame Möjlighet att ladda upp filer samt att ändra och lägga in värden manuellt Överblick och ändringar av strukturdata Smidig tillgång till avräkningsdata Överblick över meddelanderapportering Möjlighet att abonnera på rapporter via e- post (data packages) Publicering av KPI:er En inloggning för aktör med flera åtaganden
23 Arbetet med KPI:er har detaljerats ytterligare med syfte att säkerställa en välfungerande marknad Nyckeltal esett kommer att samla in samt beräkna ett antal KPI:er, varav de flesta med bärighet på antingen balansansvariga och nätägare KPI:er kommer att publiceras i rapporter, presenteras på esetts hemsida och göras tillgängliga för samtliga marknadsaktörer. Per nätområde och nätägare (D+2, D+13) Saknade värden Kvalitet i rapporteringen Obalanser Per balansansvarig Obalanser Obalansindex
24 Arbetet med regelförändringarna på den svenska marknaden med anledning av NBS fortsätter med inriktning mot slutet av 2015 Legala förändringar En proposition kring förändringarna i Ellagen lades fram i maj 2015. Lagrådsremissen accepterades utan anmärkning. Riksdagen sade 2015-10-14 ja till regeringens förslag. Arbetet med nödvändiga förändringar i Mätförordningen har påbörjats och beslut väntas enligt plan under januari 2016. Energimarknadsinspektionen inledde det formella arbetet med Mätföreskrifterna kort efter att propositionen lagts fram. En referensgrupp har tillsatts och tre referensgruppsmöten har hållits.
25 Fokus fram till Go-Live kommer vara att förbereda aktörerna på kommande förändringar samt att anpassa den egna organisationen Aktiviteter Go-Live Förberedande aktiviteter inom Svenska kraftnät Etablering av nytt arbetssätt samt justering av interna processer Uppdatering av IT-system och rapporteringsgränssnitt Säkerställande att samtliga aktiviteter, kritiska för driftsättning, genomförs innan Go-Live Förberedande aktiviteter gentemot marknadens aktörer Kontinuerlig dialog och uppdatering genom befintlig referensgrupp Planering av driftsättning och hantering av övergångsperiod Kontinuerlig uppdatering och förtydligande i NBS-handboken Utbildning / testning Kommunikation
Tack!