Elfack 2013 en mötesplats för alla elintresserade» sid 3

aktuellt #2 2013 Elfack 2013 en mötesplats för alla elintresserade» sid 3 så blir din sommar elsäker» sid 6-7 allvarliga brister i usb-laddare» sid 14

GD har ordet Det behövs fler behöriga installatörer! Efterfrågan på kompetenta per so ner som kan bereda och utföra el in stalla tioner kommer att vara stor de närmaste decennierna. Vi har en miljon bostäder, både villor och flerbostadshus, som byggdes under 60- och 70-talen som behöver rustas upp inte minst energimässigt. Nya smarta styrfunktioner kommer att finnas även för hemmabruk och blir en del av det vi kallar smarta elnät. Här finns möjlighet att spara energi och pengar för den förutseende. I smarta elnät ingår också nya små skaliga energiproduktionsanläggningar, till exempel solceller för villatak. Dessa instal lationer måste göras av personer med behörighet eller under över in se ende av behörig installatör. Värmepumpsinstallationer är ett an nat viktigt område där rätt kunskap krävs, och där det ännu återstår många hus som behöver byta energisystem. Efter frågan på laddstolpar och uttag för elfordon kommer också att öka. Sam tidigt sker stora satsningar inom både järnväg och annan spårtrafik i hela landet. I alla dessa verksamheter behövs god tillgång på personer med behörighet, inte bara hos chefer, för att genomföra alla arbeten och i tillräcklig omfattning kon trollera innan installationen tas i bruk. Antalet behöriga installatörer i El säker hetsverkets register är 39 403 per soner. Enligt SCB finns det närmare 10 000 elinstallationsföretag. Behöriga installatörer är verksamma också i andra verk samheter än elinstallationsföretag, exempelvis inom elnätsföretag och in du stri. Det finns dessutom många behöriga installatörer som inte alls är verksamma idag. Tyvärr har vi väldigt lite kunskap både om var behöriga installatörer arbe tar och hur många yrkesmän det finns som arbetar under överinseende av behörig installatör. En tredjedel av alla som söker behörig het får avslag eftersom de inte upp fyller kompetenskraven när det gäller praktik eller utbildning. Vi gör nu för ändringar i Elsäkerhetsverkets föreskrif ter när det gäller utbildningskrav och praktik som bättre än tidigare svarar mot den kom petens som behövs för de olika behörighetsnivåerna. Förhoppningsvis ska det därigenom bli enklare att förstå vad som krävs för att få behörighet och inspirera fler som har en ordentlig kompetens att söka en egen behörighet. Elsäkerhetsverkets försöksverksamhet med prov kan också på några års sikt leda till att många som idag inte kan få behörighet ges en möjlighet, utan långa kurser och stora kostnader. Jag har stor respekt för den yrkes kunskap som finns idag. Duktiga och intresserade hantverkare har all rätt att vara stolta över sitt arbete. Många som har ECY-certifikat eller har lång er farenhet som yrkesman tror jag med ganska enkla åtgärder skulle kunna upp gradera sig och få egen behörighet och därmed ett värdefullt bevis på sin kompetens. Jag ser framför mig många män och kvinnor med kompetens till självständigt arbete och som kan växla mellan olika arbetsgivare och branscher. Det kommer att krävas för att kunna attrahera unga alerta medarbetare till en bransch i stark utveckling! elisabet falemo generaldirektör AKTUELLT ELSÄKERHETSVERKETS NYHETSBREV #2 2013 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Per Hellström per.hellstrom@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB Foto: Adam Lundquist/Svenska Mässan

Elfack på Svenska mässan i Göteborg Christian Söderholm i förgrunden. Tomas Åberg som konstruerat elcentralen förklarar hur tävlingen går till. Vartannat år under en veckas tid pågår elbranschens största mötesplats Elfack. Några utställare hade hela kvarter stora utställningsplatser till att några delade monter. Elsäkerhetsverket deltog med seminarier med intressanta ämnen men också med en monter där det fanns kluriga frågor att grubbla över. Branschmässan Elfack, 13-17 maj, bjöd på ett stort område med 420 montrar att besöka. På Elfack 2013 fanns det en fantastisk chans för de 23 000 besökarna att se det nya på marknaden för bland annat lampor, gå på intressanta seminarier och verkligen fördjupa sig i alla hörn av elbranschen. Många valde att stanna till vid El säker hetsverkets monter på andra vå ningen för att diskutera allt från ellagen, CE-märkning till enklare elanläggningar. Några valde att stanna till för att diskutera behörighetsfrågan medan andra tog del av Elsäkerhetsverkets bro schyrutbud. Ett stort antal seminarier ägde rum under mässans fem dagar där exempelvis Elsäkerhetsverket bidrog med rapport om reservkraft men också ett seminarium om ny teknik för belysningsprodukter som kan orsaka problem med elsäkerhet och EMC-störningar. forts sid 4 Mustaschprydde Leif Svensson här i samspråk med vännen Peter Andersson. aktuellt #2 juni 2013 3

Susanne Weitner, marknadsansvarig på agenturföretaget Gycom, hade just anlänt till mässan. Gycom jobbar exempelvis med Electroskandia som Rickard Dittlau representerar. Anders Moberg, projekt- och teknikchef på AH Automation AB stod tillsammans med vd Joacim Lorentsson i Elsäkerhetsverkets grannmonter. forts från sid 3 Stort mörkertal av el olycksfall När det gäller inrapporterade fall av olyckor är vi på samma nivå som de andra länderna i Norden. Däremot hade vi det högsta antalet dödsfall orsakade av elolyckor under 2008-2011, berättade Klas-Göran Sundvall, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket, under ett av de se minarier som Elsäkerhetsverket stod värd för. Med utgångspunkt från den år liga elolycksfallsrapporten som El säker hetsverket ger ut visade han en över siktsbild över hur det har sett ut med elolycksfall sedan ellagen kom 1902. Efter seminariet fortsatte diskussionerna. Christian Jakobsson, som till vardags arbetar på Fortum Distribution, hade frågor om det stora mörkertalet av inrap porterade elolyckor. Han hade sin bild klar. Jag är övertygad om att man i Sverige är dåliga på att rapportera in elolyckor. Jag har sett en stor skillnad mot hur det är i Finland. Han fick medhåll av ABB:s elsäker hetssamordnare, Reine Freden grener som sam tidigt menade att vi ändå i Sverige rap porterar in fler fall av elolyckor och att ledningen i stora företag nu börjar ta detta med inrap portering av även mindre elolyckor på allvar. Mustascher och montrar Susanne Weitner är marknads ansvarig på Gycom, ett företag som handlar med installationsprodukter. Hon var på Svenska mässan under torsdagen och hade, förutom sitt eget representationskap för Gycom, siktet inställt på nå got speciellt. Med tanke på min roll så går jag mycket runt och tittar på montrarna hur de ser ut. Själva tekniken lämnar jag lite därhän, berättar hon. På mässan som inrymmer en stor variation av olika sorters företag var Gycom ett av alla agenturföretag. De arbetar med utländska företag och säljer sedan dessa företags produkter i Sverige. Mässans kanske snyggaste mustasch bars i alla fall av kvalitetsingenjör Leif Svens son som till vardags arbetar på kärnkraftverket Ringhals. Jag har precis anlänt så jag har inte hunnit se så mycket ännu. Men man träffar en hel del vänner på en sådan här stor mässa. Små som stora företag fanns närvarande Ett annat företag, AH Automation, hade monter precis mitt emot Elsäker hetsverkets monter. De är ett före tag på cirka 90 anställda som gör loss nings utrust ning för fartyg. De jobbar ock så med infrastrukturlösningar såsom reservkraft och ställverk. Tyvärr finns här inte så många slutanvändare eller slutkunder som vi hoppades. Men alla våra stora leve ran törer finns här på mässan. Därmed får man höra vad som är på gång, säger företagets vd Joacim Lorentsson. text: Per Hellström foto: elsäkerhetsverket aktuellt #2 juni 2013 4

rapport från elfacksmässan EIO:s Elsäkerhetsdag bjöd på ett välbesökt seminarium när man presenterade rapporten Bristerna med behörighetssystemet under Elfackmässan i Göteborg. Behörighetsfrågan i centrum Ersätt behörighet under överinseende med individuell behörighet. Utfärda statlig el-legitimation, fysisk ID-bricka och ge Elsäkerhetsverket tillsynsansvar och sanktionsmöjligheter. Det var EIO:s huvudbudskap i paneldebatten som leddes av moderatorn Fredrik Belfrage. Modernare regelverk nödvändigt Systemet med elinstallatör och yrkesmän som arbetar under överinseende härstammar från 1919. Elsäkerhetsverket och EIO Elektriska installatörsorganisationen, vill att ett modernare regelverk ska tas fram. Elisabet Falemo generaldirektör på Elsäkerhetsverket och Jan Siezing, vd på EIO, fick svara på många bra frågor som ställdes av den engagerade publiken. Jag har arbetat i elbranschen i hela mitt liv, hördes en röst i publiken. Vi har ett behörighetssystem som fortfarande är lika rörigt vad jag kan se efter mina 65 år inom yrket. Vi måste ge branschen och konsumenterna ett be hörighetssystem som är begripligt och tryggt, menade Elisabet Falemo. Det ska vara tydligt, enkelt och elsäkert. För att öka elsäkerheten behöver reglerna vara så tydliga att vi kan kontrollera att de följs och att brott mot elsäkerhetsreglerna får tydliga konsekvenser. Vinster och svårigheter med el-legitimation Det fanns åsikter både för och emot en personlig legitimation bland publiken. Vinsterna handlar till exempel om att få ett smidigt system som ska gälla över alla sektorer och inte vara organisatoriskt bundet. Det är ett sätt att skapa tydlighet så att man som konsument vet vad man ska fråga efter och vara säker på att man anlitar rätt kompetens. Det underlättar också rörligheten på arbetsmarknaden för elektrikern och det blir enklare att bevisa sin kompetens även i andra länder med en gemensam legitimation. Elisabet Falemo fick frågan om vad hon själv kunde se för argument emot en gemensam el-legitimation. Naturligtvis kommer det att innebära en hel del merarbete. Det krävs resurser både hos Elsäkerhetsverket och hos utbildare i en övergångsfas till ett nytt system. Göran Söderlund, tidigare ombudsman från SEF Sveriges Elektrikerförbund, menar att 50 000 elektriker inklusive honom själv är emot förändringar gällande behörighetssystemet. Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter är ett hot mot elsäkerheten och slår sönder en hel yrkeskår, menade han. Vårt ECY-certifikat som finns visar redan att personen gjort en lärlingstid och har en godkänd utbildning. Regler som spänner över hela branschen Elisabet Falemo menade att det finns tusentals elin stalla tionsföretag och många elektriker inom industrin som inte om fattas av avtalen som reglerar ECY-certifikat. Elsäker hets verket vill att det ska finnas kompetenskrav på de yrkes verksamma oavsett vilken bransch de jobbar i. Hela regelsystemet med överinseende är föråldrat och ineffektivt ansåg Jan Siezing. Nya typer av företag som finns idag kräver att elsäkerheten sätts i fokus inte hur man är organiserad. Bristen på tydlighet förhindrar samarbeten med andra branscher. Det är och har varit förödande för utveckling och till växt, menade han. Jan Siezing underströk vikten av att näringsdepartementet snarast tillsätter den aviserade utredningen av behörig hetssystemet så att systemet kan moderniseras och personliga elektrikerlegitimationer införas. Elsäkerheten behöver både tydliga regler och en bra säker hetskultur. När det blir ändrade regler behöver vi gå ut med tydlig information om vad som gäller. Det ansvaret har vi gemen samt och det handlar om att få ett enkelt och begripligt be hörig hetssystem som går att förstå för såväl alla som jobbar med el som konsumenterna, avslutade Elisabet Falemo. text: Cia Edlund foto: Jorma Valkonen Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo och Jan Siezing i EIO:s paneldiskussion om behörighetsfrågan. aktuellt #2 juni 2013 5

Så blir din sommar elsäker forts sid 7 aktuellt #2 juni 2013 6

Tips Har du inte jordfelsbrytare skaffa en portabel. Anslut aldrig produkter som används utomhus till ojordade uttag inomhus. Använd inte sladdar för inomhusbruk utomhus. Använd aldrig kabelvindor med sladden upprullad. Den kan bli varm inuti. Kontrollera kablar och stickproppar innan du använder dem. Använd inte förlängningssladdar som saknar petskydd. forts från sid 6 Dra inte sladdar så att de kan orsaka fallolyckor och dra ur sladden till elgrillen när du grillat klart. Risken för allvarliga elolyckor är som störst under sommaren. Sol, vind, vatten och tem pe ra tur skillnader sliter på elprodukter och kablar. Lätt klädda semesterfirare i kombination med felaktig el hantering är en hög riskfaktor. Att risken för elolyckor ökar sommartid har flera orsaker. Folk är ofta är lättklädda och kanske till och med barfota när de står ute i trädgården och gör saker som att slipa dörrar eller använda elgrillen. Det gör att det blir större risk för allvarliga skador om något blir fel på den utrustning de använder, berättar Fredrik Sjödin, överinspektör vid Elsäkerhetsverket. Se upp med elektriska trädgårdsredskap Vid användning av elprodukter utomhus, till exempel häcksaxar, elgrillar, våffeljärn eller belysning ska alltid skyddsjordade uttag användas och dessa ska gärna vara skyddade av en jordfelsbrytare. Anslut aldrig produkter som används utomhus till uttag inomhus. Många drar för läng ningssladdar inifrån och ut, speciellt i sommarstugan där man kanske saknar eluttag utomhus. Det kan vara förenat med livsfara, säger Fredrik Sjödin. Använder du kabelvinda ska sladden alltid vara utrullad när den används, annars kan den bli varm inuti. Det är också viktigt att kontrollera att kablar och stickproppar är hela innan du använder dem. Sol, vind, vatten och temperaturskillnader sliter på sladdarna och med tiden kan de gå sönder. Jordfelsbrytare kan rädda liv I nya hus finns det jordfelsbrytare. De löser ut och bryter strömmen direkt om en elapparat går sönder. Många äldre hus saknar dock jordfelsbrytare. För de som inte har möjlighet att installera jordfelsbrytare finns det portabla jordfelsbrytare att använda. Det är en billig livförsäkring, konstaterar Fredrik Sjödin. Det är viktigt att ta för vana att prova sin jordfelsbrytare med jämna mellanrum. På tryckknappen som finns på jordfelsbrytaren står hur ofta du ska trycka på den. Slår den ifrån fungerar den som den ska. Följ bruksanvisningen På sommaren kan det vara lockande att ta ut elprylar som egentligen är avsedda för inomhusbruk. Vi plockar ut musikanläggningar, kylskåp och allt möjligt den här tiden på året. Vill man vara säker ska man aldrig använda elektriska apparater utomhus om de inte är avsedda för ändamålet. Läs noggrant igenom bruksanvisningarna och använd produkterna på det sätt tillverkaren har sagt, uppmanar Fredrik Sjödin. Egna lösningar när det gäller elektricitet till poolar och dammar kan vara förenat hög elolycksfallsrisk. El och vatten är en livsfarlig kombination. Fråga en elinstallatör om du är osäker på vad som gäller. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket aktuellt #2 juni 2013 7

Felbeteende vanligaste orsaken vid elolyckor Elsäkerhetsverkets årliga rapport om elolyckor visar att tre av fyra elolyckor uppkommer i samband med ett felbeteende vid elarbete. Men det totala antalet elolyckor visar en positiv trend och har mer än halverats på trettio år. Elsäkerhetsverkets preliminära rapport i januari visade att elolyckor med dödlig utgång var rekordlågt 2012. Antalet som förolyckades stannade på en person vilket är den lägsta siffran på 110 år. Den slutliga rapporten som kom i maj bekräftar den trend som visar att allt färre dödsolyckor beror på elolycksfall. Under 2012 har 340 elolyckor och 209 tillbud kommit till myndighetens kännedom. 2011 var siffrorna 438 olyckor och 178 tillbud. Vi har följt elolyckfallsstatistiken sedan 1940-talet och den långsiktiga trenden har varit ständigt färre omkomna, säger Klas-Göran Sundvall, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket. Sedan 50-talet har kunskap, arbetsmetoder och elektrisk materiel förbättrats och ett systematiskt arbetssätt har gett resultat. som planerats. Det brister i kontrollen av att driftspänningen är frånkopplad i rätt anläggning, säger Klas-Göran Sundvall teknisk expert vid Elsäkerhetsverket och ansvarig för rapporten. Elolyckor och lekmän Den vanligaste orsaken till en elolycka hos lekmän under arbetet är strömgenomgång i kroppen. Olyckan beror i de allra flesta fall på ett tekniskt fel. I så många som 40 procent av dessa fall är orsaken en felaktig anslutningskabel. - Vi har följt elolycksfallsstatistiken sedan 1940-talet och den långsiktiga trenden har varit ständigt färre omkomna, säger Klas-Göran Sundvall. Men vi har ett stort mörkertal bland privat personer eftersom det inte finns någon skyldighet för dem att anmäla. Vanliga orsaker De senaste tio åren har siffrorna för elolyckor med dödlig utgång pendlat mellan två till åtta personer. De vanligaste orsakerna vid dödsolyckor är att personer kommer i kontakt med kontaktledningar vid elbanedrift (järnvägar, tunnelbanor etcetera), anslutningsledningar i hemmet, olyckor på eldistribu tionsnätet eller inom industrin. En ny grupp som inte fanns tidigare är elolyckor i samband med kopparstölder. Elolyckor och yrkesmän Elyrkesmännen har blivit bättre på att anmäla elolyckor även om mörkertalet fortfarande är stort. De senaste tio åren har anmälningarna fördubblats. Inom industri och gruvor har elolyckor minskat kraftigt under 2012. De flesta olyckorna sker inom verksamhetsområdet elnät och energiförsörjning. Elsäkerhetsverkets rapport visar att tre av fyra elolyckor som medförde sjukdagar för elyrkesmän (2000-2012) har orsakats av ett arbetsfel. För de yrkesmän som jobbar med el beror de flesta elolyckorna på att starkströmsanläggningen inte frånkopplats Fakta Elsäkerhetsverket får kännedom om elolyckor genom: anmälningar från Arbetsmiljöverket (så kallade paragraf 2-anmälningar) anmälningar avseende olycksfall som inträffat och som drabbat en arbetstagare anmälningar till Elsäkerhetsverket via verkets webbplats eller via telefon anmälningar och rapporter från innehavare av en nätkoncession anmälningar och rapporter från innehavare av en starkströmsanläggning anmälningar för spårburen trafik eller trådbuss mediebevakning. Elsäkerhetsverkets elolycksfallsrapport för 2012 finns att ladda ner på www.elsakerhetsverket.se/sv/ Publikationer/Publikationsshop text: Cia Edlund foto: Arkivbild Elsäkerhetsverket aktuellt #2 juni 2013 8

Förändrade behörighetsföreskrifter med syfte att tydliggöra och likabehandla Efter diskussion med företrädare för olika verksamheter och intressen har Elsäkerhetsverket tagit fram förbättrade föreskrifter om behörighet för elinstallatörer. Efter en kom plet terande konsekvensutredning av förslaget tillstyrkte re ge ringens Regelråd under maj månad de nya föreskrifterna. För valt ningsrätten har också ställt sig positiva till förbätt ringarna i sitt remissvar. Fem fackliga organisationer med Elektrikerförbundet i spetsen ställer sig kritiska till förslaget. Horst Blüchert, teknisk direktör vid El säkerhetsverket, har arbetat med utredningen och de nya föreskrifterna. att tillgodoräkna sig relevant praktik. Genom att klargöra vad som gäller för personer som gör utbildningspraktik eller praktik som anvisats av en myndighet, får dessa en möjlighet att utföra arbetet under överinseende av elinstallatör. Det blir tydligare och mer rättvisa krav på kunskap för den som söker behörighet genom att bedömningen av utbildning kommer att grundas på verkliga kunskaper och färdigheter. Vad handlar förändringarna om konkret? Två gamla föreskrifter slås ihop och blir en. De viktigaste förändringarna handlar om att den som vill söka behörighet får en bättre möjlighet forts sid 11 aktuellt #2 juni 2013 9

forts från sid 9 Hur påverkar det utbildningsaktörer? Befintliga utbildningar kan utvecklas och bättre motsvara de krav som ställs för att få behörighet. Som det sett ut hittills så har föreskrifterna hindrat utveckling av utbild ningar vilket resulterat i att bara vissa aktörer gynnats. Nu kommer också fler utbildningsaktörer att få möjlighet att er bjuda utbildningar som uppfyller behörighetskraven. Kommer någon del i de nya föreskrifterna att påverka anställningsförhållandet mellan elinstallatör och yrkesmän? De nuvarande undantagen som finns i 13 ELSÄK-FS 2007:2 + 2010:4 kommer att finnas kvar men anpassas till dagens verklighet så att alla företag behandlas likvärdigt. Med de nuvarande undantagsreglerna har det varit otydligt om vem som ansvarar för krav på dokumentation av undantagen och vad som ska dokumenteras. Därmed har det också varit svårt att bedriva tillsyn över hur behörig installatör hanterar yrkesmän om anställningsförhållande ej finns. Nu höjer vi elsäkerheten genom ett tydligare dokumentationskrav där elinstallatören ska dokumentera vad arbetet omfattar och vilka yrkesmän som deltar under dennes överinseende. På så vis ökar vi möjligheten till effektiv tillsyn och det ger en större trygghet för konsumenten. Hallå där... Roger Hjortendal, Målilla, som är en av våra absolut flitigaste face bookvänner. Du håller koll på Elsäkerhetsverkets sida på Facebook. Hur kommer det sig? Jag jobbar med utbildningar i el frågor och då gäller det att hålla sig à jour och ta reda på det senaste som gäller i branschen. När det läggs ett för säljningsförbud av er brukar jag ta upp det i mina kurser. Det finns även en hel del annat intressant som dyker upp där som jag använder mig av när jag lär ut. När kommer de nya föreskrifterna att träda i kraft? De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2014. Fram till dess gäller de gamla föreskrifterna. Rätt svar på tävlingen under Elfackmässan Under Elfackmässan kunde de som ville testa sin elkunskap vara med i en tävling i Elsäkerhetsverkets monter. Det handlade om att svara på frågor om vilka brister man hittade i en elcentral, finna fem fel på produkter och klura ut vilka påståenden som var rätt gällande behörighetsfrågor. Elsäkerhetsverket säger grattis till vinnaren som heter Björn Johansson från Vargön! Han får en Ipad från Elsäkerhetsverket. Hur kan du vara så snabb med att gå in och göra tummen-upp på våra inlägg? Haha! Ja, det kanske verkar som om jag inte har nåt att göra. Men det händer väl att man är på Facebook på kvällstid. Och då är jag inne och ser inlägg som jag sedan delar med mig av. Hur startade det här intresset för el säkerhet? Jag har varit fascinerad av el sen jag var liten. Sedan har jag en far som varit i el- och telebranschen som säkert påverkat. Nu har jag jobbat som yrkeslärare på elprogrammet i 20 år, de sista åren även som utbildningskonsult inom el. Vad gör du idag? Som utbildningskonsult har jag uppdrag åt Stockholms tekniska institut och är ut bildare på grundläggande elutbildningar och be hörighetsutbildningar. Sedan är jag yrkes lärare på el- och energipro gram met i Hultsfred. Då ligger det nära till hands att använda dig av material från Elsäkerhetsverket? Det är mycket bra material ni har och jag använder många av era broschyrer, som de om EMC och om jordfelsbrytare. Skulle jag tipsa om något så skulle det vara att Elsäkerhetsverket skulle mark nadsföra era produkter lite mer. aktuellt #2 juni 2013 10

En dag om den svenska produktmarknaden Torsdagen den 25 april var det en heldag med kunskapsutbyte, föreläsningar och mingel där branschfolk kunde möta myndigheter i frågor om den svenska marknaden för produkter och marknadskontroll. Din produkt, ditt ansvar var namnet på seminariedagen. Sverige är ett av de mest handelsberoende länderna i EU, sa Hans-Eric Holmqvist, generaldirektör för Swedac, när han öppnade dagen som arrangerades av Swedac och Marknadskontrollrådet. Hans-Eric Holmqvist berättade att inom detaljhandeln har medvetenheten om gränser och lagar ökat betydligt de tio senaste åren, men att det ändå finns behov av ett forum som detta en kontaktpunkt mellan företag och myndigheter. Att produkter fyller alla krav är inte myndigheternas ansvar. Vi har inte intro duktionskontroll av varor idag, sa Hans-Eric Holmqvist och fort satte. Det är inte alltid företagen tycker att det ska vara som det är. De kan tycka att det vore enklare om myndigheterna berättade exakt hur man ska göra. Men det är inte vår roll. Myndigheter har istället tillsynsansvar inom olika områden. CE-märkning av produkter var ett tema under dagen. Andra infallsvinklar var de olika direktiven som gäller marknadskontroll av produkter i Sverige och olika företag, såväl tillverkare som distributörer, gav föreläsningar om deras egna erfarenheter. Ett annat intressant tema var "Hur kan myndigheterna hjälpa företagen?". Tullverket berättade från scenen om hur de medverkar i marknadskontroll samt om import från tredje land (alltså land utanför EU). forts sid 12 Pontus Sannéus, Almi företagspartner har under många år arbetat med att rådgöra och utbilda om CE-märkningen in om EU-kommissionen. Han fick många frågor vid sin monter och har här fått besök av Mattias Åström från Drift Scan dinavian AB, och Jonas Mårtensson, Nimbell AB. Vi är ett litet företag som gör elbilar. Jag är här för att skaffa namn på personer i myndigheterna som man kan fråga, sa han. aktuellt #2 juni 2013 11

forts från sid 11 Mellan föredragen fanns tid för min gel. På plats i Elsäkerhetsverkets mon ter fanns Fredrik Kagerud, Martin Gus tafs son och Per Hellström. Välbesökt monter Många ivriga frågeställare kom fram till Elsäkerhetsverkets monter. Jag mötte många aktörer med insikt i sina branscher som var väldigt po sitivt in ställda till oss. De tyckte vi gjorde ett mycket bra jobb när vi kon trollerar elek triska produkter. De menade att det finns många tvivelaktiga pro dukter på marknaden som de ville att vi skulle kolla på, berättade Martin Gus tafsson, in spektör marknadskontroll vid El säkerhets verket och fortsätter. Vi fick höra av branschinsatta hur det kan gå till när mindre seriösa aktörer sätter sina produkter på marknaden. Andra frågor var exempelvis om vad som krävdes vid import från tredje land. Tillfälle att träffa myndigheter 17 myndigheter finns under Marknadskontrollrådets paraply. En av dessa, Kon sumentverket, deltog och från scen be rättade Mikael Schmidt om hur vi myn digheter ska samarbeta, hur marknadskontroll går till men poäng te rade främst att myndigheter inte ska svara på frågan "hur ska jag tillverka min produkt?". Jonas Mårtensson från Nimbell AB frågar Fredrik Kagerud (tv) om vad som gäller för marknaden med elbilar. Uppdateringar under dagen Dagen kunde följas via Elsäker hets verkets Facebook-sida men också täta uppdateringar på Swedacs egna webb sida samt via Twitter, Linkedin och Instagram. text: Per Hellström foto: elsäkerhetsverket Sofia Green, Tullverket diskuterar med Hans-Eric Holmqvist, generaldirektör för Swedac. Följ oss på Facebook du också Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. aktuellt #2 juni 2013 12

Profilen Han menar att det är trögt som sirap att jobba med standardiseringar ihop med de andra europeiska länderna och poängterar vikten av kunskap om elbranschen i Elsäkerhetsrådet. Nu har Göran Söderlund deltagit för sista gången i rådets möte. Den 23 maj sa han tack och adjö. Elsäkerhetsrådet ett avslutat kapitel för Göran Söderlund Elsäkerhetsrådet har en mycket viktig funktion, menar Göran Söderlund. Rådet har sin självklara plats. Sedan kan man givetvis diskutera ramarna. Vi som är tillsatta ska se till att ver ket följer de riktlinjer som medborgarna fått fram. En mycket viktig funktion. Sedan gör det ingenting att de som sitter där har stor kunskap om elbranschen också, säger Göran Söderlund. Han växte upp i de södra förorterna av Stockholm, gick tvåårigt gymnasium för att sedan jobba en tid som lärling. Intresse för el och elsäkerhet har han haft länge. Det vaknade tidigt. Nu har Göran Söderlund varit rådsmed lem i Elsäkerhetsrådet under i närmare tolv år. Det första förordnandet fick jag av Mona Sahlin, sedan har bland annat Maud Olofsson också givit mig ett treårigt förordnande i rådet, berättar han. Beroende på uppdraget Elsäker hetsrådet har så är sammansättningen av leda möter rätt bra. Ledamöterna, som är nio till antalet är från, för att nämna några, Elektriska nämnden, Post- och tele styrelsen, Teknikföretagen och Konsumentverket. Kanske skulle förordnandet vara längre än tre år resonerar Göran Söderlund och skickar in en brask lapp. Men jag tycker det har blivit mer ar betsmarknadspolitiska frågor som behandlas i rådet istället för elfrågor. Jag hade gärna sett att det varit mer fokus på det senare. Annars har alla stor kompetens i rådet och vi har också alla vår spets kompetens. I en undersökning som Elsäker hetsverket gjorde i början av Göran Söderlunds tid i Elsäkerhetsrådet, visade det sig att det bara var cirka 16 procent av inträffade elolyckor som rap por te ra des in. Något som visar på ett stort mörker tal. Denna undersökning vill Göran Söder lund få till stånd igen. Vi tror ju nu att elolyckorna minskar. Men det kan vi inte fastställa. Den här frågan kan jag tycka att El säkerhetsverket hellre skulle syssla med än att ändra behörighetens utformning för elinstallatörer. Det är inte bara i Elsäkerhetsrådet Göran Söderlund suttit länge. I Svenska elektrikerförbundet har han varit sedan 1990. Nu sedan en tid har han dock gått i pension, även om han fortfarande är upp bunden i några uppdrag. Om han ska ta fram något speciellt till fälle eller ärende som diskuterats i Elsäkerhetsrådet tar det inte lång tid för Göran Söderlund att peka på en speciell händelse. När generaldirektören Gunnel Färm kom in och tog över ordförandeskapet blev det ändring. Det visade sig en ny sida av Elsäkerhetsverket som jag tycker var positiv. Tidigare hade det varit personer som varit på skruv- och mutternivå, alltså väldigt tekniskt lagda, som varit ordförande. Nu kom något helt annat. På Elsäkerhetsverket anställdes också en beteendevetare och samarbete med Norge startades. Man gjorde den här undersökningen om hur det såg ut med inrapporterade elolyckor. Det här är det mest banbrytande som hänt under mina år i Elsäkerhetsrådet. En stor eloge till Gunnel Färm. Sedan tycker jag det rann ut i sanden och återgick till skruv- och mutternivå efter Gunnel Färm, tyvärr. Internationell grupp om elsäkert arbete En annan påtaglig del som Göran Söderlund reflekterar över handlar om SEK Svensk Elstandard och standardisering och skedde mellan åren 2006 och 2012. Då träffades representanter från 30-talet med lems länder för att komma överrens om text till en skrift om elsäkert arbete på elek triska anläggningar. I gruppen bidrog Sverige nästan alltid med en person från en myndighet och en person från facket som representerades av Göran. I detta sammanhang var enda fackliga representanten svensk. Mer parten av de andra representanterna kom från stora kraftbolag. Att jobba med standardiseringsarbete är som att jobba i sirap. Av allt det här arbetet som började väldigt lovande blev resultatet en enda kommentar om spänningsprovare, av slutar Göran Söderlund. text: Per Hellström foto: Svenska elektrikerförbundet aktuellt #2 juni 2013 13

Elsäkerhetsverket har under vårvintern marknadskontrollerat ett antal USB-laddare med avseende på elsäkerhet. Samtliga, tio stycken, har resulterat i försäljningsförbud. Fem av dessa har haft så allvarliga brister att de dessutom har återkallats från konsument. Många USB-laddare visar allvarliga brister Brister i USB-laddare har genererat ett stort intresse från medierna under våren. Och efter uppmärksamheten ser Elsäkerhetsverket en ökad medveten het hos konsumenterna. Vi får in fler USB-laddare för marknadskontroll än tidigare och vi ser också att konsumenterna har hittat vårt anmäl-en-produkt-formulär på webbsidan, säger Martin Gustafsson, in spektör på Avdelningen för produkter vid Elsäkerhetsverket. En USB-laddare är en produkt som ansluts till vägguttaget (230 volt) och är försedd med en eller flera USB-uttag där man kan ansluta bland annat telefoner, mediaspelare och surfplattor. Hittills har vår marknadskontroll visat att nio olika sorters USB-laddare har allvarliga brister. Det i sin tur innebär att tusentals USB-laddare på marknaden kan vara farliga, säger Martin Gustafsson. Flera brister kan ge elchock och brand Hos flera av de testade USB-laddarna finns stor risk för elchock och brand. De flesta laddarna har extremt korta av stånd mellan området där 230 volt kommer in och USB-uttaget. Det gör att överslag mycket lätt kan ske vilket kan spänningssätta USB-uttaget och det som sitter i uttaget, med 230 volt. Ett av för säljningsförbuden handlade om att en av laddarna ger störningar i elnätet. Stickpropparna Stickproppens utförande på flera av de testade produkterna har visat sig ha fel dimensioner eller att inte motstå me Här kan du se vilka USB-laddare som fått försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket www.elsakerhetsverket.se/sv/produktsakerhet/forsaljningsforbud ka nisk påfrestning. Det går alltså att vrida stiften på flera av laddarna. Det Det här bör man titta efter i kombination med att interna an slutningar inte är korrekt utförda gör att Titta efter CE-märkningen man kan spänningssätta USB-uttaget Är produkten CE-märkt uppfyller med 230 volt. Det medför också en stor den EU:s säkerhetskrav. Saknas risk för elchock och brand. CE-märk ningen på USB-laddaren så får den inte säljas, skänkas eller Märkningen ens ges bort. Märkningen på många av de testade laddarna uppfyller inte kraven. Ofta Märkning ska finnas med bland sak nas CE-märkningen, vilket är en förut sättning för att den ska få säljas på typbeteckning, spänning, och annat uppgifter om tillverkare, den europeiska marknaden där Sverige effekt. ingår. Några laddare hade också ett hölje Titta på bruksanvisningen som inte uppfyller kraven. Kraven är Den ska vara på svenska. bland annat att det ska motstå värme på ett visst sätt och bidra till brandbegränsning. En laddares hölje sprack väldigt lätt och efter det kunde man komma åt spänningsförande delar och text: Cia Edlund få en elchock. foto: Elsäkerhetsverket aktuellt #2 juni 2013 14

När elproduktionen blir smartare Framtiden kommer sannolikt ge oss smartare elnät. Exempelvis förespås ökad lokal produktion med hjälp av solceller och vindkraftverk. Då måste vi beakta konsekvenserna av att kunden i sin produktion i vissa fall matar ut elektrisk effekt på nätet och i andra fall tar ut elektrisk effekt. I Elsäkerhetsverkets PM gäl lande elsäkerhetskonsekvenser vid en storskalig introduktion av kon cep tet Smarta elnät har Elsäkerhetsverket gjort en nulägesbild med tankar om vad fram tiden har att ge. Produktion och distribution av el Nya möjligheter att optimera och styra förbrukningen av el har sett dagens ljus i takt med den ständigt pågående tek nikutvecklingen. Ett allt större inslag av småskalig lokal produktion av el förväntas i framtiden både i täta stadsnät och på landsbygden. Utvecklingen av smarta elnät pågår i hela världen och framför allt i USA. För att försöka ha nulägesbilden för oss i Sverige klar har Elsäkerhetsverket kollat över konceptet smarta elnät och tittat på vad det kommer att kunna innebära för svensk elsäkerhet och för verket i framtiden. Det av regeringen tillsatta Samordningsrådet för smarta elnät kommer att ha ett samlat förslag till svensk handlingsplan för smarta elnät och en slutrapport senast den 1 december 2014. Elsäkerhetsverket är inte representerat i rådet men följer dess arbete i syfte att iden tifiera faktorer som kan påverka myn dighetens uppdrag. Detta är några av de faktorer verket har att beakta: Det blir troligen en ökning av övertonshalt i spänning och ström från växelriktare i solcellssystem. Detta är EMCrelaterat. Bortkoppling av felströmmar med likströmsinnehåll, framför allt från sol cellsanläggningar måste säkerställas. Eventuell uppdatering av utförandeföreskrifter för energilager inkluderande batterisystem. Föreskrifter för yrkesmässigt arbete på starkströmsanläggning kan behöva upp dateras (ELSÄK-FS 2006:1) med hän syn till att viss produktion/förbrukning kan upprätthållas med hjälp av lokal och distribuerad produktion. PM:et går att beställa ut i via vår registratur och har diarienummer: 13EV207 Central produktion När man med smarta elnät fokuserar på elsäkerhetsteknisk påverkan finns mån ga delar att ta i beaktning. Central el produktion i form av kärnkraft, kol-, olje- och fossileldad kraftvärme, vattenkraft samt nya alternativa energislag kom mer även i framtiden att utgöra en betydande del av landets behov av elektrisk energi. Sannolikt påverkas denna typ av produktion minimalt vid in troduktionen av smarta elnät. Tvärtom kommer central elproduktion av olika slag vara en nödvändig resurs som balanskraft till den ökande vindkraft- och solcellsproduktionen i nätdelar för distributionsspänning 22 kilovolt, 11 kilovolt och 230 volt. Det kan till och med bli aktuellt att bygga ut central pro duktion av just detta skäl. Lokal produktion i vindkraftverk och solcellsanläggningar När det kommer till lokal produktion sker den i första hand i små vindkraftverk och i solcellsanläggningar. Då handlar pro blematiken bland annat om två fall av produktion: Produktionen är större än förbrukningen, alltså kunden matar ut elektrisk effekt på nätet. Produktionen är mindre än förbrukningen, alltså kunden tar ut elektrisk effekt från nätet. Ovanstående innebär att kunden vissa tider på dygnet utnyttjar nätet som energilager. Begreppet prosumers har blivit ett uttryck i dessa sammanhang. För utförande av solcellsanläggningar och vindkraftverk finns följande före skrifter att fördjupa sig i: El säker hetsverkets ELSÄK-FS 2008:1 och 2008:2 samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2008:3 för vindkraft anlägg ningar. Många faktorer att beakta Inom området smarta elnät finns flera delar som man bör titta på: Intelligent styr ning och kommunikation, Energilager, Ar bete på starkströmsanläggningar samt Elbilar och hybrider. text: Per Hellström och Anders Petersson aktuellt #2 juni 2013 15

till sist... FRÅGOR & SVAR På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till myndigheten. Om skyddsjordsledaren inte är gul/grön bör det finnas någon form av doku men ta tion eller skyltning som visar vilken färg man har använt för att märka skyddsjordsledare med. Jag har ECY-certifikat. vad får jag göra? Vilka elinstallationsarbeten får jag utföra på egen hand och ansvara för om jag innehar ett ECY-certifikat som elektriker? Certifikatet är utfärdat av El branschens Centrala Yrkesnämnd. Svar: På egen hand får du inte utföra något elinstallationsarbete. Du måste vara anställd i ett företag Nya medarbetare där det finns en behörig elinstallatör, han eller hon har då ansvar för att de elinstallationer som utförs av företaget blir riktiga. I äldre elinstallationer kan skyddsledarens färg variera Jag bor i en hyreslägenhet. I köket finns två takarmaturer och när jag skulle byta den ena upptäckte jag att skydds ledaren var gul/grön till den ena armaturen medan den var enbart gul till den andra. Är det tillåtet att göra elinstallationer på det här sättet? Svar: Vid nyutförande ska skyddsjordsledare ha färgkombination gul/ grön och inget annat. I äldre elinstallationer kan skyddsjordsledaren vara antingen gul/grön eller i vissa fall röd. I riktigt gamla el an läggningar kan även andra färger förekomma. TV-spel med brittisk stickpropp Jag har köpt ett TV-spel som levererades med brittiska stickproppar. Med spelet levererades också en adapter från brittisk till svensk stickpropp. Är det okej att sälja produkter med brittisk stickpropp i Sverige? Spelet köpte jag från ett svenskt företag på webben. Jag undrar om de bryter mot någon regel? Svar: Förfarandet bryter mot de regler som finns. Det är inte okej att sälja en produkt i Sverige som kräver en reseadapter för att brukas i Sverige. ELSÄK-FS 2000:1 är den föreskrift som noga föreskriver vilka stickproppar en produkt får vara försedd med som sätts på marknaden i Sverige. En riktigt trevlig sommar önskar vi på Elsäkerhetsverket! 4 710 Idag har vi 4 710 prenumeranter på Aktuellt och 1 837 prenumeranter på våra Försäljningsförbud. Jonas Bengtsson började den 20 maj som elinspektör vid Regionkontor Syd i Hässleholm. Jonas har tidigare arbetat som elkonstruktör på HP Tronic i Ljungby. Han har lång erfarenhet både som elkonstruktör, installations- och industrielektriker. Joca Kostic började den 6 maj som inspektör på Avdelningen för produkter på huvudkontoret i Kristinehamn. Joca Kostic som utbildat sig vid Karlstads universitet har tidigare arbetat på Rejlers Ingenjörer i Karlstad. PRENUMERERA du också! www.elsakerhetsverket.se/sv/ Publikationer/Prenumerera Nästa nummer av Aktuellt kommer i september aktuellt #2 juni 2013 16